9789140668325 by Smakprov Media AB

Pia Cederholm

Om du läser den här meningen är du en användare av svenska språket. Då är det inte så dumt att ha en manual för de funktioner och finesser som du har tillgång till.

Pia Cederholm

Manual: svenska går systematiskt igenom en rad aspekter av modern kommunikation, från grammatik till retorik, från genrer till skiljetecken, från textanalys till tacktal, från stilfigurer till studieteknik. Boken ger konkreta språkråd men också tankeväckande inblickar i svenskans historia, samtid och framtid. Att man kan presentera allt detta på ett lika pedagogiskt som underhållande sätt bevisas i den här manualen. Innehållet motsvarar de språkliga momenten i svenskämnet på gymnasiet och komvux.

Pia Cederholm arbetar som gymnasielärare och har lång erfarenhet som läromedelsförfattare.

40668325.omslag.indd 1

09-12-16 10.21.36

Innehåll

Språk – struktur möter stil

Språkets uppbyggnad ....................... 7 Talspråk och skriftspråk ................... 9 Bra i tal, sämre i skrift – och tvärtom ... 10 Ordklasser ........................................ 11 Substantiv .......................................... 11 Adjektiv .............................................. 13 Verb ................................................... 14 Adverb ............................................... 16 Räkneord ........................................... 16 Pronomen .......................................... 18 Konjunktioner..................................... 22 Subjunktioner..................................... 23 Prepositioner...................................... 23 Interjektioner ...................................... 23 Finns det fler ordklasser?................... 24 Ordbildning ....................................... 24 Sammansatta ord .............................. 25 Prefix och suffix ................................. 25 Förkortningar ..................................... 26 Satsanalys ....................................... 26 Predikat ............................................. 27 Subjekt............................................... 27 Objekt ................................................ 28 Predikativ ........................................... 29 Adverbial ............................................ 29 Olika slags satser ............................ 31 Fraser ................................................ 32 Nominalfras........................................ 32 Adjektivfras ........................................ 32 Verbfras ............................................. 33 Adverbfras ......................................... 33 Prepositionsfras ................................. 33 Subjunktionsfras ................................ 34

40668325.1B.indd 3

Meningsbyggnad.............................. 34 Meningstyp 1: Påståenden och ordfrågor ................. 34 Meningstyp 2: Påståenden med konjunktion ............ 36 Meningstyp 3: Ja- och nej-frågor .............................. 36 Meningstyp 4: Bisatser ...................... 37 Information och kommunikation..... 37 Stilistiska figurer .............................. 38 Klimax ................................................ 39 Överdrift och underdrift...................... 39 Ironi, antites, paradox ........................ 39 Allusion .............................................. 40 Metafor, liknelse, analogi, allegori ...... 40 Allitteration ......................................... 42 Upprepning, parafras, inversion ......... 42 Hopning och anafor ........................... 43 Parallellism och kiasm ....................... 44 Besjälning, metonymi, synekdoke ......................................... 44 Knepen som knockar ....................... 45 Mottagarens perspektiv ..................... 45 Var konkret ......................................... 46 Glöm snobbfaktorn ............................ 46 Överraskningarnas mästare ............... 47 Fram med ditt personbästa................ 47 Finn din stil ....................................... 47 Lättsam eller seriös? .......................... 48 Korrekt eller regelbrytare?.................. 48 Standardsvenska eller jargong? ......... 48 Rak eller invecklad? ........................... 48 Humor, ironi eller mena vad du säger? .......................... 48

09-12-21 10.17.24

Olika tillfällen, olika tal .................... 51 Tala för att påverka ............................ 51 Högtidliga tillfällen ............................. 52 Undervisa och underhålla .................. 53 Guida och förevisa ............................. 54 Tala på mötet ..................................... 55 Intervju ............................................... 56 Förbereda talet och framförandet .. 58 Steg 1: intellectio ............................... 58 Steg 2: inventio .................................. 58 Steg 3: dispositio ............................... 59 Steg 4: elocutio ................................. 60 Steg 5: memoria ................................ 61 Steg 6: actio ...................................... 61 Ta hand om dina nerver ................... 62 Hemska fantasier ............................... 63 Lugna ner dig ..................................... 63 Att hålla talet .................................... 64 Slutet gott, allting gott ....................... 64 Respons och tics ............................. 65 Tekniska och otekniska hjälpmedel ........................................ 66 Apparater ........................................... 66 Manus ................................................ 67

Läsa, lära, förstå .............................. 69 Genrer = texttyper ............................ 70 Informerande texter ........................... 70 Kunskapsproduktion .......................... 71 Skönlitteratur ..................................... 72 Argumenterande texter ...................... 72 Personliga texter ................................ 73 Texten och verkligheten ..................... 74 Hitta information och värdera den .. 77 En dag, tusen nyheter ........................ 77 Att bedöma källans trovärdighet ........ 78 Den bästa källan ................................ 79 Analysera och tolka texter .............. 80 Stilanalys ........................................... 80 Hermeneutisk analys.......................... 82 Narrativ analys ................................... 84 Diskursanalys..................................... 85 Argumentationsanalys ....................... 85 När läsa betyder plugga .................. 87 Lättlästa texter ... ............................. 87 … och svårlästa ................................. 89 Läsa högt .......................................... 90

Tala – du möter publiken

40668325.1B.indd 4

Läsa – text möter dig

09-12-21 10.17.24

Börja skriva – och fortsätta ............. 93 Problemlösning inom formuleringskonsten........................ 95 Strukturproblem ................................. 95 Problem med textbindning................. 96 Problem med meningsbyggnad ......... 98 Problem med ordval........................... 99 Variation och upprepning .............. 101 Rätt, fel och mittemellan ............... 102 Skribentens val ................................ 102 Skriv ihop, inte isär! ......................... 104 Stor och liten bokstav ...................... 105 Genitiv med och utan s .................... 106 Skiljetecken ..................................... 107 Stava rätt! ........................................ 109 Putsa texten tills den glänser........ 111 Lättbotade textsjukdomar ................ 111 Be om hjälp ...................................... 112 Så häver du skrivkrampen ............. 113 Skriva i olika genrer ....................... 114 Vad berättelsen behöver .................. 114 Journalistiska texter ......................... 114 Referat ............................................. 117 Skriva för webben ............................ 118 Argumenterande texter .................... 118 Brev och skrivelser .......................... 119 Protokoll .......................................... 120 Texter för vetenskap och arbetsliv .................................. 121 Textens grafiska utseende ............ 125 Första intrycket ................................ 125 Rubriker och bilder .......................... 126 Stycken ska synas ........................... 127 Rader och typsnitt i brödtexten ....... 129

Ur språk är du kommen ................. 133 Typiskt för svenska ........................ 133 Vokaler och konsonanter ................. 134 Stava till svenska ............................. 135 Svenskt uttal .................................... 136 Grammatik och ordföljd ................... 136 Lånade ord ..................................... 137 Lånordens väg in i svenskan ............ 138 De klassiska språken ..................... 139 Tyskan, franskan och vi ................. 142 Norskan och vi ............................... 143 Danskan och vi ............................... 145 Engelskan och vi ............................ 148 Språkförbistring ............................... 148 Onödigt engelskt ............................. 150 Svenskan i framtiden ..................... 155

Skriva – tanke möter form

40668325.1B.indd 5

Världen och vi – svenskan möter andra språk

09-12-21 10.17.24

40668325.1B.indd 5

09-12-21 10.17.24

3: Läsa – text möter dig Om en text inte blir läst av en enda person, existerar den då? Enligt ett radikalt sätt att se på saken måste svaret bli nej. Texten är inte bara vilande i väntan på sin läsare – den är stendöd. Den förblir död fram till det ögonblick då den börjar byggas upp på nytt i huvudet på den som läser. Av detta följer slutsatsen att varje läsning är unik. Ord, meningar, resonemang och berättelser är mångtydiga. De får sin innebörd i samspel med dina kunskaper, dina erfarenheter och det intellektuella arbete som du plöjer ner i raderna. Därför kan man faktiskt säga att läsning gör dig klokare. Din hjärna jobbar.

40668325.3B.indd Sec1:68

09-12-21 10.19.23

3: Läsa – text möter dig Läsa, lära, förstå

Läsa, lära, förstå Att läsakten verkligen väcker texten till liv och fyller den med innehåll bevisas av att en individs tolkning av en text kan bli en ny text. Många människor är just nu sysselsatta med att försöka förstå en bok, en bild, en film och sedan i en text redogöra för sin tolkning. (Som framgår nedan s. 80 behöver en text inte vara gjord av bokstäver; i ett vidgat textbegrepp ryms alla möjliga verk som kommunicerar.) Läsning är ett inlärt beteende på hög nivå, långt mer komplicerat än att cykla. Ingen människa föds som läsare. I stället måste läsekonsten erövras, ibland under stor ansträngning, i en omgivning där läsning uppmuntras och där de gåtfulla orden känns lockande. Därefter behöver vi träna vår läsning hela livet, varje dag, för att bli skickliga. Du vet att du läser bra när du … ■

genast begriper vilken sorts text du har framför dig

■

ser tanken bakom och anar vad texten ”vill”

■

får bilder i huvudet av det du läser

■

kan försjunka i texten och glömma allt annat

■

lätt kan hitta tillbaka till där du slutade om du plötsligt blir avbruten

■

klarar en hög läshastighet utan att missa något väsentligt

■

stimuleras av textens ”luckor” och själv fyller i med egna detaljer, exempel, slutsatser osv.

■

upptäcker paralleller mellan textens värld och din egen

■

ställer kritiska frågor till texten, t.ex. ”Finns det andra sätt att se på det här?”

■

under läsningen bildar dig en uppfattning om textens brister och kvaliteter

■

enkelt kan sammanfatta vad du har läst.

Du vet att du läser bra när …

För att kunna bygga upp texten på nytt i sitt eget inre behöver man förstå den ganska väl, men inte perfekt. Om allt är välbekant och glasklart till hundra procent riskerar läsningen att bli trist. Glappet mellan det man begriper och det man inte begriper är en utmaning som leder till nytt lärande – ifall läsaren inte ger upp. Under läsningen kämpar vi för att förstå. Vi tänjer intellektet, gissar, prövar olika tolkningsmöjligheter och letar i minnet efter någon information som kan hjälpa oss. Du har lärt dig något nytt när du lyckas överbrygga det där glappet och därigenom öka din förståelse för texten, för världen, för dig själv.

40668325.3B.indd Sec1:69

09-12-21 10.19.24

Genrer = texttyper Det första steget mot förståelse tas när läsaren avgör till vilken genre (uttalas en sjangär, flera sjangrär) texten hör, alltså vilken sorts text det är. Man anpassar nämligen sin lässtil efter det. Här är det läsaren som har rätt, inte författaren. Vi kan helt fräckt ignorera den ursprungliga avsikten bakom texten. Texttyperna kan beskrivas som en rörlig vegetation där nya genrer tillkommer och andra tynar bort. Genretillhörighet kan också förskjutas. En text som en gång skrevs som vetenskap kan idag uppfattas som skönlitteratur. För att skapa någon sorts ordning i texttypernas djungel kan vi sortera alla texter utifrån olika egenskaper. Det gör vi genom att ställa följande frågor och placera svaret på en skala från ”inte alls” till ”i hög grad”. textens egenskaper

korrekta fakta

1. Är textens funktion att informera? 2. Producerar texten ny kunskap? 3. Vill texten ge en upplevelse? 4. Är texten ute efter att förändra något? 5. Kan man höra en personlig röst? 6. Håller sig texten nära verkligheten?

Informerande texter Det som framför allt skiljer sakprosa från skönlitteratur är att den ska användas i ett bestämt syfte, som ett verktyg. Man kan säga att den är instrumentell. Hit hör informerande texter, vars funktion är att tillhandahålla information. På den första och den sista frågan om textegenskaper kan vi alltså svara ”i hög grad”. På fråga 2–5 får svaret däremot vara negativt. Numera söker vi ofta information på nätet, åtminstone när vi är ute efter enstaka upplysningar. Det kan gälla en nyhet, en adress, en tågtid, en boktitel, en persons födelseår osv. Ska vi däremot sätta oss in i ett större kunskapsområde fungerar vanligen böcker bättre. Vi är också omgivna av praktisk information som varken är digital eller tryckt, som trafikskyltar, gatunamn, prislappar och tvättråd. Det enda vi förväntar oss av informerande texter är att de ska vara korrekta. Den symbol som betyder att plagget ska tvättas i 40 graders fintvätt kan inte ersättas av en liten blomma, för då förstår vi inte vad vi ska göra. Och letar vi på Internet efter den nya tandläkarens adress så blir vi inte nöjda med upplysningen att just den tandläkaren är jättetrevlig och gör snygga bryggor.

40668325.3B.indd Sec1:70

09-12-21 10.19.25

artiklar i uppslagsverk och ordlistor (i bokverk eller på nätet)

■

upplysningar i broschyrer, på skyltar och på webbsidor

■

instruktioner i användarmanualer

■

innehållsdeklarationer på förpackningar

■

texter i läroböcker

Kunskapsproduktion Aldrig tidigare har kunskap producerats med sådan hastighet som nu. Ur forskarnas datorer strömmar nya resultat så snart de har formulerats i text. Tidigare okända fakta, samband, slutsatser och tolkningar omvandlas i den processen till kunskap. Alla sorters rapporter och avhandlingar leder från en tidigare obesvarad fråga till ett helt nytt svar. Språket i sådana texter ska vara sakligt, objektivt, neutralt undersökande och redovisande. Därför ligger en text som producerar kunskap högt på fråga 2 och 6 och ganska högt på fråga 1. Kraven är hårda på hur innehållet presenteras, i vilken ordning och med vilka ord. Ingen väntar sig en upplevelse eller en personlig stil. För en forskare gäller det att få sina artiklar expertgranskade, godkända och publicerade i en vetenskaplig tidskrift. I annat fall är arbetet bortkastat, kanske till och med oavlönat. Men även journalister arbetar med en sorts kunskapsproduktion. En skribent, fotograf eller dokumentärfilmare kan ägna många timmar åt att undersöka ett fenomen för att sedan (förhoppningsvis) kunna lyfta in ny kunskap i det offentliga samtalet. Allt som ger oss en ny vinkel på verkligheten alstrar kunskap. Det gäller också för individen. Du kan skriva dig till insikt genom att t.ex. sammanställa listor över saker och ting. På en mängd olika sätt samlar vi in brottstycken av verkligheten, ordnar dem och drar slutsatser. Just så fungerar utredningar. Ett exempel är en sjukjournal där symtomen hos en patient dokumenteras tills en helhet uppstår som beskriver vad man vet. ■

vetenskapliga artiklar

■

uppsatser på högskolor och universitet

■

rapporter från projekt och utredningar

■

undersökande reportage

■

dokumentärfilmer

Exempel på informerande texter

3: Läsa – text möter dig Genrer = texttyper

■

vetenskap

Exempel på kunskapsproducerande texter

40668325.3B.indd Sec1:71

09-12-21 10.19.25

4: Skriva – tanke möter form Det svåra (och roliga) med att skriva är att du ska uppfinna en helt ny text. Därför är skrivandet något annat än att till exempel diska. När du står inför en hög smutsig disk vet du precis hur du ska göra; du har rutiner för uppgiften. Först tar du glasen medan vattnet är rent, sedan kopparna, därefter besticken osv. Men när vi skriver finns inga upptrampade stigar att följa. Varje gång är en första gång. Vi kan inte börja med substantiven, komplettera med ett par lämpliga pronomen, sedan ta verben … Vilka verb?? Det är ju det som är knäckfrågan: Hur ska detta formuleras?

40668325.4B.indd Sec1:92

09-12-21 10.21.30

4: Skriva – tanke möter form Börja skriva – och fortsätta

Börja skriva – och fortsätta Ytterst få människor rusar lyckliga till datorns skrivprogram och sätter igång att skriva med ett leende på läpparna. Tyvärr. I stället är skrivandet vanligen en process av ångest, möda, motvilja och allt det där småpysslet man desperat ägnar sig åt medan arbetet skjuts upp till, eh ... lite senare. Å andra sidan, när man väl sitter där och klickar med fingertopparna, händer det att små glimtar av glädje bryter igenom ansträngningen, kanske till och med långa stunder av flow när texten tycks skriva sig själv. Och den verkliga tillfredsställelsen inträder efteråt, när man är klar, när texten finns där. En aldrig så skinande disk kan inte mäta sig med att ha skrivit färdigt. Amerikanen Peter de Vries har sammanfattat det så här: ”Jag älskar att vara författare. Det jag inte står ut med är pappersjobbet.” Somliga skribenter inleder varje skrivjobb med en brainstorming, där de under kanske tio minuter i rasande fart skriver ner allt de kommer på. Det kan vara ett bra sätt att få ihop åtminstone ett utkast till en text när det tomma fönstret skrämmer dig. Andra vill ha allt material, alla handskrivna anteckningar och alla tänkbara faktauppgifter till hands innan de överhuvudtaget öppnar ett nytt dokument i datorn. En del måste i stället lura igång sig själva genom att skriva nonsens i en enkel liten kladdruta på skärmen för att sedan, när det börjar likna läsliga meningar, kopiera in det skrivna i ett riktigt dokument. Oavsett hur du fungerar kan det vara på sin plats att sända en tacksamhetens tanke till detta datoriserade tidevarv som låter oss närma oss skrivandet i enlighet med våra egna förutsättningar. Allt mer avancerade skrivprogram gör det möjligt för oss att hitta ett eget sätt att komma igång, att skapa texter som går att bearbeta och att avsluta skrivprocessen med produkter vi kan vara stolta över. I. Innan du börjar: ■

Låt inte dåligt självförtroende hindra dig från att sätta igång! Säg till dig själv att du kommer att klara det och att du tycker om att skriva.

■

Ta reda på så mycket som möjligt om skrivuppgiften. Vad är fokus? Vilken sorts läsare vänder du dig till? Vilket språkbruk är lämpligt? Finns det källor eller fakta som du måste använda? Inget hämmar skrivandet så mycket som osäkerhet om vad man håller på med.

■

Tankar och idéer, exempel och frågor, ord och fraser kan dyka upp i din hjärna när som helst, redan långt innan du börjar skriva på riktigt. Se till att du genast kan anteckna allt, i mobilen, i en liten bok eller på klisterlappar. Tappa inte bort sådant som kan komma till användning.

Skrivprocessen

40668325.4B.indd Sec1:93

09-12-21 10.21.31

Skrivprocessen

II. När du sätter igång: ■

Öppna ett nytt dokument i datorn. Ställ in favorittypsnittet och annat som du gillar.

■

Bestäm dig för att inte ge efter för flyktimpulserna. Du får inte kolla mejlen eller gå och koka kaffe på minst 45 minuter. Om du inte vill bli störd kan du stänga av telefonen.

■

Börja med att skriva ner vad du vet om uppgiften, t.ex. ”800 ord om varför flickor skär sig plus några förslag på hur man kan hjälpa dem, en debattartikel, min tes: det är samhällets ansvar.”

■

Gör dig en inre bild av målgruppen. Det kan räcka med att tänka på en enda person som får representera dina läsare. Vad vet han eller hon redan? Vad är nytt? Vilken vinkel är mest intressant?

■

Gå igenom dina anteckningar. Hur har dina funderingar gått de senaste dagarna? Vad känns mest angeläget att få fram? Skriv ner det på en gång.

III. När du skriver: ■

Bry dig inte om att få till fullständiga meningar utan lämna luckor att fylla i senare. Fånga i stället upp idéerna när de kommer, även om det första du skriver visar sig bli slutet på en mening som hamnar nästsist i den färdiga texten.

■

Tillåt dig själv att skriva dåligt, med haltande grammatik, bristande logik och svävande formuleringar. Du fixar till det sedan.

■

Kontrollera genast sakuppgifter som du kan hitta på nätet. Behöver du göra mer omfattande efterforskningar kan du i stället färgmarkera det som du är osäker på och spara kollen till senare. Gör samma sak med ord och konstruktioner när du inte vet ifall de är rätt i sammanhanget.

■

Stanna upp med jämna mellanrum och kontrollera att du verkligen skriver den text du ska skriva, så du inte avviker från ämnet, genren eller målgruppen.

■

Spara dokumentet ofta!

IV. När du har kommit ganska långt: ■

Läs igenom det du skrivit och reagera som om du vore textens läsare, inte författaren. Vad är underligt? Vad är svårbegripligt? Vad är slarvigt formulerat? Fattas det information eller är något tankeled överhoppat? Ändra! Komplettera!

■

Slå upp ord och konstruktioner som kanske inte är helt korrekta. Kontrollera även det skrivprogrammet har markerat som problematiskt.

■

I det här skedet får man också syn på onödiga upprepningar eller omotiverat ordrika avsnitt. De allra flesta texter mår bra av att strykas ner något, en del behöver rejäla gallringar. Titta särskilt efter inslag av talspråk (”dej”, ”oxå”, ”medans”, ”fast att”) och dina egna älsklingsformuleringar som du tvångsmässigt återanvänder (t.ex. ”Problemet är bara att … problemet är bara det att ...”). Stryk! Stryk!

■

Granska textens logik, på två nivåer. Dels ska meningsbyggnaden helst vara symmetrisk (se s. 99), dels bör textens disposition utgöra en sammanhängande helhet (se s. 96). Du kan behöva justera ordformer, byta plats på meningar och flytta runt styckena flera gånger innan den optimala ordningen uppstår.

40668325.4B.indd Sec1:94

09-12-21 10.21.32

4: Skriva – tanke möter form Problemlösning inom formuleringskonsten

V. När du tror att du är klar: ■

Se efter att du har delat in texten i ordentliga stycken. Är styckebytena tydligt och konsekvent markerade? Innehåller varje stycke en kärnmening som de andra meningarna utvecklar och fördjupar? (Mer om stycken på s. 127.)

■

Läs igenom hela texten och avgör vad den faktiskt handlar om innan du sätter en rubrik. Långa texter kan dessutom behöva mellanrubriker. Komplettera också med annan kringinformation, t.ex. ditt namn, datum, sidnummer.

■

Skriv ut hela texten – på papper. Sätt dig bekvämt med penna i hand och spåra upp vartenda skrivfel som du inte såg på skärmen. Nu först är det dags att vara skoningslöst kritisk! Gör du den här granskningen riktigt noggrant så upptäcker du att du måste sätta dig vid datorn och göra omfattande ändringar, kanske skriva om alltihop. Det är bra! Så gör proffsen!

Problemlösning inom formuleringskonsten För att bli en skicklig skribent gäller samma sak som för allt annat man kan bli bra på: tiotusen timmar av nötning. Begåvning är bara början, träning är resten. Skriv, skriv, skriv dig till en allt mer avancerad skrivkunnighet. Och läs mycket. Det är hela receptet. Innan du når proffsligan kommer du att stöta på problem i ditt skrivande på flera olika nivåer. Den övergripande nivån handlar om strukturen i texten som helhet, hur den är disponerad i en mer eller mindre logisk ordning. Nästa nivå är textbindningen, med avgörande kopplingar mellan delar som hör ihop. På nivån under finns meningsbyggnaden, vars uppgift är att ge texten ett stabilt grammatiskt stöd, och den sista nivån fokuserar det enskilda ordvalet. Dessa fyra nivåer har alla sina fallgropar men också sina egna lösningar. Därför ska vi nu titta närmare på dem, en i taget.

Strukturproblem En välknådad textmassa ska likt en pizzadeg tåla höga kast mot rymden utan att spricka eller falla sönder i smulor. Dessvärre trillar tankarna huller om buller ur våra huvuden, vilket omöjliggör någon sorts ”naturlig skrift”. Skriv inte som du tänker! Skriv inte heller som du talar, eftersom talspråk inte så lätt låter sig översättas till skriftspråk. Det mest fundamentala strukturproblemet är när texten saknar fokus. Ingen vill läsa lite spridda funderingar och fria associationer, åtminstone inte när varje uns av meningsgivande ordning fattas.

40668325.4B.indd Sec1:95

09-12-21 10.21.32

Bara för att man länkar ihop satser med några ”och”, ”men” och ”naturligtvis” åstadkommer man inte en text. Den stackars läsaren blir enbart förvirrad av ordsjok som detta, som aldrig borde ha sett dagens ljus: ordröra

Och mat, det har jag alltid älskat, och fisk alldeles särskilt. På grillen blir det naturligtvis godare men man ska inte bekymra sig så mycket för det här med torsken, det finns som vi alla vet ekologiska matvaror och allt det där. Jajamensan, dofter är sådant som får en att minnas, rosenbusken därhemma, insjöns vatten där man låg i flera timmar, mormors plättar med mosade smultron. Alldeles nyplockade var de också, det tycker jag om. Och det är väl inget konstigt med det, men hur det nu är så är sommaren bäst.

Varför ska detta berättas? Det finns ingen uppenbar anledning, åtminstone inte så länge skribenten själv tycks sakna motiv. Pladder och huvudvärk blir resultatet. Men låt oss säga att vi bestämmer oss för ett fokus, en röd tråd som hela texten ska följa. Texten skulle kunna handla om de minnen som består av dofter och smaker. Då har vi tagit det första steget mot en genomtänkt struktur. I nästa steg gör vi en disposition, det vill säga en plan för texten. Det bästa är kanske att utforma planen som en tankekarta (se s. 76) men en enkel lista fungerar också. Exempel på disposition

Personlig inledning kring ett smakminne: mormors plättar med mosade smultron.

Allmänt om sinnena, deras funktioner ur ett evolutionärt perspektiv.

III Teorier om varför luktsinnet och smaksinnet kan stå emot demenssjukdomar. IV Två medicinska exempel på äldre som bevarat sådana minnen. V

Vad vi kan göra för att skapa och skydda smak- och doftminnen.

VI Personlig avslutning om ett doftminne: mormors rosenbuske.

Ser du hur varje avsnitt knyter an till huvudtanken? Nu griper de olika delarna tag i varandra, stödjer varandra. Plötsligt får projektet något logiskt, välstrukturerat och professionellt över sig. Pladdret har förvandlats till en fullt genomförbar skrivuppgift.

Problem med textbindning Du som skriver vet förhoppningsvis hur stoffets delar hänger ihop, vad som hände före vad och vilka konsekvenserna blev av vissa orsaker. Men läsaren vet inte detta. Han eller hon har därför rätt att få det uttryckt i ord. Till all lycka äger svenska språket en mängd småord som har till uppgift att just visa på samband. När dessa småord fattas blir texten långt mer gåtfull.

40668325.4B.indd Sec1:96

09-12-21 10.21.32

4: Skriva – tanke möter form Problemlösning inom formuleringskonsten

Stycket ovan blev begripligare tack vare bindeorden och, men, detta, därför, just, när, som och några till. Som du kan se saknar sådana ord egen betydelse; de är i stället till för att binda ihop de språkelement som har betydelse. De hör till språkets serviceord. En god textbindning handlar dock om mycket mer än att vara generös med bindeorden. Det är allt det där i språket som signalerar sådant som Här handlar det om samma som nyss! och Här kommer något nytt! Det är signaler som i stor utsträckning saknas i den här texten: En kille gick på en väg. Riddaren frågade hur långt det var till stan. Svaret kostade fyra guldmynt. Med magiska pengar kan man köpa en flygande mantel. Hemma var de lite oroliga. Fest blev det när killen kom hem.

Textbindningen är svag därför att ny information presenteras helt apropå, utan en tydlig koppling till det som läsaren redan fått veta. Den textbindning som trots allt finns, och som hindrar berättelsen från att bli fullständigt obegriplig, är kopplingarna mellan ”frågade” och ”Svaret”, mellan ”guldmynt”, ”pengar” och ”köpa”, mellan ”magiska” och ”flygande mantel”, mellan ”Hemma” och ”kom hem” och slutligen mellan ”En kille” och ”killen”, som verkar vara huvudperson. Språkvetarna talar om tema och rema. Tema är bekant information och rema är det nya. Ju bättre dessa två samarbetar desto smidigare textbindning. Lättast att förstå är texter där ett tema följs av ett rema, som i nästa led blir ett tema, som bäddar för ett nytt rema och så vidare. Därför vore det bättre att vända på den sista meningen i texten ovan och placera temat i fundamentet. Då får läsaren en rimlig chans att uppfatta remat, festen: När killen kom hem blev det fest.

Om vi förbättrar textbindningen, fyller ut några av luckorna och rättar till ett par ordvalsproblem (”kille” är för talspråkligt här och ”stan” passar inte heller in i stilen), så får vi följande lilla saga: Det var en gång en liten pojke som gick vägen fram. Han hade kommit bort från sina föräldrar och visste inte hur han skulle hitta hem. Rätt som det var stod en riddare framför honom. Rustningen knarrade när riddaren närsynt böjde sig ner mot pojken och frågade: ”Lille vän, kan du möjligen säga mig hur långt det är till staden?” Det kunde pojken, eftersom det stod på milstolpen bakom riddaren. Denne blev så tacksam att han genast rasslade fram fyra magiska guldmynt ur sin stålhandske. Nu var den lille pojken rik! Han följde efter riddaren ända fram till staden och köpte där en sällsam mantel som kunde få sin ägare att lyfta. Med den flög han hem till far och mor. De hade oroligt letat efter honom hela dagen, så när pojken landade på gårdsplanen blev de överlyckliga och ställde till med en stor fest.

Exempel saga

40668325.4B.indd Sec1:97

09-12-21 10.21.32

Problem med meningsbyggnad Även om textens fokus är glasklart och textbindningen exemplarisk kan det bli konstigt ändå. Varför fungerar inte den här meningen? Du slipper tacka nej till paket som på andra abonnemang bara för att du inte gillar modellen eller mönstret detta då vi alltid levererar samma typ av strumpor!

På meningsnivå yttrar sig trasslet ofta som frånvaron av nödvändiga skiljetecken eller närvaron av onödiga skiljetecken, men egentligen går problemet djupare. Det räcker inte att vi petar in ett komma efter ”mönstret” och byter utropstecknet mot en vanlig punkt. För att meningen ska bära behöver vi kasta om dess element. Samtidigt kan vi passa på att räta upp perspektivet så att det bättre passar kunden: Andra abonnemang tvingar dig att ta ställning till månadens mönster eller kvartalets modell, men hos oss kan du lugnt se fram emot samma suveräna strumpor varje gång.

På meningsnivå yttrar sig trasslet ofta som frånvaron av nödvändiga skiljetecken eller närvaron av onödiga skiljetecken, men egentligen går problemet djupare.

I värsta fall kan brister i meningsbyggnaden leda till syftningsfel. Även om de flesta läsare har överseende med sådana finns risken att de missförstår eller börjar skratta, och då är förtroendet för skribenten rubbat. En klassiker i sammanhanget är den här sorgliga meningen som på grund av syftningsfelet blir riktigt skojig: Galen och omgiven av dåliga rådgivare kan jag inte annat än beklaga Erik XIV.

Syftningsfel rättar man till genom att fråga sig vem som ska vara subjekt i meningen, för subjektet kopplas vanligen ihop med de egenskaper eller handlingar som beskrivs. Om det inte var så man menade får man byta subjekt och formulera om meningen. Som svensklärare har datorn blivit ett oumbärligt arbetsredskap i hennes liv.

Är det verkligen datorn som är svenskläraren? Det är vad meningen påstår! Vi tar ett sista exempel. Fundera på vilket subjekt som behöver läggas till här: Två små fötter kom tassande in i rummet och knackade försiktigt morfar i ryggen.

40668325.4B.indd Sec1:98

09-12-21 10.21.32

4: Skriva – tanke möter form Problemlösning inom formuleringskonsten

En annan svårighet när man bygger meningar gäller symmetri. Läsaren kan i värsta fall bli störd och förvirrad ifall leden inte är likadant utformade. Studera följande två exempel. Det första lider av brist på symmetri, i det andra är problemet åtgärdat. Chefen skäller på mig varenda minut. Hon kallade mig oduglig, jobbar långsamt och att jag kommer för sent på morgonen på måndag och tisdagarna. Chefen skäller på mig varenda minut. Hon hävdar att jag är oduglig, att jag jobbar långsamt och att jag kommer för sent på morgonen på måndagar och tisdagar.

Skevheter i symmetrin är faktiskt enkla att justera. Försök själv med den här meningen. Vilket ord kan rädda den? Polisen valde att spärra av ett stort område och tågtrafiken ersättas med bussar.

Precis som i fallen med syftningsfel ovan är det subjektet som svajar. I första halvan av meningen är ”Polisen” subjekt men sedan övertas den rollen av ”tågtrafiken”. Då behövs ett eget predikat: ”tågtrafiken fick ersättas”. Du anar kanske att vi ständigt bryter mot det symmetriska idealet och att det inte är någon större katastrof, så länge läsaren inte fastnar. Det handlar snarare om att utforma dina meningar så att de blir tolkade ungefär som du avsåg. Symmetri i informationen ska göra det lättare för läsaren att dra egna slutsatser. En kost bestående av snabba kolhydrater ökar risken med 60 – 80 procent för en av de vanligaste typerna av bröstcancer. Den genetiska faktorn är dock viktigare. Att din mamma eller syster drabbats gör risken för dig två till tre gånger större.

Den läsare som inte är helt hemma på matematik kan tycka att ”60 – 80 procent” låter mer än ”två till tre gånger”. Då hade det varit mer symmetriskt och framför allt tydligare att omvandla det senare till ”200 –300 procent”.

Problem med ordval Den förmodligen vanligaste orsaken till att man fastnar i själva skrivandet är att man inte kan bestämma sig för nästa ord. Ska det vara han eller hon eller han/hon eller den eller helt enkelt man?? Äsch, jag skriver vederbörande! Fast nu blev det visst för byråkratiskt. Ordvalsproblem kan man ha inom de flesta ordklasser. Här exemplifierar vi med en enda ordklass, som är besvärlig nog: pronomen. Det händer ju att man inte vet om det är en kvinna eller

40668325.4B.indd Sec1:99

09-12-21 10.21.32

man, eller så vill man inte behöva precisera det. Ibland vet man precis att det är en kvinna, men det hjälper inte, meningen känns fel i alla fall: Sin hörsel blev skadad i explosionen.

”Hennes hörsel” ska det vara, förstås! Alternativt ”Hon skadade sin hörsel ...” Här då? Ingen vet hur det känns förrän sitt eget barn blir tonåring.

formulera om

I talspråkliga yttranden kan sådant få passera, men i skrift heter det ”förrän ens eget barn” eller ”förrän man själv har ett barn i tonåren”. Som synes går det alltid att omformulera motspänstiga fraser. Ta frågan ”Varför är det linjer i sin hand?” Det finns minst fyra bättre sätt att ställa den frågan: Varför är det linjer i ens hand? Varför är det linjer i min hand? Varför har man linjer i sin hand? Varför är det linjer i handen?

Strategierna går ut på att byta till ett bättre pronomen (ens), skifta till ett mer personligt perspektiv som är lättare att hantera (min), behålla sin men lägga till en fras (har man) och slutligen att gå runt pronomenproblemet med hjälp av bestämd form (handen). Dessa strategier går att tillämpa på många grammatiska bekymmer, alltså 1. byt ord eller 2. byt perspektiv eller 3. lägg till fras eller 4. förändra formen så att det besvärliga ordet inte behövs. När inget av detta hjälper får man ta till det tunga artilleriet och stryka sig ut ur trasslet. Lyft ut meningen och ersätt den med en annan formulering. Eller överge tanken helt och hållet. Det kan nämligen visa sig att texten klarar sig utmärkt utan den där meningen som man har brottats med i tjugo minuter. Hitta rätt ord

■

Om du vet att det finns ett ord, och du har det på tungan men får inte fram det – res på dig, andas, ta en promenad, tänk på något annat så brukar det lossna.

■

Om du söker ett ord som du inte är bekant med, leta i ordlistan på närbesläktade ord eller läs en artikel om ämnesområdet i ett uppslagsverk.

■

Om du är missnöjd med det ord du har kan du hitta alternativ i en synonymordbok.

100

40668325.4B.indd Sec1:100

09-12-21 10.21.32

Om du vill använda ett särskilt uttryck men inte är säker på vilka ord som ska kombineras, slå i en ordbok för fraser och konstruktioner, t.ex. Svenskt språkbruk.

■

Om du behöver ett ord som inte finns, lansera ett eget nyord och motivera varför det borde ha en plats i dagens svenska språk.

■

Om du kör fast i ordsökandet, ring en vän eller lägg ut din fråga på nätet: Vad heter det när …?

4: Skriva – tanke möter form Variation och upprepning

■

Variation och upprepning Alla kvinnor i min släkt har varit enastående skickliga på att väva mattor, att knyppla spetsar, att odla grönsaker och att koka sylt på bär. Alla utom jag.

Stördes du av upprepningen ovan (Alla – Alla, att – att – att – att)? Troligen inte. Det kändes naturligt och befogat. Om språkelement inte fick upprepas skulle det bli omöjligt att skriva – och ytterst krävande att läsa. Upprepningar behövs för symmetrins skull (se ovan s. 99) men även för att ge texten redundans. Med detta menas att viss information återkommer som ett eko och ger läsaren fler chanser att förstå. Tack vare språkets redundans kan vi missa ganska mycket av en text och ändå hänga med i stora drag. Upprepning är dessutom en flera tusen år gammal stilfigur (se s. 42). Den kan vara retoriskt effektfull, som här: Den som möter din blick utgör inget hot mot dig. Den som möter din blick står på din sida. Den som möter din blick ska du räkna som din anförvant i världen.

Ovana skribenter upprepar sig vanligen av misstag och fantasibrist. Då tycker läsaren att det blir tjatigt. Men den säkre stilisten använder retoriska upprepningar för ett syfte, och det är en helt annan sak. Upprepning kan alltså betyda både att man har arbetat medvetet med textens utformning och att man har slarvat! I följande exempel hade det behövts mer variation: Hela sommaren red hon med kusinerna på deras islandshästar. Hela dagarna var de ute. Det var oftast vackert, men det var sällan över 20 grader.

Tjatigheten beror inte enbart på upprepningen av ”Hela … Hela” eller ”Det var … det var”. De två första meningarna har båda tidsadverbial i fundamentet, och det blir snabbt monotont att

101

40668325.4B.indd Sec1:101

09-12-21 10.21.32

läsa. Titta också på verben, hur varierade är de? ”red … var … var … var”. En säkrare skribent kan variera språket: Hela sommaren red hon ut med kusinerna på deras islandshästar. De gav sig iväg efter frukost och kom hem först i kvällningen. Vädret var nästan alltid vackert även om temperaturen sällan kröp över 20-gradersstrecket.

Ovanliga ord, som ”ity” eller ”luguber”, bör användas sparsamt. Dyker de upp på varannan sida börjar läsaren misstänka att författaren inte förmått göra sig kvitt en av sina älsklingar. Kill your darlings! Variera ditt skriftspråk

■

Växla mellan långa och korta meningar.

■

Inled meningarna olika. Placera ömsom subjekt eller formellt subjekt (”Det ...”), ömsom objekt eller predikativ, ömsom adverbial i fundamentet på dina påståenden.

■

Se till att inte upprepa favorituttrycken. En gång räcker.

■

Använd synonymer. Det finns ofta ett annat ord som både är mer spännande och mer exakt.

■

Kontrollera särskilt att verben inte tråkar ut läsaren. Det vimlar av roligare verb!

Rätt, fel och mittemellan Språket är en rörlig massa, utsatt för påverkan från miljoner människor. Därför förändras långsamt uppfattningarna om vad som är rätt sätt att uttrycka sig, framför allt i skrift. Man kan säga att svenskan befinner sig på glid från fel till rätt. För några år sedan var det fel att skriva futurumformen utan att, så här: Kursen kommer avslutas med en fest.

att eller inte att?

Om några år kommer det (att) vara rätt. Just nu är det mittemellan, inte riktigt rätt men heller inte alldeles fel. Förändringen beror på att språket strävar efter förenkling och logik. Det är både smidigt och logiskt att kommer närmar sig de andra att-fria hjälpverben, som ska, vill, borde och måste.

Skribentens val Vi kan se gråzonen mellan rätt och fel som ett utrymme för stil. Där får du välja det som passar dig och det som passar i sammanhanget. Till exempel har många adjektiv en alternativ ändelse i bestämd form för män, men den är inte obligatorisk.

102

40668325.4B.indd Sec1:102

09-12-21 10.21.32

4: Skriva – tanke möter form Rätt, fel och mittemellan

hennes frånskilde far = rätt hennes frånskilda far = också rätt hennes frånskilda mor = rätt hennes frånskilde mor = fel

Det som varken är rätt eller fel utan ”mittemellan” behöver inte nödvändigtvis bannlysas ur språkkänslan. Kraven på korrekthet avgörs av genren. I en text kan en viss formulering vara oproblematisk, i en annan mindre lämplig. Som den här konstruktionen: vare sig rätt eller fel = mindre lämpligt varken rätt eller fel = rätt vare sig man skriver rätt eller fel = rätt

Förklaringen ligger i att ”vare sig” betyder ”så är det, oavsett” medan ”varken” innehåller en negation, ”så är det inte”. I talspråket har vi betoningen till hjälp, men i skriftspråket kan innehållet bli otydligt. Hur tolkar du till exempel det här? Hon flög själv till London.

Utgår vi från att skribenten behärskar språket, så betyder meningen att hon själv flög till London i stället för att skicka en medarbetare. En annan möjlig innebörd är att hon flög planet själv, det vill säga själv satt vid spakarna i cockpit. Numera används dock ”själv” i betydelsen ”ensam, utan sällskap”. Är det vad skribenten avser så hade det varit betydligt bättre att använda ordet ”ensam” i stället för ”själv”. Om sådana här språkriktighetsfällor paralyserar dig tills du inte törs skriva alls, så är det bättre att strunta i finliret. Och låt dig inte skrämmas av någon besserwisser som påstår att det minsann heter ”äldre än jag”. Där finns nämligen en annan gråzon:

själv eller ensam?

han är äldre än mig = rätt han är äldre än jag = också rätt

Fel på riktigt blir det däremot om du blandar ihop var och vart. ”Var?” frågar efter en plats, ”vart?” frågar efter en riktning. Vart är pappa? = fel Var är pappa? = rätt Vart ska pappa? = rätt Var ska pappa? = fel

Men observera att den här regeln, liksom alla andra språkregler, är tillfällig! Det kan vara annorlunda redan om ett par år. Språket rör sig, ty det lever.

103

40668325.4B.indd Sec1:103

09-12-21 10.21.32

blanksteg = mellanslag

Skriv ihop, inte isär! En del uppretade människor skulle nog kalla särskrivningarna för det största hotet mot vårt svenska skriftspråk. Så farligt är det kanske inte, men den uppmärksamme kan se särskrivna ord varje dag. I lindriga fall åstadkommer de inget värre än roade miner. Eller vad sägs om restaurangreklamen ”Är du en paj älskare?” Regeln är enkel nog: är det ett ord ska det skrivas som ett ord, utan blanksteg och utan radbyte (då får man använda bindestreck). ”Mellan rum” är två ord, en preposition och ett substantiv. ”Mellanrum” är ett enda ord. Den ”kassa kön” (adjektiv + substantiv) ska man givetvis undvika, ifall det finns en bättre ”kassakö” (ett substantiv). ”Billigt tak tegel” låter nästa som om någon dels säljer tak billigt, dels tegel (säkert lika billigt) och ”sjö nära tomt till salu” vänder sig uppenbarligen till någon som vill bygga hus på en flotte. ”Super billigt” antyder alkoholproblem, förmodligen är det hembränt inblandat (inte ”hem bränt” som blir en annan sorts tragedi). ”Rök och drog fri ungdom” liknar poesi: Rök och drog fri ungdom

valfritt blanksteg

Skiljetecken och mellanslag

Tyvärr saknades nog poetiska ambitioner här utan det som avsågs var ”rök- och drogfri ungdom”. I nio fall av tio ska du alltså skriva ihop ifall du tvekar. Ibland fungerar både sammanskrivning och särskrivning: i dag eller idag, i kväll eller ikväll, i land eller iland, godmorgon eller god morgon, till godo eller tillgodo, till fånga eller tillfånga, alltför eller allt för, alltiallo eller allt i allo, alltmer eller allt mer. Före punkt, frågetecken, komma, kolon och andra skiljetecken ska det normalt inte vara mellanslag. Däremot ska du ha blanksteg efter dem. Några undantag från den regeln ser du i rutan nedan. Hon sade sig veta att han var ”omöjlig att leva med”. Jag tolkade det som t.ex. social fobi och/eller autism. SMHI:s prognos var väl inte vad vi hade tänkt oss – men … Redan torsdagens väder (+4 och duggregn) angav tonen. Du ska inte tro det blir sommar / ifall inte nån sätter fart / på sommar’n etc.

Läs mer om skiljetecken och mellanslag i samband med siffror i kapitel 1 (s. 16).

104

40668325.4B.indd Sec1:104

09-12-21 10.21.32

4: Skriva – tanke möter form Rätt, fel och mittemellan

Stor och liten bokstav Svenskan är återhållsam med versaler, det vill säga stora bokstäver. Förutom i början av meningar har vi versal bara vid namn. Det innebär att språk, nationaliteter, veckodagar, månader och högtider skrivs med gemener, till skillnad från engelskan som ska ha Swedish, British, Monday, July, Christmas. Det låter som en enkel regel, men ibland kan man bli osäker på vad som räknas som ett namn. Är Internet ett namn på ett särskilt nätverk eller är det bara ett vanligt substantiv: internet? Tills vi har vant oss fullständigt vid företeelsen fungerar både versal och gemen. Ett fåtal undantagsord skrivs aldrig med versal, inte ens när de står först i meningen. Klas-Göran

Östermalm

Systembolaget

Mona-Lisa

Pite havsbad

Kalmarbo

Kristi himmelsfärd

Göta kanal

F-skattsedel

Koranen

Lilla Edet

Celsius

Emmadagen

Coca-Cola

U-sväng

Moderna museet

Dagens Nyheter

C-dur

Västeuropa

Högsta domstolen

Mozarts Requiem

Hornsgatan

Socialdemokraterna

Melodifestivalen

Hallandsåsen

Volvo

Ölands södra udde

Ikea

Jönssonligan på Mallorca

sydeuropé

alla hjärtans dag

komvux

småländsk

upplysningstiden

fil.kand.

falukorv

andra världskriget

islandshäst

sanktbernhardshund

tryckfrihetsförordningen

dalmål

drottning

barnkonventionen

mamma

direktör

fars dag

h-moll

lucia

kommunförvaltningen

annandag jul

polisen

watt

österut

p-piller

champagne

Med stor bokstav

Med liten bokstav

aids

pH-värdet beräknas utifrån stickans färg. kg är den vanligaste viktenheten men även lbs (pounds) används. af Geijerstams dikter utspelar sig längs stigarna i skogen.

Med liten bokstav även i början av en mening

von Schoultz räknas till de främsta finlandssvenska lyrikerna.

105

40668325.4B.indd Sec1:105

09-12-21 10.21.32

Genitiv med och utan s Att ge ett substantiv genitivform genom att lägga till ett -s brukar sällan innebära några problem. Men hur gör man när substantivet redan slutar på ett s-ljud? Nej, det är inte Jonas pass, det är Alices.

Här behöver inte Jonas något extra -s men det behöver Alice. Fast hennes genitiv-s hörs inte! I undantagsfall, när man bedömer att det finns en risk för missförstånd, kan man lägga till en apostrof för att visa att substantivet både slutar på -s och står i genitiv: Euripides’ tragedier skakar publiken ännu mer än Aiskylos’ och Sofokles’.

Är du däremot säker på att läsarna redan vet att de grekiska tragöderna heter Euripides, Aiskylos och Sofokles, inte ”Euripide”, ”Aiskylo” och ”Sofokle”, så behövs inte apostrofen. Men varför kallas minnesdagen av jungfru Marias bebådelse för ”Marie bebådelsedag”? Jo, det är en rest från ett äldre språkbruk. Tidigare erbjöd svenskan andra genitivformer, i synnerhet för ord som redan slutar på s-ljud: Pauli ord om Jesu lidande står att läsa i Romarbrevet.

Det ger fortfarande en stilistisk förhöjning och en grammatisk tydlighet, även om det numera är korrekt även att skriva ”Paulus ord om Jesus lidande ...” Genitiv utan -s finns för övrigt i många fasta sammansättningar med namn: S-lösa namn

Läckö slott

Uppsala domkyrka

Svea hovrätt

Åbo akademi

Falu studentkår

Umeå universitet

En annan situation då det är lätt att göra fel, är när flera substantiv är inblandade. För att budskapet ska bli tydligt behöver alla substantiv som är med och ”äger” ha genitivform: Följ med till konstens och litteraturens Istanbul! (inte samma sak som ”Följ med till konsten ...”) Har Sverkers och Lenas dotter gift sig? (som betyder något annat än ”Har Sverker och Lenas dotter ...”) Välkommen Anne-Marie, Karins, Gretas, Hans och Kerstins lillasyster! (det var alltså inte bara Kerstin som fick en syster).

Om flera namn däremot bildar en oskiljbar enhet, som vid ett varumärke, blir det naturligt med bara en genitivmarkering: Det här är en av Bang & Olufsens klassiker.

106

40668325.4B.indd Sec1:106

09-12-21 10.21.32

tecken

heter

används

exempel

punkt

för att avsluta meningar (påståenden); för att visa var något utelämnats i en förkortning.

Sjön suger. Det blåser. t.ex. bl.a. avd.chef o.s.a. m.m. e.Kr.

komma

som decimaltecken; vid uppräkningar; kring förklarande inskott i en mening; mellan replik och anföringssats och många andra tillfällen när det behövs en kort paus.

19,5 grader

efter frågor eller för att ifrågasätta en faktauppgift.

Fanns det varmvatten kvar?

för att dra uppmärksamheten till något anmärkningsvärt eller lustigt samt efter utrop, hälsningar och önskningar.

Hon backade ut en av sina fyra (!) sportbilar.

före citat, repliker, uppräkningar, exempel och förklaringar, inuti vissa förkortningar, för att ange bibelställe och i andra sifferuttryck.

Då sa han: ”Vi har vunnit!”

frågetecken

utropstecken

kolon

Skiljetecken

Björn, Benny, Agnetha och Frida Ricki, min hund, hade just dött. ”Kära du”, viskade värdinnan, ”ta en muffins till!”

4: Skriva – tanke möter form Rätt, fel och mittemellan

Skiljetecken Skriftspråket har stor glädje av en mängd små tecken som varken är bokstäver eller siffror. Här följer en översikt över våra vanligaste skiljetecken. Förmodligen behöver du använda dem alla.

De såg huliganer (?) på stan.

Hi-hi! Grattis sötnos! Du vann!

Ta med: lakan, handduk, ombyte. S:t Olof i skala 1:20 Joh. 3:16

;

semikolon

bindestreck

för att starkare än med komma markera en gräns eller paus inuti en mening; i stället för komma när det är upptaget och för att hålla ihop grupper vid uppräkningar.

En gång bodde jag här; nu finns inget kvar.

i dubbelnamn, vid avstavning och för att slippa upprepa gemensamt led.

Anna-Karin Olsson-Berg

Det blir mamma, Per och hans son; våra grannar Filip, Julia och Hanna; mina halvbröder Erik och Mats, och så vi.

barn- och ungdomskultur

107

40668325.4B.indd Sec1:107

09-12-21 10.21.32

Skiljetecken

tecken heter –

tankstreck

används

exempel

som förbindelseled, i betydelsen ”till”, som pausmarkering, för att ta ny sats, runt inskott i mening eller som talstreck framför replik.

paret Sjöwall–Wahlöö Men då så – gjort är gjort! Ingen – inte ens jag – vet det. – Jobbar ni 9–5? frågade de.

snedstreck

för att ersätta och, eller, per, alternativt, i, till och för att visa radslut i lyrik.

Make/maka deltar gratis 31/5. Jag har 26 000 kr/månad läsåret 2010/2011. ”Jag längtar marken, / jag längtar stenarne ...”

”

citattecken

som markering runt citat, replik, titel, smeknamn, för att ironisera eller ta avstånd från ett språkbruk.

”Gå!” skrek han argt. ”Nu!” Barbro Svensson blev ”Lill-Babs”. Treåringen hade ”städat” huset.

’

apostrof

som utelämningstecken i talspråk och som enkla citattecken för citat inuti citat.

Vi dansa’ rock’n’roll. ”Och då skrek hon ’mamma!’ men det var en annan tant.”

()

parentes

runt förklaringar, förtydliganden, anvisningar, inskjutna satser och annan tilläggsinformation.

Orakad och utmattad (flyget var kraftigt försenat) dök jag till sist upp hos Frans (koncernchefen).

[]

hakparentes

för att visa att det som står mellan dem inte hör till texten, t.ex. ett tillägg eller en utelämning i ett citat.

Målsäganden vittnade om att han sent på fredagskvällen ”kom gående [Ekdalsvägen] mot stan då [gärningsmannen] dök upp […] och viftade med en kniv.”

...

tre punkter

för att markera utelämning i citat och för att visa en paus, ett avbrott, tvekan, hum-hum eller ”tänk ut resten själv”.

”Du gamla […] fjällhöga Nord” Du påstår att ni två …? Den kvällen blev det inget ...

108

40668325.4B.indd Sec1:108

09-12-21 10.21.32

Det finns flera utmärkta handböcker att slå i, t.ex. Svenska skrivregler. Alla svenskar som skriver behöver äga den, helst den senaste upplagan.

■

Den senaste upplagan av SAOL, Svenska Akademiens ordlista, är också ett måste. Där slår du upp stavning, böjning, ordklasstillhörighet, betydelse, uttal (i svåra fall) och avstavning av långa ord.

■

Språkrådet besvarar frågor via e-post och telefon, se deras hemsida.

■

Många arbetsplatser har kontakt med en egen språkvårdare som gärna står till tjänst.

■

Spara e-postadressen till din gamla svensklärare. Du vet aldrig när du kan behöva fråga om något.

4: Skriva – tanke möter form Rätt, fel och mittemellan

■

Få hjälp med rätt och fel

Stava rätt! För ett antal år sedan dömdes en 37-årig göteborgare till fängelse efter att ha lurat staten på mer än 800 000 kronor. Hans systematiska momsbedrägerier hade fungerat perfekt ända tills någon på den utbetalande myndigheten reagerade på ett litet stavfel på fakturorna: Mannen hade konsekvent stavat ”villkor” med ett l. Stavfelet väckte misstänksamhet och det slutade med att polisen grep honom. Ett korrekt språkbruk i allmänhet och ett rättstavat språk i synnerhet gör texten trovärdig. Felstavade ord ger däremot ett barnsligt, opålitligt eller lätt korkat intryck, vilket ofta är djupt orättvist i de fall där skribenten bara råkar vara lite ordblind. Men läsaren tolkar felaktigheterna som okunskap och slarv. Med andra ord vinner vi på att vara extra noggranna i de sammanhang där vi vill tas på allvar. Stava rätt så får du respekt! Ibland kompliceras det hela av homofoner, två ord som låter likadant men kanske stavas olika. Då kan du inte lita på att ditt skrivprogram reagerar. Du har säkert inga svårigheter med hjul och jul eller gärna och hjärna, men hur är det med kål och kol? Med värld och värd? Med sträck och streck? Med täcken och tecken? Med släkt och släckt eller med sätt och sett? Tänk efter vilka andra begrepp som ordet är släkt (!) med så får du en ledtråd: Sett på det viset … → se (med e, alltså) På så sätt … → sätta (med ä, alltså)

En del av oss har svårt med alla ord som inte stavas som de låter, medan andra bara gör fel på några få ord. Vi fungerar så olika i förhållande till skriftspråket. Därför behöver somliga lägga ner mer tid på sin rättstavning. I huvudsak finns det två sätt att lära sig skriva rätt på svårstavade ord. Antingen memorerar du hur ordet

109

40668325.4B.indd Sec1:109

09-12-21 10.21.32

ser ut rent grafiskt, så att ditt öga reagerar när det ser fel ut, eller också skapar du små minnesregler för de ord du brukar ha bekymmer med. En sådan regel är till exempel den här: Alltid stavas alltid med två l, aldrig stavas aldrig med två l.

Begrunda orden i rutan. Det är ord som svenskar då och då stavar fel på. Välj ut och träna på dem som inte känns självklara för dig. (Läs mer om svensk stavning på s. 135 .) Svårstavade ord

abonnemang

komplettera

abborre

koncentrerad

accelerera

konferens

acceptera

konkurrens

aldrig

korrekt

allitteration

kvalificerad

alltid

kvalitet/kvalité

annorlunda

lugn

annullera

material

augusti

medicin

bestämma, bestämde, bestämt

mest

cykel

mustasch

definiera

människa, mänska

definitivt

noggrann, noggrant

diskussion, diskutera

nämnde

dubblett

original

döma

parallell

egentligen

prenumeration

emot

presenning

faktiskt

privilegierad

följaktligen

recension

förresten

rekommendation

förrän

religiös

gammal, gamla

restaurang

genre

skillnad

hade

stämning

helst

successivt

hittills

särskilt

hämnd

tillfredsställande

iaktta

tvungen, tvungna

ingenjör

villkor

inom

åtminstone

intervju

överens

intresserad

överraskning

110

40668325.4B.indd Sec1:110

09-12-21 10.21.32

4: Skriva – tanke möter form Putsa texten tills den glänser

Putsa texten tills den glänser Samuel Johnson gav redan på 1700-talet det här rådet: ”Gå igenom det du har skrivit och när du kommer till en passage som du tycker är särskilt bra, stryk den.” Författare talar med vemod om uppmaningen ”kill your darlings”. Tanken är inte så tokig som den låter, för det du ska stryka är inte det bästa i en text utan det som du tycker bäst om. Kärleken till ditt favoritstycke gör dig blind för att det kanske inte passar in i helheten. Skrivarbete tycks ibland bestå av lika delar produktion och reduktion. Riktigt bra texter har strukits fram. Även på slutet, när du börjar känna dig nöjd, blir det nästan alltid bättre om du stryker 10 eller 20 procent. Mångordighet tröttar ut läsaren. Ibland, men mycket mera sällan, har du tvärtom varit för snål med upplysningarna. Då ska du i stället lägga till 10 eller 20 procent.

Lättbotade textsjukdomar I den allra sista fasen av skrivprocessen återstår bara putsandet. Snart ska du lämna ifrån dig texten; ett smärtsamt men nödvändigt steg. Plötsligt ser du något som sticker ut. Erfarna skribenter kan känna det nästan som en fysisk förnimmelse, som att vissa rader ilar till eller kliar på ett högst irriterande vis. Som här: Man får lätt en fel bild.

Det är adjektivet som inte känns bra. Om du byter fel mot felaktig upphör kliandet. Då slipper du samtidigt den besvärande ljudlikheten med konstruktionen ”rätt och fel”. Men vad är det som smärtar i nästa mening? Orsaken till haveriet berodde på den mänskliga faktorn.

Orsaken till och berodde på uttrycker samma sak. Upprepningen ger inte praktisk redundans (se s. 101) utan stör med sin tautologi, alltså tårta på tårta. Syndromet med löjeväckande överflöd kallas även pleonasm och kan tyvärr vanpryda din text. Skriv därför antingen ”Orsaken till haveriet var ...” eller ”Haveriet berodde på ...”. Bland de textsjukdomar som kan behöva kureras i slutskedet finns kontamination, anakolut och katakres. En kontamination kan konstateras när två uttryck har smittat varandra. De måste då omedelbart isoleras. Välj det ena! mellan hägg till syren = kontamination mellan hägg och syren = rätt från hägg till syren = också möjligt

111

40668325.4B.indd Sec1:111

09-12-21 10.21.32

En anakolut uppstår när en mening inleds på ett sätt och avslutas på ett annat, som inte passar ihop med inledningen. Då jag började samla material till den här uppsatsen inser jag hur lite det finns skrivet om samkönade par och adoptioner.

Tempusbyten kan fungera som spänningshöjare men här tycks ingen medveten avsikt ligga bakom övergången från preteritum till presens. Vi får misstänka slarv – ”den mänskliga faktorn”. Ingen skribent kan heller skylla på någon annan när en katakres får bildspråket att kortsluta. Sista vardagen före en storhelg är systembutiken packad av hel- och halvalkoholister.

Meningen känns inte lyckad. Varför? Det har att göra med ordet packad som ju också kan betyda ”kraftigt berusad”. Alltså blir det för mycket fylleri i samma mening och skribenten förlorar kontrollen över den.

Be om hjälp Under skrivprocessen uppstår nya problem. Först skrev du kanske ”Socialstyrelsen rekommenderar att …” men så ändrade du till ”Enligt en ny rekommendation att från Socialstyrelsen ...” Ser du felet? Det blev kvar ett ”att” från den övergivna formuleringen. Sådant slinker ofta med när man byter ord eller ordföljd. Om du kan spåra upp och rätta till alla tokigheter i din egen text är du nog mer redaktör än skribent. De flesta av oss behöver en utomståendes oförvillade blick, för själva är vi alltför djupt involverade i vår skapelse. Därför ska du be någon annan ge respons. I början kan det kännas omöjligt eller i vart fall ytterst motigt att alls visa det man skrivit för en annan människa, och du kan reagera negativt på den personens ”okänsliga” kommentarer. Men att få textkritik är alldeles för värdefullt för att vi ska kunna klara oss utan. Våga visa din text! Världen går inte under för att du har gjort dig skyldig till en eller annan katakres.

De flesta av oss behöver en utomståendes oförvillade blick, för själva är vi alltför djupt involverade i vår skapelse. Därför ska du be någon annan ge respons.

112

40668325.4B.indd Sec1:112

09-12-21 10.21.32

2. Tänk efter vad du egentligen vill uppnå med det du skrivit och kontrollera att det nått fram till din läsare. I annat fall behöver du bearbeta texten.

4: Skriva – tanke möter form Så häver du skrivkrampen

1. Påminn dig själv om att det är texten, inte du som person, som bedöms. Texter kan alltid bli bättre men du duger redan som du är.

Att ta emot respons på sin text

3. Be om specifika råd. Markera något avsnitt där du känner dig tveksam och fråga ifall det här resonemanget eller bildspråket fungerar. 4. Avfärda inte kritik för att den är korkad. Om en läsare inte förstår kan det faktiskt bero på att du uttryckt dig otydligt just där. 5. Tacka för responsen. Din läsare tog sig tid att hjälpa dig att få syn på sådant du själv var blind för. Nu kan din text bli ännu bättre!

1. Läs noga, med penna i hand. 2. Börja med att ge skribenten erkännande för att han eller hon löst en svår skrivuppgift. 3. Sammanfatta textens huvudbudskap och fråga om du har uppfattat det rätt.

Att ge respons på någon annans text

4. Efterlys mer information ifall resonemanget har luckor. 5. Ge förslag på textavsnitt som behöver flyttas eller som kan strykas. 6. Kommentera ev. sådant som rubrik, styckeindelning, enskilda ordval. 7. Gör ingen affär av skrivfel utan lämna bara tillbaka texten med dina markeringar.

Så häver du skrivkrampen Flera olika skäl kan ligga bakom oförmåga att producera text. Ibland blir det tvärstopp för att man tänker för mycket på det som kommer efteråt – bedömningen, kritiken, recensionen. En del intalar sig att de ändå aldrig har kunnat skriva, eller att de aldrig mer kommer att få till en rad på papper. Om du blockeras av prestationsångest, har paniktankar kring betyget eller inbillar dig att du helt förlorat skrivförmågan, så har du drabbats av skrivkramp. Den är alltid tillfällig. ■

■

Tona ner betydelsen av uppgiften. Du överlever även om texten inte håller nobelprisklass. Dela upp skrivandet i små delmål. Börja med tre nyckelord. Se arbetet på längre sikt; det här är inte den slutgiltiga versionen. Efter responsen har din text chans att bli mycket bättre. Inser du att du inte kommer att hinna klart i tid? Gör ditt bästa ändå, visa upp en halvfärdig text eller åtminstone en disposition (se s. 96) och be om en dag till.

sätt fart på flödet

113

40668325.4B.indd Sec1:113

09-12-21 10.21.32

Skriva i olika genrer Vi kunde i kapitel 3 konstatera att läsarens förväntningar i hög grad styrs av genren (se s. 70 – 76). I ett privatbrev vill vi höra att allt är lugnt och att alla mår bra; i en deckare ser vi fram emot ett par otippade lik. Som skribent har du att anpassa dig till den genre du arbetar i. Det är därför ingen mening med att vara personlig, humoristisk, fantasifull eller sarkastisk i ett vanligt pm på jobbet. Spara krutet till rätt sammanhang.

mera motgångar

hitta vinkeln

Vad berättelsen behöver Läs igenom sagan på s. 97. Där finns berättelsens grundstenar: en huvudperson presenteras i början, ett problem ska lösas, genom tur, list eller skicklighet kan han eller hon besegra faran och det lyckliga slutet knyter ihop historien. Med ytterst få undantag kräver berättelsen alla dessa element. Visst kan du försöka berätta om en människa som inte möter en enda motgång utan bara njuter av livet, men det blir förmodligen outhärdligt tråkigt. Ju mer utsatt huvudpersonen är desto mer spännande läsning, förutsatt att du lyckats få läsaren att engagera sig i den figur du ställt på textens scen. När du skriver ner en berättelse måste du göra klart för dig var du ska börja, var du ska sluta och hur historien ska löpa däremellan. Du ska också på ett lämpligt sätt ge en bakgrund i form av tid och miljö. Mot denna bakgrund ska händelser utspela sig och människor (eller djur) fastna i intriger, trassla till det för sig själva och varandra och helst reda upp det också. Men till den upplösningen ska det vara en lång och vindlande väg! Journalistiska texter Poeter och romanförfattare kan skriva för byrålådan men en journalist måste nå många läsare. Det ställer andra krav på anpassning till publiken. Allt hänger på att du lyckas hitta den vinkel på materialet som gör texten angelägen att läsa. Vinkeln ska fånga läsarens intresse redan i anslaget: Blir du en av dem som får sin fastighetsskatt fördubblad vid årsskiftet?

Fråga dig vilka konsekvenser ett politiskt beslut kan få för gemene man. Var konkret och ge tydliga exempel. Oavsett om du rapporterar om en miljökatastrof på andra sidan jorden, en trafikolycka i grannstaden eller en ny pandemi ska du ha läsarens vardag som riktmärke: Hur påverkar det här honom eller henne?

114

40668325.4B.indd Sec1:114

09-12-21 10.21.32

4: Skriva – tanke möter form Skriva i olika genrer

En nyhetsartikel utgår från att något har hänt och ger objektiva svar på följande frågor: ■

■

Vad? När? Var? Vem eller vilka är inblandade? Hur gick det till? Varför hände det?

Det är en konst att presentera så mycket information som möjligt på ett kort, korrekt och omedelbart fängslande sätt, och det inte mindre än tre gånger: i rubriken, i ingressen och i artikelns inledning. Du får nämligen inte upprepa dig! Notiser är kortkorta nyhetsartiklar som klarar sig utan ingress. I ett reportage får journalisten i stället breda ut sig lite mer. Då behöver skrivandet heller inte starta i att något har hänt. Reportaget skapar nyhetsvärdet genom att rikta strålkastarljuset mot en person, en plats eller ett fenomen. I genomarbetade reportage går det ofta att känna igen skönlitteraturens berättarteknik. Journalisten får mer tid att jobba med texten och kan då omsorgsfullt foga samman personbeskrivning, miljöbeskrivning, fakta, exempel, citat och referat till en riktigt angelägen text. Drunknad återvände efter åtta månader Statistiken över förra sommarens drunkningsolyckor får nu revideras sedan en kvinna i 20-årsåldern överraskande visat sig vara vid liv.

Exempel nyhetsartikel

Det var den 29 juli i fjol som 20-åringen rapporterades saknad efter en simtur i Vättern utanför Motala. Kvar på bryggan, bara hundra meter från hennes föräldrahem, låg badrock, skor och mobiltelefon. Någon kropp hittades dock aldrig. När kvinnans mor 1 april i år fick ett telefonsamtal från polisen trodde hon först att det var ett makabert aprilskämt. Dottern hade dykt upp – tack vare en trafikolycka. Sedan 20-åringen blivit påkörd vid ett övergångsställe hade hon hamnat på sjukhus med lättare skador. Då uppdagades hennes identitet, och polisen kopplades in. Var kvinnan uppehållit sig sedan den iscensatta drunkningsolyckan och varför hon valt att hålla sig undan sina anhöriga återstår att klarlägga.

115

40668325.4B.indd Sec1:115

09-12-21 10.21.32

Exempel reportage

”Jag ville bara bort” Vi kan kalla henne Marie, det räcker att grannar och skolkamrater vet hennes riktiga namn. För en tid sedan blev hon nyhetsstoff då hon återvände till livet. Då hade hon varit anmäld som försvunnen under åtta månader och låtit sina anhöriga tro att hon drunknat. Varför? Det är den fråga jag helst av allt vi ha besvarad när jag träffar henne på ett litet fik för en intervju. – Alltså, mitt liv var … Marie rör runt i kaffet medan hon letar efter ord som kan förklara det oförklarliga. Jag ville bara bort därifrån. – Bort från vad? – Från alla misslyckanden. Så börjar hon trevande berätta om den där sommarkvällen när hon försvann. Ett år tidigare hade hon tagit studenten med goda betyg och efter det jobbat som kassörska under hösten innan hon började läsa sociologi vid Linköpings universitet. Allt kunde ha gått som på räls ifall hon inte redan under julhelgen lockats in i en destruktiv karusell med alkoholmissbruk och sviktande självförtroende. I februari hade hon i praktiken hoppat av studierna. – Det var en vinterkväll, minns inte när riktigt, men jag trodde att jag hade tappat plånboken. Nästa dag hittade jag den under sängen. Det var så jag kom på det. Jag beställde nytt körkort, köpte en begagnad mobil och öppnade ett nytt bankkonto. Dit flyttade jag lite pengar som jag hade sparat från hösten. Nytt pass skaffade jag också. Jag tänkte att jag skulle till USA. Samma dag som Marie försvann hade hon gömt en plastpåse med kläder, pass och pengar i en buske. Att simma iland utan att bli sedd och sedan lifta till Stockholm var lätt. Svårigheterna kom när hon skulle hitta ett sätt att leva i anonymitet. – Bara tanken att bli haffad på Arlanda för att jag stod i polisens dataregister … Nej, jag vågade inte köpa biljett, jag blev kvar i Stockholm. Jag fick jobb på en restaurang, eller egentligen var det väl en nattklubb. Jag hyrde ett rum, sov hela dagarna, åt bara på jobbet. Passet fick Marie alltså inte användning för, och inte den hemliga mobiltelefonen heller. Hon hade ingen att ringa till. – Om du inte hade blivit påkörd, hade du då fortfarande levt som försvunnen? Hon tvekar, dröjer med svaret. Luggen faller fram och döljer den sorgsna blicken. – Jag vet faktiskt inte. Inget blev bättre när jag stack, och inget blev bättre när jag kom tillbaka. Jag är fortfarande deprimerad. Men mamma har ordnat tid hos en psykolog, vi får se om det hjälper.

116

40668325.4B.indd Sec1:116

09-12-21 10.21.32

4: Skriva – tanke möter form Skriva i olika genrer

Referat Ett referat är en kortversion av en text. Även om det är du som skriver referatet är du egentligen inte författaren utan snarare en sorts översättare. Då förbinder du dig att vara obrottsligt trogen mot originalet. Till dina åtaganden hör att med jämna mellanrum påminna läsaren om att det är just ett referat, enklast genom att använda så kallade referatmarkörer (verb som säger, skriver, menar, påstår). Vid några tillfällen kan du citera källan ordagrant och visa det med citattecken, men huvuddelen av textmassan ska utgöras av nyskrivna formuleringar. Referatet är på sätt och vis motsatsen till citatet. Att referera är att formulera det lite annorlunda än källan. Läsaren ska kunna känna sig säker på att det som inte står innanför citattecken är dina egna ord. Ämnet för konferensen var unga som står utanför arbetsmarknaden. På vilket sätt kan de integreras i samhället och vad händer om de lämnas i utanförskap under lång tid?

Exempel referat

Flera av talarna pekade på de psykosociala konsekvenserna för individen. Eivor Lindström från Linköpings universitet rapporterade om sambanden mellan ungdomsarbetslöshet och självmord: ”Långt upp i fyrtioårsåldern är risken för självmordsförsök förhöjd för den som gått arbetslös i ungdomen.” Steven Urshall var särskilt inbjuden från England för att tala om hur den brittiska regeringen försökt tackla problemet. Han lyfte fram några goda exempel på reformer som ”verkligen gjort skillnad”, bland annat ett projekt med praktikplatser i barnomsorg och skola. Urshall betonade att alla människor vill känna sig behövda, ”lönen är inte det viktiga”. Från det svenska arbetsmarknadsdepartementet deltog Fredrik Wästerlund. Hans vädjanden om förståelse för det ekonomiska läget, som enligt honom omöjliggör stora reformer, möttes av mothugg. Under eftermiddagens paneldebatt hettade det till. ”Det här är en ödesfråga för en hel generation”, sa en upprörd röst ur publiken och det budskapet kan sammanfatta konferensen. Alla forskare och experter är eniga om att arbetslösheten slår särskilt hårt mot ungdomar men för regeringen tycks detta ännu inte vara ett prioriterat ärende.

Uppfattade du referatmarkörerna? Fraserna ”pekade på”, ”rapporterade om”, ”lyfte fram”, ”betonade” och ”sa” fanns där för att visa vem som yttrade vad. Det var alltså inte referentens egna åsikter utan de olika konferensdeltagarnas.

117

40668325.4B.indd Sec1:117

09-12-21 10.21.33

Pia Cederholm

Om du läser den här meningen är du en användare av svenska språket. Då är det inte så dumt att ha en manual för de funktioner och finesser som du har tillgång till.

Pia Cederholm

Pia Cederholm arbetar som gymnasielärare och har lång erfarenhet som läromedelsförfattare.

40668325.omslag.indd 1

09-12-16 10.21.36