D
e n h är bo k e n riktar sig till alla som behöver kunskaper om olika fordons karosser. Du får en inblick i vad som är viktigt för olika typer av konstruktioner, och hur olika karosser är konstruerade för att uppfylla de krav som ställs på en modern kaross. Boken tar även upp fordonens komfortsystem samt de olika säkerhetssystem som finns i dag, och hur de fungerar. Serien Fordon 360, där den här boken Kaross & komfort ingår, omfattar faktaböcker och en webbtjänst. Webbtjänsten innehåller allt övningsmaterial, med praktiska övningar, animeringar, kontrolluppgifter, självrättande tester och annat kompletterande material till faktaböckerna. Tjänsten, som är personlig, spar och dokumenterar alla resultat från elevernas studier.
Best.nr 47-08534-7
FORDON · SYSTEM/KAROSS, KOMFORT- OCH SÄKERHETSSYSTEM
Kaross, komfortoch säkerhetssystem
SYSTEM
FORDON
SYSTEM
Kaross, komfortoch säkerhetssystem
Tryck.nr 47-08534-7
FORDON
Omsl. Kaross & Komfort.indd 1
10-12-01 15.40.55
FOR DON SYSTEM Kaross, komfortoch s盲kerhetssystem
I VA MAAS I N G 路 LI B E R
Kaross & Komfort.212 sid.indd 1
2010-12-21 17.26
Kaross, komfortoch säkerhetssystem Förord Bilens kaross är idag en komplicerad, högteknologisk produkt – precis som motorn, kraftöverföringen och chassiet. Det beror på två saker. För det första ska bilen ge bästa tänkbara skydd vid en krock eller dikeskörning. För det andra ska den förbruka mindre bränsle och därmed släppa ut så litet koldioxid och andra avgaser som möjligt. Hur gör man då bilen krocksäkrare? Jo, man kan använda tjockare balkar och plåtar i karossens mittdel där de åkande sitter. De kommer på så sätt att omges av en kraftig skyddsbur som inte pressas ihop eller bockas sönder vid en krock. Men gör man balkarna och plåtarna tjockare blir bilen tyngre, och kräver mer bränsle. Det gäller alltså att få ner bilens vikt utan att krocksäkerheten blir sämre. Det kan man göra genom att bygga karossen av höghållfasta material där så behövs, och lätta material där det är möjligt. Höghållfasta material – som olika typer av höghållfast stål – gör att karossens balkar och plåtar kan göras tunnare och lättare utan att deras styrka och krocksäkerheten försämras. Den moderna bilkarossen är därför en högteknologisk blandning av många olika material. För att foga samman de olika materialen används avancerad svetsnings-, lödnings- och limningsteknik. Bilens komfort- och assistanssystem, exempelvis parkeringsassistenten som själv backar in bilen i en lucka, blir alltmer omfattande och får fler funktioner med avancerad elektronisk reglering. Säkerhetssystemet utvecklas med effektivare säkerhetsbälten, krockkuddar och krockgardiner. Allt samordnat och anpassat för olika slags krockar, och med förutseende säkerhetssystem installerade på allt fler bilar. I den här boken beskrivs den moderna, avancerade karosstekniken och de nya komfort-, assistans- och säkerhetssystemen. Hur de är uppbyggda och hur de fungerar.
3
Kaross & Komfort.212 sid.indd 3
2010-12-21 17.26
Författarpresentation När jag gick i skolan jobbade jag på loven som praktikant på bil- och motorcykelverkstäder. På den tiden var bilarna enkelt uppbyggda med exempelvis fristående stänkskärmar som man enkelt kunde banka ut och snygga till efter en krock. Det jag talar om är åren i slutet på 1940-talet. Men redan på 1950-talet, när jag blev klar som civilingenjör med motor- och fordonsteknik som specialitet, fick bilkarosser en mera komplicerad konstruktion, såsom den självbärande stålkarossen på Volvo PV 444/544. Jag började arbeta som utvecklare och konsult åt motorindustrin samtidigt som jag testade bilar åt tidningar, skrev testrapporter och teknikartiklar samt författade bland annat läroböcker i motor- och fordonsteknik. Och det har jag fortsatt med ända tills nu och är uppdaterad när det gäller det senaste inom fordonstekniken. Dessutom har jag varit fordonsexpert åt Nationalencyklopedin och har ibland ryckt in som speciallärare i motor- och fordonsteknik. Jag hoppas att boken Kaross ger dig en inblick i hur komplicerad den moderna bilkarossen egentligen är och vet att man inte bara kan banka ut en krockskadad A- eller B-stolpe på dagens bilar! Lycka till!
Kaross & Komfort.212 sid.indd 4
Iva Maasing
2010-12-21 17.26
Innehåll Förord 3 Innehåll 5 1 Bilens kaross 8 Karossens mått 9 Personbilskarosser 11 Sedan 11 Kombi 12 Kombisedan 12 Suv 13 Crossover 13 Coupé 14 Kombicoupé 14 Cabriolet 15 Coupécabriolet 15 Minibuss eller minivan 16 Lastbilar 17 Lätta 17 Tunga 18 Bussar 19 Liten buss 19 Stor buss 19 Stadsbuss 19 Linje- och intercitybuss 21 Turistbuss eller coach 21 2 Karossens design 22 3 Aerodynamik allt viktigare 25 Luftmotstånd 25 Luften lyfter upp eller trycker ner bilen 27 Luftriktare på lastbilar 29 Sidvindskänslighet 29 Vindbrus 30
5 Karossens delar 32 6 Separat kaross på bärande ram 33 7 Personbilens kaross 35 Självbärande kaross av stå 35 Plåtar av olika tjocklek och i flera lager 38 Höghållfast stål ger en lättare kaross 39 Karossen svetsas och limmas ihop 41 Aluminium, plast och textilmaterial ger lättare kaross 44 Dörrar och motorhuv av aluminium 44 Stötfångare, skärmar och luckor av plast 45 Termoplast 46 Fiberarmerad härdplast 46 Märkning av plasten 47 Textilmaterial 47 Kaross helt av aluminium 48 Reparationsproblem 49 Återvinning 50 8 lastbilar och Bussar 52 9 Ytbehandling av karossen 54 Rostskydd 54 Förzinkad eller galvaniserad plåt 54 Rostfritt stål 55 Hindra fukt att tränga in 55 Lackering 56 Hålrumsförsegling med rostskyddande vätska 60 Garantier 60 Kontroll av rostskydd 60
4 Böj- och vridstyvhet 31 5
Kaross & Komfort.212 sid.indd 5
2010-12-21 17.26
10 Rutor 61 Montering med gummilist 61 Montering med limning 61 Härdat glas 62 Laminerat glas 63 Böjda rutor 66 Tonade rutor 66 Elvärmda rutor 66 Vattenavvisande glas 67 Fönsterhissar 67 Panoramatak 69 Solskydd 69 Vindrutetorkare 70 Vindrutespolare 73 Backspeglar 73 Inre backspegel 73 Yttre backspeglar 74 11 Dörrar 75 Dörrens uppbyggnad 76 Gångjärn 77 Tätningslister 78 Dörrlås 78 Centrallås 79 Fjärrmanövrerat centrallås 80 Keyless 82 Tanklucka 84 Motorhuv 85 Bagagelucka 86 Baklucka eller bakdörr 87 Taklucka 87 12 Cabriolet 89 Elektrohydraulisk manövrering 89 Fasta takpaneler 93 Två, tre eller fyra delar 93 Elektrohydraulisk länkmekanism 93 Targatak 95 13 Inredning 96 Framstolar 99 Baksäte 102 Fack 102 Lastutrymmet 103 Fästen för lastbågar 104 Takrails 104
14 Komfortsystem 105 Ventilation och värme 105 Återcirkulation 107 Klimatanläggningar 107 AC 107 Så fungerar AC 108 ECC och ACC 110 Flerzonsreglering 111 Parkeringsvärmare och tillsatsvärmare 112 Ozonomvandlare 113 Infotainment 114 Audiofunktioner och ljudanläggning 114 Antenner 115 DVD och tv 117 Mobiltelefon 117 Navigator 118 15 Assistanssystem 119 Parkeringshjälp 119 Parkeringskamera 120 Area view 122 Parkeringsassistent 122 Funktioner vid backkörning 123 Start i backe 123 Broms i utförsbacke 124 Farthållare 125 Adaptiv farthållare 125 Avåkningsvarnare 127 AFIL 127 LDW 128 Skyltavläsning 129 Uppmärksamhetskontroll 130 Dödvinkelvarnare 131 Kollisionsvarnare 132 City Safety 132 Kollisionsvarnare med radar och auto-broms 133 Passagevarnare 134 Garageöppnare 135 16 Belysning 136 Olika ljuskällor 136 Glödlampor och halogenlampor 136 Xenonlampor 137
6
Kaross & Komfort.212 sid.indd 6
2010-12-21 17.26
Innehåll
Ljusdioder 137 Strålkastare 137 Halogenstrålkastare 137 Xenonstrålkastare 139 Bi-xenonstrålkastare 139 Reglering av strålkastarljuset 141 Automatisk reglering av ljuslängd och höjd 141 Aktiva eller adaptiva strålkastare 142 Sidriktat kurvljus 145 Positionsljus och parkeringsljus 146 Strålkastarrengöring 146 Hjälpstrålkastare 147 Bakljus 148 Dimbakljus 148 Blinkljus 149 Varningsblinkers 149 Broms- och backljus 149 Night Vision 150 Innerbelysning 151 17 Instrument 152 Analoga instrument 152 Digitala instrument 154 Head-Up-Display 155 18 Elektriska system 157 Eluttag 158
Olika sensorer 179 Övervakning genom egendiagnos eller självkontroll 180 Krocksignal till övriga system 181 Reservström 181 Krockkuddar och gasgeneratorer 182 Förarens krockkudde 184 Frampassagerarens krockkudde 185 Sidokrockkuddar 186 Krockgardiner 188 Krockkuddar för knän och fötter 190 Batteriurkoppling 190 Förutseende säkerhetssystem 191 Kollisionsvarnare med autobroms 192 Aktivt nackskydd 192 Barnstolar 194 Fotgängarskydd – rund front och aktiv motorhuv 196 Automatiskt nödanropssystem 197 Krockprov 198 Simulerade krockar 198 Lagstadgade krockprov 199 Olika typer av krockprov 199 Euro NCAP-prov 200 Rosten försämrar krocksäkerheten 202 20 Draganordningar 203 Register 205
19 Krocksäkerhet 159 Karossens stabila uppbyggnad 159 Dämpande stötfångarfästen 165 Islagsskydd och vikande rattstång 165 Bilbälten 166 Bältessträckare 169 Bälteskraftbegränsare 171 Bältespåminnare 172 Bälte fäst i sätet 172 Underglidningsskydd 173 Uppfällbart huvudskydd 174 SRS-system med krockkuddar eller airbags 174 SRS – Supplemental Restraint System 176
7
Kaross & Komfort.212 sid.indd 7
2010-12-21 17.26
Bilens kaross Det var fransmän som började bygga bilar fabriksmässigt under 1800-talet. Det är därför vi än idag använder många franska ord när vi talar om bilar. Vid mitten av 1800-talet handlade det om ångbilar , men mot slutet av 1800-talet övergick det till bensinmotordrivna bilar.
1
Bilens överrede, alltså den del där de åkande sitter och lasten förvaras, heter på franska carrosse eller carrosserie. På svenska blev det först karosseri och sedan kort och gott kaross. En sportig bil vars kaross har en liten överbyggnad kallas coupé och en bil med öppen kaross för cabriolet. Båda benämningarna kommer ursprungligen från Frankrike. Bilens underrede, som bär karossen, heter på franska châssis. På svenska blev det chassi. Numera har nästan alla personbilar och de flesta bussar kaross och chassi ihopbyggda till en enhet, den självbärande karossen.
Ford Model T från 1908 var den första masstillverkade bilmodellen. Den hade i början en enkel, öppen kaross med ett nedfällbart tak av tyg, en sufflett. (Ford) 8
Kaross & Komfort.212 sid.indd 8
2011-01-10 15.57
1. Bilens kaross
Karossens mått Karossens viktigaste yttre mått är längd, bredd och höjd samt markfrigång. Måtten anges vanligen i mm.
Karossens viktigaste ytter- och innermått, här på kombisedanen Volkswagen Golf Plus. Den här modellversionen är 12 cm högre än vanliga Golf. (VW) Passagerarutrymmet på en personbil anges vanligen från H-punkten – höftledspunkten på en mätdocka – som placeras på respektive säte. Benutrymmet mäts framåt från H-punkten och huvudutrymmet uppåt i en bestämd vinkel.
9
Kaross & Komfort.212 sid.indd 9
2010-12-21 17.26
Vidare anges H-punktens höjd över golvet och bredden på passagerarutrymmet, den så kallade kupén, i höfthöjd respektive axelhöjd. Bagageutrymmets volym anges i liter (oftast enligt den tyska VDA-normen). Om baksätet kan fällas ner anges volymen med baksätet upp- respektive nerfällt.
Passagerarmåtten från mätdockans H-punkt på den kompakta suven Volkswagen Tiguan. (VW) Förutom de allmänna måtten brukar biltillverkare ange mängder av andra mått i de detaljerade ritningarna över karossen. De måtten används vanligen vid kontrollmätning och riktning av karossen efter en olycka.
10
Kaross & Komfort.212 sid.indd 10
2010-12-21 17.26
1. Bilens kaross
Personbilskarosser Sedan Sedankarossen är vanligast på stora bilar. Den är täckt, har i regel fyra dörrar och plats för fyra till fem passagerare, samt ett avskilt bagagerum bak. Karossen består av tre separata avdelningar: motorrum, passagerarkupé och bagagerum. På tyska kallas en sedan ofta för limousine, och på franska berline. I USA betecknar limousine, eller kort och gott limo, en förlängd sedan som körs av en chaufför.
BMW 730d sedan. (Ian Maasing)
Limousine med en förlängd sedankaross: Mercedes-Benz S 600 Pullman. (Daimler) 11
Kaross & Komfort.212 sid.indd 11
2010-12-21 17.26
Kombi En kombikaross är täckt och har oftast fem dörrar, varav en på karossens bakre gavel. Kombin har plats för fyra eller fler passagerare och har lastutrymmet kombinerat med passagerarkupén. Det är därför den kallas kombi. Lastutrymmet kan bli större genom att baksätet fälls ner helt eller delat, och lastas enkelt genom den stora bakdörren. Kombikarossen har alltså praktiska fördelar och flera av de mest sålda bilmodellerna i Sverige är kombin eller kombisedaner. På en del större kombin finns ett extra baksäte som ligger nerfällt i lastrumsgolvet. Det extra baksätet gör bilen 7-sitsig. En bil med en kombikaross kallas även en herrgårds- eller stationsvagn.
Volvo V70 kombi i den bränslesnåla versionen DRIVe. (Ian Maasing)
Kombisedan Kombisedankarossen förekommer på många små och medelstora bilar. Den är täckt, har tre eller fem dörrar och plats för fyra eller fem passagerare. Karossens bakre del är inte lika lång och hög som på en kombi, och bakdörren lutar vanligen mer framåt. Lastutrymmet är därför mindre men kan precis som på kombin bli större genom att man fäller ner baksätet helt eller delat. En bil med kombisedankaross kallas ibland halvkombi. Volkswagen Golf kombisedan (Ian Maasing) 12
Kaross & Komfort.212 sid.indd 12
2010-12-21 17.26
1. Bilens kaross
Suv Suv (Sports Utility Vehicle) är en benämning från USA på en kombibil med en hög och ibland kantig kaross. Bilen ser mer eller mindre ut som en terrängbil och kallas i Sverige ibland för stadsjeep. En suv har i regel en hög markfrigång och allhjulsdrivning vilket bidrar till en god framkomlighet på vägar täckta av snö, lera eller sand. Karossens höjd och kantighet ger en suv stora innerutrymmen. Den är lätt att stiga i och ur och enkel att lasta. Förarens höga sittställning ger dessutom en bra överblick i trafiken. Men karossens höjd och kantighet medför också ett högt luftmotstånd och därmed högre bränsleförbrukning än för en kombi eller kombisedan.
Suv: Hyundai Santa Fe kan tack vare hög markfrigång och allhjulsdrivning ta sig fram genom decimeterdjup lössnö. (Ian Maasing)
Crossover Crossover är en benämning från USA på en bil där karossens nedre del är lika hög som på en suv men dess övre del lägre och mera rundad än suvens. Bilen är alltså en korsning, en crossover, mellan en suv och en kombi eller kombicoupé. Bilen är täckt och har tre eller fem dörrar.
Mazda CX-7 crossover. (Ian Maasing) 13
Kaross & Komfort.212 sid.indd 13
2010-12-21 17.26
Coupé En coupékaross är täckt och har vanligen två dörrar samt en lägre och kortare överbyggnad än en sedankaross. De senaste åren har det även kommit några fyradörrs coupéer. Baksätet kan vara trångt och bilen kallas ibland 2+2-sitsig och baksätet för ett nödsäte. En del coupéer är 2-sitsiga och saknar baksäte. Bagageutrymmet är vanligen litet och lågt. Frånsett de små utrymmena tycker många att en coupékaross ger bilen ett elegant och sportigt utseende.
Audi R8 är en mittmotordriven sportcoupé med mycket goda fartprestanda. (Ian Maasing)
Kombicoupé En kombicoupékaross har kombins stora bakdörr och möjlighet att öka lastutrymmet genom att fälla ned baksätet helt eller delat om bilen har ett baksäte. Men den låga och korta överbyggnaden gör att lastutrymmet är betydligt mindre än på en kombi.
Volvo C30 kombicoupé (Ian Maasing) 14
Kaross & Komfort.212 sid.indd 14
2010-12-21 17.26
1. Bilens kaross
Cabriolet En cabrioletkaross är öppen och har ett tak, suffletten, som kan fällas upp eller ner. Det kan göras manuellt eller med en elektrisk eller elektrohydraulisk länkmekanism. Suffletten består av ett eller flera lager av tyg som hålls upp av metallbågar. En sufflett av tyg kallas ibland en soft-top. En cabriolet har i regel två dörrar och är två- eller fyrsitsig. Roadster eller spider används ibland som beteckning för en öppen, tvåsitsig sportbil med en enkel sufflett.
Cabriolet: Jaguar XKR har en elektriskt manövrerad sufflett. (Ian Maasing)
Coupécabriolet Coupécabriolet, CC eller C/C, är en öppen bil med ett tak av fasta metall- eller plastpaneler som fälls upp och ner med en elektrisk eller elektrohydraulisk länkmekanism. Vid nerfällning går panelerna vanligen in i bagagerummets övre del. Det gör att bagageutrymmet blir litet och svårt att lasta eftersom öppningen under det nerfällda taket är lågt.
Coupécabriolet: Peugeot 308 CC har fasta takpaneler som fälls upp eller ner på cirka 20 sekunder. (Ian Maasing) 15
Kaross & Komfort.212 sid.indd 15
2010-12-21 17.26
Minibuss eller minivan Minibuss, storkombi, volymkombi, flexbil, minivan eller MPV (Multi Purpose Vehicle) är bilar där motorrummet och det kombinerade passagerar- och lastutrymmet bildar en gemensam avdelning. Karossen är hög, ganska kantig och mycket rymlig. Modellen har fem dörrar och är fem-, sex-, sju- eller åttasitsig beroende på hur sätena är ordnade. Den här karossen fick sitt stora genombrott 1984 då Chrysler Voyager lanserades i USA och Renault Espace i Europa.
Minibuss: Volkswagen Multivan har två framstolar, ett mittsäte för tre och ett baksäte för tre. (VW) Sedan 1990-talets mitt har små skåpbilar med personbilsinredning fått en viss spridning. Exempel på sådana är Citroën Berlingo, Peugeot Partner, Renault Kangoo och Volkswagen Caddy. Till skillnad från minibussar har dessa bilar, ibland kal�lade familjeskåpbilar, ett mer eller mindre utbyggt motorrum framtill. Trots sina små yttermått har de stora innerutrymmen i den höga och kantiga karossen.
Familjeskåpbil: Renault Kangoo. (Ian Maasing) 16
Kaross & Komfort.212 sid.indd 16
2010-12-21 17.26
1. Bilens kaross
Lastbilar Lätta lastbilar Lätta lastbilar, dvs. lastbilar med en totalvikt av högst 3,5 ton, har ett skåp eller flak för transport av lättare gods och kallas oftast transportbilar. Bilar med flak kan även ha den amerikanska benämningen pick-up. Karossen är av stål och självbärande eller monterad på en enkel balkram. Hytten har plats för två, eller om den är en dubbelhytt för fyra eller fem personer.
Skåpbil: Volkswagen Crafter, här med en dubbelhytt med ett baksäte som man kommer till genom en skjutdörr på höger sida. (Ian Maasing)
Pick-up-bil: Ford F-150, här med en dubbelhytt med ett baksäte. (Ford) 17
Kaross & Komfort.212 sid.indd 17
2010-12-21 17.26
Tunga lastbilar Förarhytten har en stabil stålstomme som skyddar föraren och passageraren vid en olycka. Lastbilar som säljs i Sverige måste klara vissa krockprov som tagits fram av Trafikverket och de svenska lastbilstillverkarna Scania och Volvo. Efter provet måste det finnas tillräckligt med utrymme i hytten för förare och passagerare, hyttdörrar får inte slås upp och de fästen som håller hytten på ramen ska vara hela. Hytten kan vara en kort daghytt med stolar för förare och passagerare, eller en sovhytt som även har en eller två bäddar. I Europa är numera i stort sett alla hytter frambyggda, i Amerika har de flesta tunga lastbilar en normal- eller torpedbyggd hytt. Den normalbyggda hytten sitter bakom motorn, som är under en öppningsbar motorhuv framför hytten. Den frambyggda hytten är monterad längst fram på lastbilens ram och kan tippas ungefär 70 grader framåt så att man kommer åt motorn, kopplingen och växellådan för service- och reparationsarbeten. Tippanordningen består av en handmanövrerad eller eldriven hydraulpump, den så kallade hyttpumpen, och en hydraulisk tippcylinder. Den frambyggda hytten är i regel fjädrande upphängd på ramen med skruvfjädrar av stål eller luftfjädrar.
Tung lastbil med en normalbyggd hytt (sovhytt) från amerikanska Mack. (AB Volvo)
Tung lastbil med en frambyggd hytt (sovhytt). (Scania) 18
Kaross & Komfort.212 sid.indd 18
2010-12-21 17.26
1. Bilens kaross
Bussar Liten buss Små bussar som rymmer 10–20 personer har samma tekniska uppbyggnad som lätta lastbilar. Karossen är i regel av stål och är självbärande eller monterad på en enkel balkram.
Liten buss: Mercedes-Benz Sprinter. (Daimler)
Stor buss Stora bussar delas allt efter användningsområde in i tre olika kategorier: stadsbussar, linje- eller intercitybussar och turistbussar.
Stadsbuss Stadsbussens kaross av stål eller aluminium kan vara byggd på olika sätt. Den kan vara delvis självbärande ovanpå en låg och lätt ram. Men den kan också vara helt självbärande med en hjälpram fram för framhjulsupphängning och styrning och en hjälpram bak för motor, kraftöverföring och bakhjulsupphängning. Inredningen är enkel med 40–75 sittplatser plus ett antal ståplatser. Golvet och insteget är lågt och slätt, 30–35 cm över gatan, så att passagerarna snabbt kommer i och ur vid hållplatserna. Moderna bussar med luftfjädring kan ha en nigningsfunktion. Med hjälp av den kan föraren sekundsnabbt sänka framhjulsfjädringen och därmed bussens golv cirka 10 cm vid fram- och mittdörrar. På så sätt går det ännu lättare att stiga i och ur bussen. 19
Kaross & Komfort.212 sid.indd 19
2010-12-21 17.26
Stadsbuss: Scania Omni City. (Scania) Om stadsbussen ska köras på trånga gator och i tät trafik måste den vara ganska kort. Men då får inte så många passagerare plats. Vill man få plats för fler får man istället ta en ledbuss eller en dubbeldäckare med två våningar. Ledbussens främre del, ofta med ett ganska kort avstånd mellan fram- och mittaxel, är förbunden med den enaxlade bakdelen genom en led. Trots att bussen kan vara närmare 20 m lång kan den svänga runt tvära gathörn. Vill man få plats för riktigt många passagerare kan man göra bussen tvåledad.
Stadsbuss av typ ledbuss: Volvo Nova. (AB Volvo)
Stadsbuss av typ dubbeldäckare. (AB Volvo) 20
Kaross & Komfort.212 sid.indd 20
2010-12-21 17.27
1. Bilens kaross
Linje- och intercitybuss Linjebussar för förorts- och landsbygdstrafik har i regel framåtriktade säten med bälte. Förortsbussar har oftast i likhet med stadsbussar ett lågt golv som gör det lätt att komma i och ur. Bussar för linjetrafik på landsbygden eller mellan städer, intercitytrafik, kan ha ett högt innergolv med ett stort bagagerum under golvet. Bussar i landsbygdstrafik kan även ha ett rymligt godsrum längst bak.
Linjebuss: Scania Omni Express. (Scania)
Turistbuss eller coach Karossen är i regel bättre ljud- och värmeisolerad än på intercitybussar. Alla passagerare sitter på bekväma och ställbara stolar med bälte, och det finns ofta en läslampa och ett reglerbart friskluftutsläpp ovanför stolarna. Det finns en toalett, vanligen vid mittdörren, och under det högt liggande innergolvet finns ett stort bagageutrymme åtkomligt från sidorna. Turistbussar kan vara byggda som dubbeldäckare.
Turistbuss eller coach: Scania Touring. (Scania) 21
Kaross & Komfort.212 sid.indd 21
2010-12-21 17.27
Karossens design En del biltillverkare följer trender i designen och formger sina nya modeller enligt det senaste modet. Andra har en enkel och mer tidlös design på sina bilar, exempelvis Volkswagen. För 20–30 år sedan var det trendigt med sportigt låga karosser med en kantig nos, raka sidolinjer och stora rutor. Men många tyckte att det var besvärligt att ta sig i och ur de låga bilarna, och att de låga sätena var obekväma. De stora rutorna gjorde dessutom att det kom in för mycket solvärme på sommaren, och försvann för mycket kupévärme på vintern. De raka sidolinjerna gav bilarna ett tråkigt utseende.
2
Volvo 745 har den typiskt kantiga karossdesignen som de flesta personbilar hade på 1980-talet. (Volvo PV)
Formgivarna fick alltså hitta på något annat. De ritade högre och bekvämare karosser med svängda kanter och mjuka buktningar så att bilarna fick ett mera egenartat utseende. Överbyggnaden gjordes lägre och rundare, sidorutorna mindre och bakrutan mera lutad. En del biltillverkare fortsätter med denna design. Bilens häftiga, sportiga form ska framkalla känslor och köplust hos åskådaren. Andra trender är stora frontgaller (kylargrillar), snedslitsade strålkastare och stora vindrutor som går långt upp i taket. Sådana kan vi se idag på serietillverkade bilar och handbyggda konceptbilar som visar hur biltillverkarna tänker sig att framtidens bilar ska se ut. Att bilens front gjorts allt högre och rundare har däremot inte med designtrender att göra, utan beror på nya lagar som kräver ett bättre skydd för påkörda fotgängare. Den höga och trubbiga nosen bidrar dessutom till ett lägre luftmotstånd och därmed lägre bränsleförbrukning och avgasutsläpp. 22
Kaross & Komfort.212 sid.indd 22
2010-12-21 17.27
ISBN 978-91-47-08534-7 © 2011 Iva Maasing och Liber AB Redaktör : Sture Sahlström Bildredaktör: Ian Maasing Omslag, grafisk form och produktion: Mats Saldenius, Grafisk Form
Bildleverantörer Audi sid 26, 27, 36, 37, 38, 40, 43, 49, 55, 73, 84, 88, 90, 103, 104, 112, 115, 117, 128, 129, 140, 141, 148, 150, 160, 164, 171, 175, 179, 183, 188, 190, 195, 203 Autoliv sid 197 BMW sid 44, 46, 47, 50, 57, 58, 65, 71, 78, 96, 97, 121, 134, 153, 162, 165, 170, 172, 188, 200 Bosch sid 70, 72, 105, 123, 176, 178 Citroën sid 62, 69, 124, 127, 152, 161, 197 Continental sid 130, 146, 156 Daimler sid 1, 11, 19, 28, 32, 33, 39, 42, 51, 57, 59, 74, 76, 77, 88, 91, 92, 94, 97, 98, 99, 100, 110, 117, 131, 134, 149, 151, 163, 164, 165, 172, 173, 182, 184, 187, 195, 199, 200 Delphi sid 158 Eberspächer sid 113 Esa sid 118 Ford sid 8, 17, 85, 201 GM(General Motors) sid 120 Hella sid 109, 137, 139, 140, 145, 147 Infocar sid 30, 31, 56, 63, 79, 106, 108, 138, 142, 203 Ian Maasing sid 4, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 23, 24, 29, 51, 86, 92, 95, 154, 155, 156, 196, 203
Mazda sid 154, 155, 159, 166 MINI sid 59 Morgan sid 34 Nissan sid 196 Opel sid 174 Osram sid 136, 137, 139 Porsche sid 95 Renault sid 60, 162, 167, 170, 173, 182, 191, 194 Rolls-Royce sid 48, 75 Saab automobile sid 192 Saint Gobain sid 64, 67 Scania sid 18, 20, 21, 52, 53, 81 Valeo sid 45, 111, 144 AB Volvo sid 18, 20, 53, 147, 204 Volvo PV(Personvagnar) sid 22, 35, 41, 42, 50, 58, 113, 133, 159, 161, 163, 166, 168, 169, 177, 180, 189, 193, 196, 198, 199 VW(Volkswagen) sid 9, 10, 16, 66, 68, 69, 81, 83, 101, 102, 111, 112, 114, 116, 118, 122, 126, 135, 153, 157, 158, 167, 184, 190, 198
Första upplagan 1 Repro: Resultat Grafisk Produktion AB Tryck: 1010 Printing, Kina 2011 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. Den som brytet mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Kaross & Komfort.212 sid.indd 2
2010-12-21 17.26
D
e n h är bo k e n riktar sig till alla som behöver kunskaper om olika fordons karosser. Du får en inblick i vad som är viktigt för olika typer av konstruktioner, och hur olika karosser är konstruerade för att uppfylla de krav som ställs på en modern kaross. Boken tar även upp fordonens komfortsystem samt de olika säkerhetssystem som finns i dag, och hur de fungerar. Serien Fordon 360, där den här boken Kaross & komfort ingår, omfattar faktaböcker och en webbtjänst. Webbtjänsten innehåller allt övningsmaterial, med praktiska övningar, animeringar, kontrolluppgifter, självrättande tester och annat kompletterande material till faktaböckerna. Tjänsten, som är personlig, spar och dokumenterar alla resultat från elevernas studier.
Best.nr 47-08534-7
FORDON · SYSTEM/KAROSS, KOMFORT- OCH SÄKERHETSSYSTEM
Kaross, komfortoch säkerhetssystem
SYSTEM
FORDON
SYSTEM
Kaross, komfortoch säkerhetssystem
Tryck.nr 47-08534-7
FORDON
Omsl. Kaross & Komfort.indd 1
10-12-01 15.40.55