9789144111773 by Smakprov Media AB

Devin Rexvid är doktorand i socialt arbete vid Umeå universitet och forskar om socialarbetare och allmänläkares professionsutövning. Devin är också en aktiv skribent med fokus på dagens villkor i Mellanöstern.

– att vara både offer och förövare Pojkars och unga mäns villkor i hederskulturella sammanhang har i ringa grad uppmärksammats i Sverige. Denna bok tar sin utgångspunkt i pojkars och unga mäns erfarenheter. Den fråga som författarna belyser är varför pojkar och unga män boende i Sverige inte bryter med värderingar och normer som innebär att de utövar ett omfattande förtryck av sina systrar och att de behöver kontrollera dem samt att de själva blir bortgifta. Mäns heder är skriven med fokus på utbildningar och professionella inom den sociala sektorn, skolan och rättsväsendet. Det angelägna ämnet gör den även till en viktig bok för den socialpolitiskt intresserade liksom för alla som är intresserade av integrationsfrågor. Den handlar om en verklighet som finns i vår värld, om ett samhälle befolkat med människor med helt andra uppfattningar om manligt och kvinnligt, heder och skam, vilka går tvärs emot de som vuxit fram i vårt svenska samhälle, en demokratisk konsensuskultur där man som mål har likvärdig behandling av människor: inför lagen, på arbetsmarknaden, vad gäller möjligheter att forma samhället och sitt eget liv.” Yvonne Hirdman, historiker och författare

| MÄNS HEDER

MÄNS HEDER

Astrid Schlytter Devin Rexvid

Astrid Schlytter är docent i rättssociologi, verksam vid Stockholms universitet, med fokus på normkonflikter inom rättssystemets ram beroende på kön och kultur, tvångsäktenskap, omfånget av den hedersrelaterade problematiken för ungdomar i Sverige och civilsamhällets roll för att stödja ungdomar som lever med hedersrelaterat förtryck och våld.

MÄNS HEDER Att vara både offer och förövare

Art.nr 39193

Astrid Schlytter Devin Rexvid studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39193 ISBN 978-91-44-11177-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Lightspring/Shutterstock Printed by Specialtrykkeriet A/S, Denmark 2016

INNEHÅLL

Förord 9 Författarnas förord 15

1 Hedersrelaterat förtryck och våld ur pojkars och unga mäns perspektiv 17 Syften 21 Den svenska debatten om hedersrelaterat förtryck och våld 22 Översikt över bokens kapitel 24 2 Teoretiska perspektiv 27 Våra begrepp 30 Heder i moderna samhällen 32 Heder och skam på individ- och samhällsnivå i en förmodern kontext 34 Pojkar – kittet i systemet i ett förmodernt sammanhang 35 Strukturers påverkan på pojkars socialisering i ett sammanhang präglat av förmodernt tänkande 36 Relationen mor–son 37 Relationen bror–syster 38 Relationen far–son 39 3 Metod och material 41 Urval 45 Metodologiska reflektioner 47 © F örfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

Innehåll

4 Pojkars vardagsliv – att kontrollera och kontrolleras 49 Att vara en god son 52 Flickvän och val av framtida partner 53 En god son är en heterosexuell son 54 Att vara en god son är att vara en god bror 55 Dubbelliv, beroendeställning och våld i uppfostran 57 Analytiska reflektioner: ömsesidiga beroenden och makt 58 Betydelsen av den patriarkala makten 60 Makt kontra maktlöshet 61 5 Sharaf Hjältar och uppfattningar om heder 63 Sharaf-utbildningen och deltagarnas uppfattningar 66 Deltagarnas uppfattningar om eftersträvansvärda beteenden för män 66 Deltagarnas uppfattningar om eftersträvansvärda beteenden och ideal för kvinnor 68 Manlighet och mödomshinna 69 Översiktlig bild 71 Slutsatser 74 Identifikation med svenska män 74 Brist på identifikation med flickor som utsätts för hedersrelaterat våld 75 6 En ung mans utsatthet, motstånd och uppbrott 77 Diktsamlingen Yahya Hassan: ett familjeporträtt 79 Relationen mellan föräldrarna 81 Yahyas relation till föräldrarna 82 Relationen far–son 83 Relationen mor–son 88 Yahyas relation till syskonen 91 Yahyas relation till sina bröder 92 Yahyas relation till sina systrar 92 Yahyas våld mot utomstående 96

Innehåll

Slutsatser och övergripande sammanfattning 98 Om relationen far–son 98 Vändpunkter i Yahyas liv 100 7 En ung mans beskrivning av och uppbrott från parallellsamhället 105 Beskrivning av Ahmads familj och dess sammanhang 108 Våld och skambelägganden 110 Giftermål 111 Mäns syn på kvinnor 113 Förhållandet till danskar och det danska samhället 114 Parallellsamhällets lagar och regler 115 Strategier 115 Ahmads rekommendationer för att förändra parallellsamhällets kultur 116 Vad hindrar förändring? Några övergripande reflexioner 117 Våldets roll 117 Religiösa företrädares roll 118 Utbildningens roll 119 Mäns motstånd – det avgörande hindret? 120 8 Tvångsäktenskap 121 Äktenskapstraditioner i ett förmodernt samhälle 123 Vad är ett tvångsäktenskap enligt svensk lagstiftning? 124 Två tvångsäktenskap 126 Barn-, kusin- och tvångsäktenskapet som ingicks i Norge 127 Tvångsäktenskapet som ingicks i Irak 130 Likheter och olikheter mellan de två tvångsäktenskapen 132 Frihet och ofrihet 134 Det dubbla budskapet – att synliggöra och samtidigt upprätthålla hedersförtrycket 136 Stjärnlösa nätter och Amars värderingar kring kvinnor och män 137 Blod rödare än rött 140

Innehåll

9 Hedersmord 143 Materialet i de fyra studierna 146 Beskrivning av sex fall av hedersmord 147 Mordet på Sara i Umeå, november 1996 147 Mordet på Abbas i Högsby, november 2005 149 Mordet på tre systrar och deras styvmor i Kanada juni 2009, the Shafia Case 150 Mordet på Mustafa i Göteborg, februari 2012 153 Mordet på Maria i Landskrona, mars 2012 155 Mordet på Manidja i Stockholm, augusti 2012 156 Översikt: motiv, våld, offer och gärningsman 156 Motivet, offer och gärningsman i andra studier 158 Gärningsmannaprofil 161 Kvinnors roll som gärningsman – potentiell gärningsman 162 Våldets karaktär – några övergripande drag 163 Varför använder gärningsmannen övervåld? 165 Övergripande slutsatser beträffande pojkar och män 167 Mörkertalet 167 Heder – en fråga om liv och död 168 10 Impulshandling eller hedersmord 169 Mordet på Ayten Edil 174 Bakgrunden till mordet 175 Morddagen 176 Rättens bedömning 177 Rättens bedömning av försvårande och förmildrande omständigheter 177 Rättens bedömning av motivbilden 178 Hederskultur eller inte? 178 Skadebildens rituella inslag 180 Varför användes så mycket övervåld mot Aytens kropp? 181 Arrangerat äktenskap 182 Anständig klädsel 184 I andras ögon – och frågan om flera förövare 184 Avslutande reflektioner 186 6

Innehåll

11 Heder, skam och trauma – om att bryta ett våldsarv 189 Män, heder och skam 191 Trauma och skam 194 Exempel på traumatiserande händelser 195 Exempel på skambeläggande 198 Betydelsen av den grundläggande anknytningen 199 Anknytning och trauma 201 Trauma och skam 203 Trauma – tre medvetanden 204 Några reflexioner om återhämtning 205 Återhämtning efter trauma 207 Återhämtning efter skambelägganden 208 12 Samhällets ansvar – och särskilt om LVU 211 Pojkars villkor och LVU 213 Forskning om pojkar och LVU 214 Problematisering av LVU 215 LVU 2 § och 3 § 217 Sammanfattande reflexioner: LVU 3 § och pojkar som kontrollerar sina systrar 218 13 Övergripande mönster av makt – vanmakt och frihet 221 Pojkars villkor i familjen 224 Skolan och staten som institutionell arena 228 Kompisar och fritid som en tredje arena 229 Makt – vanmakt – frihet 230 14 Det första könets villkor 233 Att flickor och pojkar socialiseras inom ramen för två olika normsystem 235 Att socialiseringen av brodern sker genom systern 236 Att pojkens underordning och beroende av fadern vilar på rädsla 238 Att pojkar är bärarna av hederssystemet 239 © F örfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

Innehåll

Att pojkar behöver välja sig själva 241 Att pojkar behöver stöd utanför hederskulturen för att kunna mentalt bryta med den 242 Att hindra män att förtrycka kvinnor är inte att förtrycka män 243 Referenser 245 Person- och sakregister 257

Metod och material

I denna bok har vi en explorativ ansats, vilket innebär att vi genom ett småskaligt men varierande och pregnant empiriskt underlag vill förstå och identifiera mönster vad gäller pojkars och unga mäns villkor i en hederskontext samt lyfta fram viktiga vändpunkter och potential till förändring i dessa pojkars och unga mäns villkor. Vårt material består av två intervjustudier, varav en utförd av den norska forskaren Anja Bredal och den andra av två studenter vid Stockholms universitet; en intervjubaserad utvärdering av en attitydpåverkande verksamhet; sex rättsfall, varav fem gäller hedersmord och ett gäller tvångsäktenskap; och tre skönlitterära verk som består av Yahya Hassans diktsamling, Ahmad Mahmouds roman och Arkan Asaads två romaner, varav en om tvångsäktenskap och en om våld och manlighet. Det empiriska materialet analyseras i kapitlen 4–12.

Kapitel 4 handlar om unga mäns vardagsliv i en hederskontext så som de själva upplever det. Kapitel 5 är baserat på en utvärdering av projektet Sharaf Hjältar. Vi har utvärderat projektet två gånger, först under 2006 (Schlytter & Kanakura, 2007) och sista gången år 2008 (Schlytter m.fl., 2011). Projektet finansierades då av Allmänna arvsfonden och det var på uppdrag av Arvsfonden som vi gjorde utvärderingarna. Utvärderingarna byggde på intervjuer med deltagare och ledare i Sharaf-utbildningen samt på dokumentstudier. I den första utvärderingen genomfördes individuella intervjuer med 15 unga män. Också i den andra undersökningen gjordes intervjuer med 15 personer, varav två var fokusgruppsintervjuer. Alla intervjuer spelades in och transkriberades och alla citat är från den senaste utvärderingen. Begreppen deltagare och intervjupersoner åsyftar i detta kapitel de personer som deltog i våra utvärderingar.

3 Metod och material

Kapitlen 6 och 7 bygger på innehållsanalyser av den dansk-palestinska poeten Yahya Hassans diktsamling Yahya Hassan, utgiven i svensk översättning 2014, och av Ahmad Mahmouds roman Sort land, fortællinger fra ghettoen, utgiven på danska 2015. Underlaget i kapitel 8 utgörs av Arkan Asaads romaner Stjärnlösa nätter, utgiven 2011, och Blod rödare är rött, utgiven 2014, samt två domar (Sak nr 10-188517MED-OTIR/03 och Sak nr 11-075341AST-BORG/03). Den ena författaren av denna bok, Astrid Schlytter, var närvarande när fallet behandlades i den överordnade domstolsinstansen. Fallet gällde ett äktenskap som ingicks i Norge av personer boende i Norge (Schlytter, 2012). Utöver detta material, den skönlitterära berättelsen i det ena fallet och domarna samt närvaro under den ena domstolsinstansens behandling i det andra, har analyserna utvecklats i samtal med personer i Sverige som har egna erfarenheter av tidiga äktenskap eller känner till andras erfarenheter. Kapitel 9 bygger på sex rättsfall gällande hedersmord, varav fem svenska fall och ett kanadensiskt fall. De svenska fallen inkluderar morden på Maisam Abed Ali – känd som Sara – i Umeå 1996, Abbas Rezai i Högsby 2005, Maria Barin i Landskrona 2012, Mustafa Hasnawi i Göteborg 2012 och Manidja Ahmadgul i Norsborg 2012. Två av morden är på unga män som mördades av sin flickväns far. Båda männen hade bott ganska kort tid i Sverige. De övriga är mord på flickor och kvinnor, tre rättsfall är hämtade från Sverige och ett är från Kanada. Det kanadensiska fallet rör mord på fyra kvinnor, tre systrar och faderns första hustru som inte var flickornas biologiska mor. Vi gör en riktad innehållsanalys av rättsfallen (Hsieh & Shannon, 2005), vilket innebär att vi utgår från teorier om heder för att vägleda vår analys av fallen och vår förståelse av pojkars socialisering i ett våldsamt hedersideal. Kapitel 10 bygger på beskrivningar och analyser av det uppmärksammade mordet på Ayten Edil som skedde i september 2015. Gärningsmannen, Aytens make, dömdes till ett långt straff, 18 år, men inte till livstid som är lagens strängaste straff för mord. Anledningen var att rätten ansåg att han agerade i affekt på grund av sitt dåliga psykiska mående. Vårt underlag är två domar, varav en gäller makens misshandel (Mål nr: B 6547-15) och skadegörelse och den andra mordet på Ayten (Mål: B 11750-15). I tillägg till detta har vi haft tillgång till ett av de sakkunnigas utlåtanden, nämligen det av Devin Rexvid, som är en av författarna till denna bok. Kapitel 11 handlar om heder, skam och trauma ur ett individperspektiv. 44

3 Metod och material

I detta kapitel används empiriskt material från de föregående kapitlen för att illustrera och exemplifiera vad trauma och skam innebär för och gör med unga män. Kapitel 12 handlar om samhällets ansvar och möjligheter att gripa in för att förhindra att bröder utövar förtryck och våld mot sina systrar. I detta kapitel gör vi en innehållsanalys. Innehållsanalysen går ut på att mot bakgrund av forskning om pojkars roll i hederskulturella sammanhang synliggöra situationer där den rättsliga regleringen kan vara otillräcklig. Vi framhåller de unga männens beteenden före morden för att belysa det sammanhang de befinner sig i, eftersom avsaknad av kunskaper om och förståelse för dessa kan betraktas som en bidragande orsak till att förloppet blev som det blev. Förutom domen och utredningsmaterial, har vi också gått igenom Socialstyrelsens granskning av mordet på Maria Barin och längre artiklar i media i samband med rättegångarna samt genomfört intervjuer med personer som känner till fallen, antingen som privatpersoner eller som utredare. Vi har också tagit del av böcker som skrivits om några av fallen (Edsenius, 2013; Wikan, 2003/2004). Utöver detta använder vi oss av en egen aktstudie om tvångsomhändertaganden av ungdomar med stöd av 2 § lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (Schlytter m.fl., 2009a).

Urval Våra val av empiriskt underlag gjordes utifrån olika omständigheter. Valet av rättsfall har att göra med våra kunskaper om dem. Vi har under de år vi forskat om hedersrelaterat våld och förtryck tagit del av ett stort antal domar och i en rad av dem har vi också haft tillgång till polisens utredningsmaterial. Detta har gett oss relativt mycket kunskap om hedersmord och det är mot denna bakgrund som vi valt ut de fall som vi presenterar i denna bok. Vi har tagit upp fall av mord på unga män, liksom fall av mord på flickor och unga kvinnor. En ambition har varit att få fram en viss variation vad beträffar gärningsmannen/-männen. Vi har begränsat antalet fall till sex, det kunde ha varit det dubbla. Dessutom har vi i huvudsak valt ut mord som skedde under 2012. Tre av de sex morden vi tar upp begicks under 2012. Mot bakgrund av att 2012 inleddes med två hedersmord, ett i februari på Mustafa Hasnawi och ett i mars på Maria Barin, så fortsatte vi att särskilt bevaka mord och mordförsök i Sverige under 2012. Vår ambition var att försöka © F örfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

3 Metod och material

kartlägga samtliga mord och mordförsök i syfte att beskriva och karakterisera motiv och bakgrund i samtliga fall. På grund av en rad praktiska och etiska problem har vi i dagsläget inte kunnat genomföra studien. Underlaget är som nämnts domar, utredningsmaterial, artiklar i media och böcker. Vi valde att ta med ett fall från Kanada eftersom det är belysande, lärorikt och väldokumenterat. En journalist, Michael Friscolanti, som följde rättegången under de två veckor den pågick, har i e-boken The Shafia Honour Killing Trial publicerat beskrivningar och analyser av fallet (Friscolanti, 2012). Valet av skönlitterära källor (Arkan Asaads, Yahya Hassans och Ahmad Mahmouds böcker) gjordes av två huvudsakliga skäl. För det första finns det få dokumenterade fall, till exempel i form av domar, av pojkars motstånd mot hedersnormer (Cohen-Mor, 2013; Schlytter m.fl., 2009a). Det tycks vara omanligt och ett tecken på svaghet för pojkar och unga män i hederskontexten att berätta om sin utsatthet. Detta förhållande gör att de få skönlitterära källor om pojkars utsatthet i hederskontexten som vi kunnat identifiera blir viktiga kunskapskällor. För det andra ger dessa källor ett penetrerande porträtt (Cohen-Mor, 2013) av hur livet och relationer i familjer som praktiserar hedersnormer ser ut. Dessa källor utgör också en guide eller en pusselbit (Meeuwisse & Swärd, 2008) i förståelsen av sociala problem. Enligt Anna Meeuwisse och Hans Swärd, som själva använder film om Fattigvårdssverige som källmaterial, tillhandahåller material om enskilda individers livsöden en rad goda ingångspunkter för socialvetare. De refererar till användning av olika typer av material som forskare inom Chicagoskolan gjorde för att få insikt om sociala problem och människors upplevelser. Inom denna tradition eftersträvades förstahandskällor och direkterfarenheter vid observationer, intervjuer och personliga dokument av olika slag, till exempel dagböcker och brev (ibid.). De skönlitterära texter vi använder som empiriskt underlag är skrivna av män och innehåller viktig och relevant kunskap om pojkar och män. Faderns röst är inte lika tydlig eller stark som i Yahya Hassans diktsamling och i Ahmad Mahmouds självbiografi. I Arkan Asaads två romaner som vi analyserar i denna bok framträder faderns röst klarare. Vi använder dessa litterära källor som kunskapskälla med information om sociala relationer och familjerelationer. Vi ser på dem som sociala dokument (jfr Cohen-Mor, 2013).

3 Metod och material

Metodologiska reflektioner Vårt material är baserat på ett begränsat antal rättsfall, unga mäns berättelser, intervjuer och skönlitterära källor. Det är därför sannolikt att ett rikare material till viss utsträckning skulle kunnat påverka våra kategoriseringar, våra analyser och vår förståelse av pojkars och unga mäns dubbla roller. Bortsett från Maria Barin, som tillhörde den etnoreligiösa gruppen yazidier, kommer majoriteten av de individer och familjer som berörs av denna studie från Mellanöstern och har en muslimsk bakgrund. Med detta inte sagt att hedersrelaterat förtryck och våld samt hedersmord inte förekommer bland andra religiösa och etniska grupper samt i andra regioner. Vi är väl medvetna om att praktiserandet av hedersrelaterade normer och traditioner spänner över religiösa, etniska och klassmässiga gränser. Vidare menar en del forskare att typiska hederskulturer förekommer i Medelhavsområdet, Mellanöstern, Latinamerika och sydstaterna i USA (Cohen, Nisbett, Bowdle & Schwarz, 1996; Rodriguez Mosquera, Manstead & Fischer, 2002). Genom vår egen och annan forskning är vi införstådda med att praktiserande av hedersnormer inte är begränsat till de nyss nämnda regionerna, utan förekommer även i västerländska samhällen på grund av migration från dessa regioner (Bredal, 2011; Eck, 2003; Schlytter & Rexvid, 2013; Wikan, 2003/2004). Yahya Hassan, vars diktsamling utgör ett av våra empiriska underlag, har sedan hans diktsamling publicerades haft dödshot mot sig. I Sverige har han kritiserats för att han berättar sin historia, en historia där våldsutövaren är hans far. Faderns viktigaste uttrycksmedel enligt Yahya Hassan är våld, ett våld som drabbar alla i familjen hårt. Yahyas opposition mot fadern blir också en opposition mot faderns liv i stort, bland annat hur fadern utövar sin religion. Utgångspunkten för kritiken är att Yahya springer rasisters ärenden därför att han opponerar sig mot fadern bland annat genom att äta griskött, dricka alkohol, skända religionen, vägra besöka moskén och ha föräktenskapligt sex. Yahyas mor är också religiös. Hennes religiositet beskrivs av Yahya på ett helt annat sätt än faderns. Det är anmärkningsvärt när kritiker fokuserar på Yahyas relation till fadern och inte till modern och dessutom indirekt försvarar våldsutövare som fadern som utsätter sin hustru och sina barn för systematiskt och omfattande våld (Farrokhzad, 2014). © F örfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

3 Metod och material

En annan metodologisk reflektion berör de olika kapitlens omfång. Att vissa kapitel är mer omfattande än andra ska inte tolkas som att dessa är viktigare än de kortare kapitlen. Det empiriska underlaget som används i de olika delarna är olika till sin karaktär, sitt innehåll, sin detaljrikedom, sina inneboende mönster och de lärdomar som kan dras av dem. Detta gör att textens omfattning i de olika delarna naturligt varierar. De enda undantagen är de texter som publicerats i artikelform eller som bokkapitel i antologier. Dessa texter, det vill säga kapitlen om tvångsäktenskap, hedersmord och LVU, har i sin ursprungliga form haft ett bestämt omfång i enlighet med respektive utgivares publicistiska riktlinjer. Mot bakgrund av materialets omfång anser vi att det är viktigt att resonera kring resultatens generaliserbarhet. Kvalitativa studier lider ofta av begränsade möjligheter till statistisk generaliserbarhet. Vi delar därför Stakes (1995) och Yins (2009) uppfattning att frågor kring generaliserbarhet i kvalitativ forskning bäst kan diskuteras i termer av analytisk generaliserbarhet. Resultaten av denna studie anser vi vara generaliserbara till pojkar och unga män med liknande bakgrunder som de individer vars liv och död belyses i denna studie. Det verkar finnas slående likheter mellan pojkars primära socialisering i hedersnormer och deras dubbla roller i hederskulturella sammanhang, oavsett deras etniska och religiösa bakgrund. Våra resultat kan bidra med ny kunskap om pojkars socialisering i hedersnormer, om vad deras dubbla roller gör med dem och de personer som de utsätter för hedersvåld samt om möjliga förutsättningar för motstånd mot och uppbrott från hedersnormer.

| MÄNS HEDER

MÄNS HEDER

Astrid Schlytter Devin Rexvid

MÄNS HEDER Att vara både offer och förövare

Art.nr 39193

Astrid Schlytter Devin Rexvid studentlitteratur.se