Samhällskunskap LÄRARBOK
G og Saem hr äaf i GR UN DB OK
llskunskap S V E R IG E
Anna-Lena Stålna
cke
Per Lindberg
PULS Sam Lhl_cover.indd 1
2012-10-04 13.18
Innehåll PULS Samhällskunskap 4–6.................................................. 4 Att läsa och förstå faktatexter .............................................. 8 Svenska som andraspråk ....................................................12 Prov och bedömning ...........................................................14 Tabell över centralt innehåll ............................................................ 15 Bedömningstabell samhällskunskap .............................................. 16
Att arbeta med PULS Samhällskunskap ............................17 HANDLEDNING TILL GRUNDBOKEN ..............................21 Inledning – Vad är samhällskunskap? ...............................21 Familj och vänner .................................................................22 Skolan .....................................................................................30 Du har rätt att vara dig själv ................................................36 Lagar och regler ....................................................................46 Arbete och pengar ................................................................56 Kommunikation och information ......................................70 Demokrati .............................................................................80 Hemma i världen ..................................................................92 KOPIERINGSUNDERLAG ..................................................... 109
3
Puls SH 4-6.indb 3
2012-10-04 10.18
PULS Samhällskunskap 4–6 PULS Samhällskunskap 4–6 ingår i en serie böcker i de naturoch samhällsorienterade ämnena samt teknik för grundskolan. I PULS 4–6 är böckerna uppdelade ämnesvis med en struktur där det handlar om att skapa en systematisk undervisning som bygger förståelse från grunden och leder eleverna vidare. För skolår 4–6 finns följande grundböcker med tillhörande material:
PULS Biologi – Naturen, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap
G og Saem hr äaf i GRU NDB OK
llskunskap SV ER IG E
Grundboken Grundboken innehåller faktatexter och fördjupningssidor. Varje kapitel i grundboken inleds med en sida som introducerar innehållet i kapitel. Den inledande sidan är tänkt som en del i arbetet med förberedande samtal innan man börjar med kapitlet. Här finns också kapitlets innehåll sammanfattat i rutan längst ned på sidan. Den fortsatta texten är strukturerad så att ett begränsat ämnesområde behandlas uppslagsvis. I varje kapitel finns fördjupningsuppslag som handlar om vad som händer ute i världen.
Anna-Lena Stålnacke
4
Puls SH 4-6.indb 4
2012-10-04 10.18
Samhälls Samhällskunskap LÄRARBOK
G Saeo mgr häafi GRUNDB OK
llskunskap SVE RIG E
Anna-Lena Stålnacke
Anna-Lena Stålnacke
Lärarboken Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med denna beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Samhällskunskap är upplagda. I avsnittet Att läsa faktatexter skriver Ingvar Lundberg om behovet av stöd och introduktion för att eleverna ska
Arbetsböcker
Samhällskunskap
Lgr 11
Till PULS Samhällskunskap finns en arbetsbok med uppgifter som eleverna ska kunna arbeta med på egen hand, under eller efter avslutat ämnesområde. Vissa uppgifter är direkt kopplade till grundbokens innehåll för att eleverna skaBiofå logi möjlighet att befästa sina kunskaper. Andra uppgifter är mer inriktade på att eleverna ska utveckla sitt tänkande, utifrån det innehåll som grundboken har presenterat. Det finns också uppgifter som är inriktade på att arbeta med olika ord och begrepp som finns inom samhällskunskapsämnet. nde och omväxla finns roliga är gi Naturen . Uppgifterna till PULS Biolo på egen hand I arbetsboken arbeta med eleverna eleverna kan och hjälper olika kapitel uppgifter som en. grundbokens till plan lade kurs ai direkt kopp finns beskrivn som ågor förm att träna de innehåller: 4–6 Naturen PULS Biologi Arbetsboken
NATURE N
Arbetsboken
PULS Biologi
4–6 Naturen
ARBETS BOK
innehåller:
Vad är biologi? planeten Den levande Staden Öppna marker
Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken med solen Allting börjar
ingår även Biologi 4–6 I serien PULS Människan PULS Biologi
ARBETSBO
K
gi? Vad är biolo planeten Den levande Staden er Öppna mark en Skog Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden
Lgr 11
roliga och omväxlande är Naturen finns Uppgifterna till PULS Biologi på egen hand. I arbetsboken arbeta med eleverna eleverna kan och hjälper olika kapitel uppgifter som till grundbokens i kursplanen. direkt kopplade finns beskrivna förmågor som att träna de
kunna läsa och förstå faktatexter. I anslutning till detta finns avsnittet Svenska som andraspråk som beskriver vad man behöver tänka på i arbetet med faktatexter då man har SVA-elever i klassen. Därefter kommer en text om Prov och bedömning, som har sin utgångspunkt i Lgr 11 och hur PULS kan användas för att hjälpa dig bedöma elevernas kunskaper i samhällskunskap. Här finns också en tabell du kan använda dig av som bedömningsunderlag. I Att arbeta med PULS Samhällskunskap beskriver författaren sina tankar kring ämnet och hur man kan arbeta med bokens innehåll på ett utvecklande sätt. I delen Handledning finns undervisningsstöd och tips till alla sidor i grundboken. Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida där kapitlets centrala innehåll, syfte, nyckelord och SVA-begrepp beskrivs. Till varje uppslag i grundboken finns lärarstöd med diskussionsfrågor, mer fakta och förslag på uppgifter att arbeta med utifrån innehållet i grundboken. Sist i lärarboken finns kopieringsunderlag med extra uppgifter av olika slag och prov som testar elevernas kunskaper.
boken:
GRUNDBOK
Biologi
Öken r med solen Allting börja
NATUREN
Roger Olssson
Berth Belfrage
t Berth
Belfrage
t Roger Olsson
ISBN 978-91-27-42132-5
För mer information
om PULS se
www.nok.se/puls
7 9 78912
421325
BOK
ssällfi og hra G Saem GRUND
kunskap SVE
Anna-Len
Anna-Lena
a Stålnack
RIG E
e
Stålnacke
-27-42132-5
ISBN 978-91
För mer info
rmation om
.nok.se/puls PULS se www
7 9 78912
421325
5
Puls SH 4-6.indb 5
2012-10-04 10.18
Handledning till grundboken Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida i lärarboken med följande struktur:
Kommunikation och information Centralt innehåll och förmågor
Centralt innehåll Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Syfte Varje kapitel har ett syfte som utgår från Lgr 11 och författarnas tankar om innehållet.
Uppstart Här finns förslag på en gemensam uppstart av kapitlet. Det är oftast någon form av uppgift som ska leda till frågor och väcka intresse för kapitlets innehåll.
Syfte
Nyckelord
Kapitlet ska ge eleverna möjlighet att reflektera över betydelsen av kommunikation och information i dagens samhälle. De ska få fundera över och diskutera vikten av att ett kritiskt perspektiv för att kunna se hur budskap förs fram och för att själva kunna delta aktivt i kommunikation och opinionsbildning i olika medier. Eleverna ska bli medvetna om att de ständigt påverkas och att det finns mycket att se upp med, inte minst på internet. Samtidigt har eleverna stora möjligheter att själva påverka. Utöver att söka information kan de även enkelt och snabbt skapa och sprida information. Aktivitetsförslagen ger eleverna möjlighet att undersöka och diskutera kommunikation och information. Arbete med källkritik och andra uppgifter som kräver kritisk reflektion är naturligt när det handlar om kommunikation, information och media. Eleverna ges också tillfällen att värdera och uttrycka olika ståndpunkter och argumentera för egna åsikter och ställningstaganden.
kommunikation medier blogg nyheter redaktion
Uppstart Dela in eleverna i 5–6 grupper, som får diskutera: t Fem olika sätt att med tekniska hjälpmedel kommunicera med andra människor t Ett exempel där ett företag eller en person försökt påverka människor med hjälp av fula knep.
Här finns punkterna från det centrala innehållet i kursplanerna för geografi som kapitlet innehåller och de förmågor som eleverna tränar.
kommunicera internetsidor budskap tryckfrihet reklam
information nätforum källa journalist produkt
Partikelverb och avledningar påverka meddelanden budskap underhållning behandlas övergivna berörda av tagit del av ansvariga bevaka förmedla lockande föra fram
inlägg oändliga påminnelser uttrycka utrustning listiga
Sammansättningar sportevenemang rymdvarelser
trädgårdsskötsel
gotlandsruss
Idiomatiska uttryck roade och oroade med flit
Nyckelord Detta är ord som är viktiga att uppmärksamma under arbetet med kapitlet för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet och förstå texterna.
SVA-begrepp
i tur och ordning
lita på
Homonymer nå knep
vara fatta (beslut)
spår
Övriga åsikter plakat bluff lokaler
sällan borde anonym följder
offentliga missförstånd missnöjd bakgrunden
SVA-begrepp Detta är ord och begrepp som är viktiga att uppmärksamma med tanke på elever som har svenska som andraspråk.
Diskutera svaren och be alla fylla i K 1 Uppstart.
70
Korrat Puls lhl SH 4-6 ES 20 sep.indd 70
2012-09-25 13.36
Viktiga ord i no och so Man behöver lära sig många nya ord för att förstå vad man läser om i no och so. I den här ordboken finns de vanligaste orden förklarade. Orden står förklarade i bokstavsordning och ibland finns exempel på hur ordet används eller en bild som förtydligar.
6
Puls SH 4-6.indb 6
2012-10-04 10.18
Varje uppslag i grundboken har fÜljande struktur i lärarboken:
Att välja arbete
DrĂśmjobbet
FÜrr i tiden var det vanligt att man bÜrjade arbeta inom samma yrke som fÜräldrarna. Bondens barn blev bÜnder, bagarens barn blev bagare och sü vidare. Numera väljer vi själva vad vi vill arbeta med. Men fortfarande püverkas münga av vad deras fÜräldrar har fÜr arbete. Barn till fÜräldrar som har en lüng utbildning brukar till exempel oftare än andra välja att studera länge. Men det är inget som säger att du müste gÜra som din familj och som dina kompisar. Vad är just du duktig pü och vad tycker du är roligt? Ta din egen drÜm pü allvar! I skolan kan du fÜrbereda dig fÜr det arbete som du vill ha när du blir vuxen. Om du till exempel drÜmmer om att arbeta utomlands, är det viktigt att du lär dig engelska och andra sprük sü bra som mÜjligt. Men det bästa är ändü att du fÜrsÜker lära dig sü mycket du kan i alla skolämnen. FÜr dina drÜmmar kan fÜrändras.
– Jag vill bli musiker eller dansare. Jag skriver egna lütar, spelar piano och sjunger i kÜr. Jag gillar att uppträda, sü jag vill ha ett jobb där jag für gÜra det.
Johan, 11 ĂĽr
Emma, 12 ĂĽr
– Jag vill ha ett jobb där man tjänar mycket pengar. Jag hoppas att jag für münga barn och jag vill kunna skämma bort dem.
Den som tycker om att hjälpa andra väljer kanske att arbeta inom vürden.
SÜka arbete Pü alla stÜrre orter finns arbetsfÜrmedlingar. Dit gür den som letar efter ett arbete. ArbetsfÜrmedlingens uppgift är att para ihop människor som letar efter ett arbete med arbetsplatser där man letar efter nügon att anställa. Men det finns även andra sätt att hitta arbete. I tidningarna och pü internet finns platsannonser. Genom att annonsera i tidningar och pü nätet sÜker fÜretag och andra arbetsplatser efter personal de behÜver. Münga für ocksü arbete genom kontakter. Kanske känner man nügon som känner nügon annan som har en restaurang där det behÜvs en ny kock, eller nügon som har en butik som behÜver en ny fÜrsäljare.
– Jag vill bli kläddesigner. Det är kul med fina kläder och jag brukar ge min mamma rüd om vad hon ska ha pü sig. Hon lyssnar mycket pü vad jag tycker.
Jonatan, 12 ĂĽr
– Jag skulle vilja bli advokat eller domare. Det verkar sü spännande. David, 11 ür
ArbetslÜs Man är arbetslÜs om man vill ha ett arbete men inte har nügot just nu. När man är arbetslÜs kan man fü pengar frün A-kassan, som betyder arbetslÜshetskassa. A-kassan fungerar ungefär som en fÜrsäkring: Man betalar in pengar medan man arbetar. Om man sedan blir utan arbete, sü für man pengar frün A-kassan medan man letar efter ett nytt arbete.
– Jag vill ha ett arbete där jag für prata mycket med andra människor, kanske jobba som lärare och undervisa. Lisa, 11 ür
– Jag vill bli veterinär. Att jobba som sjukgymnast vore nog ocksü kul. Jag skulle vilja ha ett jobb där jag für hjälpa andra att mü bättre. Fia, 11 ür
66
Fakta om uppslaget Här für du som lärare mer fakta fÜr att du ska kunna ha svar pü frügor som eleverna ställer.
67
Att välja arbete "MMB CBSO IBS JOUF NFE TJH EFU IFNJGSĂŒO EF GĂšSVUTĂŠUUOJOHBS TPN LSĂŠWT GĂšS BUU NBO WFSLMJHFO TLB LVOOB WĂŠMKB BSCFUF w7ĂŠMKBw LBO CMJ FUU UPNU PSE GĂšS NĂŒOHB %FU ĂŠS TLPMBOT VQQHJÄ™ BUU GĂšSTĂšLB NPUWFSLB EFO IĂŠS PKĂŠNMJLIFUFO %FU ĂŠS FO TWĂŒS VQQHJÄ™ NFO FUU TUFH QĂŒ WĂŠHFO ĂŠS BUU HĂšSB BMMB FMFWFS NFEWFUOB PN BUU EFU Ä•OOT NĂšKMJHIFUFS 'ĂšS FO EFM CBSO IBOEMBS EFU PN BUU GĂŒ WZFSOB WJEHBEF PDI GĂšS BOESB BUU CĂšSKB USP QĂŒ TJH TKĂŠMWB PDI QĂŒ OĂŒHPU BUU LĂŠNQB GĂšS %FU Ä•OOT PDLTĂŒ CBSO TPN PSPBS TJH GĂšS BSCFUTMĂšTIFU FMMFS MFWFS NFE EFU TPN FO SFBMJUFU %FU ĂŠS JOUF BMMUJE EFU GVOHFSBS MJLB FOLFMU PDI TNĂŠSUGSJUU TPN SVUBO PN BSCFUTMĂšTIFU QĂŒ T LBOTLF HFS TLFO BW PDI EFU WFU OPH FO EFM FMFWFS PN .FO VQQTMBHFU CFTLSJWFS IVS EFU ĂŠS UĂŠOLU BUU GVOHFSB 4F ĂŠWFO T IĂŠS J‍ڀ‏MĂŠSBSCPLFO VQQTMBHFU 'BNJMKFOT QFOHBS VQQHJÄ™FO Hur mycket inkomster har olika vuxna? VOEFS Att gĂśra
Att diskutera
Att diskutera t 7BSGĂšS WĂŠMKFS CBSO UJMM GĂšSĂŠMESBS NFE MĂŒOH VUCJMEOJOH PÄ™BSF BUU TUVEFSB MĂŠOHSF ĂŠO WBE CBSO UJMM GĂšSĂŠMESBS NFE LPSU VUCJMEOJOH HĂšS t ,BO NBO VUCJMEB TJH UJMM BMMB TPSUFST KPCC t 'JOOT EFU BSCFUFO TPN JOUF LSĂŠWFS OĂŒHPO VUCJMEOJOH BMMT t 7BSGĂšS CĂšS NBO TBUTB QĂŒ BUU MĂŠSB TJH ĘFSB PMJLB TBLFS J‍ڀ‏TLPMBO t 7BE IĂŠOEFS PN NBO JOUF LBO GĂŒ UBH QĂŒ OĂŒHPU BSCFUF t %JTLVUFSB EF PMJLB ESĂšNKPCCFO QĂŒ T ÂS EF TWĂŒSB BUU GĂŒ 7BE TLB NBO HĂšSB GĂšS BUU GĂŒ SFTQFLUJWF KPCC
Detta är frügor som kan diskuteras i samband med arbetet med sidan eller uppslaget. Frügorna är tänkta att vara en inspiration och igüngsättare fÜr att fü eleverna att prata samhällskunskap.
Att gĂśra U +PCCMJTUB T
U 7BE UKĂŠOBS NBO JOPN PMJLB ZSLFO
T
K +PVSOBMJTUVQQESBH )VS CMFW EV y
64
Korrat Puls lhl SH 4-6 ES 20 sep.indd 64
2012-10-02 11.53
Att gÜra Under att gÜra finns aktiviteter som passar att gÜra i samband med respektive uppslag. U
är hänvisning till uppgifterna som finns i slutet av kapitlet i lärarboken.
K är hänvisning till kopieringunderlag som finns
i slutet av lärarboken.
7
Puls SH 4-6.indb 7
2012-10-04 10.18
Prov och bedömning För att uppnå målen i Lgr 11 behöver du veta vilket centralt innehåll som föreskrivs i ämnet men också vilka kunskapskraven är för den grupp du arbetar med.
För att du som lärare ska känna dig trygg med att du och dina elever arbetar med det innehåll som läroplanen föreskriver finns det tydliga översikter över hur innehållet i boken motsvarar det centrala innehållet och förslag på bedömningsunderlag.
Tabell över centralt innehåll På s. 15 i lärarboken finns en sammanställning över hur innehållet i varje kapitel förhåller sig till det centrala innehållet i Lgr 11. Dessutom inleds varje kapitel i lärarboken med en översikt som visar vilka delar i det centrala innehållet som kapitlet omfattar.
Provuppgifterna i ett enskilt prov berör några utvalda kunskapskrav, med utgångspunkt från det centrala innehållet i grundboken. Tillsammans berör proven alla kunskapskrav i samhällskunskap. Proven är gjorda så att de ska vara enkla att genomföra. Det finns inte skrivrader till svaren, eftersom det kan begränsa elevens svarsmöjligheter. Svaren skrivs därför på separata blanka papper som du delar ut. Elevens resultat på de olika proven tillsammans med dina observationer från arbetet i klassrummet ger dig goda möjligheter att kunna bedöma en elevs kunskaper. Läs mer om proven för PULS Samhällskunskap på s. 18.
Bedömningstabell I lärarboken finns också en bedömningstabell på s. 16. Där har vi sammanställt kunskapskraven och ledorden för de olika betygsstegen. Din bedömning av kvaliteten på elevens förmåga att behärska ett kunskapskrav, ger dig vägledning till vilken betygsnivå eleven befinner sig på. Detta kan du per kapitel bokföra i bedömningstabellerna. Vår förhoppning är att det ska göra det lättare att följa elevernas kunskapsutveckling samt se att de verkligen når upp till kunskapskraven.
Prov Till varje kapitel finns ett kunskapsprov. Ett prov med genomtänkta frågeställningar kan vara ett värdefullt verktyg och hjälpmedel både för undervisning och lärande. Det ger dessutom dig som lärare en möjlighet att utvärdera kunskaper och färdigheter inför bedömning och betygssättning. Proven i denna bok kan sägas vara målrelaterade eller kriterierelaterade. Avsikten med dem är alltså att kontrollera kunskaper i förhållande till ett visst kunskapsstoff, i detta fall målen i form av kunskapskrav i läroplanen.
14
Puls SH 4-6.indb 14
2012-10-04 10.18
Tabell över centralt innehåll
Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
Information och kommunikation
Rättigheter och rättsskipning
Samhällsresurser och fördelning
Beslutsfattande och politiska idéer
Sidor i boken Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
Kapitlet Familj och vänner s. 6–15
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Kapitlet Familj och vänner s. 6–15, Skolan s. 16–23
Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.
Kapitlet Hemma i världen, Simon är same s. 108
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
Kapitlet Kommunikation och information s. 74–85
Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Kapitlet Kommunikation och information s. 74–85
Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
Kapitlet Lagar och regler s. 38–51
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Kapitlet Hemma i världen s. 120–123
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Kapitlet Arbete och pengar s. 52–59
Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
Kapitlet Arbete och pengar s. 72–73
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Kapitlet Hemma i världen s. 122–129 och kapitlet Arbete och pengar s. 54–59
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas.
Kapitlet Demokrati s. 86–89, 94–95
Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
Kapitlet Demokrati s. 90–93, 98–99
Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Kapitlet Demokrati s. 96–97
15
Puls SH 4-6.indb 15
2012-10-04 10.18
16
Puls SH 4-6.indb 16
Kopieringsunderlag © 2012 Per Lindberg och Natur & Kultur. PULS Samhällskunskap 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42448-7.
2012-10-04 10.18
Betygssteg
E: grundläggande C: goda A: mycket goda
E: enkla C: förhållandevis komplexa A: komplexa
E: i huvudsak C: relativt väl A: väl
E: enkla C: utvecklade A: välutvecklade och nyanserade E: enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang C: förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang A: komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang E: enkla resonemang och till viss del underbyggda argument C: utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument A: välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument
E-A
E: grundläggande C: goda A: mycket goda
E: enkla C: utvecklade A: välutvecklade och nyanserade
E: i huvudsak C: relativt väl A: väl
E: enkla C: utvecklade A: välutvecklade
Kunskapskrav
Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven kan beskriva samband inom olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna av olika samhällsstrukturer kan eleven använda begrepp på ett fungerande sätt.
Eleven kan utifrån något givet exempel föra resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då samband med underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument.
Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven kan föra resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett fungerande sätt.
Eleven kan föra resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Bedömningstabell samhällskunskap
Namn: _______________________________
Att arbeta med PULS Samhällskunskap Välkommen till PULS Samhällskunskap 4–6! Här får du några tankar om att undervisa i samhällskunskap med hjälp av PULS Samhällskunskap 4–6. Stoffet som finns med i elevernas grundbok är en konkretisering av kursplanens centrala innehåll. Bland förslagen på aktiviteter i lärarboken finns arbetssätt och uppgifter att utgå från vid planering av undervisningen.
PULS Samhällskunskap och Lgr 11 Kursplanen för samhällskunskap beskriver vad undervisningen ska innehålla och vilka kunskaper och förmågor som eleverna ska tillägna sig. I skriften Kommentarmaterial till Samhällskunskap beskriver Skolverket hur kursplanen ska tolkas och användas. Kursplanen och kommentarmaterialet är självklara utgångspunkter för oss, liksom andra förslag och riktlinjer från Skolverket som publikationerna Bedömning och betyg samt Kunskapsbedömning i skolan. Dessa skrifter och annat stödmaterial för läraren finns tillgängliga på Skolverkets hemsida. Undervisningens syfte
Den första rubriken i varje ämnes kursplan är Syfte. Där beskrivs undervisningens långsiktiga mål, vilka typer av kunskaper och förmågor som eleverna ska tillägna sig genom hela grundskolans undervisning i samhällskunskap. Eleverna ska sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sina förmågor att – reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, – analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, – analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, – uttrycka och värdera olika ståndpunkter i t.ex. aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, – söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
– reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. (Lgr 11 s. 199–200.) Rubriken Syfte återfinns också här i lärarbokens inledningar. Där beskrivs vilka av de ovannämnda förmågorna som aktivitetsförslagen för det aktuella kapitlet ska kunna främja, kopplat till innehållet i kapitlet. Ytterligare en utgångspunkt är kunskapskraven för årskurs 6, som ger en vägledning till vad i kursplanens syftestext som är rimligt att arbeta med i årskurs 4–6. Centralt innehåll
Den andra rubriken i kursplanen är Centralt innehåll. Där beskrivs översiktligt vilket innehåll som undervisningen ska ha i årskurs 4–6. Här i lärarboken inleds varje kapitel med att ange vilka punkter i kursplanens centrala innehåll som är aktuella för just det kapitlet. Kunskapskrav
Den tredje rubriken i kursplanen är Kunskapskrav. Enkelt uttryckt är det här som de långsiktiga målen under rubriken Syfte möter det årskursbestämda Centrala innehållet. Kunskapskraven för de olika betygsgraderna i åk 6 kan – och bör – användas genom alla tre årskurserna 4–6 när man planerar undervisningen och bedömer elevernas utveckling av kunskaper och förmågor. Undervisningen ska planeras så att eleverna kan nå målen i årskurs 6. Planering
Skolverket ställer krav på att det ska upprättas planeringar som tydligt visar arbetsområdets innehåll och vilka krav som ställs på eleverna. Sådana planeringar brukar innehålla följande: t undervisningsmål i kursplanen (citat ur kursplanens texter) t konkretisering av kursplanemålen t beskrivning av arbetssätt och material som ska användas t beskrivning av på vilket sätt elevernas utveckling av kunskaper och förmågor ska bedömas Läs mer om planering av undervisningen i Skolverkets skrift Allmänna råd för planering och
17
Puls SH 4-6.indb 17
2012-10-04 10.18
Familj och vänner Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
Syfte
Nyckelord
Kapitlet syftar till att visa eleverna olika typer av familjer och samlevnadsformer i dagens Sverige. Alla människor behöver andra närstående människor omkring sig, alla ska få ha familj och vänner. Eleverna ska ges möjligheter att känna förståelse för samlevnadsformer som kanske inte stämmer med de egna erfarenheterna. Att många barn lever i olika familjekonstellationer är inget som numera väcker uppseende, men det kan däremot familjer med samkönade föräldrar fortfarande göra. Eleverna ska också ges tillfälle att diskutera könsroller och jämställdhet.
styvförälder skilsmässa fosterbarn medkänsla
Uppstart Dela in eleverna i 5–6 grupper. Grupperna får 10 minuter för att komma på kända, fiktiva familjer från filmer, teveserier eller böcker. De olika familjernas medlemmar ska antecknas. Familjerna redovisas inför resten av klassen, som ska bedöma: a. Är familjerna verklighetstrogna? b. Skulle en nutida, svensk familj kunna se ut så här? Till den sista bedömningen krävs en motivation. När alla grupper har gjort sina presentationer och fått sina familjer bedömda kan man diskutera hur nära verkligheten filmer och böcker brukar ligga. Till sist får varje elev fylla i K 1 Uppstart.
gift gemensam vårdnad fosterhem
sambo adoption jämställdhet
SVA-begrepp Partikelverb och avledningar hör ihop hålla samman höra till ta hand om vårdnad komma överens komma ihåg anpassa sig
tar hand om borgerligt biologiska jublande
Sammansättningar flockdjur vigselförrättare
styvpappa sopsorteringen
rådhuset fritidsaktiviteter
Idiomatiska uttryck råka illa ut då och då
vara i fred lita på
bero på dåligt samvete
Homonymer rör handla (om)
fördelar
(dom)stol
Övriga värda varannan gemensam undantag slipper vissa hemlis krets
förutom bilda växelvis riskerar vikarier garderoberna medkänsla
skydd viger regelbunden genomsnitt sysslor tonåringar beredd
22
Puls SH 4-6.indb 22
2012-10-04 10.18
Familj och vänner
En del av samhället Tänk efter hur många människor som du hör ihop med på olika sätt! Det blir säkert en lång lista. Förutom dina föräldrar har du kanske syskon, mor- och farföräldrar och andra släktingar. Kanske har du en riktig bästis som du verkligen känner att du hör ihop med. Du hör också ihop med dina klasskompisar och dina lärare i skolan. Och med grannarna. Och med kompisar i fotbollslaget, scouterna, sångkören eller i någon annan grupp där du är med. Din familj och alla andra i de olika grupperna är en del av samhället. Samhälle betyder att hålla samman.
I detta kapitel får du läsa om: t hur vi kan leva tillsammans på olika sätt t hur barn kan få hjälp om familjen har problem t hur vi kan dela på arbetsuppgifterna hemma t hur vi kan visa att alla är lika mycket värda.
6
Det är typiskt för oss människor att kunna hålla ihop. Samtidigt som vi är beroende av varandra, är det också mänsklighetens styrka. Vi hade aldrig kunnat komma så här långt om det inte hade varit för vår förmåga att ta hand om varandra. Det hindrar inte att vi kan göra livet svårt för varandra också, men det tas upp senare i boken.
7
Att göra U U
Rita en egen långdans s. 28 Hur många möten och kopplingar får vi ihop i hela klassen? s. 28
Att diskutera t Kan man leva helt ensam, utan andra människor (men med mat, dryck och någonstans att sova)? t Hur länge skulle det gå att leva ensam? Dagar? Veckor? År? t Det kan kännas särskilt svårt att vara ensam om alla andra runt om verkar ha någon att vara med. Varför är det så? t Hur kan man bli ensam? (Mot sin vilja och under lång tid.) t Kan det vara så att man ibland vill vara ensam? När? Varför? t Varför bör man hjälpa den som är ensam och utanför gemenskapen? Hur kan man göra? t Hur känns det att lämna släktingar och vänner och flytta till en alldeles ny plats eller ett nytt land? t Hur ska man ta hand om nykomlingar, t.ex. i klassen?
23
Puls SH 4-6.indb 23
2012-10-04 10.18
Familjen Människan är ett flockdjur, precis som lejon och elefanter. I alla tider har vi levt tillsammans med andra människor. Djuren i flocken behöver varandra. På samma sätt är det med oss människor. Ingen klarar sig helt ensam. Den del av vår flock som vi har allra närmast oss är vår familj. När vi föds kan vi inte överleva om inte någon tar hand om oss och ger oss mat, kläder, skydd och kärlek. Och när vi växer behöver vi hjälp av andra så att vi kan fortsätta att lära oss nya saker. Vi kan faktiskt aldrig klara oss helt själva, hur stora och starka vi än blir. Och tur är väl det, för tänk så trist det skulle kännas att vara helt ensam. Familjer kan se ut på många olika sätt. Här se du några.
Foto?
Gifta sig eller vara sambo?
Maltes kompis Ville har två familjer, eftersom hans föräldrar är skilda. Varannan vecka bor Ville hos sin mamma och sin styvpappa och varannan vecka bor han hos sin pappa.
Barn och deras föräldrar kan bilda en familj. Vilka fler kan höra till familjen?
I Sverige måste man vara minst 18 år för att få gifta sig. Om man gifter sig i kyrkan är det en präst som viger brudparet. Om man väljer att gifta sig borgerligt, så går man ofta till rådhuset. Där blir paret vigda av en vigselförrättare som kommunen utsett. Andra par väljer att vara sambo. Ordet är en förkortning av sammanboende. Vissa par lever tillsamman hela livet och får barn ihop, men tycker inte det är så viktigt att gifta sig. Så säger lagen
Maja och Maltes kusin Greta bor tillsammans med sina två mammor, som är gifta med varandra.
Skilsmässa När man blir kär, flyttar ihop och gifter sig vill man inte att det ska sluta med skilsmässa. Men ibland blir det så att par inte längre trivs tillsammans. Då kanske de bestämmer sig för att skiljas, eller att inte längre bo tillsammans. De flesta skilda par som har barn tillsammans har gemensam vårdnad om barnen. Det betyder att båda föräldrarna har lika stort ansvar för barnen även efter skilsmässan, När det gäller saker som rör barnen ska föräldrarna bestämma tillsammans. De flesta barn i Sverige som har skilda föräldrar bor växelvis hos sin mamma och pappa, kanske en vecka hos en förälder och nästa vecka hos den andra.
Maja och Malte är tvillingar och bor med sin mamma och pappa.
Barn har rätt till regelbunden kontakt med sina föräldrar. Om föräldrarna inte kan komma överens om vem som ska ha vårdnaden om barnet, och var barnet ska bo får inte domstolen fatta beslut som är emot barnets vilja, om barnet fyllt 12 år. Även när det gäller yngre barn så måste domstolen lyssna på var barnet själv vill bo. Domstolen får bara göra undantag när barnet riskerar att råka illa ut.
8
Familjen På det här uppslaget tas olika typer av familjer upp. Många barn bor tillsammans med båda föräldrarna, men många bor växelvis hos sin mamma eller pappa. Ibland finns det styvföräldrar och styvsyskon med i familjen. Ibland finns det syskon som har en annan mamma eller pappa än man själv har. Det finns också familjer med två mammor eller två pappor som lever tillsammans. Bilden på de två mammorna på s. 8 kan få elever att reagera på olika sätt, det får man nog vara beredd på. Det blir förstås särskilt tufft om det finns någon i klassen som har homosexuella föräldrar. Men skolan ska förutom att ta hänsyn till detta också verka för större förståelse för homosexuella. Under Att göra finns några fakta att berätta för eleverna. Det finns säkert mycket funderingar kring familjer och skilsmässor bland barnen i klassen. Chansen är ganska stor att någon just nu eller för inte så länge sedan har fått gå igenom en skilsmässa mellan föräldrarna. Det är viktigt att ingen känner sig utpekad, men det kan också kännas bra att höra att det finns andra som har upplevt samma sak. Givetvis måste man som lärare gå mycket försiktigt fram i diskussionerna och vara lyhörd för om någon verkar tycka att det känns jobbigt.
9
Att skilsmässor är vanliga kan vara en tröst, men kanske också kännas skrämmande. Under Att göra finns mer fakta och diskussionsförslag. Där finns också förslag på vart elever som behöver prata om sina bekymmer kan vända sig. (Detta tas även upp på s. 22 i grundboken och på s. 28 här i lärarboken).
Att diskutera t Vilka olika sorters familjer och familjemedlemmar finns det? Gör en lista! t Hur vanligt är det med skilsmässa?
Att göra U U
Mer om skilsmässor s. 28 Mamma – mamma – barn s. 28
24
Puls SH 4-6.indb 24
2012-10-04 10.18
Barn i familjen
Adoption
Det finns mer än en miljon barnfamiljer i Sverige. I genomsnitt har familjerna i Sverige två barn, så de flesta barn har syskon. Många har också halvsyskon, det vill säga att barnen i familjen har samma mamma, men olika pappor, eller samma pappa men olika mammor.
Syskon De flesta som har syskon har nog funderat på hur det känns att vara enda barn. Den som inte har några syskon undrar nog ibland hur det skulle blivit om familjen haft flera barn. Så här berättar Olof, 11 år, som är enda barn: – Ibland känner jag mig lite ensam och fantiserar om hur det skulle vara att ha ett syskon. Men det finns också fördelar med att vara enda barn. Man får till exempel fler leksaker och andra grejer, eftersom föräldrarna bara behöver köpa saker åt ett barn. Dessutom slipper jag ärva gamla kläder av äldre syskon! – Jag tror också att jag pratar mer med mina föräldrar än vad jag skulle gjort om vi varit fler barn i familjen. Så här berättar Francesca, 10 år, som har två systrar: – Jag behöver aldrig känna mig ensam, jag kan alltid leka med mina systrar. Den ena av dem är bara ett år yngre, så vi har många gemensamma kompisar. Vi brukar också ha kalas tillsammans. – Ibland skulle jag vilja ha ett eget rum och få ha mina saker i fred. Eftersom jag delar rum med en av mina systrar så har vi många saker tillsammans.
Maja och Maltes klasskompis Linn är adopterad. Hon föddes i Kina men hennes biologiska mamma blev så sjuk att hon inte kunde ta hand om sin baby. I Sverige längtade det gifta paret Johan och Helena efter barn. Eftersom de inte kunde få biologiska barn, blev de så lyckliga när de fick adoptera Linn. Adopterade barn räknas på alla sätt som sina adoptivföräldrars riktiga barn. Många adoptivbarn är födda i andra länder, som Kina och Vietnam. Men eftersom de växer upp i Sverige är de lika svenska som om de vore födda här.
Syskonsiffror Ungefär 50 procent av alla barn i Sverige har ett syskon. Ungefär 30 procent har två eller fler syskon. Ungefär 20 procent är familjens enda barn.
Så här berättar Linn: Förra året åkte hela min familj på semester till Kina. Det var kul att se var mitt liv började och jag vill gärna åka tillbaka. Jag är förstås mest svensk, men jag vill gärna vara lite kinesisk samtidigt. Jag är så glad att mina svenska föräldrar gav mig ett namn som finns både i Kina och i Sverige.
Foto!
Fosterbarn Att vara fosterbarn betyder att man bor hos en fosterfamilj. Det kan bero på att barnets egna föräldrar har så stora problem att de inte kan ta hand om sina barn just då. Fosterföräldrar fungerar lite som vikarier för barnets egna föräldrar. Barn som bor i fosterhem har rätt att träffa sina riktiga föräldrar under tiden de bor i fosterhemmet.
Syskon kan vara både roliga och jobbiga. Vad tycker du?
10
Barn i familjen Alla i klassen har ju någon erfarenhet av att vara barn i en familj. Diskussionerna kan röra sig från lättare frågor om hur det är med syskon till funderingar kring styv- och halvsyskon och hur det är att vara medlem i flera familjer samtidigt. Många adopterade barn funderar säkert någon gång på att de är från ett annat land och att de kanske har okända släktingar där. De kanske ibland grubblar över vad kamraterna tänker. Det kan vara bra att lyfta fram att de föräldrar barnen nu lever med är deras riktiga föräldrar och att de älskar sina adopterade barn precis lika mycket som om det hade varit deras biologiska barn. Men som vanligt, ta det varsamt så att ingen behöver känna sig utpekad. Lägg upp det som att du berättar om någon du känner eller har hört talas om – även om du bara läst det – och hur föräldrarna längtade och förberedde sig för att ta emot sitt barn. Under Att göra finns förslag på aktiviteten Familjerna på Trastvägen – en gemensam manga. Den går ut på att eleverna ska hitta på olika familjer som sedan ska kunna återkomma i olika kapitel i boken. Om man vill kan man rita familjen som en tecknad serie i mangastil. Några kopieringsunderlag med instruktioner för detta beskrivs närmare med resten av uppgiften på s. 28–29.
11
Att diskutera t Hur är det att vara det äldsta syskonet? t Hur är det att vara yngst? t Vad kan det bli bråk om? t Hur är det att ha en syster om man är pojke? t Hur är det att ha en bror om man är flicka? t Behandlas pojkar och flickor olika av sina föräldrar? t Finns det en risk att man är orättvis och tycker sämre om sina styvsyskon? t Hur är det att ha flera familjer?
Att göra U K K K K K
Familjerna på Trastvägen – en gemensam manga s. 28–29 2 Rita en mangaperson 3 Beskrivning av en mangaperson 4 Detaljer till mangaperson 5 Figurmall 1: Barn 6 Figurmall 2: Vuxna
25
Puls SH 4-6.indb 25
2012-10-04 10.18
Hemma hos Maja och Malte Hemma hos Maja och Malte hänger det en lapp på kylskåpet så att alla kommer ihåg vad de ska göra. Här ser du den lappen:
LAGA MAT: Måndag och onsdag – mamma. Tisdag och torsdag – pappa. Fredag, lördag söndag – hela familjen lagar mat tillsammans.
I en familj finns det många arbetsuppgifter att sköta.
Hjälpas åt hemma Har du tänkt på hur många sysslor som ska göras i ett hem? Varje dag ska man laga mat och diska. Man måste handla mat och andra saker som familjen behöver. Kläderna ska tvättas. Och för att det ska vara trivsamt hemma, behöver man städa. Saker som är trasiga måste lagas, räkningar ska betalas och har man bil så ska den tvättas då och då. Om man bor i ett hus med trädgård, måste gräset klippas och när det är vinter måste man skotta snö. Men vem ska göra allt det här? Hur ser det ut i din familj? Hur delar ni på arbetet i hemmet?
STÄDA: Fredag. Mamma städar köket och vardagsrummet. Pappa städar sovrummet och badrummet. Maja och Malte städar sina egna rum och hallen.
STORHANDLA MAT: Varje söndag. Varannan vecka mamma och Malte. Varannan vecka pappa och Maja.
TVÄTTA KLÄDER:
Olika arbetsuppgifter
Varje onsdag. Alla plockar ihop sin smutstvätt. Mamma och pappa tvättar. Alla hänger tillbaka de nytvätttade kläderna in i garderoberna. Bära skräp till sopsorteringen: Maja och Malte.
För länge sedan tyckte många att vissa arbetsuppgifter passade bättre för män och andra för kvinnor. Matlagning var till exempel något som bara kvinnor kunde göra medan männen tog hand om bilen. Men om man gillar att laga mat, och är duktig på det, så är det väl orättvist om man inte skulle få laga mat bara för att man är pojke. Tur att det inte är så längre!
12
Hjälpas åt hemma ”Hur ser det ut i din familj?” frågar vi på s. 12. Det ser nog ganska olika ut hemma hos elevernas familjer. Under Att göra finns förslag på en undersökning. Bilden längst ner på s. 12 är intressant och ger en anledning att gå in på könsroller också. Matlagning, barn och hushåll hörde förr till kvinnornas roll. Flertalet kvinnor arbetade med annat också när de flesta människorna i Sverige var bönder, och likadant såg det ut för de arbetarkvinnor som fick ta jobb i fabriker när industrisamhället kom. Männen hade andra arbetsuppgifter och var dessutom familjens ledare och talesman utåt. Kvinnorna var omyndiga och skulle enligt lagen lyda männen. Det var lite annorlunda inom adeln och de mer välbeställda borgarfamiljerna i städerna. Där fanns det tjänstefolk som utförde de olika sysslorna i hushållet. Frun i huset arbetade inte, men kunde fungera som arbetsledare för tjänstefolket. När Sverige blev ett rikt land under 1900-talet blev det under en period ett ideal att kvinnan i familjen inte skulle förvärvsarbeta utan i stället stanna hemma och sköta hushållet. Även i en arbetarfamilj skulle helst mamman stanna hemma när barnen var små. Kvinnorna skulle vara hemmafruar medan männen
13
arbetade ute i den större världen. När mannen kom hem skulle han kunna räkna med mat och annan service från sin hustru. Detta hemmafruideal var starkt på 1950- och 1960-talen, men på 1970-talet började allt fler gifta kvinnor att förvärvsarbeta i stället för att vara hemmafruar. I dag är det vanligast att både mamman och pappan arbetar medan barnen är på förskola eller i skolan. När barnen är riktigt små kan båda föräldrarna vara föräldralediga (fast en i taget). Numera delar män och kvinnor på arbetet i hushållet på ett mer jämställt sätt. Oftast i alla fall. I listan över arbetsuppgifter i aktivitetsförslaget nedan ska man fylla i vem som gör arbetsuppgifterna. Barnens hjälp med hushållsarbetet behövs, och det är något de ska lära sig inför sina egna vuxenliv.
Att diskutera t Varför var män och kvinnors arbetsuppgifter så olika förr i tiden? t Varför är det bra att barnen hjälper till hemma?
Att göra U
Vem gör vad hemma? s. 29
26
Puls SH 4-6.indb 26
2012-10-04 10.18
Vara vänner
Hur är en riktig vän? Så här tycker några barn att en riktig vän ska vara: – Man ska kunna prata om allt och kunna behålla en hemlis, så att ens vän kan lita på en. Och så ska vänner alltid hjälpa varandra. – En riktig vän hjälper den som råkar illa ut, till exempel om någon blir mobbad. – En riktig vän kan visa medkänsla. En riktig vän ser när någon annan är ledsen, är beredd att prata om det som är svårt och försöker sedan hjälpa den som är ledsen. – En riktig vän skryter inte och försöker inte visa sig bäst hela tiden. En riktig vän kämpar inte för att alltid bestämma, utan kan anpassa sig efter vad andra vill. – En riktig vän ljuger inte och pratar inte illa om andra.
Det är härligt att ha en riktig vän. Någon man kan berätta allting för, någon som man alltid kan lita på, någon som tycker om en precis som man är. Men det är inte alltid vänskapen fungerar som man skulle vilja att den gjorde. Barntidningen Kamratposten får massor av brev från sina läsare. Många av dem handlar om hur en vän ska vara. Här kan du läsa ett par av breven:
✩✩✩ ✩ ✩✩✩✩✩ ✩✩✩✩✩ ✩✩✩✩✩ ✩✩✩✩✩ ✩✩✩✩✩ Hej KP + alla andra!
Jag har ett problem. Min kompis är elak. Hon är bara med mej ibland och så får jag aldrig vara med henne när hon är med andra kompisar. Hon har lovat mej att hon ska följa med på min fritidsaktivitet tre eller fyra gånger, och hon har aldrig följt med. Jag har blivit ledsen flera gånger, men jag vågar aldrig säga det till henne. Vad ska jag göra?
En ledsen tjej
Lika mycket värda Det är viktigt hur vi är mot våra närmaste, vår familj och våra vänner. Men det är också viktigt hur vi är mot människor utanför vår allra närmaste krets. Alla har vi ju samma slags känslor innerst inne – vi känner oss jublande glada ibland. Vi blir ledsna och gråter andra gånger. Alla har vi känt oss små och rädda någon gång. Och duktiga och modiga andra gånger. Och alla är vi lika mycket värda.
Riktiga vänner ska man vara tacksam för. Det bästa sättet att få och behålla en riktig vän är att försöka vara just en sådan vän man själv skulle vilja ha.
Hej allihopa!
på mig själv. Nu är jag väldigt irriterad n såg jag en När jag gick hem från skola tonåringar som grupp med många stora i ettan. kille en och tjej retade en liten g iväg hemåt. Jag blev rädd och spran jag! Det ångrar na! Jag kunde ha hjälpt ettor jag har dåligt Nu förstår ni väl varför samvete!
Var mot andra så som du vill att de ska vara mot dig, så blir du en bra kompis!
Kram!
14
Vara vänner Vi behöver vänner att umgås med, skratta med, prata med och få hjälp av om det kniper. Men att skaffa sig och behålla vänner som man kan lita på kan vara ett ständigt pågående drama för många barn. De flesta har erfarenhet av att ha känt sig ensamma eller svikna någon gång. Man kan inte bära sig åt hur som helst om man ska vara en riktig vän. Det vet många barn om. Men alla människor är inte så bra på att vara vänner. Även om det kanske är svårt att lära ut det i skolan, måste vi stödja och befrämja barnens förmåga att fungera tillsammans med andra. Det händer ganska ofta att barn inser att de gjort fel och sedan upptäcker att det kan vara skönt att behandla sina medmänniskor lite bättre. Det kan vara mycket som ligger bakom om en kompis bär sig illa åt. Tanklöshet, bortskämdhet, utsatthet, dålig självkänsla och mycket mer. Men sådant går att åtgärda om man arbetar aktivt med det i barngruppen. Att diskutera olika fall av vänskapsproblem kan vara ett bra sätt att hjälpa barnen. Breven från Kamratposten är två sådana exempel, och under Att göra finns fler i uppgiften Vänskapsproblem. Där finns också förslag på hur vänskap kan tas upp i Familjerna på Trastvägen. I uppgiften
15
Vänskapstips kan eleverna göra en plansch med sådana tips. Något som alla måste hjälpa till med i en skolklass är att se till att ingen går omkring och är ensam och utanför. Det tas upp i uppgiften Ingen ska vara ensam. I Ingen slipper konflikter – men lös dem! påminns om att konflikter hör till livet och är något vi måste hantera.
Att diskutera t Känner ni igen er i KP-breven? t Gör en lista på tavlan – kanske i form av en tankekarta – över vad som kännetecknar en bra vän. (Kan också vara en förövning till eller ersättas av övningen Vänskapstips nedan.) t Vilka anledningar kan det finnas till att man inte har vänner? (Glöm inte bort de som är blyga, som gärna vill ha vänner bara de fick chansen.)
Att göra U U U U U U K
Vänskapsproblem s. 29 Ingen ska vara ensam! s. 29 Ingen slipper konflikter – men lös dem! s. 29 Familjerna från Trastvägen s. 29 Vänskapstips s. 29 Boktips och bokprat s. 29 7 Reparera vänskap
27
Puls SH 4-6.indb 27
2012-10-04 10.18
Uppgifter – Familjen Rita en egen långdans Låt eleverna göra en lista över sina släktingar och vänner. Rita sedan gärna en likadan långdans som den på uppslaget, fast med egna personer.
Hur många möten och kopplingar får vi ihop i hela klassen? Alla i klassen gör varsin lista över de människor de känner eller brukar möta på något sätt. Släktingar som man bara träffar då och då får också räknas med. Räkna antalet möten på varje lista och lägg ihop summorna. Hur många blev det?
Mer om skilsmässor Några punkter att prata med eleverna om apropå skilsmässor: t Många skiljer sig men många äktenskap håller också! Nästan hälften av alla äktenskap beräknas sluta med skilsmässa. Det kan tyckas vara mycket, men man kan också vända på det och säga att så många som hälften av alla äktenskap varar livet ut. Det är mycket om man tänker på hur svårt det kan vara att hålla ihop ett helt liv. Läs mer om skilsmässostatistik på webben. Googla på ”skilsmässostatistik”. t Det finns mycket som kan göra det svårt att hålla ihop. De flesta skiljer sig inte för att de är svekfulla och egoistiska utan för att livet runt omkring påverkar dem och deras relation. Det är inte lätt att veta vad man ska göra eller ens att förstå vad det är som händer när ett äktenskap börjar gå i sönder. Vuxna måste byta jobb, flytta till andra städer eller till och med andra länder, de blir kanske arbetslösa länge, de måste kanske utbilda sig till något annat och helt enkelt byta ut mycket i sitt liv. De vill förstås inte byta ut sin familj och sina barn, men förändringarna och problemen som de måste leva med påverkar ofta familjen också. t Det är tufft för barnen i början. Det kan kännas jättehemskt när föräldrarna skiljs – maktlösheten, otryggheten, oron, längtan efter att det ska bli som förr igen. Men det blir bättre sedan, även om det tar tid. t Det är inte barnens fel. En del barn kan nog skämmas över sina föräldrars skilsmässa. Det är viktigt att påpeka att det aldrig är barnens fel att föräldrarna skiljer sig.
Det finns förstås fler aspekter på äktenskap och skilsmässor, men här fokuseras på att försöka förstå barnets perspektiv. Några litteraturtips
Arnö, Sophie: Skiljas: barnen berättar. Rädda barnen, 2008. Ekbom, Inger: Skilda vägar: när mamma och pappa flyttar isär. Gothia, 2010. Lennéer Axelson, Barbro: Förluster: om sorg och livsomställning. Natur & Kultur, 2010. På webben
Barnperspektivet.se är en portal knuten till BRIS, den har underrubriken BRIS för vuxna. Där finns bl.a. texter och material om barn och skilsmässor. http://www.barnperspektivet.se/teman/familj/ om-skilsmassa
Mamma – mamma – barn Familjer med två föräldrar av samma kön kan uppröra en del elever. I många länder och kulturer ses det som något konstigt, hemskt och hotfullt och så har det varit i Sverige också till ganska nyligen. Det är officiellt godtagbart i Sverige nu, men det kan fortfarande väcka reaktioner bland många som inte känner någon homosexuell eller än mindre homosexuella par med barn. Just personernas sexuella läggning och sexualitet hamnar i fokus på ett olyckligt sätt, när det egentligen borde vara något helt ovidkommande. I många länder debatteras det om två människor av samma kön ska få lov att gifta sig. I Sverige är detta tillåtet sedan 2009, men dessförinnan (sedan 1990-talet) fanns så kallat registrerat partnerskap för homosexuella. Samkönade äktenskap eller registrerade partnerskap finns än så länge bara i ett fåtal länder, och har debatterats och införts där sedan 1990-talet, precis som i Sverige.
Familjerna på Trastvägen – en gemensam manga Hitta på egna familjer som är lite olika, men inte orealistiska. Arbeta i grupp och diskutera er fram till vilka personer som ska ingå i gruppens familj. Barnen i de olika familjerna ska vara kompisar och gå i samma klass. Rita mangasidor eller mangaaffischer där familjerna presenteras. Ni behöver inte rita dem i mangastil, men om ni vill göra det finns det några hjälpmedel bland kopieringsunderlagen:
28
Puls SH 4-6.indb 28
2012-10-04 10.18
K K
K K
2 Rita en mangaperson: Hjälp att rita ansiktet på en mangaperson. 3 Beskrivning av en mangaperson: Papper att rita en egen figur på. Där finns också plats att skriva in fakta om personen. Det kan vara bra att ha en sådan sammanställning, både för presentationen och för framtida uppgifter. 4 Detaljer till mangaperson, t.ex. olika frisyrer. 5 Figurmall 1: Barn och K 6 Figurmall 2: Vuxna: Kan användas som stöd för att rita sina personer i helfigur.
Titta i mangaböcker och på manga på webben för inspiration, detaljer och figurer ritade i olika vinklar. Hitta gärna på en liten historia också om har tid och lust. Ni får fler uppdrag längre fram, t.ex. problem som era familjer kommer att stöta på och försöka klara av.
Vem gör vad hemma? Gör en lista på tavlan över olika arbetsuppgifter i hemmet. Undersök vem som gör vad. Gör spalter för följande personer: MAMMA, PAPPA, JAG, SYSKON. Låt barnen gå fram till tavlan och sätta streck i de rutor som stämmer bäst för deras familj. Räkna sedan ihop strecken och diskutera resultatet. Var dock varsam så att ingen elev behöver känna sig utpekad. Ingen ska behöva stå till svars för hur de har det i sitt hem, om han eller hon har med sig en annan åsikt hemifrån, som kanske inte stämmer med vårt jämställdhetsideal. Sverige är annorlunda än många andra länder här. Men frågor om jämställdhet får inte undvikas. Det är skolans uppgift att lyfta fram sådana diskussioner.
Vänskapsproblem När det inte fungerar med vänskapen kan livet snabbt bli jobbigt. Här beskrivs några fall att diskutera i klassen. Argt sms
Jasmine blev jättearg på sin bästa vän Elin. Hon kunde inte sluta tänka på det. Till slut skrev hon ett elakt sms till Elin. Hon tvekade någon sekund innan hon skickade i väg det, men så tryckte hon. Sedan väntade hon på ett svar från Elin, men inget kom. Snart började Jasmine bli rädd för vad Elin skulle svara – hon borde ju inte ha skrivit så där. Men det var så lätt att skriva de där hemska orden och sedan klicka i väg dem.
t Känner ni igen den här situationen? t Är det lättare att säga elaka saker med ett sms? t Blir det värre när man gör det med sms än när man gör det öga mot öga? t Vad är bra med sms när det gäller vänskap? t Vad kan vara dåligt? Hur säger man förlåt?
Leo har bråkat med sin bästa vän och vill egentligen säga förlåt, men han kan inte. t Känner ni igen den här situationen? t Varför kan det vara svårt att säga förlåt? t Ge tips på bra sätt att säga förlåt till en vän.
Ingen ska vara ensam! Det är hemskt att vara ensam. Det är jättejobbigt att vara ensam på en skola och se att alla andra har kompisar. Hur kan man göra för att se till att ingen behöver vara ensam? Gör en lista med förslag. För något måste göras om någon är ensam. Det kan vara svårt att ändra på det själv.
Ingen slipper konflikter – men lös dem! Det är ovanligt att man slipper undan bråk eller andra konflikter. Konflikter hör till livet. Om konflikten är med en vän som betyder mycket för en så känns allting mycket svårare; man blir ännu mer sårad och arg än vad man annars skulle bli. Det är bra att man kan acceptera att konflikter är naturliga även bland vänner. Men sedan måste man ju försöka lösa konflikterna också. Visst kan det någon gång i livet visa sig att några vänner inte var bra vänner, men man ska inte riskera bryta med dem som egentligen är ens vänner.
Familjerna från Trastvägen Fundera ut en händelse i din påhittade familj (se s. 28) som har med vänskap att göra. Utgå från de fakta du har om personerna. Rita en mangasida eller några bilder med pratbubblor, där de inblandade personerna spelar upp händelsen. Ni kan också skriva varsin berättelse som illustreras med en mangabild.
Vänskapstips Försök komma på så många förslag som möjligt på hur man är en bra vän. Samla förslagen på en plansch.
Boktips och bokprat Tipsa varandra i klassen om bra böcker som handlar om vänskap.
29
Puls SH 4-6.indb 29
2012-10-04 10.18
Innehållsförteckning Kopieringsunderlag
25 Fula debattknep som alla bör känna till
1 Uppstart
26 Politisk ordlista
2 Rita en mangaperson
27 Partipresentationer
3 Beskrivning av en mangaperson
28 Tänk ut och välj argument
4 Detaljer till mangaperson
29 Sätt ihop en argumentation
5 Figurmall 1: Barn
30 Strategier för övertalning
6 Figurmall 2: Vuxna
31 Få ut din åsikt!
7 Reparera vänskap
32 Hur jämställda är vi?
8 Vem bestämde reglerna?
33 Samhällsdebatt om demokrati
9 Vad är vad?
34 Var är era saker tillverkade?
10 Ord som används i polishus och domstolar 11 Samhällsdebatt om lagar 12 Gör en budget till familjen 13 Bruksanvisning till Gör en budget 14 Ordkunskap: Tema arbete 1 15 Manliga eller kvinnliga yrken 16 Hur blev du … 17 Ordkunskap: Tema arbete 2
35 Debatt om rättvis handel 36 Samhällsdebatt om Sverige i världen
Prov Lagar och regler Arbete och pengar Demokrati Hemma i världen
18 Vem tänker vad om facket? 19 Ordkunskap: Tema skatter 20 Samhällsdebatt om arbete och pengar 21 Källkritik för forskare och journalister 22 Källkritisk övning 23 Maltes anteckningsblock 24 Samhällsdebatt om kommunikation och information 109
Puls SH 4-6.indb 109
2012-10-04 10.19
Namn
19
Ordkunskap: Tema skatter Lös ordflätan.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 1. Samhället betalar det mesta av det här, själv behöver man bara betala en liten avgift varje gång man behöver det. Är ibland helt livsviktigt. 2. Gemensamt namn på sådant som gator, vägar, järnvägar, vattenledningar och avlopp. Används av alla människor och företag. 3. Ungefär så mycket brukar man betala av sin lön i skatt. En … 4. Gemensamt namn på skolor och universitet. 5. Det man betalar till kommunen eller staten för att de ska ha pengar att driva saker. 6. Man kan gå, cykla och köra bil på sådana. Anläggs och sköts om med hjälp av skattepengar. 7. Ett exempel på kollektivtrafik. Du köper biljett eller resekort – men det du betalar är bara en liten del av vad det kostar egentligen. Resten betalas med hjälp av skattepengar. 8. Gemensamt namn på sådant som museer och bibliotek och teater. Vissa saker kan vara helt gratis för den enskilde, till andra betalar man lite när man köper biljett. Biljettförsäljningen skulle dock inte räcka för att driva till exempel ett stort museum som har öppet ofta. 9. Gemensamt namn för när man botar sjuka eller sköter om äldre människor.
Kopieringsunderlag © 2012 Per Lindberg och Natur & Kultur. PULS Samhällskunskap 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42448-7.
Puls SH 4-6.indb 129
129
2012-10-04 10.19
Namn
21
Källkritik fĂśr forskare och journalister GĂśr som proffsen och fundera alltid Ăśver de här sakerna när nĂĽgon pĂĽstĂĽr nĂĽgot. Kontrollera källan t̓7FN ĂŠS EFU TPN VUUBMBS TJH TPN TĂŠHFS BUU OĂŒHPU IBS IĂŠOU FMMFS ĂŠS QĂŒ FUU TĂŠSTLJMU WJT t̓7BE UBMBS GĂšS BUU EV LBO MJUB QĂŒ LĂŠMMBO t̓ )BS LĂŠMMBO TKĂŠMW TFUU WBE TPN IĂŠOU &MMFS GĂšS IPO IBO CBSB WJEBSF FUU SZLUF FMMFS WBE OĂŒHPO BOOBO TBHU
VarfĂśr sägs nĂĽgot? Ă„r det fĂśr att: t̓JOGPSNFSB t̓TQSJEB FO FHFO WFSTJPO BW WBE TPN IĂŠOU TBOU FMMFS PTBOU t̓MVSBT UJMM FYFNQFM EĂšMKB TBOOJOHFO TLZMMB JGSĂŒO TJH FMMFS TNVUTLBTUB OĂŒHPO t̓QĂŒWFSLB EJH GĂŒ EJH BUU UZDLB FMMFS HĂšSB OĂŒHPU t̓WĂŠDLB VQQNĂŠSLTBNIFU UJMM FYFNQFM GĂšS BUU TĂŠMKB OĂŒHPU
Kontrollera med andra källor t̓+ĂŠNGĂšS BMMUJE NFE øFSB PMJLB LĂŠMMPS t̓ 5ĂŠOL QĂŒ BUU FO LĂŠMMB LBO WBSB QĂŒWFSLBE BW BOESB LĂŠMMPS FO PTBOOJOH CMJS JOUF TBOOJOH CBSB fĂśr att mĂĽnga upprepar den. t̓)ĂŒMM VULJL FGUFS LĂŠMMPS TPN TĂŠHFS OĂŒHPU BOOBU ĂŠO EF BOESB t̓+ĂŠNGĂšS BMMUJE NFE LĂŠMMPS TPN EV USPS BUU EV LBO MJUB QĂŒ
Läs in dig pĂĽ ämnet Du mĂĽste skaffa dig fĂśrkunskaper om det som källan pratar om, annars är det stor risk att du antingen blir: t̓MVSBE t̓JOUF GĂšSTUĂŒS BMMT t̓NJTTGĂšSTUĂŒS t̓NJTTBS WJLUJHB TBLFS
Anteckna alla källor Anteckna alla källor du använder. DĂĽ blir det lättare fĂśr dig själv om du behĂśver gĂĽ tillbaka och kontrollera nĂĽgot. Om du sedan själv skriver nĂĽgot sĂĽ ska andra kunna kontrollera vad du säger genom att undersĂśka dina källor. Anteckna fĂśljande: t̓'ĂšS CĂšDLFS GĂšSGBUUBSF CPLFOT UJUFM TJEB t̓ 'ĂšS UJEOJOHTBSUJLMBS GĂšSGBUUBSF BSUJLFMOT OBNO UJEOJOHFOT OBNO EBUVN OVNNFS PDI ĂŒS fĂśr tidskrifter). t̓ 'ĂšS XFCCUFYUFS GĂšSGBUUBSF XFCCQMBUTFOT OBNO FWFOUVFMM PSHBOJTBUJPO FMMFS GĂšSFUBH CBLPN XFCCQMBUTFO LPQJFSB XFCCBESFTTFO 63- EBUVN
Kopieringsunderlag Š 2012 Per Lindberg och Natur & Kultur. PULS Samhällskunskap 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42448-7.
Puls SH 4-6.indb 131
131
2012-10-04 10.19
Namn
34
Var är era saker tillverkade? Undersök var följande saker som ni har hemma är tillverkade: Hemma
Europa
Asien
Australien/ Oceanien
Afrika
Nordamerika
Sydamerika
bestick dricksglas tallrikar muggar köksknivar kastruller stekjärn handdukar dator dvd/bluerayspelare T-shirts byxor några leksaker bil cykel
144
Puls SH 4-6.indb 144
Kopieringsunderlag © 2012 Per Lindberg och Natur & Kultur. PULS Samhällskunskap 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42448-7.
2012-10-04 10.19
PROV
Namn
Lagar och regler 1. Vad kallas brottet? a) Att köpa något som är stulet b) Att ta saker i butik utan att betala 2. Vem stiftar lagarna i Sverige? 3. Vad kallas de lagar som är så grundläggande att det måste vara två riksdagsval mellan en ändring av en sådan lag? 4. I Sverige har vi alla rätt att röra oss fritt ute i naturen. Vad kallas detta? 5. Vilket telefonnummer ska man ringa om man snabbt behöver hjälp av polis, brandkår eller ambulans? 6. Vad har den person för yrke som bestämmer om ett brott ska prövas i domstol? 7. Förklara varför ett samhälle har lagar och regler. Försök få med det här: t Varför regler och lagar finns t Vem som bestämmer regler och lagar (olika exempel) t Vad kan hända om det inte finns lagar och regler (ge exempel) t Rättigheter t Skyldigheter
Kopieringsunderlag © 2012 Per Lindberg och Natur & Kultur. PULS Samhällskunskap 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42448-7.
Puls SH 4-6.indb 147
147
2012-10-04 10.19
Lgr 11
I lärarboken till PULS Samhällskunskap finns fakta, tips och kommentarer till grundbokens texter. Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med en beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Samhällskunskap 4–6 är upplagda.
I lärarboken får du: Konkret handledning till grundbokens uppslag. Tips på gemensamma diskussioner och aktiviteter. Kopieringsunderlag med blandade aktiviteter och uppgifter. Bedömningsunderlag och tabeller kopplade till kunskapskraven i Lgr 11. Stöd i arbetet med ord och begrepp för elever med svenska som andraspråk. Aktuell forskning om läsförståelse och faktatexter.
t t t t t t
PULS Samhällskunskap 4–6 består av följande komponenter:
Lgr 11
I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
GRUNDBOK
Geografi SamhällsSamhälls
direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen. Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Naturen innehåller:
kunskap Lgr 11
SVERIGE I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande
uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
Biologi NATUREN
direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen. Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Naturen innehåller:
Vad är biologi? Den levande planeten Staden Öppna marker Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken Allting börjar med solen
ARBETSBOK
I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken: PULS Biologi Människan
GRUNDBOK
Biologi NATUREN
Samhällskunskap
Samhälls Samhällskunskap LÄRARBOK
ARBETSBOK
Vad är biologi? Den levande planeten Staden Öppna marker Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken Allting börjar med solen
Geo Samgra häl fi GRUNDBOK
lsls kunskap
Belfrage t Roger Olssson Berth
ISBN 978-91-27-42132-5
Berth Belfrage t Roger Olsson
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
SVERIG E
9 789127 421325
GRUNDBOK
fi lsGeogra Samhälls
kunskap
Anna-Lena Stålnacke
SVERIGE
Anna-Lena Stålnacke
Anna-Lena Stålnacke
ISBN 978-91-27-42132-5
Anna-Lena Stålnacke
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
Anna-Lena Stålnacke
9 789127 421325
Grundbok
Arbetsbok
Lärarbok
Grundbok med faktatexter, och fördjupningstexter. Finns även som digital bok med inläst text.
Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.
Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.
ISBN 978-91-27-42448-7
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 424487
PULS Sam Lhl_cover.indd 2
2012-10-04 13.18