Claes Norberg är verksam som redovisningsexpert vid Svenskt Näringsliv och adjungerad professor i företagsrätt vid Uppsala universitet.
ISBN 978-91-7678-915-5
Föret.redovisn.8U.hela.2.indd 1
Företagens redovisning
Nils Liliedahl är generalsekreterare i Sveriges Finansanalytikers Förening och ordförande i den svenska juryn för ”Bästa redovisning”.
Edenhammar, Liliedahl, Norberg & Thorell
rapportering men till följd av dess omfång och detaljrikedom är det ofta inte alldeles lätt att tillgodogöra sig all information. För att kunna förstå och analysera innehållet krävs det därför grundläggande kunskaper om de principer och regler som styr utformningen. Denna bok förklarar dessa grundläggande principer och regler. Hur sker värdering av tillgångar och skulder i balans räkningen, hur är resultaträkningen uppbyggd samt vad kan man läsa ut av kassaflödesanalysen? Vidare förklaras grunderna för hur en koncernredovisning tas fram, vilket är centralt för stora börsnoterade bolag. En årsredovisning är dessutom inte bara siffror utan dessa måste ibland kläs med förklarande text i förvaltningsberättelsen eller i noter. Vilka regler gäller här och hur ska denna typ av information beaktas? Slutligen beskrivs hur man med hjälp av nyckeltal och relevant information från årsredovisningen kan analysera ett företags värde. Framställningen är uppdaterad per 1 april 2015.
Företagens redovisning
Årsredovisningen är basen i ett företags finansiella
8:e upplagan
ATT FÖRSTÅ ÅRSREDOVISNINGAR
Hans Edenhammar, Nils Liliedahl, Claes Norberg & Per Thorell
2015-06-08 10:04
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 2
2015-06-09 12:59:58
FÖRETAGENS REDOVISNING – ATT FÖRSTÅ ÅRSREDOVISNINGAR
ÅTTONDE UPPLAGAN
HANS EDENHAMMAR NILS LILIEDAHL CLAES NORBERG PER THORELL
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 3
2015-06-09 12:59:58
FÖRORD TILL ÅTTONDE UPPLAGAN
Per Thorell, som gav ut den första upplagan av denna bok 1994, avled efter en lång tids sjukdom 2010. Hans Edenhammar medverkade som medförfattare till Per i flera upplagor. Undertecknad Claes Norberg medverkar från och med sjunde upplagan som författare. Undertecknad Nils Liliedahl medverkar från och med denna upplaga som författare efter Hans Edenhammar. Boken är en introduktion till den externa redovisningen. Den är i första hand avsedd som lärobok på universitet och högskolor, men det är vår förhoppning att den ska kunna användas även av andra som kommer i kontakt med årsredovisningar och behöver förstå vad som står i dem. Fokus i framställningen ligger på de noterade företagens redovisning. Vi har därför i denna upplaga lagt störst vikt på det regelverk som gäller för koncernredovisningen i dessa företag, dvs. IFRS. I denna åttonde upplaga har vi använt oss av det börsnoterade företaget Clas Ohlsons årsredovisning för 2014 (brutet räkenskapsår; bokslut per 2014-04-30) för att åskådliggöra de frågor som behandlas i boken. Stockholm och Uppsala maj 2015 Nils Liliedahl Claes Norberg
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 5
2015-06-09 12:59:58
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRKORTNINGAR.................................................................. 11 1 INLEDNING..................................................................... 13 1.1 Vad är en årsredovisning?...................................................... 15 1.2 Vem läser en årsredovisning och varför?................................ 18 1.3 Vilka regler styr årsredovisningens innehåll?......................... 23 1.3.1 God redovisningssed och det övergripande syftet med årsredovisningen................................................ 23 1.3.2 Lagstiftningen............................................................ 24 1.3.3 Redovisningen i noterade företag och koncerner (IFRS)....................................................................... 25 1.3.4 Redovisningen i onoterade företag och koncerner...... 27 1.3.5 Bokens fokus på IFRS............................................... 31 2 REDOVISNINGENS GRUNDFRÅGOR........................ 32 2.1 Några grundläggande utgångspunkter för redovisningen...... 33 2.2 Realistiska värderingar.......................................................... 35 2.3 Från kontantredovisning till bokföringsmässiga grunder....... 38 2.4 Anskaffningsvärden eller verkliga värden............................... 43 3 AFFÄRSHÄNDELSER OCH LÖPANDE BOKFÖRING.................................................................... 50 3.1 Kort om några vanliga termer............................................... 50 3.2 Grundläggande principer för löpande bokföring................... 53 3.3 Exempel på löpande bokföring............................................. 55 4 BALANSRÄKNINGEN..................................................... 63 4.1 Balansräkningens uppställningsform..................................... 64 4.2 Företagets tillgångar.............................................................. 65 4.3 Hur värderas anläggningstillgångar?...................................... 69
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 7
2015-06-09 12:59:58
8
företagens redovisning
4.4 4.5 4.6 4.7
Hur värderas omsättningstillgångar?..................................... 72 Företagets skulder................................................................. 75 Hur värderas skulder?........................................................... 77 Eget kapital.......................................................................... 79 4.7.1 I koncernredovisning enligt IFRS.............................. 79 4.7.2 I årsredovisning enligt ÅRL....................................... 80 4.8 Mellanformer av eget kapital och skuld................................ 82 4.9 Obeskattade reserver............................................................. 83 4.10 Vilka transaktioner ska ingå i balansräkningen?.................... 84 4.11 Praktiskt exempel – Clas Ohlson.......................................... 86 5 RESULTATRÄKNINGEN................................................. 88 5.1 Allmänt................................................................................ 88 5.2 Resultaträkningens uppställningsform.................................. 90 5.2.1 Resultaträkning med funktionsindelning................... 91 5.2.2 Resultaträkning med kostnadsslagsindelning............. 92 5.3 Rörelseresultatet................................................................... 93 5.3.1 Rörelsens intäkter...................................................... 94 5.3.1.1 Principer för intäktsredovisning................... 95 5.3.2 Rörelsens kostnader................................................... 97 5.3.2.1 Kostnad för sålda varor................................ 98 5.3.2.2 Avskrivningar............................................. 101 5.4 Företagets finansiella resultat.............................................. 105 5.5 Jämförelsestörande poster................................................... 107 5.6 Bokslutsdispositioner och skatt........................................... 107 5.6.1 Redovisning i juridisk person................................... 107 5.6.2 Koncernredovisning................................................. 109 5.7 Praktiskt exempel – Clas Ohlson........................................ 111 6 KASSAFLÖDESANALYS OCH FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL............................................................. 113 6.1 Kassaflöde från rörelsen...................................................... 114 6.2 Kassaflöde från investeringsverksamheten........................... 116 6.3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten.......................... 118 6.4 Förändring i likvida medel.................................................. 118 6.5 Problem vid upprättande av kassaflödesanalysen från resultat- och balansräkningar.............................................. 119 6.6 Förändring i eget kapital..................................................... 119
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 8
2015-06-09 12:59:58
innehållsförteckning
9
7 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE.................................... 121 7.1 Notupplysningar................................................................ 123 7.1.1 Allmänna notupplysningar...................................... 123 7.1.2 Notupplysningar till enskilda poster........................ 127 7.2 Förvaltningsberättelsen....................................................... 129 7.3 Ytterligare krav på information i noterade företag............... 132 8 REVISIONSBERÄTTELSEN.......................................... 134 8.1 Revisionsberättelsens och revisionens innehåll.................... 134 8.2 Rapportering av anmärkningar........................................... 140 8.3 Något om revisionens gränser............................................. 142 9 KONCERNREDOVISNING.......................................... 145 9.1 Vad är en koncern?............................................................. 147 9.2 Koncernredovisningens innehåll......................................... 148 9.3 Helägda egenstartade dotterföretag..................................... 149 9.4 Förvärvade helägda företag................................................. 151 9.5 Redovisning av skatt i koncernredovisningen...................... 154 9.6 När ska ett dotterföretag anses förvärvat?............................ 156 9.7 Bestämning av anskaffningsvärdet för aktierna i dotterföretaget.................................................................. 157 9.8 Omräkning av utländska dotterbolag.................................. 158 9.9 Minoritetsintressen............................................................. 159 9.10 Intresseföretag.................................................................... 159 9.11 Joint ventures/samverkansföretag........................................ 160 9.12 Avslutande synpunkter....................................................... 161 10 RÄKENSKAPSANALYS OCH NYCKELTAL................. 163 10.1 Marginalmått..................................................................... 165 10.2 Avkastningsmått................................................................. 167 10.3 Finansiella mått.................................................................. 170 10.4 Likviditetsanalys................................................................. 171 10.5 Praktiskt exempel – Clas Ohlson........................................ 173 11 FÖRETAGSVÄRDERING............................................... 175 11.1 Jämförande värdering......................................................... 176 11.2 Substansvärderingar............................................................ 178
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 9
2015-06-09 12:59:58
10
företagens redovisning
11.3 Kassaflödesvärderingar........................................................ 180 11.4 Företagsvärdering och redovisning...................................... 184 11.5 Aktierelaterade nyckeltal..................................................... 185 ORDLISTA................................................................................ 187 SAKREGISTER......................................................................... 199
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 10
2015-06-09 12:59:58
Kapitel 1
INLEDNING
2008 års finanskris visade på ett handgripligt sätt redovisningens betydelse. En del menar att de internationella redovisningsprinciperna bidrog till våldsamheten i krisen. Bakgrunden är följande. Under de senaste två årtiondena har de internationella kapitalrörelserna ökat kraftigt. Stora kapitalplacerare världen runt placerar alltmer av sitt kapital utomlands för att öka avkastningen och sprida riskerna. Vi har fått en internationell kapitalmarknad inte bara för obligationer och andra räntebärande placeringar utan även för aktier och en lång rad andra placeringsformer. En bidragande orsak till utvecklingen är att vi fått internationella regler för hur börsföretagen ska värdera tillgångar och skulder samt beräkna vinst eller förlust. Detta regelsystem har utvecklats av International Accounting Standards Board (IASB). Det är i stort samordnat med motsvarande amerikanska regler. Detta internationella regelverk har EU sedan 2005 föreskrivit för alla börsbolag i unionen. Därigenom har det blivit väsentligt enklare för placerarna att jämföra börsaktier i olika länder. Detta internationella regelverk kräver – liksom den amerikanska motsvarigheten – att finansiella instrument såsom aktier, obligationer, optioner, terminer, swappar etc. ska värderas till ”verkligt värde” på balansdagen, vilket normalt är börskursen. Problemet under finanskrisen var att det blev stopp i handeln för mängder av finansiella instrument. Få vågade köpa eller sälja eftersom man blev osäker på om motparten skulle kunna fullfölja sin del av affären. Till följd av osäkerheten blev det en stor ”spread”, dvs. skillnad, mellan det köparna var villiga att betala och det säljarna ville erhålla. Följden blev att omsättningen
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 13
2015-06-09 12:59:58
14
företagens redovisning
sjönk kraftigt och att kurserna var mycket osäkra. De finansiella instrument som tidigare hade kunnat värderas till ”verkligt värde” hade inget verkligt värde till följd av att det inte fanns tillräckligt med transaktioner som kunde bekräfta värdet. Man brukar säga att likviditeten i det finansiella instrumentet är för dålig för att kunna ge ett rimligt ”verkligt värde” på instrumentet. Kritikerna av värdering till verkligt värde sade att börskurserna blev orimligt låga och framförallt de finansiella företagens balansräkningar blev missvisande eftersom börskurserna inte gav ett tillförlitligt uttryck för det verkliga värdet. IASB tvingades efter politiska påtryckningar att göra en närmast panikartad justering av reglerna som möjliggjorde att finansiella instrument i extrema fall kunde värderas till anskaffningsvärde i stället för börskurs. Det är inte första gången som redovisningsprinciper har hamnat med feta rubriker på de internationella finanstidningarnas förstasidor. För mer än tio år sedan uppdagades omfattande fusk med redovisningen i några stora och bland placerarna populära amerikanska bolag. De mest kända exemplen var Enron och WorldCom, båda bolag som växt snabbt och bedömdes kunna fortsätta med det. Prognoser om stigande försäljning och framtida vinster medförde att börskursen var hög i förhållande till företagens redovisade vinster. När vinstutvecklingen inte stämde med aktiemarknadens förväntningar manipulerades vinsterna genom att exkludera förlustverksamheter från redovisningen, övervärdera tillgångar och annat, allt i syfte att höja den redovisade vinsten och minska kursfallet. Dessa skandaler väckte enormt uppseende världen över och föranledde en rad olika åtgärder – även i Sverige – för att förhindra att liknande redovisningsfusk skulle kunna upprepas. Det kan här dock påminnas om att det inte går att reglera bort bedrägeri. Vill en företagsledning/styrelse vilseleda marknaden så kan den troligtvis göra det. Det behöver inte vara fel på redovisningsreglerna för den skull. Redovisningsskandaler och finanskriser har haft viss påverkan på redovisningsprinciperna. Men det har inte inneburit någon förändring i regelsystemets grundläggande princip att värdera tillgångar till verkligt värde, när sådana kan beräknas med rimlig säkerhet. Det är ju en förutsättning för att balansräkningen ska ge en rimlig bild av företagets ekonomiska ställning. I stället har kraven utökats vad gäller informa-
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 14
2015-06-09 12:59:58
inledning
15
tion om hur värderingen har skett. Vi kommer att i fortsättningen ta upp en rad exempel på denna utveckling. Redovisningen (årsredovisningen och delårsrapporter) är alltså central för de finansiella marknaderna. De externa användarnas behov är också vad som står i fokus för denna bok. Att redovisningen också är av stor betydelse för företagsledningens möjligheter att styra verksamheten är uppenbart men tas inte upp här. Vi vill försöka lära ut det som externa bedömare behöver känna till för att kunna tillgodogöra sig vad som står i en årsredovisning. Då är det centralt att veta hur årsredovisningens siffror kommit fram. Vad är det för grundläggande regler som styr? Hur sköts den löpande bokföringen av olika affärstransaktioner? Hur upprättas balans- och resultaträkningar? Hur görs en kassaflödesanalys? Vad är syftet och vad kan man få ut av förvaltningsberättelse, noter och revisionsberättelse? I två avslutande kapitel kommer vi att diskutera hur årsredovisningens siffror kan användas dels för jämförelser mellan olika företag (räkenskapsanalys), dels i samband med värdering av aktier eller hela företag.
1.1 Vad är en årsredovisning? I bokföringslagen (BFL) finns grundläggande regler om vem som är bokföringsskyldig och vad denna skyldighet innebär. Av reglerna framgår bl.a. att alla aktiebolag, ekonomiska föreningar och alla andra företag av någorlunda storlek ska avsluta sin löpande bokföring med en årsredovisning (6 kap. 1 § BFL). Vad denna ska innehålla är sedan bestämt i årsredovisningslagen (ÅRL). Vissa mindre företag – dock ej aktiebolag och ekonomiska föreningar – kan upprätta en förenklad årsredovisning – kallad årsbokslut – och de allra minsta företagen (omsättning mindre än 3 miljoner kronor) får upprätta årsbokslut i förenklad form vilket är lika med skattedeklarationen. Beroende på vad det är för slags företag kan sedan reglerna variera avsevärt. Boken behandlar dock bara aktiebolag, och dessa ska alltid upprätta en årsredovisning. En årsredovisning ska innehålla balansräkning, resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse (2 kap. 1 § ÅRL). I vissa större bolag ska även en kassaflödesanalys upprättas. I korthet ska balansräkningen innehålla företagets tillgångar, skulder och egna kapital systematise-
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 15
2015-06-09 12:59:58
16
företagens redovisning
rade på visst sätt. Det under eget kapital redovisade årsresultatet kan sägas vara närmare specificerat i resultaträkningen. I noterna lämnar företaget en beskrivning av de redovisningsprinciper man tillämpat och förklarar mer i detalj de sifferuppgifter som återfinns i balansoch resultaträkningen. I förvaltningsberättelsen ska företaget lämna vissa allmänna upplysningar om förhållandena i företaget samt ett förslag till resultatdisposition. I en kassaflödesanalys visas bolagets finansiering och kapitalinvesteringar utifrån gjorda in- och utbetalningar (kassaflöden). Årsredovisningar är till skillnad från årsbokslut offentliga handlingar som finns att tillgå hos Bolagsverket, som är den myndighet som svarar för registreringen av företagens redovisningshandlingar. Om ett aktiebolag, eller annat större företag oavsett företagsform, har ett bestämmande inflytande över ett annat företag föreligger ett koncernförhållande. Ägarföretaget kallas moderföretag och det företag som det har inflytande över dotterföretag. Moderföretaget är som huvudregel skyldigt att upprätta en koncernredovisning (7 kap. 1 § ÅRL). Numera finns emellertid viktiga undantag från denna skyldighet i underkoncerner, mindre koncerner och om samtliga dotterföretag är av ringa betydelse (7 kap. 2 §, 7 kap. 3 § och 7 kap. 3 a § ÅRL). Koncernredovisningen är juridiskt sett en från årsredovisningen skild handling, men den publiceras alltid tillsammans med moderföretagets årsredovisning. Koncernredovisningen består av koncernresultaträkning, koncernbalansräkning, noter, förvaltningsberättelse och i vissa fall kassaflödesanalys (7 kap. 4 § ÅRL), dvs. innehåller samma redovisningshandlingar som en årsredovisning. De handlingar moderföretaget upprättar för koncernen utgör ett sammandrag av koncernföretagens motsvarande handlingar. De minsta aktiebolagen är undantagna från revisionsplikt. Gränsen går vid 3 miljoner kronor i nettoomsättning; 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller 3 anställda. Övriga aktiebolag ska revideras. Revisionsplikten omfattar även koncernredovisningen. Den berättelse som revisorn avger – revisionsberättelsen – är inte en del av årsredovisningen. Den ska dock offentliggöras tillsammans med årsredovisningen. När man i dagligt tal pratar om årsredovisningar menas som regel den tryckta årsredovisning som större företag publicerar och spri-
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 16
2015-06-09 12:59:58
inledning
17
der till ägare och andra intressenter. Den tryckta årsredovisningen innehåller alltid samtliga de handlingar som nämnts ovan. Dessutom lämnas som regel en mängd annan information. Företagen drar inte alltid klara gränser mellan de juridiska handlingar som måste avges och den frivilliga informationen. Det går t.ex. inte alltid att avgöra av den tryckta årsredovisningen vad som är den juridiska förvaltningsberättelsen. Detta bör läsaren vara uppmärksam på eftersom det kan ha betydelse för trovärdigheten av lämnad information. Vissa delar av den frivilliga informationen är vanligtvis inte granskad av revisorerna. I större företag är det i huvudsak bara koncernredovisningen som är intressant för en extern intressent. När vi i denna bok använder termen årsredovisning gör vi det inte i en strikt juridisk mening utan avser härmed alla de handlingar som normalt ingår i en tryckt årsredovisning, med särskild tyngdpunkt på koncernredovisningen. Det innebär att årsredovisningen innefattar följande handlingar: • balansräkning • resultaträkning • noter • förvaltningsberättelse • kassaflödesanalys (större företag) • rapport över förändringar i eget kapital (IFRS) • koncernredovisning • revisionsberättelse Den nu beskrivna begreppsapparaten har genom IAS-förordningen ändrats något vad gäller börsföretagens koncernredovisningar. I det internationella regelverket (IFRS), som kommer till uttryck i IAS 1, används begreppet finansiell rapport. Det finns fem olika finansiella rapporter, nämligen rapport över finansiell ställning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden och noter. Rapporten över totalresultat innehåller dels företagets intäkter och kostnader, dels omvärderingar av tillgångar och skulder som inte ska påverka resultaträkningen. Noterna består av en redogörelse över tillämpade principer samt förklaringar avseende eller specifikationer till resultat- och balansposter.
Foretagens-redovisning_8u_inlay_print.pdf 17
2015-06-09 12:59:58
Claes Norberg är verksam som redovisningsexpert vid Svenskt Näringsliv och adjungerad professor i företagsrätt vid Uppsala universitet.
ISBN 978-91-7678-915-5
Föret.redovisn.8U.hela.2.indd 1
Företagens redovisning
Nils Liliedahl är generalsekreterare i Sveriges Finansanalytikers Förening och ordförande i den svenska juryn för ”Bästa redovisning”.
Edenhammar, Liliedahl, Norberg & Thorell
rapportering men till följd av dess omfång och detaljrikedom är det ofta inte alldeles lätt att tillgodogöra sig all information. För att kunna förstå och analysera innehållet krävs det därför grundläggande kunskaper om de principer och regler som styr utformningen. Denna bok förklarar dessa grundläggande principer och regler. Hur sker värdering av tillgångar och skulder i balans räkningen, hur är resultaträkningen uppbyggd samt vad kan man läsa ut av kassaflödesanalysen? Vidare förklaras grunderna för hur en koncernredovisning tas fram, vilket är centralt för stora börsnoterade bolag. En årsredovisning är dessutom inte bara siffror utan dessa måste ibland kläs med förklarande text i förvaltningsberättelsen eller i noter. Vilka regler gäller här och hur ska denna typ av information beaktas? Slutligen beskrivs hur man med hjälp av nyckeltal och relevant information från årsredovisningen kan analysera ett företags värde. Framställningen är uppdaterad per 1 april 2015.
Företagens redovisning
Årsredovisningen är basen i ett företags finansiella
8:e upplagan
ATT FÖRSTÅ ÅRSREDOVISNINGAR
Hans Edenhammar, Nils Liliedahl, Claes Norberg & Per Thorell
2015-06-08 10:04