I den femte upplagan har praxis och lagändringar följts upp t.o.m. januari 2013.
j ure Beställningar: Jure bokhandel, Artillerigatan 67, 114 45 STOCKHOLM Internetbokhandel: www.jure.se E-post: order@jure.se Telefon: 08-662 00 80 Fax: 08-662 00 86
Warnling-Nerep & Bernitz En orientering i Tryckfrihet & Yttrandefrihet
Tryckfrihetsrätten uppfattas ofta som svår och det är den onekligen, med komplicerade rättsliga konstruktioner och både gammal och ny lagstiftning som är svårtydd. Tryckfrihetsförordningen (TF) från 1949 ger grundlagsskydd åt yttranden i ”tryckt skrift”. På den tiden var det vanligt med blytryck och stencilapparater medan datorer, print on demand eller Internet inte ens var påtänkta. Ändå måste TF tillämpas för dessa ändrade förhållanden. Bilden kompliceras ytterligare av europeiseringen och internationaliseringen: Europakonventionen och EU-rätten måste beaktas och information kan spridas blixtsnabbt över nätet via en server som kan vara placerad i ett helt annat land än där ett brott anses begånget. År 1991 tillkom yttrandefrihets lagen (YGL) i ett försök att ge ytterligare grundlagsskydd även åt andra medier, som t.ex. TV och radio. Den tekniska utvecklingen har emellertid fortsatt i snabb takt och lagstiftaren verkar alltid vara steget efter: Bloggar, webbsändningar, digital bio – vad gäller egentligen? Flera olika statliga utredningar har arbetat på att åstadkomma en s.k. medieoberoende grundlag, vari alla olika typer av yttranden (i skrift, på Internet, i TV, etc.) skulle samlas för en enhetlig bedömning, men sådana försök har för tillfället givits upp. Det finns många rättsfall från senare år från olika domstolar – Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Marknadsdomstolen, Europadomstolen och EUdomstolen – som visar på ämnets aktualitet och hur diverse gränsdragningsproblem kan uppkomma: T.ex. om ett yttrande är ren reklam, och angripbart enligt marknadsföringslagen, eller istället en form av skyddad yttrandefrihet. Kan bedömningen göras rent nationellt eller måste EU-rätten beaktas?
En orientering i
Tryckfrihet & Yttrandefrihet FEMTE upplagan
Wiweka Warnling-Nerep & Hedvig Bernitz
TF_avst-165x242.pdf 2
2013-03-20 12:38:21
Wiweka Warnling-Nerep Hedvig Bernitz
EN ORIENTERING I TRYCKFRIHET & YTTRANDEFRIHET
TF_avst-165x242.pdf 1
2013-03-20 12:38:21
TF_avst-165x242.pdf 2
2013-03-20 12:38:21
EN ORIENTERING I
TRYCKFRIHET & YTTRANDEFRIHET
Wiweka Warnling-Nerep Hedvig Bernitz
TF_avst-165x242.pdf 3
2013-03-20 12:38:22
Adress till förlaget: Jure Förlag AB Östermalmsgatan 84 114 50 STOCKHOLM Telefon: 08-662 00 80, telefax: 08-662 00 86 Beställningar: Jure bokhandel Artillerigatan 67 114 45 STOCKHOLM Telefon: 08-662 00 80, telefax: 08-662 00 86 E-post: order@jure.se Hemsida: www.jure.se
Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av Jure Förlag AB är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc.
En orientering i Tryckfrihet & Yttrandefrihet © Wiweka Warnling-Nerep, Hedvig Bernitz och Jure Förlag AB Upplaga 5 Stockholm 2013 ISBN 978-91-7223-505-2 Illustrationer omslag: Alexander Nerep Formgivning: Anneli Holmsten, DataMedic AB, Stockholm Tryck: Elanders Sverige AB, Mölnlycke 2013
TF_avst-165x242.pdf 4
2013-03-20 12:38:22
Förord Denna lärobok utgör en orientering i tryck- och yttrandefrihet, ett ämne som studenter ofta tycker är svårt. Boken är avsedd att ge en hygglig uppfattning om tryckfrihetens innebörd i ett vidare perspektiv. Lagtexten är ålderdomlig och ger upphov till diverse tolkningsproblem och andra svårigheter. När TF tillkom år 1949 var kopiatorer av modernt snitt ovanliga samt datorer och Internet ännu inte ens påtänkta. Ett system likt TF:s, som förutsätter en i förväg identifierad person att ställa till ansvar vid tryckfrihetsbrott, passar helt enkelt inte in i en modern webbmiljö med elektroniska anslagstavlor, etc. Likväl måste den gamla grundlagen tillämpas för dessa ändrade förhållanden. Boken är tänkt att användas i grundutbildningen och några tidigare kunskaper i tryck- eller yttrandefrihet är inte förutsatta. Fast det är en fördel med grundläggande juridiska kunskaper, t.ex. kännedom om att rättspraxis i huvudsak utgörs av tidigare rättsfall, att prejudikat är vägledande avgöranden från de högsta domstolarna, att SOU och propositioner är lagmotiv, m.m. Den helt oinvigde rekommenderas att läsa Bernitz m.fl. ”Finna rätt”. Jag själv är verksam vid Juridiska fakulteten i Stockholm sedan drygt 25 år tillbaka, framförallt i statsrätt. Mina erfarenheter från undervisning om frioch rättigheter i allmänhet har påverkat utformningen av denna bok. Tryckfrihetsrätt är visserligen svårt men samtidigt ett ämne som ständigt engagerar, något som ett stort antal rättsfall och avgöranden från bl.a. JK och JO återspeglar. Boken är illustrerad med många sådana rättsfall e.d. för att göra ämnet så levande som möjligt. Jag kan bara bekänna att åtminstone jag själv hade mycket roligt när jag skrev den första upplagan av boken, mestadels på en spansk dator utan sedvanlig tillgång till ”å”, ”ä” eller ”ö”; i svenska språket mycket frekvent förekommande bokstäver! I den femte upplagan har rättspraxis följts upp och författningsändringar t.o.m. januari 2013 beaktats. Vi hålls fortfarande i väntan om hur TF och YGL kommer att ändras i anledning av förslagen i SOU 2012:55, men en grundlagsändring är en utdragen process och läroboken måste uppdateras. Högskolelelektor, jur dr Hedvig Bernitz har självständigt utformat och uppdaterat kap. 10-12 (om YGL m.m.). Alexia Nerep och Marcus Rohdin har assisterat med diverse kontrollarbete och med registren. Stockholm i februari 2013 Wiweka Warnling-Nerep
III
TF_avst-165x242.pdf 5
2013-03-20 12:38:22
TF_avst-165x242.pdf 6
2013-03-20 12:38:22
Innehåll Förkortningar.................................................................................... IX Inledning ............................................................................................... 1 1. Vad är tryckfrihet? .......................................................................... 4 1.1 Tryckfrihet som en del av yttrandefriheten.................................. 4 1.2 Definitionen i TF ....................................................................... 10 1.2.1 Rätt att utge skrifter ............................................................ 10 1.2.2 För svensk medborgare ....................................................... 12 1.2.3 Utan censur eller liknande hinder ....................................... 12 1.2.4 TF:s exklusivitet ................................................................. 15 1.3 Tryckfrihetens syfte – en begränsning av TF ............................ 17 1.4 Betydelsen av TF:s exklusivitet ................................................. 18 2. Aktörerna, deras källor och offentlighetsprincipen ................... 21 2.1 Anskaffare och meddelare ......................................................... 22 2.2 Författare och annan upphovsman ............................................. 28 2.3 Utgivare, ägare och förläggare................................................... 29 2.4 Framställare (tryckare) och utspridare ....................................... 30 3. Tryckt skrift ................................................................................... 32 3.1 Framställningssättet ................................................................... 32 3.1.1 Tryckpress ........................................................................... 33 3.1.2 Fotokopiering e.d. ............................................................... 34 3.2 Utgiven....................................................................................... 38 4. Periodisk eller icke-periodisk skrift ............................................. 40 4.1 Definitionen i TF ....................................................................... 40 4.2 Kravet på utgivningsbevis ......................................................... 41 V
TF_avst-165x242.pdf 7
2013-03-20 12:38:22
5. Gränsdragningen mellan TF och vanlig lag................................ 43 5.1 Genom TF:s syfte ...................................................................... 43 5.1.1 Rent ekonomiskt syfte ........................................................ 44 5.1.2 Otillbörlig reklam ............................................................... 47 5.2 Genom hänvisning till annan lag ............................................... 51 5.2.1 Alkohol- och tobaksreklam ................................................ 53 5.2.2 Barnpornografi ................................................................... 55 5.2.3 Svårbegripliga annonser eller dold brottslighet.................. 57 5.2.4 Brott i samband med spridning .......................................... 58 6. Rätten till anonymitet ................................................................... 60 6.1 Vem får vara anonym? .............................................................. 60 6.2 Förbud för domstolen m.fl......................................................... 61 6.3 Tystnadsplikt ............................................................................. 62 6.4 Efterforskningsförbud för myndigheter..................................... 65 6.5 Straff .......................................................................................... 67 7. Brotten mot TF .............................................................................. 68 7.1 Tryckfrihetsbrott ........................................................................ 68 7.1.1 Brott enligt TF 7:4 .............................................................. 69 7.1.2 Brott enligt TF 7:5 .............................................................. 77 7.2 Övriga brott mot TF .................................................................. 78 7.2.1 Brott enligt TF 7:3 .............................................................. 78 7.2.2 Ordningsförseelser.............................................................. 81 7.2.3 Brott av tjänstemän ............................................................. 81 8. Ansvaret för tryckfrihetsbrott ..................................................... 84 8.1 Ansvarets utformning och innebörd .......................................... 84 8.2 De två ansvarskedjorna ............................................................. 86 8.2.1 Periodisk skrift ................................................................... 86 8.2.2 Icke-periodisk skrift ........................................................... 88 VI
TF_avst-165x242.pdf 8
2013-03-20 12:38:22
8.3 Ansvarets övergång.................................................................... 90 9. Tillsynen över TF och ingripanden vid brott .............................. 92 9.1 JK och tillsynen ......................................................................... 92 9.2 Åtal............................................................................................. 93 9.3 Särskilda tvångsmedel ............................................................... 95 9.4. Processen .................................................................................. 96 9.5 Påföljderna ................................................................................. 97 9.5.1 Straff ................................................................................... 97 9.5.2 Skadestånd .......................................................................... 97 9.5.3 Åläggande att publicera dom .............................................. 98 9.5.4 Konfiskering ....................................................................... 98 9.5.5 Utgivningsförbud i krig ...................................................... 99 10. Yttrandefriheten i vissa medier enligt YGL ............................ 100 10.1 Tillämpningsområdet ............................................................. 102 10.1.1 Tekniska upptagningar .................................................... 103 10.1.2 Radioprogram ................................................................. 105 10.1.3 Databaser ........................................................................ 107 10.2 Brott och ansvar ..................................................................... 115 11. Ny teknik och rättens internationalisering .............................. 123 11.1 Vilket lands lag ska gälla? ..................................................... 123 11.2 Nya medier & ny teknik i relation till ”gamla” grundlagar ... 125 11.3 Internet ................................................................................... 128 11.3.1 Finns något grundlagsskydd?.......................................... 128 11.3.2 Några anmärkningar om tillämpligheten av YGL på Internet ....................................................................................... 132 11.3.3 Särskilt om skyddet för personuppgifter ......................... 134 11.4 En teknikoberoende grundlag? .............................................. 139
VII
TF_avst-165x242.pdf 9
2013-03-20 12:38:22
12. Yttrandefrihet i ett europeiskt perspektiv .............................. 143 12.1 Europakonventionen .............................................................. 146 12.1.1 Skyddet för yttrandefriheten ........................................... 146 12.1.2 Inskränkningar i yttrandefriheten ................................... 149 12.1.3 Yttrandefriheten enligt Europakonventionen i Sverige .. 153 12.2 EU-rätten ............................................................................... 157 12.2.1 Skyddet för yttrandefriheten ........................................... 157 12.2.2 Yttrandefrihetsskyddet på den inre marknaden .............. 159 12.2.3 EU:s sekundärrätt och yttrandefriheten .......................... 161 12.3 Några slutord om Europarätten ............................................ 163 13. Källförteckningar ...................................................................... 165 13.1 Litteratur ................................................................................ 165 13.2 Offentligt tryck ...................................................................... 169 13.3 Rättsfallsregister m.m. ........................................................... 171 13.3.1 Europamål ...................................................................... 171 13.3.2 Svenska domstolar och myndigheter .............................. 174 Sakregister ....................................................................................... 177
VIII
TF_avst-165x242.pdf 10
2013-03-20 12:38:22
Förkortningar AlkohoL AvtL BrB DO EU HD HFD HovR JK JO KonkL KöpL LOA LSt LTY MD MDA MFL MO NJA OSL PO POn PRV PUL RB RF RÅ RättsprL SekrL SFL SkstL SOU SÄPO TF TT YGL Öb
Alkohollag (2010:1622) Lag (1915:218) om slutande av avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Brottsbalk (1962:700) Diskrimineringsombudsmannen Europeiska unionen Högsta domstolen Högsta förvaltningsdomstolen (fd Regeringsrätten) Hovrätt Justitiekanslern Justitieombudsmannen Konkurrenslag (2008:579) Köplag (1990:931) Lag (1994:260) om offentlig anställning Länsstyrelsen Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden Marknadsdomstolen Marknadsdomstolens avgöranden Marknadsföringslag (2008:486) Militieombudsmannen Nytt Juridiskt Arkiv Lag (2009:400) om offentlighet och sekretess Allmänhetens pressombudsman Pressens opinionsnämnd Patent- och registreringsverket Personuppgiftslag (1998:204) Rättegångsbalk (1942:740) Regeringsform (1974:152) Regeringsrättens årsbok Lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut Sekretesslag (1980:100), ersatt av OSL. Skatteförfarandelag (2011:1244) Skadeståndslag (1972:207) Statens offentliga utredningar Säkerhetspolisen Tryckfrihetsförordning (1949:105) Tidningarnas Telegrambyrå Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) Övergångsbestämmelser
IX
TF_avst-165x242.pdf 11
2013-03-20 12:38:22
TF_avst-165x242.pdf 12
2013-03-20 12:38:22
Inledning På mitten av 1700-talet infördes tryckfrihet i Sverige, varvid det tidigare systemet med censur, dvs. förhandsgranskning av skrifter och krav på tillstånd för tryckning, blev upphävt. I vår tidigaste tryckfrihetslagstiftning – från år 1766 – återfanns bl.a. den alltjämt fundamentala principen om rätten att få ta del av allmänna handlingar. En allmän handling kan antingen vara offentlig, i betydelsen tillgänglig, eller hemlig. Makthavare hade oroats över ”ordets makt” ända sedan tryckkonsten etablerades på 1400talet. Tryckta skrifter gjorde det nämligen möjligt att snabbt sprida information i vida kretsar, även sådan information som var kritisk mot överhögheten. Dessa rent historiska faktorer bör hållas i minnet när man jämför det tryckfrihetsrättsliga skyddet – som är förhållandevis starkt – med skyddet för andra opinionsfriheter, t.ex. informations- eller demonstrationsfrihet. Att inte alla skrifter – utan endast ”tryckta skrifter” – fått skydd i TF beror främst på en önskan att anpassa skyddet efter ett praktiskt behov: Sådana skrifter som är avsedda att endast få en begränsad spridning behöver inte något särskilt skydd med tanke på att eventuell skada blir begränsad. Så var det i vart fall tänkt innan datorer och Internet kom att förändra bilden …. . Tryckfriheten kom åter att reduceras under 1700-talets senare del, men vann nytt fäste på början av 1800-talet, särskilt efter 1809 års statsvälvning då kungen (Gustaf IV Adolf) avsattes. En av målsättningarna vid denna kupp var just att återställa tryckfriheten. Den TF som tillkom år 1812 blev gällande i nästan 140 år. Vår nuvarande TF från år 1949 har visserligen ändrats många gånger under de drygt 60 år som den varit i kraft, men i grunden är tryckfriheten sig lik. Det är en slags hörnsten i vår rättsordning att i princip allt får tryckas utan i förväg lagda hinder från det allmänna, dvs. från stat och kommun. Ansvar kan utkrävas först i efterhand för missbruk av tryckfrihet och av lätt identifierbara personer, fast i den särskilda ordning som TF påbjuder.1 TF tar alltså sikte på ”tryckta skrifter”, m.a.o. sådana skrifter som kan framställas i stora upplagor och på så sätt nå ut till ett stort antal läsare. Därigenom kan de också bidra till ”ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning”, dvs. till att uppfylla syftet med TF enligt TF 1:1 st. 2. Vad man främst räknade med var skrifter framtagna genom tryckpressar, medan däremot stenciler inte var något skyddat objekt i 1812 års TF (se t.ex. NJA 1931 s. 338). Med tiden försökte man tona ner betydelsen av framställningssättet till förmån för resultatet, eftersom man räknade med en 1
Varför har tryckfrihet ett särskilt skydd?
Ingen censur
För en historisk exposé se Hirschfeldt, FT 1998 s. 1-28 och Persson s. 37-74. 1
TF_avst-165x242.pdf 13
2013-03-20 12:38:22
viss teknisk utveckling som skulle komma att förändra synsättet.2 År 1975 kompletterades TF så att även bl.a. stencilerade och fotokopierade skrifter kan omfattas av TF (se nedan 3.1.2). På så sätt kom TF:s tillämpningsområde att utvidgas avsevärt, vilket bedömdes som en nödvändig anpassning till de ändrade förhållandena. Traditionell tryckning hade helt enkelt blivit så dyr att flertalet människor saknade ekonomiska möjligheter att bekosta den. Genom utvidgningen ville man återställa värdet av den tidigare tryckfrihetsrätten för ”varje svensk medborgare”. Den tekniska utvecklingen kom härefter att bli allt snabbare. Själva processen för att ta fram skrifter har förändrats radikalt och metoder för att inhämta information över Internet – från snart alla världens hörn – har etablerats. Härigenom har många av de traditionella tryckfrihetsrättsliga frågorna ställts i ett nytt ljus, men svårigheterna med en reform – såväl politiskt som juridiskt sett – torde vara uppenbara (se även nedan 11.4). Flera försök har gjorts att anpassa tryckfriheten till nya medier, bl.a. av Mediekommittén (SOU 1997:49), men tiden ansågs inte vara mogen. Mediegrundlagsutredningen tog över undersökningen om det var ”möjligt och önskvärt” att åstadkomma en mer teknikoberoende grundlagsreglering (SOU 2001:28). Sedan kom Tryck- och yttrandefrihetsberedningen med två betänkanden (SOU 2004:114 och SOU 2006:96). Beredningen kom att omvandlas till en parlamentariskt sammansatt kommitté, Yttrandefrihetskommittén, som presenterade SOU 2009:14 och SOU 2010:68 samt slutligen SOU 2012:55. Det sista förslaget, som får uppfattas som tämligen begränsat och som att man f.n. ger upp försöken med en gemensam reglering av yttrandefriheten, är föremål för bearbetning hos regeringen. Till detta kommer alla de förändringar som europeiseringen utgör. I vår rättstillämpning och lagstiftning måste vi anpassa oss efter EU-rätt, EUdomstolens och Europadomstolens praxis samt beakta kraven enligt Europakonventionen, som utgör svensk lag fr.o.m. år 1995:3 Ramsbro-fallet är ett bra exempel på hur aktuella och komplicerade dessa frågor är. Fråga uppkom om straffansvar kan utkrävas av en webbmaster för ett s.k. dataregister på en hemsida; något som både TR och HovR ansåg. HD – som ogillade åtalet – fick bl.a. pröva om den omstridda datalagen, som övergick i PUL, är förenlig med EU-rätten och Europakonventionen. PUL fick tolkas så att den inte stred mot europarätten (NJA 2001 s. 409). Ännu ett exempel är det s.k. Nordland-fallet, där fråga uppkom om en hemsida på Internet utgör sådan sändningsverksamhet som omfattas av YGL, när hemsidan finns lagrad på en server utanför Sverige. HD, 2
Se t.ex. SOU 1947:60 s. 57 f. Dessa och angränsande frågor utvecklas nedan i kap. 10-12. Europakonventionen även benämnd EKMR.
3
2
TF_avst-165x242.pdf 14
2013-03-20 12:38:22
som fällde den tilltalade, förklarade att man inte kunde fästa avgörande betydelse vid var en server fanns (NJA 2001 s. 445). Se nedan kap. 10-12.
De frågor som uppkommer kan sammanfattas till en väsentlig kärnfråga: Vilken tryck- och yttrandefrihet ska gälla i Sverige? Yttrandefriheten är så central att många inte uppskattar dess rätta värde. De har en vag föreställning om att man får ”säga vad man vill”, men menar att det kvittar för ”vanliga människor” kan ändå inte göra sig hörda. I så fall tänker man nog inte på vilka fördelar det innebär att leva i en demokrati, eller på hur det är i ett samhälle där t.ex. kritik av det styrande partiet leder till långvariga fängelsestraff samt censur av tidningar är det normala. Det är värt att notera att ett förbud mot innehav av parabolantenner (jfr informationsfriheten enligt RF 2:1) faktiskt diskuterades i Sverige så sent som på 1970talet: Vi skulle slippa matas med sådant som sändes i reklamfinansierade kanaler från annat håll i världen. Det är även värt att påminna om de bevingade ord från 1700-talet, som brukar tillskrivas Voltaire, med följande andemening: ”Jag delar inte din åsikt, men jag är beredd att dö för din rätt att yttra den.” Det är starka ord ännu idag och kanske att vi själva kan fundera över vad vi skulle vara beredda att dö för. Omfattar det den unge nynazistens provokativa klädstil? Vilka ”odemokratiska” företeelser kan vi tåla i en demokrati? Fundera gärna över det när ni granskar NJA 1996 s. 577 (se nedan 1.1).
3
TF_avst-165x242.pdf 15
2013-03-20 12:38:22
1. Vad är tryckfrihet? TF 1:1
Vad innebär egentligen tryckfriheten? Portalstadgandet TF 1:1 ger ett visst svar på frågan men väcker i realiteten ännu fler frågor: Varje svensk medborgare ska gentemot det allmänna ha en rätt att ”utgiva skrifter”, att i ”tryckt skrift” yttra sina tankar och åsikter, att offentliggöra allmänna handlingar och att meddela uppgifter för att på så sätt säkerställa ”ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning”. En rätt att ”utgiva skrifter” står det alltså, vilket uttryck närmast leder tanken till de stora förlagens bokutgivning, men TF 1:1 rymmer mycket mer än så. Även en skoltidning eller värnpliktstidning av mycket enkelt slag kan nämligen skyddas av TF. Detta stadgande måste analyseras ingående om man vill förstå innebörden av tryckfriheten. Läsaren ska bl.a. få bekanta sig med två påhittade figurer, Smarte Kalle och Fanatiske Hubert, som används i undervisningen. På så sätt försöker vi konkretisera det abstrakta och sätta en för minnet enkel ”etikett” på i sig svårbegripliga juridiska företeelser.
1.1 Tryckfrihet som en del av yttrandefriheten
RF 2:1
Tryckfriheten, som avhandlas i en egen grundlag4 (TF), utgör egentligen en del av den yttrandefrihet som slås fast i regeringsformen (RF 2:1 p. 1): ”Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka åsikter och känslor”.
4 Av RF 8:14 framgår att det krävs två likalydande riksdagsbeslut, tillika med mellanliggande val till riksdagen, för att stifta eller ändra en grundlag. På så sätt har grundlagarna fått en viss stabilitet och förändringar kan föregås av diskussioner såväl inom som utom riksdagen. En vanlig lag ändras av riksdagen genom ett beslut med enkel majoritet (RF 4:7). Se W-Nerep m.fl., Statsrättens grunder s. 200 f.
4
TF_avst-165x242.pdf 16
2013-03-20 12:38:22
Alla i Sverige, oavsett medborgarskap, ges alltså rätt att yttra sig fritt i olika former, medan tryckfriheten tar sikte på svensk medborgare.5 Som framgår av TF 14:5 har dock även utländsk medborgare tryckfrihet (se nedan 1.2.2). I RF erinras om existensen av TF, för yttranden i ”tryckt skrift”, och YGL, för yttranden i de medier som anges, såsom radio, TV, databaser, etc. (RF 2:1 st. 2). Grafiskt kan man illustrera denna uppdelning så här: TF YGL
RF Hela cirkeln representerar yttranden i alla former: muntligen i ett samtal, vid ett torgmöte eller i radio & TV; en bild på ett demonstrationsplakat eller i en bok; text i ett brev, på ett flygblad eller i en tidskrift; graffiti målad på en plywoodskiva på en utställning,6 etc. Alla dessa olika yttranden kan alltså omfattas av RF 2:1 och utgör i så fall yttrandefrihet, en relativ fri- och rättighet som får begränsas genom lag.7 Den borttagna delen av cirkeln visar hur vissa yttranden har brutits ut för särskild grundlagsreglering i TF och YGL, dvs. med ett starkare skydd. Uppfattningarna är delade om hur man bör se på det förhållandet att en straffbestämmelse rent faktiskt begränsar yttrandefriheten: Faller yttrandet ifråga utanför grundlagens vidsträckta definition i RF 1:1 p. 1, eller är yttrandet tvärtom skyddat men friheten begränsad genom de regler som gäller för rättighetsbegränsande lagstiftning? Den som straffas för t.ex. förargelseväckande beteende (BrB 16:16) för att ha skrikit ut oförskämdheter får ju inte yttra sig helt fritt, eller – om man så föredrar – får yttra sig men tvingas bära de straffrättsliga konsekvenserna. Vi menar att det senare synsättet är att föredra: Det görs alltså ett bruk av yttrandefriheten, men den berörde bestraffas för sitt missbruk av denna enligt de konstitutionella villkor som har uppställts.8 Jfr t.ex. Linköpings TR:s dom den 2 maj 2012, där en person blev dömd till böter för skadegörelse (BrB12:1) för att ha graffitimålat husfasader; någon konstnärlig yttrandefrihet kunde alltså inte tas till skydd.
Bruk av yttrandefrihet?
5
Fast i SOU 2012:55 föreslås att TF 1:1 ska ges samma utformning som RF 2:1. Saken berördes i JO 2002-05-08 sedan en graffitiutställning i kommunala lokaler hade tvingats stänga. 7 Häri ligger ett skydd dels genom att författningar på lägre nivå än lag inte får nyttjas, dels att en begränsning i lag måste hållas inom ramen för de materiella skyddsbestämmelser som anges i RF 2:21 och 23, se W-Nerep m.fl., Statsrättens grunder s. 191 ff. 8 Se W-Nerep m.fl., Statsrättens grunder s. 192 och Axberger (2012) s. 88 ff. 6
5
TF_avst-165x242.pdf 17
2013-03-20 12:38:22
Några rättsfall och JO-fall från vitt skilda rättsområden kan få illustrera de frågor som olika ”yttranden” kan aktualisera. På så sätt hoppas vi att läsaren bättre förstår de många gånger svåra avvägningar som måste göras och inser att ofta saknas självklara gränser för vad som ryms inom TF:s och YGL:s skydd. NJA 1999 s. 275 Aftonbladet hade publicerat skrämmande bilder i samHotfull band med en artikel om nynazism. Bilderna visade beväpnade nynazister i meddelare? rånarhuvor utanför en polischefs resp. en TV-journalists hem. I texten återgavs att de berörda hade ”dödshot” hängande över sig. Hur skulle man se på åtgärden att nynazisterna överlämnat dessa fotografier till en journalist för publicering? Var det olaga hot (som kan bestraffas enligt BrB 4:5) eller var det istället fråga om grundlagsskyddad meddelarfrihet enligt TF 1:1 st. 3? Något tryckfrihetsbrott kunde det däremot inte vara, för olaga hot fanns inte med i TF:s brottskatalog vid denna tidpunkt. Åtgärden bedömdes skyddad av TF och ingen kunde bestraffas enligt BrB. Som en följd av domen kom TF 7:4 att kompletteras med ett stadgande om olaga hot (p. 16). I en liknande situation framöver kan alltså utgivaren straffas för detta tryckfrihetsbrott. - Jfr JK 2011-06-27 där uttalandet i en tidningskrönika om att skjuta en viss namngiven person blev anmält som olaga hot enligt TF, men JK menade att det var en satir som fick godtas (jfr nedan 1.2.4 om exklusivitet, 2.1 om meddelarfrihet och 7.1.1 om TF:s brottskatalog). Hets mot NJA 1996 s. 577 En ung man hade på allmän plats burit kläder (svart folkgrupp? bomberjacka, svart keps, svarta kängor) som var fullhängda med s.k. nazistsymboler (solkors, hakkors, etc.). Symbolerna kunde uppfattas som representanter för en våldsinriktad ideologi där den ariska rasen förhärligas. Fråga uppkom om mannen kunde anses ha spritt ett meddelande – alltså genom sin egen uppenbarelse – som uttryckte hot och missaktning för andra folkgrupper och i så fall var straffbart enligt BrB 16:8 som hets mot folkgrupp. Eller kunde en fällande dom tvärtom anses utgöra en otillåten begränsning av rätten till yttrandefrihet? HD pekade på denna svårighet, å ena sidan, och med tillägget, att det fanns anledning att tolka BrB retriktivt när det gällde ett undantag från en grundlagsskyddad rättighet. Fast, å andra sidan, ansågs något hinder för att tillämpa BrB inte föreligga och mannen fälldes alltså för hets mot folkgrupp. Ett av justitieråden var skiljaktig och menade att det uttalade hotet inte var tillräckligt tydligt för att tillåta tillämpning av BrB på bekostnad av RF 2:1.9
9
För ytterligare frågor se Bull & Heiborn, SvJT 1996 s. 328-347, Strömberg, FT 1997 s. 1-6 och Lagerqvist Veloz Roca, FT 2006 s. 301 ff. Se även nedan kap. 5.
6
TF_avst-165x242.pdf 18
2013-03-20 12:38:22
MDA 1981:5 MD ogillade KO:s yrkande om att förbjuda en viss annons för hamburgare. Annonsen bar rubriken ”Idag serverar Stockholms skolor lapskojs” och innehöll nedsättande uttalanden om skolmat. Bolaget försvarade sig med att annonsen ingick i en kampanj som syftade till att upplysa allmänheten om att hamburgare näringsmässigt är bra mat. Kunde annonsen på ett försåtligt sätt anses skapa en negativ inställning till skolmat så att annonsen skulle förbjudas? Med hänsyn till yttrandefriheten fann MD att endast tungt vägande skäl kunde motivera ett ingripande mot kommersiella budskap. Marknadsföringslagen fick alltså inte tillämpas så att den kom i konflikt med TF:s principer. JO 1999/00 s. 424 En nämndsekreterare hade uttryckt kritik mot kommunens kulturpolitik i en tidningsartikel, vilket föranlett gymnasienämndens ordförande att uttrycka sitt ogillande och frånta sekreteraren vissa arbetsuppgifter. Fråga uppkom om inte varje medborgare har en rätt till yttrandefrihet enligt RF 2:1 och en rätt till tryckfrihet enligt TF. JO fann att ordförandens agerande var en ”uppenbar kränkning” och förtjänade den ”allvarligaste kritik”. Med hänsyn till att ordföranden hade gjort avbön nöjde sig JO dock med ett kritiskt uttalande. I annat fall hade åtal för tjänstefel enligt BrB kunnat aktualiseras.
Otillåten reklam?
Tjänstemans yttrandefrihet
JO 2000/01 s. 575 Överbefälhavaren hade låtit kalla till sig en överste, och tillika chef, sedan denne kritiserat försvarets nya grundorganisation. Översten hade fått veta att hans ”lojalitet” mot förslaget var en förutsättning för ett fortsatt chefskap. Var detta acceptabelt med hänsyn till yttrandefriheten enligt RF och meddelarfriheten enligt TF? Offentligt anställda har, förklarade JO, samma skydd som andra medborgare och får kritisera sin arbetsgivares verksamhet, dock med beaktande av t.ex. hänsynen till rikets säkerhet (jfr OSL). Ett sådant agerande kan dock i praktiken leda till att det blir omöjligt för den anställde att utföra sitt arbete på ett acceptabelt sätt. Vad som framkommit gav dock inte stöd för kritik från JO:s sida. Motsvarande frågor uppkom beträffande en polis i JO 2004/05 s. 73, fast där var JO mer kritisk och underströk betydelsen av att en myndighet inte hanterar frågor om anställdas yttrandefrihet så att misstankar uppkommer om att myndigheten inte accepterar offentlig kritik från de anställdas sida. Se även JO 2003/04 s. 396 beträffande en brandman som skrivit kritiska insändare om en planerad omorganisation. I detta fall uttalade JO skarp kritik mot arbetsgivarens agerande. MDA 2003:5 Tidskriften Gourmet hade publicerat annonser med reklam för alkohol i strid med dåvarande mycket restriktiva regler om förbud mot sådan reklam. KO väckte talan och yrkade förbud vid vite att medverka till marknadsföring av alkoholhaltiga drycker. Gourmet bestred KO:s talan och anförde som grund att annonseringsförbudet stred mot EUrätten. Kunde vi m.a.o. i Sverige upprätthålla ett förbud mot alkoholre7
TF_avst-165x242.pdf 19
2013-03-20 12:38:22
klam, och med åberopande bl.a. av folkhälsan, trots att sådan reklam tilllåts inom EU? Marknadsdomstolen friade Gourmet och angav att vid en avvägning mellan lagens skyddssyfte och förbudets betydelse som handelshinder enligt EU-rätten fick det ses som alltför långtgående och icke proportionellt i EU-rättslig mening (se vidare nedan 5.2.1 och 12.2.2).
Hets mot folkgrupp?
Denna redovisning ger sannolikt upphov till många fler frågor och reflektioner än dem som vi särskilt har pekat ut genom kursiveringarna ovan. I förlängningen av dessa fall kan man t.ex. spekulera om hur långt meddelarskyddet egentligen går. Vad skulle hända om en meddelare gör verklighet av ett hot och faktiskt tar död på en trakasserad person samtidigt som händelsen spelas in på videofilm för distribution bland allmänheten? I så fall måste väl ansvar för mord eller dråp aktualiseras enligt BrB, eller skulle förövaren kunna ta skydd bakom TF och undgå ansvar enligt BrB för åtgärden att dokumentera verkligt våld i en s.k. snuff-movie?10 I det följande kommer en del av de ovan formulerade frågorna att besvaras, men rätt ofta får man finna sig i att osäkerhet är det enda ärliga svaret, och hoppas att ett svar på sikt kommer att utkristallisera sig genom nya prejudikat och ny lagstiftning. Ett intressant fall är den i massmedia uppmärksammade föreläsningen – ”Vad vill nazisterna?” – som hölls vid Umeå universitet år 1997 och som faktiskt spelades in på video för spridning bland allmänheten. Vid föreläsningen framfördes olika yttranden som utgjorde hets mot folkgrupp, något som är straffbart enligt TF, YGL och BrB. Vad som sedan tilldrog sig kan bäst beskrivas som ett uttryck för vårt moderna informationssamhälle, som ställer rättstillämpningen inför nya och svåra frågor med gränsdragning mellan olika regelverk: För uttalandena vid själva föreläsningen dömdes både föreläsaren och arrangören för hets mot folkgrupp enligt BrB 16:8; den senare var lektor vid universitetet och samordnare för ungdomsforskareföreningen. Till sitt försvar uppgav de båda att föreläsningen hade spelats in på video i avsikt att spridas bland allmänheten. De menade sig följaktligen inte kunna straffas enligt BrB utan var skyddade meddelare enligt YGL. Denna fråga kom att prövas av HD (NJA 2000 s. 355), som fann att något meddelarskydd inte kunde anses föreligga (se vidare nedan 2.1). Innehållet i föreläsningen återgavs på tidningen Nordlands hemsida på Internet och nådde mottagarna i Sverige via en i USA belägen server. Den för hemsidan ansvarige S fälldes för hets mot folkgrupp enligt YGL 5:1 (NJA 2001 s. 445). Se vidare nedan 10.1.3. 10
Observera att gränsdragningen i TF 1:9 p. 5 tar sikte på anskaffandet av uppgifter, inget annat (se nedan 5.2). Se även 5.2.4, som tar sikte på brott vid spridning.
8
TF_avst-165x242.pdf 20
2013-03-20 12:38:23
Innehållet i föreläsningen spreds även på så sätt att det distribuerades via e-post genom ett nyhetsbrev till alla dem som hade antecknat sig på en abonnemangslista. Även i detta fall aktualiserades ansvar för S, men HovR fann att YGL inte kunde tillämpas (Göta HovR:s dom 2000-01-15, se nedan 11.3.2). Den videofilmade föreläsningen spreds bland allmänheten och åtal väcktes även mot framställaren av videogramkopiorna, J, för hets mot folkgrupp enligt YGL 5:1. J ansågs både ha initierat och styrt tillverkningen av de filmer som skulle spridas och var därmed att uppfatta som producent (NJA 2002 s. 281, se nedan 10.2).
Ibland påstås att grundlagar och fri- och rättigheter skulle vara av mer principiellt intresse än av reell natur, vilket vi menar är korttänkt. Möjligheterna att få till stånd domstolskontroll av fri- och rättighetsfrågor är visserligen begränsade i Sverige (bl.a. genom avsaknaden av en författningsdomstol), men europarätten har inneburit avsevärda förändringar vad gäller ett konstitutionellt tänkande (se nedan kap. 12). Det blir allt vanligare att grundlagen åberopas och tillämpas i våra domstolar, både i HFD och HD.11 Att grundlagen inte är en ren symbol kan följande fall få belysa: I HovR:s för Västra Sverige dom 1996-04-09 figurerade återigen en ung man med nazistsymboler. Ansvar aktualiserades enligt en åldersstigen lag om förbud mot politiska uniformer. HovR konstaterade att lagen – med dess ovillkorliga förbud mot att bära uniform som utmärker bärarens politiska åsikter – utgjorde en alltför stor inskränkning av yttrandefriheten för att kunna godtas.
Politisk uniform?
Den gamla lagen var obsolet och bedömdes m.a.o. uppenbart stå i strid med innehållet i RF; den fick inte tillämpas utan tvärtom åsidosattes den genom lagprövning. I förlängningen härav kom riksdagen att upphäva lagen (SFS 2002:333).12 I detta fall skulle sannolikt ansvar för hets mot folkgrupp ha aktualiserats om målet prövats efter att HD kommit med sitt prejudikat NJA 1996 s. 577 (jfr ovan). I ett senare fall, HovR:s för Västra Sverige dom 2001-06-27, hade åtal väckts för hets mot folkgrupp mot en person som burit en tröja med hakkorsmärke. HovR pekade här på prejudikatet och angav att ett emblem eller en klädsel kan ses som ett ”meddelande” om
11
Jfr W-Nerep m.fl., Statsrättens grunder s. 15 f. Lag (1947:164) om förbud mot politiska uniformer. RF:s öb medger att en äldre författning har ”fel form” men inte ett felaktigt innehåll, se W-Nerep m.fl., Statsrättens grunder s. 195 och s. 232 f. om lagprövning och om hur uppenbarhetsrekvisitet tagits bort 2011. 12
9
TF_avst-165x242.pdf 21
2013-03-20 12:38:23
det finns en koppling till en viss åsiktsriktning. Kopplingen bedömdes emellertid inte som tillräcklig och åtalet ogillades.
1.2 Definitionen i TF Tryckfriheten förklaras i TF 1:1 st. 1 enligt följande: ”Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.” För att rätt förstå detta ganska kryptiska lagrum krävs en ingående analys av själva lagrummet och angränsande paragrafer.
1.2.1 Rätt att utge skrifter
Papper & tyg
Med ”skrift” avses normalt en handling på vilken det finns någon text men även bilder kan räknas som ”skrift”, helt oberoende av om de är förenade med någon text eller inte (TF 1:5). Förhållandet är alltså detsamma som vid yttrandefrihet i allmänhet, dvs. olika former av yttranden – t.ex. genom tal eller bild – inbegrips däri. Det väsentliga i båda fallen är själva meningsyttringen (se ovan 1.1). Det vanliga är att texten eller bilden återges på ett papper, men även t.ex. en tröja med tryck kan faktiskt utgöra en ”skrift”. Detta konstaterade JK i JK 2003-10-23, där förundersökning inleddes beträffande ett klart rasistiskt budskap på T-shirts med anspelningar på ”Lasermannen” som sköt flera invandrare på 1990-talet. En primär förutsättning är förstås att tröjan kan uppfattas som en ”tryckt skrift” och JK angav: ”Av utredningen framgår att text och motiv … har framställts med s.k. screen-tryck. Denna schablontryckning utgör ett sådant förfarande som innebär att tröjorna, i den mening som avses i TF, är att bedöma som tryckta skrifter”. Men praxis verkar variera: I Svea HovR:s dom 2004-03-22, som också avsåg en tröja med ett budskap som ansågs utgöra hets mot folkgrupp, uppfattades tröjan inte som någon skrift och bäraren dömdes enligt BrB, dvs. TF ansågs inte tillämplig. Likaså fann JK i JK 2009-10-23 att en flagga som försetts med ett screentryckt hakkors inte var en skrift.
10
TF_avst-165x242.pdf 22
2013-03-20 12:38:23
Uttrycket att ”utge skrifter” kan felaktigt leda tanken till den verksamhet som bedrivs hos stora förlag, dvs. där nya böcker av mer eller mindre erkända författare produceras och utges i stora upplagor med hjälp av en avancerad teknisk utrustning. Tryckfriheten rymmer emellertid mycket mer än så. Att producera t.ex. en enkel skoltidning eller en värnpliktstidning på en gammal kopiator kan också omfattas av rätten att ”utge skrifter”. Skriftens rent tekniska kvaliteter saknar betydelse i sammanhanget, och det är inte osannolikt att de grövsta brotten (grovt ärekränkande tillmälen, våldspornografi, etc.) begås just i skrifter av mer undermålig teknisk kvalitet eller över Internet (se nedan 11.3). Den etablerade pressen och de stora förlagen har ofta en självsanering av vad som publiceras. Har en skrift kommit till genom ett enklare förfarande, som t.ex. kopiering, krävs dock ett medvetet agerande från aktörernas sida för att TF ska gälla. Man måste nämligen sätta ut s.k. mångfaldigandeuppgifter (se TF 1:5 p. 2) för att skriften ska ses som en ”tryckt skrift” och TF ska bli tilllämplig. Kravet på sådana uppgifter innebär konkret att skriften ska vara försedd med en s.k. mångfaldigandebeteckning som utvisar att den är mångfaldigad, tydliga uppgifter om vem som har gjort det samt ort och år. Är skriften däremot framtagen i en ”tryckpress” krävs inget sådant, utan skriften accepteras likväl som en ”tryckt skrift”. JK 1999-10-07 kan få illustrera skillnaden mellan en ”skrift” och en ”tryckt skrift”: En riksdagsledamot för Ny demokrati anmälde till JK att han hade blivit förtalad genom att ett ungdomsförbund låtit anslå affischer på olika ställen i landet. På några av affischerna fanns en bild av Adolf Hitler tillsammans med uttalanden som tillskrevs riksdagsledamoten. Affischerna, som var kopierade, utgjorde en ”skrift” men inte någon ”tryckt skrift”, eftersom inga fullständiga mångfaldigandeuppgifter hade satts ut. TF kunde följaktligen inte tillämpas (se även nedan 3.1.2). I rätten att ”utge skrifter” enligt TF 1:1 ryms också en etableringsfrihet; stadgandet kompletteras av TF 4:1 (rätten att framställa skrifter) och TF 6:1 (rätten att sprida skrifter) i denna del.13 En gängse tolkning av TF är att den slår vakt om mångfalden genom en obegränsad etableringsfrihet. Fast en sådan frihet kan komma att begränsas av motstridiga önskemål om att ingripa mot s.k. ägarkoncentration. På så sätt kan det tillåtas att tidningen A köper upp tidningen Z, medan motsvarande åtgärd förbjuds om istället tidningen B är köpare. Fråga kan uppkomma om ett ingripande från Konkurrensverket hindrar etableringsfriheten och utgör en otillåten inskränkning enligt TF 1:2 (se nedan 1.2.3). I nuvarande KonkL kap. 4 finns föreskrifter som ger Kon13
Skrift eller ”tryckt skrift”?
Etableringsfrihet
Se SOU 1980:28 s. 92 f. samt Axberger (2012) s. 80 ff. för en närmare redogörelse. 11
TF_avst-165x242.pdf 23
2013-03-20 12:38:23
I den femte upplagan har praxis och lagändringar följts upp t.o.m. januari 2013.
j ure Beställningar: Jure bokhandel, Artillerigatan 67, 114 45 STOCKHOLM Internetbokhandel: www.jure.se E-post: order@jure.se Telefon: 08-662 00 80 Fax: 08-662 00 86
Warnling-Nerep & Bernitz En orientering i Tryckfrihet & Yttrandefrihet
Tryckfrihetsrätten uppfattas ofta som svår och det är den onekligen, med komplicerade rättsliga konstruktioner och både gammal och ny lagstiftning som är svårtydd. Tryckfrihetsförordningen (TF) från 1949 ger grundlagsskydd åt yttranden i ”tryckt skrift”. På den tiden var det vanligt med blytryck och stencilapparater medan datorer, print on demand eller Internet inte ens var påtänkta. Ändå måste TF tillämpas för dessa ändrade förhållanden. Bilden kompliceras ytterligare av europeiseringen och internationaliseringen: Europakonventionen och EU-rätten måste beaktas och information kan spridas blixtsnabbt över nätet via en server som kan vara placerad i ett helt annat land än där ett brott anses begånget. År 1991 tillkom yttrandefrihets lagen (YGL) i ett försök att ge ytterligare grundlagsskydd även åt andra medier, som t.ex. TV och radio. Den tekniska utvecklingen har emellertid fortsatt i snabb takt och lagstiftaren verkar alltid vara steget efter: Bloggar, webbsändningar, digital bio – vad gäller egentligen? Flera olika statliga utredningar har arbetat på att åstadkomma en s.k. medieoberoende grundlag, vari alla olika typer av yttranden (i skrift, på Internet, i TV, etc.) skulle samlas för en enhetlig bedömning, men sådana försök har för tillfället givits upp. Det finns många rättsfall från senare år från olika domstolar – Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Marknadsdomstolen, Europadomstolen och EUdomstolen – som visar på ämnets aktualitet och hur diverse gränsdragningsproblem kan uppkomma: T.ex. om ett yttrande är ren reklam, och angripbart enligt marknadsföringslagen, eller istället en form av skyddad yttrandefrihet. Kan bedömningen göras rent nationellt eller måste EU-rätten beaktas?
En orientering i
Tryckfrihet & Yttrandefrihet FEMTE upplagan
Wiweka Warnling-Nerep & Hedvig Bernitz