9789177410539 by Smakprov Media AB

Vad innebär vuxenutbildningens digitalisering? Vad är relevant och användbar kunskap för sfi-elever i deras liv som digitalt kompetenta vuxna medborgare? Och vad är adekvat digital kompetens i din profession som sfi-lärare? Hur kan du, tillsammans med rektor och huvudman, bidra till en digitalt mogen verksamhet i utveckling?

Boken innehåller ett flertal användbara frågeställningar som kan vara till hjälp för att mäta verksamhetens digitala mognad, listor med relevanta steg i digitaliseringsprocessen samt en checklista med exempel på vad du bör känna till för att vara en digitalt kompetent sfi-lärare. Annsofie Thörnroth Engborg har arbetat som sfi-lärare och med sfi-relaterade uppdrag som expert, projektledare, redaktör och konsult hos utbildningsföretag, bokförlag, Utbildningsradion och Skolverket. Hon har även skrivit kursboken Svenska etc. (Liber AB). Ivana Eklund har bakgrund som sfi-lärare och är främst verksam som föreläsare och lärarfortbildare. Hon är även författare till boken Webbaserad alfabetisering (Natur & Kultur).

ISBN 978-91-7741-053-9

789177 410539

DIGITAL KOMPETENS FÖR SFI-LÄRARE

Annsofie Thörnroth Engborg och Ivana Eklund, båda med sfi-lärarerfarenhet, synar begreppen digitalisering och digital kompetens utifrån forskning och erfarenhetsbaserad kunskap om sfi och vuxenutbildningen. De identifierar utmaningar och fallgropar i samband med digitaliseringen – och presenterar vägvisare för det fortsatta digitaliseringsarbetet.

Annsofie Thörnroth Engborg • Ivana Eklund

DIGITAL KOMPETENS FÖR SFI-LÄRARE

Annsofie Thörnroth Engborg • Ivana Eklund

DIGITAL KOMPETENS FÖR SFI-LÄRARE Vad innebär vuxenutbildningens digitalisering?

Annsofie Thörnroth Engborg • Ivana Eklund

DIGITAL KOMPETENS FÖR SFI-LÄRARE Vad innebär vuxenutbildningens digitalisering?

© 2018 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-053-9 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. REDAKTÖR:

Margareta Majchrowska

OMSLAG: Anna

Hild

OMSLAGSFOTO: ShutterStock GRAFISK FORM: Anna

Hild

Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

INNEHÅLL FÖRORD 7 INLEDNING 11 Bokens upplägg

1. VÅR DIGITALA SAMTID

Digitaliseringen i siffror

Digitaliseringens innebörd

Sfi-utbildningens vardagsrelevans och användbarhet

Domäner i vuxnas liv 23 Sociala sammanhang 26 Föreningar 28 Fritid, nöje och resor 29 Handel, service och bank 30 Skola 30 Kommun, myndigheter och landsting 31 Sfi-elevens användning av internet

Samtidens krav på digital litteracitet

Digital intelligens

2. PERSPEKTIV PÅ DIGITALISERING I SKOLAN

Digitalisering och utbildning

Nationell digitaliseringsstrategi

Adekvat digital kompetens

21st Century Skills

Inskrivning av digital kompetens i läroplanen för vuxenutbildningen 51 Fyra aspekter av digital kompetens 53

Vuxenutbildningens kompensatoriska funktion Lärarens ansvar Rektors ansvar

55 57 58

Inskrivning av digital kompetens i kursplanen för sfi

Utmaning: Ett kritiskt perspektiv

Fallgrop: Bristande infrastruktur och it-support

Vägvisare: Kompetensutveckling som gynnar eleverna

3. DIGITAL KOMPETENS FÖR SFI-LÄRARE

Vad lärare använder i undervisningen i dag

Vad lärare bör känna till i den digitala undervisningen Digitaliseringens villkor i vuxenutbildningen GDPR i skolan Funktionell och digital litteracitet Bra att veta om källkritik Bra att veta om upphovsrätt och Creative Commons Exempel på hur man kan utveckla digital litteracitet

75 75 76 77 79 82 83

Utmaning: Pedagogik, attityd och förändring

Fallgrop: Teknik som självändamål

Vägvisare 1: Fokus på helheten med didaktisk planering

Vägvisare 2: Checklista för självskattning

4. FORSKNINGS- OCH ERFARENHETSBASERAD KUNSKAP

103

På vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

104

Digital teknik, undervisning och lärande Flippat lärande Orkestrerat lärande

108 110 111

Digital teknik, litteracitet och multimodalitet

113

Digital teknik, processer i hjärnan och lärande

116

Digital teknik, migranter och nyanlända

118

Vuxenperspektivets betydelse

120

Utmaning: Digital teknik och flerspråkighet i sfi-undervisningen 123 Fallgrop: Att fastna i spelläge

125

Vägvisare: Checklista för kritisk värdering av digitala resurser

126

5. DIGITAL TRANSFORMATION

129

Välj rätt vågor

130

Läraren som medskapare till transformationen

132

Rektors roll i en dynamisk organisation

134

Att skapa en digitalt mogen organisation Digital mognadsprocess Elevens digitala potential

136 1 37 139

Mål: Att uppnå framgång och lyckas

140

Utmaning: Attityden och att skapa en tillåtande miljö

141

Fallgrop: Tio riskfaktorer

142

Vägvisare: Sex steg till förändring i digitaliseringsprocessen Att leda digital transformation

145 147

EFTERORD 150 TACK 154 ORD OCH BEGREPP

155

KÄLLFÖRTECKNING 158

Ytterst handlar det om att ge eleven det eleven behöver för sitt liv som vuxen i vardags-, samhälls-, studie- och yrkeslivet. Digital transformation handlar inte om att allt ska bli digitalt. Det handlar om att förankra förändringsviljan hos lärare och skolledare i verksamheten så att kulturen genomsyras av det digitala. Resan börjar med följande insikt: Världen är annorlunda. Den är inte densamma som i går.

En givande och inspirerande läsning önskar Annsofie Thörnroth Engborg och Ivana Eklund

FÖRORD

Digitaliseringens våg har sköljt in över Sverige och över skolväsendet, från förskolan upp till vuxenutbildningen – svenska för invandrare (sfi) inräknad. Hur vi hanterar och förhåller oss till detta faktum är olika – enstaka surfar vant på det stora havet, vissa ger sig nyfiket ut och plumsar i gång på gång, medan andra helst av allt bara vill undvika att bli blöta om fötterna. Det som på 1980- och 90-talen kallades för datorisering har växt organiskt och omfattar nu någonting avsevärt större. Det vi alla pratar om i dag är digitalisering och digital transformation. För att inte bli desorienterade eller drunkna i dessa vågor behöver vi ha kunskaper, förståelse och verktyg för att hantera, navigera bland och skickligt bemästra vågorna. Ett annat sätt att se på digitalisering är att betrakta det som en förändring av fundamentet. Digitalisering handlar nämligen inte bara om digital teknik, utan om allt. Hela den analoga världen påverkas. Tittar vi på digitaliseringen i samhället i stort ser vi att digitaliserade företag erbjuder allt fler varor och tjänster att köpa online när det passar dig och när du behöver det – var du än befinner dig. Denna flexibilitet kan även finnas när du arbetar och studerar. Du når innehåll såsom information, tester och pågående dialog var du än befinner dig. Du har möjlighet att boka resor och checka in var du än är. I och med den flexibilitet och automatisering som digitaliseringen medför ökar möjligheterna för företag att 7

växa och nå ut globalt. Det finns fler potentiella kunder än tidigare och de kunder som finns blir mer köpvilliga när det är enkelt och flexibelt att handla produkter och tjänster online. Som en naturlig följd av globaliseringen ökar våra möjligheter till och behov av interkulturell förståelse och interkulturell kompetens. Den snabba digitaliseringen erövrar det ena området efter det andra och gynnar de positiva och engagerade, vilket dock ökar risken för att några hamnar utanför – med växande digitala klyftor som följd. För att motverka krafter som kan dra isär samhället måste bland annat utbildningsväsendet agera proaktivt och ta på sig en kompensatorisk roll. I dag talas det även om det digitala ekosystemet som handlar om att kunskap inte längre är begränsad till skolans värld. Kunskap och kompetensutveckling har flyttat ut från traditionella utbildningslokaler och ut i samhället. Med allt detta sagt: i vår digitala samtid föds nya förutsättningar för lärande. Det leder till ett behov av helt nya kompetenser. Digitalisering handlar därför om kunskap, kompetens och attityd. Digitaliseringen i skolan har knappast lämnat någon oberörd. Denna bok har sitt ursprung i många långa samtal som vi har haft: Vad innebär digital kompetens? Eleven ska bli digitalt kompetent och digitalt intelligent – vad innebär det för sfi-läraren? Vad behöver rektor och lärare göra tillsammans för att genomföra en lyckad och hållbar digitalisering av verksamheten? Vi som har skrivit den här boken tillsammans har ett antal års erfarenhet av sfi – som lärare, läromedelsförfattare, lärarutbildare samt som experter inom utbildning och myndighet. Ivana Eklund är främst föreläsare och utbildningskonsult och Annsofie Thörnroth Engborg är konsult och projekt- och produktionsledare närmast från bland annat utbildningsföretag, läromedelsförlag, UR och Skolverket. Målet med den här boken är att syna och framför allt konkretisera det vida begreppet digitalisering – och vad det innebär för 8

eleven, läraren och organiseringen av transformationen. Målet är också att identifiera vilka utmaningar och fallgropar som finns längs vägen – samt vilka vägvisare vi behöver ha för att digitaliseringen ska genomföras på ett tillfredsställande sätt och slå väl ut. Vår ambition och hjärtefråga är att kartlägga vad digitaliseringen betyder för dig som är sfi-lärare. Det är ju till dig som vi i första hand vänder oss, även om vi önskar att även rektorer och huvudmän läser denna bok. Igen: Vad innebär det att vara sfi-lärare i en digital tid och digital värld? Att lära ut digital kompetens är knappast något vi tidigare hade tänkt oss behöva göra som sfi-lärare. Men nu är vi där. Stockholm i juni 2018 Annsofie Thörnroth Engborg och Ivana Eklund

INLEDNING

Sfi i sin nuvarande form med tre studievägar och fyra kurser har bedrivits sedan 2003, först som en egen skolform och från och med 2016 som en del av den kommunala vuxenutbildningen. När sfi förväntas passa in i samma mall som det övriga skolväsendet, får det olika konsekvenser. Till exempel kallas även våra vuxenstuderande för elever och vi har ett betygssystem med samma sexgradiga betygsskala som grund- och gymnasieskolan har, vilket är på gott och ont. En annan tendens är att sfi renodlas allt mer som en språkutbildning (Harstad & Hostetter, 2017). Vad de digitala inslagen beträffar, har de på senare år blivit allt mer förekommande i sfi-undervisningen och det kollegiala utbytet i sociala medier har ökat i samma takt. Digitalisering och digital kompetens är nu inskrivna i styrdokumenten. Hur har då digitaliseringsresan hittills sett ut inom sfi? Det webbaserade forskningsarkivet DiVA ger vid en allmän sökning på ”digitalisering” över 1 400 träffar. Att däremot söka på ”digitalisering + svenska för invandrare” ger noll träffar. ”Digitala verktyg + sfi” ger två träffar: Träff 1. I en forskningsrapport sammanställd av Ifous och Acade-media, 15 års forskning om sfi: en överblick (Lundgren, Rosén & Jahnke, 2017), visas sfi-relaterad forskning publicerad 2002–2016. Det som nämns om digitalisering är en enda pågående forskning, alltså ingen avslutad och publicerad. Den 11

pågående forskningen heter ”Språkliga resurser och digitala verktyg i grundläggande skriftspråksundervisning inom sfi”. I forskningsrapporten konstateras, inte helt oväntat, att det finns ett behov av att undersöka sfi-undervisningens innehåll och hur undervisningen kan göras meningsfull för sfi-elever. Sådan forskning saknas i dag. Träff 2. I professor Åsa Wedins (m.fl.) rapport Grundläggande litteracitet: att undervisa vuxna med svenska som andraspråk (Skolverket, 2016e) konstateras elevens behov av att ”kunna använda text för meningsskapande och kritiskt kunna granska, men också själva kunna producera … digital skrift” (s. 43). Parallellt med att eleven lär sig hantera digitala funktioner och använda sociala medier ställer det samtidigt krav på elevens förmåga att kritiskt granska texters innehåll, hur man själv uttrycker sig på nätet och i digital kommunikation, samt inte minst att man som förälder bör ha insyn i de egna barnens användning av sociala medier. I rapporten konstateras att det saknas forsk ningsstudier om användningen av digitala medier inom sfi. Det vi vet från forskningen om digitaliseringen och dess roll och utveckling inom sfi, samt hur den har påverkat undervisningen, är således obefintligt. Samtidigt kan vi konstatera att digitaliseringen är ett stort och omfattande område med många dimensioner. Och implementeringen, den digitala transformationen, är ett komplext arbete som kräver nytänkande, tydligt ledarskap och digital mognad, oavsett verksamhet. Det finns sedan 2017 en av regeringen uttalad och fastställd nationell strategi för skolans digitalisering. Från förskola och upp till och med vuxenutbildningen ska barnen och eleverna i Sverige nå hög digital kompetens. I strategin ingår även forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Vad innebär då 12

denna nationella strategi för sfi-verksamheterna – för sfi-elever, sfi-lärare och skolledare? Den nationella strategin svarar bland annat på följande frågor: • Vad är adekvat digital kompetens? • Hur ska rektorer och huvudmän leda det digitala utvecklings arbetet? • Vilken kompetens behöver lärare för att välja och använda ända målsenliga digitala verktyg? • Hur skapas likvärdig tillgång till och användning av digital teknik i verksamheten? • Hur kan forskning genomföras och stödja verksamheternas utveckling? • Hur kan digitaliseringsarbetet inom verksamheten följas upp? Det tycker vi är mycket spännande! Dessa områden kommer vi att titta närmare på i bokens olika kapitel.

Bokens upplägg Den här boken om digitalisering inom vuxenutbildningen, närmare bestämt inom sfi, består av fem kapitel. Inledningsvis kommer vi att överblicka digitaliseringsbegreppet och den digitala samtiden som vi vuxna de facto lever i, för att konstatera att digitala inslag ska vara en naturlig del i sfi-undervisningen. Vidare kopplar vi det till digitaliseringen av sfi-undervisningen och synar i kapitel 2 begreppet digital kompetens, som är en av Europa rådets och Europaparlamentets nyckelkompetenser för livslångt lärande. I kapitel 3 stannar vi upp och håller oss till ett resonemang om vad det rimligen innebär att vara en digitalt kompetent sfi-lärare. I samma kapitel tittar vi samtidigt närmare på vuxenutbildningens roll och vad läro- och kursplanen säger om digital 13

kompetens – samt vad detta innebär för sfi-lärarrollen i dag och i morgon. I kapitel 4 går vi igenom vad forskningen visar – och vad vi vet om forsknings- och evidens- eller erfarenhetsbaserad kunskap i ämnet. I det avslutande kapitlet, kapitel 5 om digital transformation, tar vi upp förutsättningar, utmaningar, fallgropar och vägvisare i den digitala processen för sfi-läraren, skolledaren och verksamheten i stort. Vårt huvudfokus är att sätta digitaliseringen i relation till ele vens behov och skolans kompensatoriska roll samt vad det medför för de olika funktionerna i skolans organisation. Vi vill samtidigt påpeka att digitaliseringen inte är en teknikfråga. Det är snarare en organisations- och ledningsfråga. Den här boken tar alltså inte upp samtliga områden som digitaliseringen rymmer. Vi har därför valt att exempelvis utelämna förslag på hur administrationen i sfi-verksamheten kan digitaliseras. Inte heller har vi några konkreta lektionsförslag som hör till digitaliseringen, annat än att vi i allmänna ordalag nämner några digitala program och appar. Sammanfattningsvis kan vi säga att nyckelorden och begreppen som du kommer att möta i denna bok är digitalisering, digitala resurser, digitala verktyg, multimodalitet, digital kompetens, digital intelligens, digital litteracitet, digital transformation – och deras betydelse, förutsättningar och villkor.

VÅR DIGITALA SAMTID I det här kapitlet visar vi hur det digitala ingår som ett naturligt och frekvent inslag i den vuxnes vardag. Vi synar begreppet digitalisering och visar hur utbredd digitalise ringen är i vår vardag. Utbildningen i sfi, svenska för invandrare, ska innehålla undervisning som är användbar, relevant och meningsfull för vuxna. Därmed har digitala inslag en naturlig del i sfi-undervisningen. Vi visar i vilka domäner sfi-eleven rör sig och påpekar vilka rättigheter och behov eleven har när det gäller att kunna hantera och kommunicera via digitala enheter för att vara digitalt delaktig i samhället. Sfi-elever behöver bli digitalt litterata och utveckla en viss så kallad digital intelligens för att fungera i ett digitalt samhälle.

ISBN 978-91-7741-053-9

789177 410539

DIGITAL KOMPETENS FÖR SFI-LÄRARE

Annsofie Thörnroth Engborg • Ivana Eklund

DIGITAL KOMPETENS FÖR SFI-LÄRARE

Annsofie Thörnroth Engborg • Ivana Eklund

DIGITAL KOMPETENS FÖR SFI-LÄRARE Vad innebär vuxenutbildningens digitalisering?