9789127146907

F U LT S P E L SANNINGEN OM FIFFLET INOM FIFA

ANDREW JENNINGS

FÖRORD AV ROM ÁRIO De flesta journalister har inte Andrew Jennings mod. Han har förmågan och viljan att uttrycka sanningen, i tryck, i radio, i TV och på Internet.

Andrew är en av få inom journalistiken som jag hyser hundraprocentig aktning för. För allt han har gjort i striden mot FIFA, genom sina artiklar och böcker.

Det gläder mig att kunna säga att mitt arbete här i deputeradekammaren har gett positiva resultat. Jag vill tacka Andrew för att han gett mig material till det och ber honom att fortsätta skicka mig information.

Här är jag ingen Andrew Jennings, men jag är Romário!

Jag har kurage som han och en massa mod.

Romário de Souza Faria F.d. fotbollsspelare och ledamot av deputeradekammaren

FÖROR D / 11

INLED NIN G 27 MAJ 2015, 06.00: Det bultar på dörren. ”Vill ni vara vänliga att klä på er och komma ut med händerna över huvudet.” Sju välfödda FIFA-ledare förs från sina rum på ett av världens lyxigaste hotell, rum betalda av fotbollen, till betongceller på en polisstation i Zürich, celler bekostade av schweiziska skattebetalare. Händerna över huvudet? Vem vet? FIFA-ledare är inte vana att följa lagar, några som helst lagar. Polisen får vara på sin vakt.

Jag visste att denna dag skulle komma, men FBI ville inte berätta när de tänkte slå till. Mer än tre år hade gått sedan jag gett dem nyckelhandlingarna från FIFA som resulterade i gryningsräden på Hôtel Baur au Lac. Jag hade haft tålamod. Stort tålamod.

Jag visste att de bevis som samlats in av FBI:s Eurasian Organised Crime-grupp i New York var under utvärdering på justitiedepartementet i Washington och att kvarnarna hade börjat mala hos en åtalsjury i Eastern New York. Den federala åklagaren Loretta Lynch i Brooklyn ledde de hemliga efterforskningar som under åren kom att utvidgas till hela världen.

Bevisen jag gav FBI i augusti 2011 visade att Chuck Blazer, en amerikan som bodde storstilat i Trump Tower och tillhörde FIFA:s ledarskikt, årligen stal miljontals dollar från FIFA och regionens fotboll. På pappret hade han ”försvunnit” utomlands för att komma undan skatt. Jag uppdagade att han gömde sina rikedomar i västindiska skatteparadis. FBI lät de amerikanska skattemyndigheterna ta del av mina hemliga handlingar och strax efteråt greps den groteskt

INLEDNING / 13

överviktige Blazer på Manhattan under en tur med sin permobil.

Inför valet att annars tillbringa resten av sitt liv i fängelse, föll Blazer några dagar senare till föga, blev kronvittne och namngav flera dussin andra FIFA-skurkar som också tagit mutor i utbyte mot reklam- och TV-rättigheter till sina fotbollsturneringar.

Vid Londonolympiaden fick Blazer sedan i hemlighet spela in utvalda FIFA-ledare och deras skurkkumpaner. En av dessa ingick ett avtal för att få straffnedsättning och betalade tillbaka den svindlande summan 151 miljoner dollar som han hade förskaffat sig genom mutor och procent på kontrakt. Han lät sig förses med mikrofon och snärjde på så vis en rad mera prominenta FIFA-ledare, däribland några som senare greps i Zürich.

Mer än ett år innan jag gav dem Blazerpappren hade FBI kontaktat mig och bett om hjälp med att identifiera några av FIFA-skurkarna. De hade sett mina TV-dokumentärer och läst min tidigare bok där jag blottlade fifflet inom FIFA. De visste att jag visste åtskilligt och hade goda källor långt inne i FIFA:s dunklaste vrår. De gav då intryck av att utreda ett syndikat för penningtvätt.

SKULLE JAG SOM journalist hjälpa FBI? Det var inget jag behövde fundera länge på. Polismyndigheter i Europa hade blundat för alla de bevis jag redan lagt fram och visat på TV. Brittiska fotbollsledare skydde mig som pesten, måna om de privilegier de tacksamt erhållit av ordförande Blatter.

Genom en pålitlig mellanhand blev jag oväntat inbjuden till ett möte med vad som visade sig vara FBI-agenter och tjänstemän från justitiedepartementet som hade den organiserade brottsligheten som måltavla. De verkade kunna göra det alla andra myndigheter satta att upprätthålla lag och ordning inte gjorde, i synnerhet inte de i Schweiz.

Under det att jag läser den sensationella, 164 sidor långa ankla-

INLEDNING / 14

gelseakt som justitiedepartementet offentliggjorde efter tillslaget i Zürich inser jag att det är mina bevis som lett till det jordskred som drabbat FIFA och som blivit dagens nyhet världen över.

USA:s nya justitieminister i Washington, blott en månad gammal i ämbetet, är ingen mindre än Loretta Lynch, som i New York under många år hade övervakat förundersökningen av kriminaliteten inom FIFA. Hon tillkännagav: ”De förväntades leva efter de regler som gjort fotbollen till en hederlig sport. Istället korrumperade de världsfotbollen för sina egna intressen och för att berika sig själva.” Och som om detta inte vore nog för att oroa de FIFA-ledare som tryckte i Zürich och runtom i världen fortsatte hon: ”USA:s justitiedepartement är fast beslutet att sätta stopp för detta, att utrota korruptionen och ställa missdådare inför rätta.”

Kors! Den visste var den tog!

De ledare som greps – och de som fruktar att bli gripna – kommer förstås att ägna stor möda åt att förklara att de inte har gjort något fel. Mutor och pengar under bordet för kontrakt har varit vardagsmat alltsedan den maffiastödde João Havelange tog plats som ordförande för FIFA 1974. Världens mest älskade sport har i allt högre grad styrts från toppen av skrupelfria skurkar, många iförda ståtliga FIFA-kavajer.

Den övriga idrottsvärlden, utestängda från FIFA:s glasslott på en kulle högt över Zürich, kände stanken och buade ut Blatter när han dristade sig att framträda offentligt. Men vi visste inte i detalj vilket fult spel det var. Det gjorde bara de själva, när de beundrande iakttog sina tjuvkollegor och medkorrumperade, omgivna av en handfull blåögda själar som fick njuta av ett överdådligt leverne, ett liv som Havelange och Blatter gav dem i utbyte mot lydnad. Få äro magre män, majoriteten kunde under decennier frossa på hummer, kaviar och fina viner.

INLEDNING / 15

De kom att uppfatta plundringen av fotbollen som ett gudagivet privilegium, liksom vräkiga läderfåtöljer längst fram på flyget, limousiner och presidenters, premiärministrars och kungars sällskap. Och att ibland bokstavligen överösas med rosenblad av små barn i Indien eller, på annat håll, mötas av unga, vackra, blomsterbekransande damer och att senare på dagen kunna ta del av sexuella tjänster efter tycke och smak.

När de ser sig i spegeln idag ser de offer, förföljda av amerikansk imperialism och människor som saknar stil – läs journalister. Deras advokater kommer med en trött suck att få förklara för dem att när de fick mutor utbetalade i dollar via New York-banker så var detta redan i sig åtalbart.

Under det årtionde då jag bevakade poliskorruptionen i London umgicks jag med många storförbrytare, bankrånare och våldsmän av olika slag. De gav mutor till kriminalare för att inte åka fast. De avskydde dessa mutkolvar, men hyste beundran för hederliga poliser.

Det var ett kvalificerat och farligt yrke de hade och de kunde med stolthet säga till mig: ”Andrew, jag är yrkesförbrytare.” De var hederligare än dessa självbedragare till hallickar i FIFA-kavaj som horat ner en hederlig sport för att berika sig själva.

Havelange uppmuntrade korruptionen och Blatter lät den fortgå.

Feta män startar inga palatsrevolutioner, de utnyttjar sin ställning till att bli ännu fetare. Blatter, som på gamla dar blivit direkt maktgalen, kunde inte behålla kontrollen. John Gotti skulle ha låtit skjuta en medlem av exekutivkommittén varje år, bara för att upprätthålla ordningen.

DEN 2 DECEMBER 2010 gick det helt överstyr. Blatters instruktion till sina gelikar samlade runt FIFA:s bord för att besluta om vilka länder som skulle få fotbolls-VM 2018 och 2022 borde ha låtit så här:

INLEDNING / 16

”Oavsett vilka som ger er mutor, ta deras pengar, precis som vanligt.

Men vi kan inte åka till Qatar. Det är för varmt på sommaren och vi kan bara inte riskera att utsätta oss för raseriet från fotbollsfans, klubbar och TV-bolag – och därtill se den ändlösa raden av kistor som skeppas hem till Nepal.” ”Detsamma gäller Ryssland. Om oljepriset faller eller om Putins drömmar om ett återupprättat sovjetimperium leder till ekonomisk kollaps, så kommer han inte att ha råd med ett VM 2018. De kommer att bryta löftena om nya arenor, hotell och flygplatser. Och åskådare lär inte våga resa bortom Moskva.”

Men Blatter var håglös, alltför upptagen av att beundra sin spegelbild, bländad av hyllningarna från en före detta amerikansk president och en blivande brittisk kung.

Han gav sina blodsugare lov att slå samman omröstningarna för de båda världsmästerskapen, i syfte att fördubbla sina mutor medan de ännu var i livet, vilket var att gapa över alltför mycket. Arroganta och giriga, övertygade om att de var oangripliga, avgav de sina röster som ofrånkomligen skulle komma att slå tillbaka mot dem själva och mot hela fotbollssporten.

Att komma till denna punkt har tagit tid, kanske alltför lång tid av denna reporters yrkesliv. Jag är inte snabb av mig, jag är långsam och metodisk; det tog sin rundliga tid, ja, år, bara att iaktta dem för att komma underfund med dessa eländiga varelser och deras fula spel. Så här ligger det till: Sport ger upphov till passioner; passioner ger upphov till pengar; dessa pengar och de ledare som råder över dem blir aldrig kontrollerade; den organiserade brottsligheten fyller tomrummet; bedragare tar över sporten och säljer den till globalt kända varumärken genom sina uppruttna marknadsföringsbolag.

Barfotabarnen i världen fortsätter att spela utan skor, utan duschar

INLEDNING / 17

och utan anständig utrustning. Pengarna har försvunnit, ibland till Caymanöarna, ibland till Vaduz, avlägsnade med kirurgisk precision. ”MR JEN NINGS, NU känner ni er väl återupprättad?” frågade ska-

ran av utländska filmare när jag och mitt team från BBC anlände till Zürich efter gripandena. Om jag gjorde! Andra tongångar hade det varit från Chuck Blazer. Som sig vederbör hade jag skickat frågor till honom 2011, för att ge honom tillfälle att kommentera den historia jag tänkte offentliggöra om hans smutsiga byk. ”Ni är helt värdelös som journalist”, hade Blazer skrivit i Trump Tower och tryckt på sänd 16:57.21 den 17 juli 2011. Jag lät trycka hi-storien och ringde därefter FBI. Jag har rapporterat från krigsområden i Mellanöstern, från Tjetjenien och Centralamerika och från pubar i London där somliga besökare alltid var beväpnade med pistol eller kniv. Jag har upplevt fasor som kommit mig att darra. När FIFA:s lymlar skickas ut för att skrämma mig är det bara irriterande.

* ”KÅTA HEMMAFRUAR: klicka för att avsluta abonnemanget.” Stifta

bekantskap med de dallrande brösten … och se din dator dö. Min rutin varje morgon när jag kollar mina mejl innefattar att radera diverse erbjudanden från enastående attraktiva unga damer om att få avnjuta foton på dem och kanske mer än så. De finns där, bara ett klick bort.

Under en tid kom det till synes äkta BBC- och CNN-nyheter med rubriker av typen ”Brittiska regeringen finansierar i hemlighet IS” – direkt från de välavlönade mellaneuropeiska nättrollen. ”Klicka för mera.” Nej tack.

INLEDNING / 18

I synnerhet en FIFA-skurk blev så irriterad på min blogg att han betalade för att låta den angripas av kraftiga överbelastningsattacker som när de var som kraftigast segade ner en ansenlig del av Storbritanniens nättrafik och påverkade uppemot hälften av all Internettrafik på väg in i Storbritannien. Mina kriminaltekniska vänner fastställde att attackerna hade utgått från Ryssland, Belarus, Ukraina och Kina. Var det FIFA som betalade? Jag ska be den schweiziska polisen leta bland FIFA:s fakturor och utbetalningar.

Före FIFA hade min största idrottsliga granskning gällt korruptionen inom den internationella olympiska kommittén (IOK). Det tog ett decennium att blottlägga den strukturella bestickningskulturen inom IOK och att avslöja att den som ledde kommittén, Juan Antonio Samaranch, var en trofast fascist som livet igenom tyckte att fel sida vann andra världskriget. IOK:s institutionaliserade oredlighet lades i dagen i och med skandalen 1999 där det framkom att såväl pengar som sex i utbyte mot röster hade gett Salt Lake City 2002 års vinter-olympiad.

Inga IOK-ledamöter blev gripna, några nollor offrades och en PR-byrå i New York fick en storslagen budget för att kunna överösa journalister med nyheter om påstådda reformer, av vilka man idag ser få spår. De kom undan med allt.

* MEN NU ÄR DET tack och adjö för den unkna pöl som återstår av

FIFA. Utredningarna ynglar av sig och de federala myndigheterna har utlovat fler gripanden, varav somliga kan tänkas väcka uppseende. Vi har fått nog av Blatters högavlönade ”oberoende utredare” och ”bokföringsgranskare” som producerar rapporter han aldrig kan visa upp – främst för att de innehåller så lite. Att låta offentliggöra dem

INLEDNING / 19

skulle nämligen visa hur meningslösa de är. De kastas ut i snålblåsten för att förvända synen på reportrar som tror att den nakna sanningen en vacker dag ska uppenbara sig. De föredrar att drömma. Men sanningen är redan uppenbarad.

Fotbollen måste överge Blatters flådiga slott ovanför Zürich och dess orimliga fönsterputsräkningar. Den schweiziska polisen rusar till för att göra det jobb de undvikit att göra i trettio års tid. Men det är för sent för de kvardröjande tjänstemännen och ”de strategiska rådgivarna” att möblera om i styrelserummet och strimla de hemliga handlingar som avslöjar Blatters gigantiska ”lön”, hans förmåner, traktamenten och alla flygbiljetter i första klass till hans flickvänner, för att sedan hävda att man nu ”reformerats”. Och så åter slå sig ner i de stora läderfåtöljerna, väl skyddade från de svettiga fotbollsfansen längst bak i planet.

Blatters auktoritära regel att spelare, klubbar, fans eller nationella förbund som drar hans laglösa kungadöme inför domstol ska uteslutas kan han nu stoppa upp där ingen kan se den. För att skydda folksporten framför alla andra är man betjänt av skattefinansierade poliser och revisorer som håller ett vakande öga på verksamheten.

Inte av Blatters kronprinsar.

På sin väg in i historiens skuggor kan Blatter ur sin FIFA-finansierade pensionsfond betala tillbaka de 29 miljoner dollar som gick till hans helgonbiografi United passions, den sämsta film som någonsin visats. Han torde inte behöva någon pension dit han är på väg.

Upp med lådorna ur arkivet, ner för kullen till flygplatsen för att aldrig ställas tillbaka igen. Var planet ska landa får anstå. Under tiden måste fotbollens vänner och alla mindre klubbar hålla nationella, regionala och kontinentala konferenser för att diskutera en ny, platt organisation, en organisation som ger gräsrötterna makten på riktigt.

Vem ska betala? Coca-Cola, McDonald’s, Visa och Adidas brukar

INLEDNING / 20

tala om moral. Nu kan de i handling visa att de står för det. De kan också slanta upp för att lägga ut alla handlingar från arkivet på Internet. Medborgare har förmått sina regeringar att ge oss transparens på nätet och att stifta lagar om allmän tillgång till offentliga handlingar – nu är tiden inne för fotbollen. Klubbar, nationsförbund och det som en gång var FIFA, löner, rese- och hotellkostnader och traktamenten.

Alla möten strömmade på Internet. Inga fler dunkla vrår. Total genomsynlighet. Och allt annat som vi kan tänkas vilja ha.

En ny organisation, låt oss preliminärt kalla den World Football Union, kommer att återge mig den rätt att besöka fotbollens presskonferenser som Blatter 2003 tog ifrån mig för att jag visste för mycket.

Tack till BBC:s Panorama-magasin, ett populärt TV-program sänt var fjortonde dag i Storbritannien, till producenterna vid ZDF och ARD i Tyskland, till NPR och PBS och CBS Sixty Minutes i USA och tack för stödet från media i Brasilien när smågrabbarna behövde nya skor.

Och nu – följ med mig på besök hos maffian i Palermo, hos de gangsterligor i Rio där Joâo Havelange lärde sig bedrägeriets och förskingringens konst för att kunna mjölka mesta möjliga ur fotbollen och inte minst på besök hos det nuvarande gänget, vars korruption till sist gav oss chansen att ta tillbaka bollen.

Andrew Jennings Cumbria i augusti 2015

INLEDNING / 21

DEN 27 MAJ 2015 gör FBI en gryningsräd mot femstjärniga

Baur au Lac hotel i Zürich. Ut förs yrvakna FIFA-pampar, ovana att behandlas som annat än kungligheter. Razzian är början på vad som kallats århundradets skandal i idrottsvärlden.

Till grund för gripandena ligger bevis överlämnade av

den 71-årige BBC-reportern Andrew Jennings. I över tio års tid har han oförtröttligt grävt i FIFA:s ljusskygga hantering av sändningsrättigheter, biljetter och tilldelning av mästerskap.

”A N D R E W J E N N I N G S H A R V I G T S I T T L I V S O M J O U R N A L I S T Å T A T T AV S L Ö J A KORRUP TIONEN INOM FIFA. NU MER ÄN NÅGONSIN S TÅR VI I SK ULD TILL H O N O M . T A C K A N D R E W.” S U N D A Y T I M E S Fult spel: sanningen om fifflet inom FIFA är berättelsen om FIFA:s fall och om männen som stal fotbollen. I boken framkommer också tidigare okända bevis som knyter namn i den absoluta toppen av FIFA till omfattande brottslig verksamhet.

Fram träder bilden av en organisation som helt institutionaliserat mutor och korruption.

ISBN 9789127146907

P I N TX O