9789187507045 by Smakprov Media AB

Operation Statligt Misstag En bok av Jesper Persson Del 2 Sista delen

Tidigare utgivning 2008 ”Från Svensson till Kriminell och Vägen tillbaka” 2012 ”Operation Statligt Misstag” Del 1

Operation Statligt Misstag – Del 2 är uppföljaren till boken ”Operation Statligt Misstag Del -1” Denna uppföljare kan läsas fristående, men det är starkt rekommenderbart att du först läser den första boken

Jag vill passa på att tacka min familj för ni har följt med er pappa på hans resa och vad allt det innebar.  Det bästa med er Tobias och Alexander är att ni aldrig har tvekat en enda gång, och det hedrar er båda två. Till Anna kan man bara säga som det är, och att du är en bra Mamma till våra två söner, och att du Anna har gjort ett bra jobb med pojkarna och det gör du varje dag.  Du är vad du är Anna! En suverän mamma. Till Advokat Sten! Stort tack ska du ha för allt du har gjort. Till alla andra vill jag också säga tack för ni köper denna bok och genom ert köp kan jag skriva dessa böcker, och dessa böcker behöver detta samhälle.  Ärligt talat så kommer jag personligen inte att ge upp... Tack än en gång!

Prologen Operation Statligt Misstag – Del 2 tar vid där boken ”Operation Statligt Misstag Del 1” slutade. I denna del, som är den sista delen i ”OPERATION STATLIGT MISSTAG” får du svar på många frågor om vad jag gjorde mot detta samhälle, som jag tyckte svek mig igen. Att skylla på detta samhälle kan nog dem flesta människorna göra, och att skylla på någon annan är ju lättare än att ta smällen själv. Men så är vi människor tyvärr... Många gånger har jag själv tvivlat på mina egna lösningar, och undrat om jag som person kunde gjort på ett annat sätt. Så detta samhälle hade reagerat bättre eller rättare sagt tidigare. Men detta samhälle kunde inte förstå mina tips i tid. Och detta samhälle var lika snabba att förstå, som en död pormask var. Det är ju bara att beklaga, men så är tyvärr denna ruttna sanning.

Kapitel 1 För varje dag som gick kämpa jag och dem personer som har svårt att tro på denna kämpaglöd från min sida, är troligen en person som tjänar på dessa fd. busar i dag, eller har tjänat på dessa fd. busar. Är du ingen av dessa personer som jag har beskrivit, så har du svårt att sätta dig in i en fd. buses liv. Att inte förstå detta tyder bara på att personen i fråga har svårt att se andras problem. Där denna person är slav under denna förnekelse. Eller val om detta val finns. Men som jag berättade i den andra boken så tyckte jag att mina moduler såg bra ut, och dem gjorde ett bra jobb. Så jag fick ut min ”Payback” på detta samhälle. Denna ”Payback” som jag personligen hade efterfrågat en längre tid. Det bästa var att hämndens tid var kommen och jag skulle få ge igen mot detta samhälle. Frågan var ju bara hur jag skulle ge igen. Jag var fullkomligt styrd mellan raderna av denna stress som jag upplevde. Samtidigt visste jag ju att ingen kunde bestämma över en annan människa och allra minst genom att styra dem.  Men genom denna stress som jag personligen kände kunde jag styras av denna stress. Denna stress blev ju tyvärr en säkerhetsrisk som styrde mig som person och som gjort dessa moduler. Att denna stress kunde sätta dessa modulers funktion ur spel, ville jag som person inte kännas vid. Men det var ju att förneka sanningen och det kunde jag ju inte göra. Frågan var vad jag skulle göra då, om jag inte ville förneka sanningen? Som vanligt lyste alla svaren med sin frånvaro.

Med all fakta som jag hade om min fiende. Ville jag som person sätta in en stöt mot detta sjuka samhälle.  Men utan vänner som kunde spridda mina moduler, blir den enklaste saken svår.

Jag vill tala om polisens arbetsidentiteter som verkligen stör mig som person. Dels tycker jag inte att dessa identiteter hör ihop med polisens förbud att trigga fram ett brott. Genom att provocera fram ett brott. Men att ha en arbetsidentitet tycker polisen och lagen, att man som polis får ha.  Frågan man som person ställer sig, var ju hur laglig denna identitet är och får polismän ha dessa identiteter? Klart att poliser får ha dessa arbetsidentiteter!  Det som är mer skrämmande är att detta är lagligt! Det som gör mig orolig är när polisen gör det olagliga lagligt, för att kunna lösa ett brott. Kan inte polisen lösa dessa brott utan att ta till olagliga metoder. Eller skulle jag kanske säga som polisen och denna Regering har gjort lagligt. På mitt språk kallas detta inte för rent spel. Men man skulle kanske inte bry sig om detta? Men så är sanningen tyvärr...

För att kunna reda ut detta problem som jag har med dessa arbetsidentiteter, så kommer denna idé från ett annat land. Detta förslag har en svensk polisman fått igenom på regeringsnivå 2003. I och med att detta förslag har fått en regering att besluta om detta förslag i positiv riktning, blir det olagliga, lagligt. Detta tycker jag personligen är för jävligt...

Kapitel 2 Men du som läst dem andra böckerna vet att en fd. buse ska hålla sig inom lagen, och vara laglydig. Om man som person ska se vilka anledningar som en regering har, som har antagit detta förslag, så ligger det en skadad polis till grund för detta förslag om arbetsidentiteter. Att en polisman får sätta sitt liv på spel är ju inte klokt. I detta fall så fick tyvärr en polisman sätta sin syn på spel. Det är ju sjukt att en person ska bli av med sin syn innan något händer. Att inte en regering kan reagera innan någon person kommer till skada. Varför är det så? Den polisman som gav detta förslag till regeringen lever tyvärr inte längre och detta pågrund av en svår sjukdom. Saker som regeringen säkert har tagit hänsyn till, är att poliser får sätta sitt eget liv till förfogande, när en polisman träffar dessa busar. Genom denna exponering sätter en polisman sitt eget liv i fara. Denna utsättning ska ingen människa behöva utsättas förr. Att låta vissa polismän ha en arbetsidentitet lagligt och vissa personer i samhället olagligt är ju en typ av diskriminering och det får ju inte förekomma i detta samhälle.

Ändå förkommer denna typ av arbetsidentiteter ganska ofta. Denna arbetsidentitet är ett hån mot detta samhälle, som tyvärr inte polismän klarar sig utan.  Att vissa polismän får ha en arbetsidentitet är ju att samhället tycker att vissa människor får ha en dubbelidentitet och det tycker jag är för jävligt och minst sagt ogenomtänkt. Det ska väl vara lika för alla människor? Eller ska det inte vara det? Denna polisman som begärde att Regeringen skulle fatta ett beslut i frågan, blev senare poliskommissarie på en mindre ort och där verkade han dem sista åren. Jag är personligen övertygad att denna person gjorde ett bra arbete, även om jag Copyright © Jesper Persson 2009-2013 Alla rättigheter reserverade

personligen tycker att dennes förslag till Regeringen om Arbetsidentiteter är ett dåligt förslag. Men att vissa personer eller ska vi säga att snutar (POLISER) får ha en arbetsidentitet tycker jag som du vet, är jävligt dåligt. Det är framför allt en lindrigare form av diskriminering som bara vissa snutar (POLISER) får ha. Detta tycker jag är jävligt dåligt. Många personer undrar säkert varför en sådan person har skapats och vill hämnas detta samhälle som jag vill göra.  Vad är anledningen till denna hämnd? Frågan som jag ofta ställde mig, var varför jag skulle hålla mig inför lagens ramar, när inte ens myndigheter höll sig innanför dessa ramar som samhället hade skapat. Det jag ska berätta för dig som läser dessa rader, kan bevisas så behöver inte den vanliga misstron bli aktuell. Förutom denna Arbetsidentitet så har till och med snutar (Poliser) snott eller stulit pågrund av att dem också är människor. Ska snutar (POLISER) få genomföra en stöld pågrund av att dem är bara människor? Är det ingen som reagerar eller vill ingen reagera pågrund av att dem är snutar (POLISER)?  Ska detta vara en Snuts (POLIS) ursäkt? Uppenbarligen kan ju snutar (POLISER) leka med vanliga medborgare och komma undan en stöld genom ett vanligt Tjänstefel som det heter. När sanningen är att Snutar (Poliser) snor saker i sitt eget polishus? Vad är det som händer?  Snutar (Poliser) som snor i sitt eget polishus? Ska inte dessa snutar (Poliser) få sitt straff? Sitter dessa personer över lagen? Dem flesta personer kommer självklart att tycka att dessa snutar (Poliser) ska få sitt straff, men tyvärr gör ingen person något åt detta problem. Bara att alla personer kommer tycka det är för jävligt och ingen person kommer göra något åt detta problem. Men staten har ju inget problem, pågrund av att ingen gör något åt detta. Så sanningen blir att den vanliga (Svensson) inte säger något åt staten och Staten fortsätter i vanlig ordning.

Att snutar (Poliser) snor är inget under direkt, och det baseras på deras lön och att dem faktiskt är människor dem med.  Att snutar (Poliser) kan lyckas med sina stölder i ett polishus är enkelt det handlar om att ingen (Svensson) har tilltro till en buse och genom denna misstro gör denna stöld möjlig fast det är jävligt fel. Men det är tyvärr inte omöjligt. Att en snut (Polis) lyckas att sno pengar i ett polishus och gå in i ett säkerhetsskåp som en hög polisman måste låsa upp med nyckel och ett kort, och det går inte att spåra och sätta dit en enda person för detta brott? Det värsta är att snutarna (Poliserna) ersätter dem bestulna personerna genom att betala ut en ersättning till dem. Denna ersättning är ju en ersättning, inte deras egna pengar. Det är att det i grund och botten (Svensson) som betalar för dessa ersättningar. Att Snuten (Polisen) snor i sitt eget polishus skapar ju bara att samhället misstror dessa snutar (Poliser) och genom denna misstro blir den vanliga människan misstänkt mot denna myndighet. Att misstro denna myndighet, blir dem bra snutarna (Poliserna) också misstrodda. Alla personer i samhället kommer dra alla dem bra snutarna över samma kant. Tyvärr och det kommer automatiskt bli en stor osäkerhet. Denna osäkerhet, på myndighet skapar en bevislig nedåtgående spiral.  Att personer misstror denna myndighet är rent av farligt för detta samhälle och att ingen person bevisligen gör något åt saken, blir en person ännu mera osäker av. På detta sätt kan det bara gå åt ett håll, och det åt helvete... Men åter till min livshistoria!

Att skapa dessa moduler och sen inte kunna spridda dem pågrund av att jag som person inte kände någon i mitt nya liv. Snacka om otur! Frågan som blev högaktuell för mig, var hur jag skulle kunna spridda dessa moduler, och få ut min hämnd på samhälle? Man kan ju tycka att det borde fungera, om modulerna var så bra som jag sa. Bevisligen var dem bättre och dem var direkt livsfarliga för samhället. Jag kände inte en enda person och kunde ju inte spridda dess moduler, på det effektiva sätt som jag personligen ville.

Kapitel 3 Vad skulle jag göra då? Bevisligen en bra fråga! Att modulerna blev ohälsosamma för ett samhälle var ju för att jag som person bar på ett hat mot detta samhälle och att jag som person använde mina destruktiva kunskaper mot detta samhälle som jag verkligen hatade. Det blev rent av farligt mot detta samhälle, och skulle jag hitta en lösning på att sprida dessa i dag destruktiva moduler så var detta samhälle i en mycket dålig dager.  Nu var det ”KRIG” som jag skulle formulerat det. Hela detta samhälle runt mig, var ju ovänner till mig och jag behandla dem därefter också. Med alla dessa destruktiva tankar, så fortsatte jag att utveckla dessa moduler, förmodligen var det hatet jag hade mot detta samhälle som var den drivkraften som jag personligen behövde, för att orka utveckla dessa destruktiva moduler. Men att ha ett så starkt hat mot detta samhälle är ju inte bra, när man som person använder detta hat som en drivkraft är inte det bra för någon. Absolut inte mot ett samhälle som blir svagt pågrund av att det tyvärr blir för stort. Att man som person utnyttja samhällets storlek kan du vara helt säker på. Nu när man som person skriver ner dessa rader, ser man ju att denna lösning inte var bra för någon. Som person skulle man vilja få det ogjort

Det kan jag som person inte få... Tyvärr!  Att programmera dessa moduler, var ju mitt sätt att hämnas på detta samhälle. Att jag inte kände någon, förenkla ju inte detta läge direkt... Vad fan skulle jag då göra?

Nu var den enklaste manövern svår, och jag hade för tillfället ingen lösning på detta problem. Snacka om att ”FRÅGAN” fick ett eget ansikte nu! För dig som läser dessa rader är det kanske inte en katastrof, men det blev en katastrof om jag inte fick ut mina moduler. Skulle jag inte få ut mina moduler på ett effektivt sätt, skulle det bli en stor katastrof, och det skulle bli en katastrof som jag inte ville ha. Kanske samhället! Av ren envishet fortsatte jag att utveckla dessa moduler, fast att jag inte löst detta problem, än mindre hade jag en lösning på detta problem.  Mina tankar gick varma och jag som person tänkte så det knakade, fast detta inte för stunden hjälpte. Den stora envishet som jag för stunden hade, hade inte direkt gjort mig ofrivillig att inte genomföra denna hämnd mot samhället. Det var ju inte det som var problemet. Det problem som jag personligen upplevde, var ju vad jag skulle göra. Nu hade jag två drivkrafter, hämnd och envishet.  För dig kan det ju vara svårt att ta till sig detta hat och envishet som jag kände.