O R T I IS
A
H
Boken om
2
LIBER
ISBN 978-91-47-08254-4 Boken om Historia del 2 Författare: Stina Andersson, Elisabeth Ivansson © All rights reserved 2008 Liber AB och författarna Idé och produktion: Lennart Holmgren redaktör, Inga Henriksson Lotta Rennéus (formgivare) Mikael Myrnerts (bildredaktör) Bertil Stålenmark (faktor) Omslag: Lotta Rennéus Omslagets framsida: teckningar Anders Nyberg och foto Erich Lessing/IBL Foto på omslagets baksida: Lennart Holmgren Faktagranskning: Fil dr John Ljungqvist, Uppsala Tack alla andra som också har läst texterna och kommit med kloka synpunkter! Första upplagan 1 Tryck: Elanders, Ungern 2008
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enlig bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och landsting. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Boken om
HISTORIA 2 Av Stina Andersson och Elisabeth Ivansson Teckningar av Anders Nyberg
Vasatiden VIKINGATIDEN
700
800
900
MEDELTIDEN
1000
1100
1200
Stormaktstiden
NYA TIDEN
1300
LIBER
1400
1500
1600
1700
1800
1900
2000
Innehåll 1500-talet i Sverige 4 Att vara barn på 1500-talet 8 Danske kungen angriper Sverige 10 Stockholms blodbad 14 Gustav Vasa tar makten 16 Gustav Vasas barndom 20 Gustav Vasa börjar regera 22 Martin Luther 26 Olaus Petri gjorde Sverige protestantiskt 29 Gustav Vasa och hans familj 32 Gustav Vasas söner bråkade om makten 34 Sammanfattning 37
Europa under 1500- och 1600-talen 38 Konsten att trycka böcker 40 Tema: Från röksignaler till sms 42 Européerna ger sig ut i världen 44 Spanjorerna erövrade Inkariket 48 Tema: Nya varor kom till Europa 50 Renässansen – konst och vetenskap blomstrar 52 England blev en stormakt 54 William Shakespeare 57 En ny syn på världen 58 Galilei gjorde experiment 60 Isaac Newton 62 Holland – rikast i Europa 64 Frankrike och kung Sol 66 Ludvig XIV 67 Sammanfattning 71
Sveriges stormaktstid 72 Livet på landet på 1600-talet 76 Gustav Adolf och Axel Oxenstierna 80 Vasa – ett imponerande skepp 82 Krig mellan protestanter och katoliker 84 Soldatliv 88 Gruvor och järnbruk 90 Den stora koppargruvan i Falun 92 Tema: Vapen på 1500- och 1600-talen 96 Samernas liv förändrades 98 Tema: Från ko-stig till sexfilig motorväg 102 Svenskarna började skicka brev 104 Många nya städer 106 Göteborg – en hamn på Västkusten 108 Hantverkare och köpmän i staden 110 Kristina – en ovanlig drottning 112 Sammanfattning 117
Karolinska tiden 118 Karl X Gustav var en krigarkung 120 Karl XI ville bestämma helt själv 122 Snapphanar kämpade i Skåne 124 Soldater anställdes när det var fred 126 Att vara barn på 1600-talet 128 Fler och rikare adelsfamiljer 130 Massor med mat på adelns fester 132 Hon skrev en bok om sitt liv 134 Kärlek i slott och koja 136 Alla skulle lära sig läsa 138 Vad läste folk? 140 Läkarna började titta in i kroppen 142 Vuxna trodde på älvor och troll 144 Den stora jakten på häxor 146 Tema: Att mäta tiden 150 Olyckor drabbar Sverige 152 Sammanfattning 157
Register 158
1500-talet i Sverige Sverige var i union med Danmark
Visste du att … En människa på 1500-talet åt dubbelt så många kalorier per dag som vi gör, men de var mycket kortare och smalare. Det var för att de arbetade hårt med kroppen.
Den här boken börjar sin berättelse på 1500-talet i slutet av medeltiden. Då var Sverige inte ett självständigt land. Sverige och Finland var ett gemensamt rike, som i sin tur var i union med Danmark och Norge. Länge hade många svenskar tyckt att det var bra med unionen. Det var ju bestämt att länderna aldrig mer skulle kriga mot varandra utan hjälpas åt mot fiender. Unionen, som kallades Kalmarunionen, hade hållits ihop av en stark ledare som hette drottning Margareta. Men efter att hon dött tyckte svenskarna att de blev illa behandlade och började göra uppror. Därför blev 1400-talet en orolig tid när svenskar och danskar kämpade mot varandra om makten över Sverige.
Sverige blev ett självständigt land Länge såg det mörkt ut för dem som ville ha ett fritt Sverige. Den danske kungen avrättade många av sina svenska fiender i Stockholm år 1520. Den händelsen brukar kallas för Stockholms blodbad. Men lite längre fram i det här kapitlet får du läsa om hur Sverige med Finland till slut ändå blev ett självständigt rike med en egen kung. Gustav Vasa hette han som besegrade den danske unionskungen. Några år senare kröntes Gustav Vasa till kung över Sverige. Gustav Vasa bestämde allt mer över riket och I början av 1500-talet bodde svenskarna, medan riddarna och stormännen fick det knappt en mindre makt. I och med det säger vi att medeltiden – miljon människor riddartiden – tar slut och den Nya tiden börjar. i Sverige.
4
1500-talet i Sverige
Bibeln översattes till svenska På 1500-talet gick Sverige igenom ännu en jättestor förändring. Den handlade om tron, kyrkan och klostren. Alla kyrkor i Europa hade hittills tillhört katolska kyrkan och påven i Rom. Men på 1500-talet protesterade Gustav Vasa mot katolska kyrkan och bestämde att Sverige skulle ha en egen kyrka som kungen själv fick styra över. Nu börjar prästerna predika på svenska, för att folk riktigt ska förstå vad kristendomen handlar om. Bibeln översätts till svenska. Det gör att svenska mer och mer blir ett språk som talas och skrivs av folk runt om i riket. På 1500-talet hade vanligt folk det ganska bra. De flesta svenska bönder och deras familjer ägde sina gårdar, och klimatet var rätt så varmt.
Gustav Vasa ville gärna visa sin makt. Därför klädde han sig i moderiktiga kläder. Porträttet målades några år innan kungen dog.
Stockholms blodbad SVERIGE PÅ 1500-TALET 1520
Boktryckarkonsten spreds till vårt land.
1530
Kalmarunionen tog slut. Gustav Vasa blev vald till kung.
1540
Olaus Petri predikade Luthers lära.
Bibeln översattes till svenska.
5
1500-talet i Sverige
Gustav Vasa tar makten En tidig morgon i november 1520 sadlade den unge adelsmannen Gustav Eriksson sin häst. Luften var kylig och det var fortfarande mörkt runt godset i Sörmland där han bodde. Gustav hade bestämt sig för att ta sig till Dalarna. Där tänkte han be bönderna och bergsmännen hjälpa honom att störta den danske kungen, Kristian II, från Sveriges tron. Gustav var arg och mycket bestämd. För ett par månader sedan hade han förlorat hela sin familj i Stockholms blodbad. Hans pappa hade avrättats och hans mamma och systrar hade skickats till ett fängelse i Danmark.
Gustav Vasas äventyr i Dalarna Gustav kom fram till Dalarna. Men exakt vad som hände där kan vi inte veta. Mycket av det som finns skrivet om Gustav Eriksson (som sedan fick namnet Vasa) kommer från en bok som kallas Peder Svarts krönika. Peder Svart fick betalt för att skriva Gustav Vasas historia – så som Gustav Vasa själv ville ha den. Det vill säga, den skulle vara spännande och måla upp honom som en modig och god person. Det är alltså inte säkert att allt som står i krönikan är sant. Men så här brukar det berättas att det gick till när Gustav Vasa fick med sig bönderna i Dalarna, gjorde uppror mot den danske kungen Kristian Tyrann och blev Sveriges kung: 1.
Gustav gömmer sig för de danska knektarna När Gustav kom fram till Dalarna lämnade han sin häst hos en bonde. Han klippte håret och satte på sig arbetskläder av ylle utanpå sina vanliga kläder som var av siden och broderade med guldtråd. Det var för att han skulle se ut som en vanlig dalkarl. Ingen fick känna igen honom, Kristians knektar var honom hack i häl. Det fanns också många i Dalarna som höll på Kristian och gärna ville avslöja Gustav. Sedan gick Gustav Vasa från gård till gård och berättade om Kristian och Stockholms blodbad och försökte få med sig männen i gårdarna att protestera mot den danske kungen.
16
1500-talet i Sverige
Vilken tur att det var djup snö!
2. På den första gården får Gustav tröska
säd. En dräng ser att det sticker upp en guldbroderad krage under hans ylleskjorta. Drängen skvallrar för bonden som inte vågar låta Gustav stanna kvar på gården – ifall Kristians knektar skulle dyka upp.
3. Det är november och har börjat snöa.
Gustav kommer till bonden Arent Persson och hans fru Barbro. Gustav får sova på loftet. Mitt i natten blir han väckt av fru Barbro som säger att han måste fly. Hennes man har avslöjat för Kristians knektar att Gustav är där. Han tar fönstervägen därifrån.
nej!
4. Färden fortsätter. Gustav kommer till en
gård där han får skydd i en bagarstuga. Det knackar på dörren och där står kungens knektar. Bondens fru är listig och hjälper Gustav. Hon dänger en brödspade i baken på honom och säger: ”Vad står du och gapar för? Har du aldrig sett främlingar? Iväg ut på logen med dig och tröska.”
5. Gustav försöker ta sig vidare till Mora som är hans mål. Bonden Sven ger honom skjuts en bit och låter honom gömma sig i hans hölass. De hinner inte långt förrän knektarna kommer ikapp dem. Knektarna frågar Sven om de sett Gustav Eriksson.
17
1500-talet i Sverige
Vi ska störta Kristian! Nej, vi vill hellre ha fred.
6. Knektarna söker igenom hölasset med sina
spjut. En spjutspets träffar Gustav i låret och det börjar droppa blod ner i snön. Sven förstår att han måste komma på något. Han smyger fram till hästen och skär den i hoven, så att det börja blöda. När knektarna upptäcker blodspåren och skriker att det måste vara någon i hölasset svarar Sven: ”Det är ju från hästen, titta själva.” Då ser knektarna att det kommer blod från hästens hov och låter Sven åka.
7. Strax efter jul är Gustav framme i Mora.
Han ställer sig på kyrkbacken, klädd i sina egna kläder så alla kan se vem han är. ”Låt oss gripa vapen och störta Kristian Tyrann” vädjar han till dalkarlarna. Men de svarar: ”Vi är trötta på krig. Du får fortsätta själv, vi vill inte bryta freden.”
Vänta!
8. Ensam och besviken börjar Gustav en
lång och mödosam vandring på skidor längs Österdalälven mot Norge. Det är kallt och mycket snö. Efter några dagar kommer några män på skidor efter honom. De ber Gustav återvända till Mora. Äntligen har han fått över dalkarlarna på sin sida.
18
9. Efter en månad hade Gustav Vasa fått ihop
en här på tusen man. Hären rör sig söderut för att jaga bort danskarna. Deras viktigaste vapen är armborst. Men de behöver även lansar och gevär. Därför anfaller Gustav Vasa och hans män Falu Koppargruva på vägen och stjäl gevär och lansar där.
1500-talet i Sverige
De svenska bondesoldaterna segrar Gustav Vasas armé blev bara större hela tiden, eftersom fler och fler män ville följa med och kämpa mot Kristian Tyrann. Det sägs att mer än 20 000 soldater brakade genom skogarna i Dalarna och Västmanland och skrämde iväg eller dödade Kristians soldater. På vårkanten hade Gustav Vasa och hans män tagit makten över hela Sverige norr om Västerås. Det avgörande slaget kom i Uppsala. Där väntade ärkebiskopen och en armé med Kristians soldater. De försökte göra motstånd mot Gustav Vasa och för första gången såg det ut att gå riktigt illa för honom. Han föll av sin häst och hamnade i en å. Men han blev uppdragen och var snart uppe i sadeln igen. Gustav Vasa omringade sedan ärkebiskopens gård och det slutade med att ärkebiskopen och Kristians knektar flydde från Uppsala.
Gustav Vasa blir vald till kung Gustav Vasa och hans bondesoldater lyckades alltså besegra danskarna till sist. Gustav fick också över adelsmännen på sin sida. Tillsammans med prästerna utsåg de honom till riksföreståndare, landets högste ledare. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Eriksson Vasa till Sveriges kung på ett högtidligt möte i Strängnäs. Nu var det definitivt slut på Kalmarunionen och Sverige var ett självständigt land. Det är därför vi firar vår nationaldag den dagen.
Aha, det är därför 6 juni är Sveriges nationaldag!
SVERIGE PÅ 1500-TALET
19 1520
1530
1500-talet i Sverige
Europa under 1500- och 1600-talen Som du kanske kommer ihåg ändrade Gustav Vasa på mycket i Sverige på 1500-talet. På 1600-talet hände det ännu mer som förändrade livet för många människor. Men Sverige var ju bara ett litet land i utkanten av Europa. I det här kapitlet ska vi visa att det var i andra länder i Europa som många stora förändringar startade.
I tusen år hade allt varit likadant Ända fram till 1400-talet trodde de allra flesta att jorden var platt som en skiva och att solen och stjärnorna var fastsatta på ett valv som gick över jorden. Nästan ingen kunde läsa eller skriva, väldigt få hade ens sett en bok. De enda som läste böcker var de som kunde språket latin. I tusen år hade alla människor i Europa gått i kyrkan, ätit mat från trakten där de bodde, och inte trott att det var möjligt att göra eller tänka något annat än det som föräldrarna hade gjort eller tänkt.
Många nya viktiga uppfinningar Men i slutet av 1400-talet hade några kinesiska uppfinningar utvecklats och blivit allt vanligare i Europa. Bland annat lärde sig européerna att trycka böcker. Tack vare det kunde kunskap spridas till allt fler människor. Kompassen gjorde att sjöfararna blev allt bättre på att hitta på haven. Och så lärde man sig att tillverka krut och flera nya skjutvapen. Krutet och de nya vapnen gjorde krig farligare än någonsin. 38
Europa under 1500- och 1600-talen
Européerna får smaka choklad för första gången.
I England startas fabriker som tillverkar bomullstyger.
Nu blir det på modet att måla läpparna. Och bära peruk.
Nya tiden börjar Samtidigt började en del människor bli nyfikna på hur världen såg ut. Några vetenskapsmän började undersöka saker som ingen vågat förut. Vissa vågade säga saker som stred mot kyrkans ord, även om de riskerade att bli straffade eller i värsta fall dödade. Andra gav sig ut på haven och upptäckte platser som ingen europé visste fanns. Allt detta som hände kring år 1500 blev så viktigt för framtiden, att man i historien säger att medeltiden då tar slut och Nya tiden börjar.
MEDELTIDEN
NYA TIDEN I EUROPA 1500
Columbus landsteg i Amerika 1492.
1550
Leonardo da Vinci var en konstnär och uppfinnare som studerade människokroppen.
Galileo Galilei var en vetenskapsman som gjorde experiment och studerade rymden.
Drottning Elisabeth regerade i England i nästan 50 år.
1600
William Shakespeare skrev sina berömda teaterpjäser som spelas än idag.
Den franske kungen Ludvig XIV lät bygga slottet Versailles.
39
i sverige för 100 år sedan TEMA
Från röksignaler till sms I tusentals år kunde de flesta människor varken läsa eller skriva. Den som ville säga något till någon som bodde långt bort, hade inte så mycket att välja på. Man fick ge sig iväg dit. Men människan är påhittig och kom också tidigt på olika signalsystem för att meddela sig med varandra. Att sända röksignaler, tuta i brons- eller näverlurar och slå på trummor har varit olika sätt att varna sina grannar för faror som krig, eldsvådor och oväder. Vårdkasen – en varnande eld Att tända eldar på höga berg var länge ett vanligt sätt att varna för faror i Sverige. Det gjorde man ända fram till mitten av 1800-talet. Eldarna kallades för vårdkasar och bestod av långa, smala trästammar som ställdes ihop så att det blev en stor, hög eld när de tändes. Den som upptäckte att en vårdkase brann var skyldig att själv tända en eld som skulle synas vidare till nästa samhälle. Annars straffades man med böter eller fängelse.
Kyrkklockan hördes i hela byn När vi nordbor blev kristna på 1200-talet byggdes många kyrkor med torn och klockstaplar. Då blev klockringning ett vanligt sätt att larma folk, både i städer och på landet. Kyrkorna låg ofta på höga kullar och klockringningen kunde höras långt bort. När kyrkklockorna klämtade kunde det betyda många olika saker: att det var helg, att det var dags att gå till gudstjänst, att det brann någonstans eller att fiender var på väg.
42
Sjömännen pratade med hjälp av flaggor Genom att hissa små färgglada flaggor och vimplar kunde sjömän meddela sig med varandra. Varje flagga symboliserade både en bokstav (så att man kunde bilda ord genom att hänga flera flaggor tillsammans) och ett särskilt meddelande. En flagga betydde till exempel bokstaven A. Bokstaven betydde även meddelandet: Dykare i vattnet, håll undan!
A
Dykare i vattnet, håll undan!
H
Jag har lots ombord!
O
Man över bord!
W
Jag behöver läkarhjälp!
i sverige för 100 år sedan
TEMA
Posten kommer När vårt land övergick till Luthers tro, lärde sig allt fler svenskar att läsa och skriva. Ungefär hundra år senare, på 1600-talet, fick vi ett postväsende och började kunna skicka brev med posten. Breven sändes med budbärare som red iväg med dem. Om det var långt bort, bytte flera ryttare av varandra som i en stafett. Ibland var innehållet i breven hemligt. Så var det till exempel ofta i krig. Då klistrade avsändaren igen brevet med ett sigill av lack, så att det inte gick att öppna och smygläsa det. I mitten på 1800-talet byggdes järnvägar och breven fick följa med tågen istället.
Telefon − ljud genom koppartrådar 1876 kom uppfinningen som förändrade allt – telefonen! Att kunna prata med någon som inte var i samma rum som man själv, var något helt nytt. Det var amerikanen Graham Bell som kom på det: om ljudvågor fick gå genom koppartrådar, så omvandlades de till elektromagnetiska vågor som förde talet vidare. Det behövdes alltså kablar för att telefonerna skulle fungera. Till en början räckte telekablarna knappt runt kvarteret. Men ju fler och längre ledningar man drog, desto längre bort kunde folk ringa. Till sist lade man telefonkablar i Atlanten och kunde ringa från Sverige till Amerika!
Trådlösa telefoner, sms och mejl Så småningom kom tekniker och forskare på hur man kunde ringa trådlöst. Först med hjälp av radiovågor och sedan via satelliter i rymden. De sista åren på 1900-talet gick utvecklingen rekordsnabbt. Vi fick mobiltelefoner, datorer och internet. År 1969 skickades världens första elektroniska brev via internet. I december 1992 sändes det första sms:et i England. Idag har vi vant oss vid att alltid kunna nå varandra snabbt. Vi pratar i mobiler, sms:ar, chattar eller mejlar varje dag. Men nog är det en fantastisk tanke att det som är helt naturligt och vardagligt för dig som växer upp på 2000-talet, är något väldigt väldigt nytt i människans historia.
Vad betyder egentligen sms?
Sms betyder Short Message Service
43
Europa under 1500- och 1600-talen
Visste du att ... Tycho Brahe var en dansk stjärntydare Vet du vad som menas med en Tycho Brahe-dag? Så brukar man säga om riktiga otursdagar, dagar då allt går snett. Tycho Brahe var en astronom (stjärnforskare) som levde på 1500-talet. Han bodde på ön Ven i Skåne, som fortfarande var danskt då. Som de flesta människor på den tiden trodde Brahe att stjärnorna styrde människors öde. Så han brukade ställa horoskop åt kungligheter och andra kända människor. Han skrev också in vissa dagar i almanackan som enligt stjärnorna skulle vara särskilt farliga. Därifrån kommer uttrycket Tycho Brahe-dagar. Det viktiga med Brahe var att han byggde många nya mätinstrument. Tack vare dem kunde han och andra vetenskapsmän studera stjärnornas och planeternas läge på himlen väldigt noggrant. (Detta var innan kikaren var uppfunnen.) Apropå otur. En stor del av sitt liv gick Tycho Brahe omkring med lösnäsa. Han hade flera stycken av olika material. Någon var av guld, och några av silver eller koppar. Hans riktiga näsa blev nämligen skadad när han var ung och kom i bråk med en dansk adelsyngling. Dansken råkade klyva Brahes näsrygg med sin värja.
Mazarin är både en kardinal och en kaka Ludvig XIV var bara fyra år när han blev kung. Så innan han blev myndig och kunde regera själv, styrde en man som hette Mazarin i Frankrike. Han var kardinal, hög präst, inom katolska kyrkan. Kakan mazarin som du kanske ätit någon gång, sägs vara uppkallad efter honom.
En av världens mest kända målare var holländare En av världens mest kända målare är holländaren Rembrandt. Rembrandt målade ofta scener ur Bibeln eller historien. När han var ung försörjde han sig på att måla porträtt i Amsterdam. Han gjorde också många självporträtt. Rembrandt är känd för att han var så skicklig på att blanda ljus och mörker. Man kan känna igen hans målningar på att det finns ett ljus i dem, men man kan inte se varifrån ljuset kommer. Rembrandts pappa var mjölnare och det sägs att när Rembrandt var liten satt han och tittade på hur solens strålar silade in genom väggspringorna i pappans mörka kvarn. Det var det ljuset han målade hela sitt liv.
70
Europa under 1500- och 1600-talen
Guldskatter kvar i bergen
Kikaren – en viktig uppfinning
När Inkan dödats av Pizarro försökte en grupp inkakrigare gömma så mycket guld som möjligt för spanjorerna. 11 000 lamadjur och 6 000 bärare fraktade upp massor med guld i bergen. Meningen var att de skulle bära tillbaka guldet när de besegrat spanjorerna. Men det lyckades de aldrig med. Så därför ligger världens största guldskatt fortfarande kvar någonstans i Anderna och väntar på sin upptäckare.
Kikaren var en helt avgörande uppfinning för Galilei och andra vetenskapsmän som studerade rymden på 1600-talet. Steget från glasögon till kikare är inte så långt. Båda består av slipat glas som förbättrar skärpan på det man ser. Därför är det inte så konstigt att det var en optiker som byggde den första kikaren. År 1608 fick en holländsk optiker i uppdrag att slipa två linser. En som var tunn på mitten och förminskade och en som var tjock på mitten och förstorade. När optikern var klar höll han upp båda linserna framför varandra. Då upptäckte han att allt han såg genom båda linserna kom mycket närmare och blev jättestort. Han monterade glasbitarna i en trätub och den första tubkikaren var uppfunnen!
SAMMANFATTNING Europa under 1500- och 1600 talen • I Tyskland uppfann Johann Gutenberg ett sätt att trycka böcker på. Boktryckarkonsten var en viktig uppfinning som gjorde att Europa utvecklades och vi gick in i det som kallas Nya tiden. • Européerna gjorde upptäcksresor och hittade sjövägen till Indien. Columbus trodde att han kommit till Indien, men det var Amerika som han hade seglat till. • Nya varor kom till Europa. Det var choklad, te , kaffe och nya kryddor som kanel och peppar. • En berömd konstnär var italienaren Leonardo da Vinci. Engelsmannen Shakespeare skrev världsberömda teaterpjäser, till exempel Romeo och Julia och Hamlet. • Berömda vetenskapsmän som Kopernikus i Polen, Galilei i Italien och Newton i England, studerade rymden, gjorde experiment och gav oss en ny syn på världen.
71
sveriges stormaktstid
Soldatliv Knekt är ett gammalt ord för soldat.
Nästan varje år kom någon hög person till byn och valde ut de män som skulle bli soldater och skickas iväg till kriget. Prästen hade gjort en lista över alla män som var över 15 år. Vid uttagningen samlades alla i byn på den plats där man höll ting i vanliga fall. Männen delades in i grupper med tio i varje. En i varje grupp skulle tas ut till soldat. De som blev soldater skulle helst ha fyllt 18 år. De första krigsåren valde man ut de fattigaste och de som inte hade någon familj att försörja. Men kriget höll på i så många år att det blev ont om män som kunde bli soldater. Så till sist tvingades även 15-åriga pojkar och familjefäder ut i kriget.
Soldaterna försökte rymma Att bli uttagen till soldat var detsamma som att bli dömd till döden – det var folk övertygade om. Därför var det inte så konstigt att många försökte rymma när de blivit uttagna till soldater. Många män sprang till skogs för att slippa kriget. Särskilt i östra Finland fanns det stora skogar att gömma sig i. En del av rymmarna klarade sig. De slapp både kriget och straff för att de rymt. Andra hittades och blev dömda till döden för att de hade försökt smita.
Yrkessoldater från Tyskland Trots att så många svenska män tvingades bli soldater, räckte de inte till för alla strider. Många soldater i svenska armén var därför tyska yrkessoldater (de kallades också för legoknektar) som kungen hyrde in och betalade lön för att de skulle kriga för Sverige.
88
sveriges stormaktstid
Många dog av smittsamma sjukdomar De som blivit utsedda till soldater fick först åka till Stockholm och lära sig använda vapen. Sedan skeppades de över Östersjön med segelfartyg. Det var en lång och obekväm resa och en del dog redan där av magsjukdomar och feber. När soldaterna kom fram fick de bo i stora tältläger. Där fanns inga avlopp. Det var ont om vatten och smutsen låg i stora stinkande högar. Råttor, loppor och löss for omkring och spred baciller. De flesta soldaterna blev faktiskt inte dödade av fienden i kriget, utan dog i lägren av smittsamma sjukdomar. Eller så svalt eller frös de ihjäl.
Hårt arbete för kvinnorna som blev kvar hemma När männen tvingades ut i kriget, blev kvinnorna ensamma kvar hemma. Nu fick de göra allt arbete själva på gården. Förutom de vanliga kvinnosysslorna som att passa barnen, baka, tvätta, spinna, väva, laga mat, mjölka och sköta djuren, måste de dessutom sköta männens sysslor. Till exempel att tröska och plöja. I en del byar i Norrland försvann mer än hälften av alla män under första delen av 1600-talet.
En och annan knekthustru tog mod till sig och skrev till kungen. ”Nu får det vara slut på kriget, här finns snart inget annat än gubbar, barn och fattiga knektänkor kvar i byn”, skrev en kvinna från en by i Västerbotten.
89
karolinska tiden
Massor med mat på adelns fester
Bordet var pampigt dukat vid adelns fester. En uppstoppad fågel mitt bland maten var inte ovanligt. Bordet kunde också vara dekorerat med små fontäner som sprutade väldoftande vatten eller vin.
En fin middag på 1600-talet var allt annat än måttlig och lagom. Maten serverades i tre omgångar med 21 rätter per gång! Mellan rätterna åt man dessert och det hela avslutades med ett jättestort gottebord. Där fanns syltade frukter, söta krämer, gelégodis, brända mandlar, russin, fikon, dadlar, kakor, marsipan och förgyllda tårtor. Till vardags åt adelsmän och adelskvinnor ganska enkel mat, ungefär som bönderna. Men när det var kalas var det som ett stort skådespel där man ville imponera på gästerna. Sverige var en stormakt och det skulle synas. Kläder, hus, konst, möbler och måltider – allt skulle vara storslaget och svulstigt.
132
900 ägg och 500 kg kött till en fest
Soppa var en vanlig rätt
På Läckö slott ordnade greven Magnus Gabriel De la Gardie och hans fru Maria många fester på 1600-talet. Det finns kvar inköpslistor från deras tid. Till ett större kalas kunde där till exempel stå: 12 gäss, 7 kalkoner, 91 höns, 900 ägg, 450 kräftor, 100 kg färsk fisk, 500 kg oxkött, 500 kg vetemjöl och 130 kg smör.
Soppa, eller supanmat som man sa förr, var en vanlig rätt både till vardags och fest. I soppan doppade man till exempel torrt bröd, en tradition som lever kvar i vårt dopp i grytan vid julen.
karolinska tiden
Stekar, pastejer och fåglar på bordet Maten skulle inte bara smaka bra, den skulle vara vacker att titta på också. Mitt på bordet placerades huvudrätten, som ofta var en stor stek. Runt den stod fat med stekta fåglar och pastejer – kött eller fisk som var inbakat i deg. Degen i pastejerna var formad till blad eller girlanger och om det skulle vara riktigt fint var den förgylld med bladguld. Det hände att man satte en fågel inne i pastejen. Mitt under middagen fick den flyga ut för att överraska gästerna. I köket fanns gott om personal som lagade maten och serverade. Chefen för alltihop kallades för fatburshustru. En munskänk smakade av vinet. Biskopar och kungligheter hade en man som kallades bissare med sig vid matbordet. Han skar upp och serverade brödet och provsmakade sin herres mat så att den inte skulle vara förgiftad.
Gaffeln är det yngsta besticket
Okej att äta med händerna!
Gaffeln dök upp först på 1500-talet, i Italien. I resten av Europa såg man länge gaffeln som djävulens redskap. I religiösa bilder pinades ju syndare i helveteselden med gafflar. När man började göra gafflar i silver och guld och med fina utsmyckningar, blev de accepterade. Då visade de att ägaren var rik.
Fortfarande på 1600-talet var det helt okej att äta med händerna även för fint folk. En fransk författarinna som åt middag med drottning Kristina i Paris, skrev ett brev till en vän och beklagade sig över den svenska drottningens bordskick. Drottningen använde händerna när hon åt och hennes händer var helt täckta av sås! Författarinnan tyckte det var synd. Hon hade hört att drottningen skulle ha så vackra händer. Ordet bestick kommer ifrån ”bisticka” som betyder bära med sig. Det var så ovanligt med bestick så gästerna fick själva ta med sig kniv och gaffel till festen. Man bar dem i en påse hängande i bältet. Ludvig XIV förbjöd spetsiga knivar vid sitt hov eftersom hans middagar brukade bli ganska vilda.
133
Register Adel 74, 123, 130, 132 Agneta Horn 134 arvrike 34 avlatsbrev 26 Axel Oxenstierna 80, 85, 87 Barn 8, 128 barock 68 Bibeln 5, 22, 27, 31, 138, 140 boktryckarkonsten 40 bönder 6, 74, 123 Choklad 50 Columbus 44, 46 Dackeupproret 24 Danmark 4, 21, 124 dans 78 Drottning Elisabeth 55 Drottning Kristina 85, 112, 114
protestanter 23, 29, 36, 84 påven 22, 26, 41, 115 Reformationen 29 Rembrandt 70, 156 renässansen 52 rikssvenska 75 Samer 98, 100 Shakespeare 57 Sigismund 35 skola 28, 72, 139 snapphanar 124 soldater 73, 81, 87, 88, 119, 122, 126, 153 soldattorp 126 Sten Sture 10, 14 Stockholm 12, 13 stormaktstiden 72, 155 städer 106 såpa 76
Indianer 46, 49 Inkariket 48
Te 51 teater 56, 57 telefon 43 Latin 29, 38, 41, 139 Tre kronor, slottet 12, lekar båda flikarna 152 Leonardo da Vinci 52 trettioåriga kriget 84 Louis de Geer 91 troll 144 Ludvig XIV 67 tull 81, 116 Luther 22, 23, 26, 27 Tycho Brahe 70 Luthers Lilla katekes 138, Tåget över Bälten 120 140 Union 4 län 87 läsundervisning 30, 119, universitet 72, 87, 125 uppfinningar 38, 60 141 upptäcktsresor 44 Magellan 46 Vapen 38, 74, 96 mat 132, 133 Vasaloppet 25 Mazarin 70 Vasaskeppet 82, 116 medicin 145 Vasco da Gama 44, 46 människokroppen 53, vårdkase 42 143 vägar 87, 102, 116 Nationaldag 19 Yrken i staden 110, 111, Newton 62 bakre fliken Olaus Petri 23, 29, 31 Olof Rudbeck 142
Johan III 35 järn 74, 90 järnbruk 74, 91
Peruk 68 pirater 47 posten 43, 87, 104
England 54 Erik XIV 35 Falukorv 95 Falu koppargruva 92 fogdar 22, 154 Frankrike 66 förmyndarregering 85, 122 Galilei 60 Gustav II Adolf 72, 80, 84, 87, 108 Gustav Vasa 4, 16, 18, 20, 22, 24, 32, 34 Gutenberg 40 Göteborg 108 Handel 45, 50, 55, 64, 110 Holland 64 hungersnöd 152 husförhör 138 häxor 119, 146, 147, 148
158
Kaffe 51 Kalmarunionen 4, 10 kanoner 90, 97 Karl IX 35 Karl X Gustav 115, 120 Karl XI 118, 122, 152 Karl XII 152, 154 Karolinska tiden 118 katoliker 84, 115 katolska kyrkan 5, 23 klockor 150 kloster 28, 30, 41 kolonier 47, 55 Kopernikus 58 koppar 74, 90 koppargruva 92 Kristian II 10, 14 Kristian Tyrann 18, 19 Kristina Gyllenstierna 11, 14 kryddor 50 kyrkklocka 42, 77 kyrkor 31, 79 kärlek 136, 137
Bildförteckning Nationalmuseum 5 Mary Evans/IBL 21 Torkel Lindebergs samling/IBL 23 IBL 24 Anders Good/IBL 25 The Bridgeman Art Library /IBL 26 Scanpix 31 Nils Åselius/Riksantikvarieämbetet 33 Nationalmuseum 35(1,2,4) Erich Lessing/IBL 35(3) Erich Lessing/IBL 40 Leonardo Da Vinci/Planet Art 52(1,2) Leonardo Da Vinci/Planet Art 53 Philip Mould/Historical Portraits Ltd, London, UK/The Bridgeman Art Library/IBL 54 Times Newspapers/Rex/IBL 56 Mary Evans/IBL 57 Jean-Claude Varga/Keystone-France/IBL 66 Xavier Rossi/Gamma/IBL 69 Nationalmuseum 70 Vasamuseet 83 Nationalmuseum 85 Göran Schmidt/Livrustkammaren 86 Trons/Scanpix 95 Bengt Olof Olsson/Bildhuset/Scanpix 95 Statens försvarshistoriska museer 96(1,2) Topham Picturepoint/Scanpix 97 Statens försvarshistoriska museer 97(2,3) The Bridgeman Art Library/IBL 99 Rolf Olsson/Sydsvenskan/IBL 107 Scanpix 109 Erich Lessing/IBL 112 Rainer Jahns/Fotex/IBL 131 Peter Segemark/Nordiska Museet 132 The Bridgeman Art Library/IBL 153 Arne Persson/Varberg Länsmuseum 155 AP/Scanpix 156(1) Lennart Isaksson/Scanpix 156(2) Omslag: Erich Lessing/IBL
Illustrationer Teckningar: Anders Nyberg Lodjur: Jonas Burman Samtliga kartor och porträtten på s 46: Liber Kartor Teckningen på s 82: Nils Stödberg
159
sommarlekar
vinterlekar
Spela kula
Snöbollskrig
Precis som idag spelade barnen kula på våren förr i tiden. Krukmakarna brukade tillverka färgglada kulor till dem. Ibland rullade barnen själva sina kulor av lera och lät dem soltorka. I Lund har man hittat kulor av bränd lera från 1100-talet.
Stina Andersson Elisabeth Ivansson
Redan på medeltiden brukade munkarna spela boll mot kyrkväggen eller klostermuren. På 1600-talet samlades folk på kyrkbacken efter gudstjänsten och spelade fotboll. Men de hade inte två lag med var sitt mål, som dagens fotboll, utan ett utelag och ett innelag som i brännboll. Bollarna var ofta gjorda av en uppblåst och torkad urinblåsa från en slaktad gris.
kan du läsa om hur det var att leva i Sverige på 1500- och 1600-talen. Vad läste folk, vad åt de och hur var det att vara barn? Du får också veta hur det gick till när Gustav Vasa besegrade den danske kungen och blev vald till kung. På 1600-talet var Sverige med i många krig och blev ett av Europas största länder. Hur mätte man tiden innan det fanns klockor? Varför blev det högsta mode bland män att bära peruk? Vad gjorde drottning Kristina i Rom? Det är några exempel på frågor du får svar på i boken.
2
H
I boken om historia 2
Boken om
O R T I IS
A
Fotboll
Hej!
A
Slå stenpick gick till så att man ställde upp fyra stenar på rad, de kallades för gumman. Sedan fick deltagarna kasta stenar på ”gumman” från ett visst avstånd. Flest träffar vann.
H
Slå stenpick
O T R S I I
Boken om HISTORIA 2
Boken om
2
En präst som hette Olaus Magnus skrev på 1500-talet en bok om livet i Norden. I den kan man läsa att barnen byggde höga fästningar av snö på vintern. Sedan delade de in sig i lag och hade snöbollskrig. Laget som lyckades inta den andra fästningen vann.
Skridskor Att åka skridskor var ett bra sätt att ta sig till kyrkan eller marknaden redan på medeltiden. Men barnen lekte också tafatt och ristade figurer i isen med skridskorna. Ibland anordnade man stora skridskotävlingar. Då samlades folk från flera byar vid en stor sjö för att slå vad om vilken åkare som skulle vinna loppet över sjön. Folk tillverkade skridskor av benpipor som vässades och smordes in i fett, eller så smidde smeden dem i järn. Skenorna bands fast under sulorna på vinterkängorna. Man åkte genom att staka sig fram med en lång pik.
Skidor Den äldsta skidan som har hittats är 5 200 år gammal. Den fanns i byn Kalvträsk i Västerbotten. Skidor användes mest vid jakt. Ofta åkte man med olika långa skidor. Man stod på den ena och sparkade sig fram med den kortare. Kanske var det samerna som uppfann skidan. I en bok från 1500-talet kallas samerna för skidfinnarna. Men barn åkte skidor då som nu bara för att det var kul.
Stina Andersson Elisabeth Ivansson
Best.nr 47-08254-4 Tryck.nr 47-08254-4