I Emma Leijnse arbetar som reporter på Sydsvenskan i Malmö och bevakar skol- och utbildningsfrågor.
över ett decennium har kunskapsnivån i den svenska skolan sjunkit, de senaste åren med rasande fart. Författaren har gett sig ut i skolvärlden för att söka förklaringen till varför svenska elevers resultat blir allt sämre i internationella mätningar. Med utgångspunkt i ett antal skolor skildrar Emma Leijnse i reportagets form vad som just nu händer i skolan. Trots att skolfrågorna ligger överst när befolkningen ska rangordna viktiga politiska frågor har det saknats en inblick i den värld som föräldrar, lärare och politiker brottas med varje dag. Hon ser ett Skolsverige som glider isär på grund av bostadssegregation, skolval och skolornas egna uppdelningar i svaga och starka elever. Där lärarna får allt mindre tid till att undervisa och där skolorna ofta går i omvänd riktning mot vad forskningen förordar. Men allt är inte nattsvart. Här ges ett antal goda exempel på skolor och kommuner som har lyckats – som har vänt dåliga resultat och gått i bräschen för utvecklingen inom skolan.
Emma Leijnse
GODKÄNT?
Magnus Oskarsson, fil.dr i naturvetenskapernas didaktik
Emma Leijnse
fot o : johan b ävman
”En mycket angelägen bok! Bland det mest insiktsfulla jag läst om svensk skola på länge.”
GODKÄNT? En reportagebok om den svenska skolan
”
Det är svinkallt ute och kvällens huvudpersoner från Nossebro sitter fast på ett tåg. Den hundra personer stora publiken i Johannesskolans aula får vänta i över en timme, men i salen är det varmt och det finns vatten och småkakor att trösta sig med. Efter artiklar och tv-inslag är Nossebro skola känd i Skolsverige, och många vill veta hur de burit sig åt. Personalen från Nossebro får långt fler förfrågningar om att föreläsa än de hinner med. Nästan alla som kommit för att lyssna jobbar i skolan. Till dem vänder sig Johanna Lundén när hon till slut anlänt. Nossebroskolans satsning på eleverna har inneburit vinster också för lärarna. – Två lärare i klassrummet är den bästa kompetensutveckling vi någonsin haft. Förr diskuterade vi sällan det som händer inne i klassrummet. Men när två har delat på samma lektion, så var det något helt annat. Plötsligt började vi prata om det som händer i klassrummet, för vi hade ju en gemensam upplevelse att diskutera, säger hon.
”
ISBN 978-91-27-13348-8
9 789127 133488
Leijnse-Omslag-Ny.indd 1,5
2012-03-22 13:54
InnehĂĽll
FÜrord 7 Flykten till den rätta skolan 9 Vägen utfÜr 32 �Dü var läraren en fÜrebild, det är inget jag vill tillbaka till� 48 Likvärdighet fÜr alla? 53 Frün sämst till bäst när alla fick vara med 76 �Om de kan, sü kan jag ocksü� 96 �Det känns som om jag springer i ett ekorrhjul� 110 Finsk framgüng 114 Okunnighetens marknad 130 Frün kunskapsfÜrmedlare till diversearbetare 151 �Min drÜm är att ha en elev som ifrügasätter allt jag säger� 172 Ska forskningen rädda skolan? 177 Vilka slutsatser kan man dra? 201 Tack 205 Referenser 207
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
FĂśrord
När jag bÜrjade skriva om skol- och utbildningsfrügor i Sydsvenskan drÜjde det inte länge innan ett trist faktum trängde sig pü: svenska elevers resultat i olika kunskapstest, büde svenska och internationella, sjunker. Sü har det varit i münga ür. VarfÜr? Den här boken är ett fÜrsÜk att fÜrklara det. Orsakerna är münga och komplexa och finns pü flera olika nivüer, sü jag har vikt ett kapitel üt respektive fÜrklaring. Sammanlagt tror jag att de till stor del kan besvara frügan. Under arbetets güng har jag intervjuat münga människor som pü olika sätt arbetar i skolan. Tre av dem har fütt varsitt eget kapitel där de für ge sin personliga syn pü den svenska skolan idag, vad den är och vad den borde vara. Ibland kan man fü intrycket av att den svenska skolan har misslyckats med det mesta. Det tror jag inte pü. Jag tror heller inte pü att saker och ting blir bättre av att man bara pekar pü det som är fel. DärfÜr har jag valt att ta med ett antal exempel pü skolor och kommuner som har lyckats – som har vänt düliga resultat, som har gütt emot det som 7
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
godkänt? skolor �brukar� gÜra, som gür i bräschen fÜr utvecklingen inom skolan. Südana goda exempel behÜvs, inte bara fÜr att de kan vara ett fÜrslag till lÜsning, utan ocksü fÜr att det de gÜr i allra hÜgsta grad kan användas som argument i skoldebatten. Är det rimligt att, efter att ha studerat hur undervisningen bedrivs i Finland, hävda att det behÜvs mer resurser till skolan fÜr att den ska bli bättre? Gür det att, efter att ha varit pü Rotundaskolan, fortsätta argumentera fÜr läxor? Och finns det fog fÜr att tycka att det är rätt med specialundervisningsgrupper efter att ha sett hur de gÜr i Nossebro? FÜr att fÜrstü vad som gütt fel i den svenska skolan, müste vi ocksü veta hur det ser ut när det blivit rätt. Den här reportageboken är ett fÜrsÜk att beskriva büda delarna.
8
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
Flykten till den rätta skolan
Solen strülar Üver skolgürden och ger flickan som gür fÜrbi en glÜdande gloria i det rÜdlätta hüret. Hon är tidig; skolan bÜrjar inte fÜrrän klockan ütta. Hon blir passerad av tjejen som endast motvilligt tog av sig sin keps i matsalen igür. Den är snygg och vit, dekorerad med ordet �Lebanon� i stora, glansgrÜna bokstäver rakt Üver pannan. Det är en solig vürmorgon som lockat en del att klä sig bara i shorts och T-shirt, medan den kyliga vinden für andra att dra sina tjocka jackor lite tätare runt kroppen. De fÜrsvinner in i nügon av de münga lüga tegelbyggnaderna som skolan bestür av. I mitten pü den asfalterade gürden tronar det fastgjutna pingisbordet i betong. Vaktmästaren Lasse LÜfgren hissar flaggan. Det är en speciell dag pü Augustenborgsskolan i MalmÜ, idag slutar deras rektor efter 43 ür pü samma skola. Felicia Flemming och Linnea Lundin Leijonhufvud i klass 8A cyklar till skolan när det är fint väder. Annars üker de buss. Sedan ürskurs fyra gür de i musikklass, en av de tvü som finns i MalmÜ. Liksom münga av deras klasskompisar kommer de frün en annan del av stan, eller frün 9
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
godkänt? nügon annan kommun, och skulle egentligen inte ha gütt pü Augustenborgsskolan om det inte varit fÜr musikklassen. Ibland pratar de om att de bor spridda Üver hela stan. – Vi har alltid haft det sü, vi vet inte hur det är att bo nära, säger Linnea. – Vi träffas ocksü pü fritiden, har klassträffar. Dü samlas vi och alla kommer frün sitt hüll, berättar Felicia. En klass i varje ürskull pü Augustenborgsskolan blir musikklass. Till den är det antagningsprov. Felicia och Linnea menar att det är lätt att se vilka elever som gür i musikklass. Som att killarna har lüngt hür. Att alla klasskompisar kramas med varandra. – Här är det ingen som slüss, vi är typ tÜntar fÜr vi är helt kära i varandra, säger Linnea. – Vi är lite sü att vi ska bryta normen. Det är som om alla fÜrväntar sig det. Det har blivit en självuppfyllande profetia att man ska sticka ut och vara nügonting, säger Felicia. Münga i klassen är ambitiÜsa. Att ha godkänt i alla ämnen är inte alls tillräckligt. – Vi blir sü uppmuntrade, vi blir uppfostrade att vara duktiga. Och det är press i vür klass, alla är sü himla duktiga, säger Linnea. – Vi har stÜrre ambitioner än de andra, menar Felicia. – Musikklasserna har bättre resultat. Lärarna sätter en hÜgre ribba fÜr oss, fast de kanske inte gÜr det medvetet, säger Linnea. Augustenborgsskolan ligger i Fosie, en av MalmÜs tio stadsdelar. Tillsammans med grannstadsdelen, den rikskända Rosengürd, sticker Fosie ut i MalmÜ stads 10
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
Flykten till den rätta skolan välfärdsindex. Här bor och lever de fattiga, de lügutbildade, de arbetslÜsa, de invandrade. Det framgür av all tillgänglig statistik: andelen vuxna människor som varken arbetar eller studerar är mer än dubbelt sü hÜg i Fosie som genomsnittet i Sverige. Andelen invandrare är fyra günger hÜgre. Mer än var femte invünare har inte gütt mer än grundskola (i Sverige totalt är det var sjunde), var fjärde familj är trüngbodd. Nästan hälften av barnen lever i fattiga familjer, mot ungefär vart tionde i Sverige totalt. Genomsnittssiffror är tydliga. Men de innebär ocksü en slags lÜgn, eftersom de dÜljer alla skillnader. Fosie har Üver 40 000 invünare. En del av dem bor i Kastanjegürden där gardinerna hänger prydligt arrangerade i vügform i villafÜnstren (røvballegardiner kallar danskarna dem, eftersom de ser ut som ett antal rumpor pü rad bredvid varandra). Andra bor pü Eriksfältsgatan 101, en stor grü koloss till hyreshus som ser ut som om man kÜpt det begagnat frün forna Östtyskland. – Där har de lakan i fÜnstren. Slitna och sneda. I bästa fall är de uppknutna pü dagen, men ibland inte. Här syns att man inte har tid och kraft till gardiner. Man kämpar med andra saker fÜr att Üverleva, säger chefen fÜr Barnoch ungdomskontoret i Fosie, Henric Kahlmeter. Hans arbetsrum ligger i ett stort komplex av byggnader som ocksü rymmer grundskola, gymnasium och musikhÜgskola. Han hittar en karta i rÜran i bokhyllan, breder ut den pü bordet och ritar tvü parallella streck rakt igenom stadsdelen. – NHL -korridoren brukar vi kalla den, som den kanadensiska hockeyligan. 11
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
godkänt? Men i detta fall stür fÜrkortningen fÜr Nydala, Hermodsdal och Lindängen. Här rullades hyresrätterna i miljonprogrammet ut, lite längre ut fÜr varje ürtionde. De befolkades med människor som rÜstade rÜtt och hade fütt jobb pü Kockums, istället fÜr att läsa vidare. Pü 1980-talet byggdes Lindängen som ligger längst ut. När omrüdet stod klart var Kockums pü fallrepet. – Hela Lindängen stod tomt, vad skulle man gÜra av det? Men samtidigt kom det nya invandrargrupper och man bÜrjade hyra ut, berättar Henric Kahlmeter. Pü sü vis blev arbetarkvarteren till invandrarkvarter. I mitten av 1990-talet, dü stor invandring samsades med en ekonomi som var nere fÜr räkning, lades grunden fÜr dagens NHL -korridor. Korridoren är benet i det T-formade omrüde i MalmÜ som sträcker sig Üver tre stadsdelar och som är Sveriges stÜrsta sammanhängande fattigomrüde. Inne i korridoren ligger det fyra hÜgstadieskolor. Ett tag pü 2000-talet var det bara tre, en skola var tvungen att stänga sitt hÜgstadium under flera ürs tid efter en lüng period av stÜk, elevflykt och düliga resultat. De elever som bor i villakvarteren och bostadsrätterna utanfÜr NHL korridoren, väljer andra skolor. Augustenborgsskolan är den enda av de fyra i korridoren som har en kÜ av elever. Som vi ska se, är musikklasserna svaret pü varfÜr det är sü.
12
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
Flykten till den rätta skolan
Relation fÜrst, kunskap sedan Ibland när han sitter vid sitt skrivbord vänder sig Henric Kahlmeter om fÜr att püminna sig om i vilket sammanhang han jobbar. Pü väggen bakom sig har han hängt bilder pü de människor som pü olika vis bestämmer Üver honom: utbildningsministern, skolkommunalrüdet i MalmÜ, den närmaste chefen i stadsdelen och ordfÜranden i stadsdelsnämnden. Men han tänker ocksü varje dag pü vem han egentligen jobbar fÜr: ungarna. De som bor i Fosie, vars genomsnittssiffror visar att var tredje av dem gür ut nian utan att vara behÜrig till gymnasiet, mot drygt var tionde i Sverige totalt. Men ocksü här täcker genomsnittssiffrorna Üver stora individuella skillnader: – Vüra mest toppresterande barn är invandrarbarn, säger han. I skolan som ligger vägg i vägg med Henric Kahlmeters arbetsplats hade hälften av eleverna ingen behÜrighet fÜrra üret. VarfÜr? – Vi har barn som vi müste gÜra undervisningsbara innan vi kan bÜrja undervisa. Münga barn kommer till skolan fÜr att fü en fristad och ha sociala relationer, inte fÜr att lära. Münga barn är oerhÜrt relationssÜkande, men har ändü ett avvaktande fÜrhüllningssätt till vuxna. De har münga krossade vuxenrelationer bakom sig, de kommer frün länder i krig och har lämnat efter sig mamma eller pappa, syskon, farmor, kusiner. I deras värld är vuxna südana som fÜrsvinner, säger Henric Kahlmeter. När han var liten skickade smüskollärarinnan hem 13
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
godkänt? barnen med dagens psalmvers att lära sig utantill och orden: �Kom ihüg barn, att repetition är kunskapens moder.� Psalmverserna har han glÜmt. – Men jag har fÜrvanskat min smüskollärarinnas utsago och sagt att relationer är kunskapens moder. Det är relationen som gÜr kunskapen bärkraftig. Men vi är inte sü bra pü att skapa relationer. När vuxenrelationerna brister sü blir kompisarna än viktigare. – Och sü blir vi fÜrvünade Üver att deras kompisnormer styr och inte vüra normer, och sü kallar vi det gängbildning, säger han. Henric Kahlmeter Ünskar sig inte mer pengar i fÜrsta hand. MalmÜ stad är generÜs mot skolorna i Fosie. Däremot Ünskar han sig att de där pengarna i mindre utsträckning kom som extra duschar fÜre valet eller som extra projektpengar. Han Ünskar sig mer kontinuitet i sina skolor. Samma lärare till eleverna, samma skolledning i münga ür, samma städare och fastighetsskÜtare, färre projekt som gÜr att vuxna kommer och gür i skolorna. – Det där Henry Ford-sättet att tänka, att var och en är duktig pü att sätta in sin skruv, det gÜr att man tappar ansvaret fÜr hela bilen. Inhyrda städfirmor eller fastighetsskÜtare och projekt skapar flyktiga vuxna i skolan som inte har en helhetssyn eller jobbar med värdegrundsfrügor. Ungarna behÜver se normala, arbetande människor, vuxna fÜrebilder som finns där och üterkommer under hela deras skoltid. Även om det är billigare att var och en är duktigare med sin skruv behÜver det inte betyda att slutprodukten blir bättre, säger han. 14
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
Flykten till den rätta skolan
Uppdelning som smittar av sig Det är bara tre lektioner kvar innan de ska spela upp sin lüt pü vürkonserten. Sü musikklass 8A har bestämt med sin musiklärare Marie Larsdotter att de ska ha lektion, trots att det egentligen är studiedag. Marie, klädd i svarta stÜvlar, kjol med klargula prickar och matchande glasÜgonbügar, är liten och smal, men gesterna är stora när hon dirigerar sin ensemble pü trummor, keyboard, gitarr, bas och piano. – Für jag hÜra ett E-moll. Ett, tvü, tre, fyr, kan jag fü hÜra ett G, och ett C. En av gitarrerna stämmer inte riktigt, Marie är snabbt framme och fixar det innan hon stür framfÜr klassen igen och klappar takten. De fyra startackorden spelas om och om igen. Marie sträcker händerna lüngt ut och markerar med sina händer när hon vill att eleverna ska sluta. – Ska vi kalla in süngarna nu? säger hon. De tre süngarna, som Üvat i ett annat rum, kommer injoggande som om de värmer upp. I värsta rockstjärnestil slänger de sina skjortor och tjocketrÜjor i en vid büge Üver klassrummet sü att de bara har T-shirts pü sig när de greppar mikrofonerna. Marie rättar till sina Üronproppar och ber gitarristerna sänka sina instrument lite sü att musiksalen och hÜgtalarna ska hülla. – Det här kan bli hur snyggt som helst! hojtar hon. 1980 var Sverige som allra mest jämlikt. Varken fÜrr eller senare har avstündet varit sü litet mellan dem som har minst och dem som har mest. Sedan dess har Üarna flutit 15
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
godkänt? isär – de Üar av människor som tjänar mer, och de som tjänar mindre. Särskilt märks det i de stÜrre städerna. De som har hÜgre utbildning, och de som har lägre. De som har hälsan, och de som inte har. De som har arbete, och de som gür pü bidrag. Svenskar och invandrare. Skillnaderna växer. Genomsnittsinkomsttagaren drar ifrün den som har minimilÜn. De mest hÜgavlÜnade drar ifrün de Üvriga. FÜr tio ür sedan hade de som bodde i de hundra rikaste postnummeromrüdena en genomsnittsinkomst som var fem günger hÜgre än i de fattigaste omrüdena. Idag är den ütta günger hÜgre. Kravet pü att man ska ha arbetat sig till rätten att ütnjuta ersättningen i arbetslÜshets- och fÜräldrafÜrsäkringen har inneburit att allt fler trillar igenom trygghetssystemen. – Alla siffror visar att ojämlikheten kommer att fÜrstärkas de kommande üren, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid LinnÊuniversitetet i VäxjÜ. Han har i tio ürs tid varit med och gjort Rädda Barnens rapporter om barnfattigdom. Men vi ser allt mindre av dem som inte har det som vi. De bor nügon annanstans. Segregation betyder uppdelning. När man talar om boendesegregation betyder det att vi alltmer bor tillsammans med människor som liknar oss själva. I vürt eget omrüde känner vi igen vüra grannar, de har samma utbildning, samma inkomst, samma bakgrund. Men när vi rÜr oss utanfÜr vürt eget omrüde är människorna som bor där allt mindre lika oss. Segregation kan vara frivillig eller pütvingad. När den är frivillig kallas den inte alltid fÜr segregation, som när 16
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
Flykten till den rätta skolan människor med pengar väljer att bosätta sig i omrüden där bara deras gelikar har rüd att bo. Segregation i folkmun betyder istället fattiga omrüden, befolkade av människor som inte har rüd med nügot annat. Segregation kan visa sig pü münga olika sätt – kÜn, ülder, utbildning – men tydligast syns det när människor delas upp pü grund av hur mycket pengar de har och vilket land de kommer ifrün. Forskare har funnit att segregationen sporrar sig själv – när det blir fler invandrare i ett omrüde sü flyttar svenskarna därifrün, ocksü de som trivs. Argumenten fÜr att ändü flytta handlar oftast om barnen: de ska inte bli i minoritet i skolan eller fÜrskolan, fÜräldrarna är oroliga fÜr barnens sprükutveckling och chans att lära sig saker. Segregation smittar. Man tar till sig värderingar och normer beroende pü vilket slags omrüde man bor i. När alla pü vüningsplanet är arbetslÜsa, eller när de flesta i trappuppgüngen är det, blir det normen. Den som växer upp i ett fattigt omrüde tenderar att fortsätta vara fattig.
Icke godkänt-skolorna Regeringen har identifierat Fosie som ett �utsatt omrüde�, ett omrüde att hülla särskild koll pü, ett omrüde som utmärker sig just genom att det inte hänger med. När ekonomin i Sverige gür ner, sü blir dalen djupare i Fosie. När det vänder uppüt, fÜljer inte Fosie med helt till toppen. När andelen människor som har ett jobb Ükar, sü Ükar det visserligen i Fosie ocksü, fast inte lika mycket. När andelen invandrare stiger i Sverige, märks det mest i omrüden 17
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
godkänt? som Fosie. Vid mitten av 1990-talet hade mindre än hälften av befolkningen i Fosie utländsk bakgrund; nu är det tvü tredjedelar. Inkomsterna halkar efter – den genomsnittliga inkomsten Ükar tre günger snabbare i Sverige som helhet, jämfÜrt med Fosie. De senaste 20 üren har andelen barn i fattiga familjer stigit rejält. Utbildning och inkomst är ganska nära fÜrknippade med varandra, men när det gäller vilken utbildning barnen i familjen für, väger fÜräldrarnas egen utbildning tyngre än den lÜn de rükar ha. Ocksü vad gäller utbildning halkar Fosie efter. Utbildningsnivün stiger i Sverige, men till den här delen av MalmÜ flyttar de hÜgutbildade inte. Det märks i skolorna, pü betygen och pü behÜrigheten till gymnasiet. Sverige som helhet har de senaste femton üren haft en svag men tydlig trend att färre och färre elever i nian blir behÜriga till gymnasiet. I Fosie gür kurvan inte lika konsekvent nerüt utan gÜr glädjeskutt uppüt vissa ür, men totalt har behÜrigheten bland omrüdets niondeklassare minskat med tio procentenheter de senaste tio üren. Fosie är bara ett av de omrüden där fler och fler obehÜriga elever samlas. I Sverige finns drygt 1 600 grundskolor med hÜgstadium. 150 av dem, mindre än en tiondel, stür fÜr en tredjedel av alla obehÜriga elever. I var och en av dessa skolor är det sammanlagt en hel klass, i genomsnitt 30 elever, som gür ut nian utan att vara behÜriga till gymnasiet. Gemensamt fÜr de här skolorna är att de ligger i fattiga, segregerade omrüden. Och de finns inte bara i storstäderna. De flesta kommuner som är stora nog att ha sitt eget miljonprogramsomrüde har ocksü nügon skola med väsentligt 18
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
Flykten till den rätta skolan sämre resultat än de andra, som de starka eleverna flyr ifrün och där de svaga blir kvar. Pü sü vis är skolflykten en nationell trend, inte alls bara koncentrerad till storstadsomrüdena. Skillnaderna kan bli än stÜrre i och med den nya gymnasiereformen, när ribban fÜr behÜrighet hÜjs. Istället fÜr krav pü godkänt i tre ämnen – svenska, matte och engelska – krävs nu godkänt i minst ütta ämnen fÜr att komma in pü ett praktiskt program, eller tolv ämnen fÜr att komma in pü ett teoretiskt.
Musiken räddade skolan Längs tre av väggarna i rummet sitter baserna, tenorerna, altarna och sopranerna, varje stämma fÜr sig. Vid den fjärde stür musikadjunkten Katalin Wagner vid pianot. När hon kliver ut mitt pü golvet är det dags fÜr uppvärmning. – Sträck ordentligt pü er, utan att Üversträcka. Stü med fÜtterna i axelbredd, instruerar hon. Eleverna rullar med huvudena, klappar sig lite pü kinderna fÜr att värma upp, och ljuder efter Katalin i korta melodislingor. Uppüt och nerüt gür ljudet, Katalin fÜre och eleverna efter, i en väl inÜvad rutin där den ena slingan knappt hinner sluta fÜrrän den andra tar vid. Om bara ett par veckor är det dags fÜr uppvisningen i skolan. Men kÜren ska ocksü Üva till en annan konsert som de ska ha tillsammans med en vuxenkÜr. Den ena lüten, en kärleksballad, sitter bra. �I reach to you, you reach to me, no matter where I go I know you’ll always be ‌� 19
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
godkänt? Tvü tjejer flÜrtar glatt med varandra till refrängtexten. Sü snart süngen upphÜr fylls salen av rastlÜs tonürsenergi, som für fÜtter att flytta sig, hür att flyga, fingrar att plocka och pilla. Men tvü takter in i �Den blomstertid du kommer� är all oro borta – kvar är sextio raka ryggar och koncentrerade ansikten som gÜr all hÜgtidlighet i texten rättvisa. I trettio ür har Katalin Wagner jobbat som musiklärare. I mitten av 1990-talet blev hon handplockad frün grannskolan till Augustenborgsskolan, som hade varit nedläggningshotad ett par günger det senaste decenniet. Elevunderlaget var fÜr düligt. Det var lärarkollegiet som kläckte idÊn att ha musikklasser. Det var inne med profilering och efter att ha haft flera färgstarka musiklärare satt musiken i väggarna pü Augustenborgsskolan. Katalin sträcker ut sig i stolen i lärarrummet. Hon har ocksü jobbat ett ür pü den andra skolan i MalmÜ som har musikklasser, berättar hon. Den ligger i en socialt sett mycket mer välmüende stadsdel. – Jag tyckte det var kul att det skulle bli musikklassverksamhet i �fel del av stan�, säger hon och ser fÜrtjust ut när hon markerar citattecken med fingrarna. Musikklasserna blev en omedelbar succÊ. Elever bÜrjade sÜka sig hit frün andra delar av stan och andra kommuner. Idag tvekar inte skolans rektor Margareta Palmquist att säga att det var musikklasserna som räddade skolan. Linnea och Felicia skulle i alla fall inte gütt här om det inte varit fÜr musiken. 20
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
Flykten till den rätta skolan Vad har musikklassen betytt fÜr skolan? frügar jag Katalin. – I vilken ände ska jag bÜrja? Upptagningsomrüdet blev väldigt mycket bredare. Vi har fütt nya sociala inslag och det är väldigt positivt. Det är bra fÜr eleverna att fü en spegling av hur samhället ser ut. Integrationsmässigt var det lysande. Frün büda hüll, büde fÜr dem som kommer hit frün andra delar av stan, men ocksü att de som bor här känner att deras skola är av intresse. Konserterna som musikeleverna ger är inte bara en kul upplevelse fÜr de andra eleverna. – Det är fostrande att sitta som publik. Man kan inte säga att ungarna här annars är flitiga att gü pü konserter. Bara att üka in till centrum är ett fÜretag. De kan se att man som ung kan üstadkomma väldigt mycket, det kan de inympa lite till sig själva, säger Katalin. Nu har Augustenborgsskolan haft kÜ i münga ür, inte bara till musikklasserna. Andelen behÜriga till gymnasiet fÜr de senaste ürens nior ligger visserligen under genomsnittet fÜr riket, men ser okej ut jämfÜrt med münga andra MalmÜskolor, särskilt jämfÜrt med andra skolor i Fosie. En attraktiv profil var alltsü Augustenborgsskolans smala lycka. Men ocksü det faktum att det hade blivit mÜjligt fÜr eleverna att välja vilken skola de ville gü pü.
Skolval fÜrstärker skillnaderna Att välja skola har blivit allt vanligare, och det gäller inte alls bara friskolor. Lika vanligt är att välja en annan kommunal skola än den som ligger närmast. 21
B/HLMQVHB*RGNDQW"BLQODJD LQGG
I Emma Leijnse arbetar som reporter på Sydsvenskan i Malmö och bevakar skol- och utbildningsfrågor.
över ett decennium har kunskapsnivån i den svenska skolan sjunkit, de senaste åren med rasande fart. Författaren har gett sig ut i skolvärlden för att söka förklaringen till varför svenska elevers resultat blir allt sämre i internationella mätningar. Med utgångspunkt i ett antal skolor skildrar Emma Leijnse i reportagets form vad som just nu händer i skolan. Trots att skolfrågorna ligger överst när befolkningen ska rangordna viktiga politiska frågor har det saknats en inblick i den värld som föräldrar, lärare och politiker brottas med varje dag. Hon ser ett Skolsverige som glider isär på grund av bostadssegregation, skolval och skolornas egna uppdelningar i svaga och starka elever. Där lärarna får allt mindre tid till att undervisa och där skolorna ofta går i omvänd riktning mot vad forskningen förordar. Men allt är inte nattsvart. Här ges ett antal goda exempel på skolor och kommuner som har lyckats – som har vänt dåliga resultat och gått i bräschen för utvecklingen inom skolan.
Emma Leijnse
GODKÄNT?
Magnus Oskarsson, fil.dr i naturvetenskapernas didaktik
Emma Leijnse
fot o : johan b ävman
”En mycket angelägen bok! Bland det mest insiktsfulla jag läst om svensk skola på länge.”
GODKÄNT? En reportagebok om den svenska skolan
”
Det är svinkallt ute och kvällens huvudpersoner från Nossebro sitter fast på ett tåg. Den hundra personer stora publiken i Johannesskolans aula får vänta i över en timme, men i salen är det varmt och det finns vatten och småkakor att trösta sig med. Efter artiklar och tv-inslag är Nossebro skola känd i Skolsverige, och många vill veta hur de burit sig åt. Personalen från Nossebro får långt fler förfrågningar om att föreläsa än de hinner med. Nästan alla som kommit för att lyssna jobbar i skolan. Till dem vänder sig Johanna Lundén när hon till slut anlänt. Nossebroskolans satsning på eleverna har inneburit vinster också för lärarna. – Två lärare i klassrummet är den bästa kompetensutveckling vi någonsin haft. Förr diskuterade vi sällan det som händer inne i klassrummet. Men när två har delat på samma lektion, så var det något helt annat. Plötsligt började vi prata om det som händer i klassrummet, för vi hade ju en gemensam upplevelse att diskutera, säger hon.
”
ISBN 978-91-27-13348-8
9 789127 133488
Leijnse-Omslag-Ny.indd 1,5
2012-03-22 13:54