9789170277641 by Smakprov Media AB

ett begripligt språk och med massor av exempel hämtade just från kulturarbetarnas verksamhet. Här hittar du allt du undrar över som egen företagare.

UR INNEHÅLLET

Björn Lundén

Vad är en kulturarbetare? • Anställning eller näringsverk samhet • Enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag • När du startar eget • Registrering • Firma och firmateckning • A-kassa • Upphovsrätt • Mönsterskydd • Kommissionsförsäljning • Prissättning • Löpande redovisning • Socialavgifter • F-skattsedeln • Moms • Skattekonto och skattedeklaration • Avdrag • Intäkter • Bilen • Lokaler • Inventarier • Lager • Räntefördelning • Expansionsfond • Periodiseringsfonder • Deklarationshandledning • Skatteberäkning

FÖRFATTAREN Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt, ekonomi och juridik för företag och företagare. Han anlitas ofta som föredragshållare och skribent när det gäller skatt och ekonomi för kulturarbetare.

Kulturarbetarboken

KULTURARBETARBOKEN är skriven på

BJÖRN LUNDÉN

Kultur arbetar boken

Ekonomi • Skatt • Deklaration 13:e upplagan

– K UNSKA PSF ÖRE T A GE T F ÖR F ÖRE T A GSKUN SKA P –

www.blinfo.se

Kulturarbetarboken skatt deklaration ekonomi juridik av BjĂśrn LundĂŠn

13:e upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se. Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2012. Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 500 exemplar hos Elanders i Vällingby. Sammanlagt har tidigare upplagor av boken tryckts i ca 21 000 exemplar. Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g och omslaget på Invercote G 240g. Trettonde upplagan, januari 2012 ISBN 978-91-7027-764-1

Innehåll Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Vad är en kulturarbetare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Anställning eller näringsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Hobby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 A-kassa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Starta företag Företagsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vilken företagsform är bäst? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . När du startar eget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Registrering hos Bolagsverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skatte- och avgiftsanmälan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

29 49 52 55 57

F-skatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Ekonomi och juridik Redovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prissättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommissionsförsäljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

71 81 86 89

Skatt, avdrag och moms Skatteregler för kulturarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Skattekontot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Egenavgifter och löneskatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Sjuk- och föräldrapenning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .117 Moms. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Intäkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Avdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Inkomstuppdelning i familjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .178 Lager . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Bilen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187

Lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Inventarier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Räntefördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 Periodiseringsfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 Expansionsfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Skatteplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .210 Deklaration Inkomstdeklarationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Avveckling Avveckling av företaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243

Om boken Kulturarbetare är en speciell grupp, inte minst ur skattesynpunkt och momssynpunkt. Därför har jag skrivit denna specialbok, som i mycket liknar vår bok ENSKILD FIRMA . Jag är glad över att ha fått så mycket uppskattning för boken. Många kulturarbetare har hört av sig och berättat att de känner igen sin situation. Tack vare att de delat med sig av sina erfarenheter har innehållet i boken utvecklats. Jag tror också att boken kan vara en bra handledning på redovisnings- och revisionsbyråer. Nytt i denna upplaga Denna upplaga av boken är uppdaterad med: • • • • • • • • • • •

Deklarationshandledning för taxeringen 2012. Aktuella sifferuppgifter. Aktuella skatteregler, bland annat om kvittning. Aktuella rättsfall Ändringarna i bokföringslagen som trädde i kraft 1 januari 2011. Den nya skatteförfarandelagen som trädde i kraft 1 januari 2012. F-skattsedeln är borttagen och ersatt av godkännande för F-skatt. Nya bestämmelser om momsredovisningen. Ett antal nya rättsfall. Nya bestämmelser om momsredovisningen. Nyheter som är på gång under 2012.

Deklarationshandledning I slutet av boken finns en utförlig deklarationshandledning som behandlar blanketten NE. Även om du inte tänker göra din deklaration själv, tycker jag att du ska läsa texten, eftersom den innehåller mycket matnyttigt. I den här boken utgår jag från att du gör förenklat årsbokslut samt att du använder kontantmetoden i redovisningen och bokslutsmetoden när det gäller momsen. Så gör de allra flesta kulturarbetare som gör sin deklaration själv.

Om boken Uppslagsbok Vissa saker finns förklarade på flera ställen i boken. Det är för att boken ska kunna användas som uppslagsbok. Du ska inte behöva läsa igenom hela boken för att få en heltäckande förklaring av något speciellt avsnitt. Hänvisningar till andra böcker Ämnet för denna bok är mycket stort och jag har valt att skriva om det jag känner är viktigast. Vissa områden har jag behandlat mera kortfattat. Det gäller framför allt där vi har gett ut separata böcker i ämnet. Du kommer alltså att hitta en hel del hänvisningar till andra böcker som du kan läsa om du vill fördjupa dig i ett visst ämne. Bokens webbplats – uppdateringar och dokument På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under längre tid. Du hittar även relevanta lagtexter som inkomstskattelagen mfl. • • • •

Gå till www.blinfo.se Välj Gratistjänster Välj BL BokPlus Välj boktiteln Kulturarbetarboken.

Faktabank I Faktabanken på www.blinfo.se finns uppgifter om statslåneränta, basbelopp, traktamente, milavdrag mm. Välj Gratistjänster i menyn. Tack Jag vill passa på att tacka alla läsare som har hört av sig med tips och idéer till förbättringar. Du får gärna höra av dig du också. Tack också till alla kursdeltagare som jag har mött under årens lopp. Näsviken i januari 2012 Björn Lundén

Vad är en kulturarbetare? I det här kapitlet får du grundläggande fakta om det skatterättsliga begreppet kulturarbetare. I nästa kapitel kan du läsa om de viktigaste skillnaderna mellan ha enskild firma och vara anställd.

Den här boken handlar om skatt, ekonomi och juridik för kulturarbetare. Men vad är egentligen en kulturarbetare? Någon etablerad definition finns inte. Skatteverkets definition För de fritt arbetande kulturarbetarna (vad det nu är) finns det en hel del speciella regler. Dessa går jag igenom i kapitlet Skatteregler för kulturarbetare. Skatteverket definierar fritt arbetande kulturarbetare i två steg. Först ska man bedöma om den som arbetar med kultur är näringsidkare eller inte. Sedan blir nästa fråga om personen är en fritt utövande kulturarbetare. Näringsverksamhet? Det är svårt att göra bedömningen om en kulturarbetare är näringsidkare eller anställd. För att vara näringsidkare krävs att man uppfyller kraven på • självständighet (läs om detta i kapitlet Anställning eller näringsverksamhet) • varaktighet • vinstsyfte (läs om detta i kapitlet Hobby). Fritt utövande kulturarbetare? En fritt utövande kulturarbetare är en person som är näringsidkare och som • ägnar sig åt skapande eller annat konstnärligt arbete • är yrkeskunnig inom sitt område • ägnar sig yrkesmässigt åt konstnärligt arbete, dvs krav på kontinuitet och/eller kvantitet.

Vad är en kulturarbetare? Det är Konstnärsnämnden i samarbete med Sveriges författarfond som har tagit fram de här kriterierna. De verksamheter som omfattas av kulturarbete hör i normalfallet till någon av kategorierna bild, ord, ton, scen och etermedia. Exempel på kulturarbetare Begreppet bild får inte tolkas som enbart ett tvådimensionellt begrepp. Även tredimensionella föremål kan vara bilder både ur språklig och skattemässig synvinkel. Därmed kan givetvis skulptörer, och hård- och mjukslöjdare vara kulturarbetare. Kravet på yrkesmässighet betyder inte att du behöver arbeta med den konstnärliga verksamheten på heltid. Det går bra med en ganska blygsam del av din tid. Här är några exempel på vilka jag anser kan vara kulturarbetare: • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

animatörer artister och skådespelare bildkonstnärer cirkusartister dansare dramatiker filmare formgivare fotografer författare grafiker guld- och silversmeder illustratörer och tecknare journalister keramiker kompositörer konstnärer koreografer läromedelsförfattare mimare musiker producenter regissörer scenografer skulptörer slöjdare sångare textförfattare textilkonstnärer översättare.

Anställning eller näringsverksamhet Kulturarbetare kan bedriva sin verksamhet som anställda eller som näringsidkare (företagare). I många fall kan man själv välja men i vissa fall måste man anpassa sig till vad uppdragsgivaren vill eller kräver. Man kan också av praktiska skäl (ekonomiska skäl) vara tvungen att ta hänsyn till exempelvis a-kassereglerna (se kapitlet A-kassa). Skattereglerna är i stort sett likadana oavsett om man är anställd eller näringsidkare, i vissa fall dock något mer gynnsamma för näringsidkare, eftersom avdragsmöjligheterna är större i inkomstslaget näringsverksamhet än i inkomstslaget tjänst. Frilans Begreppet frilans används både för anställda och för näringsidkare. Det står för att man ofta själv skaffar uppdrag och att man ofta har ett flertal olika uppdragsgivare varje år. Även om man anställs för de olika uppdragen kommer man därför att bedriva en verksamhet som liknar ett eget företag. Både näringsverksamhet och anställning Det är det vanligt att ha både närings- och anställningsinkomster. I så fall ska du ha ett godkännande för F-skatt med villkor. Läs om detta i kapitlet F-skatt. Den vanliga verksamheten (måleriet, författarskapet, musicerandet etc) är själva näringsverksamheten. Om du får tillfälliga uppdrag som har en naturlig anknytning till den vanliga verksamheten, t ex föredrag eller information om den egna verksamheten, så ska även den intäkten tas upp i näringsverksamheten. Andra uppdrag, t ex föredrag som inte handlar om din egen verksamhet, läraruppdrag eller anställning i projekt ska normalt sett redovisas som inkomst av tjänst, dvs som en vanlig anställningsinkomst.

Anställning eller näringsverksamhet

All inkomst som Lena får när hon säljer sina tavlor är inkomst av näringsverksamhet. Om hon får ett uppdrag att föreläsa om sin egen konst ska intäkten ingå i näringsverksamheten. Om hon däremot föreläser eller är lärare i en studiecirkel om konst i allmänhet så ska den inkomsten redovisas som inkomst av tjänst.

Näringsverksamhet kräver självständighet En näringsverksamhet kännetecknas av självständighet. Om du inte anses tillräckligt självständig gentemot uppdragsgivaren kan Skatteverket betrakta dig som anställd och vägra att ge dig ett godkännande för F-skatt. Om du inte har godkännande för F-skatt är det uppdragsgivaren som ansvarar för att socialavgifter och skatt betalas på din ersättning. Om vi vänder på det och du själv tänker anlita någon som underentreprenör för att utföra en tjänst åt dig (när någon säljer varor till dig gäller inte detta) är det viktigt att den du anlitar verkligen betraktas som egenföretagare av Skatteverket (har godkännande för F-skatt). Annars riskerar du att behöva betala in skatt och arbetsgivaravgifter, trots att ni har kommit överens om att den du anlitar ska stå för detta. För en möbelsnickare kan det vara frågan om att anlita någon för att klä stolsitsar eller ytbehandla ett skåp, en bildvävare kan leja någon att göra själva vävningen, en bildkonstnär kan anlita någon för att göra delar av ett utsmyckningsarbete, en författare kan anlita någon för korrekturläsning, en musiker kan få ett musikarrangemang gjort osv.

Om den du tänker anlita åberopar sitt godkännande för F-skatt behöver du aldrig betala arbetsgivaravgifter. En förutsättning är att godkännandet omfattar den typ av tjänst som ska utföras. Vid uppenbara anställningsförhållanden får inte godkännandet åberopas. Utsmyckningsuppdrag Om du som konstnär gör en utsmyckning åt ett företag kan du alltid räkna det som ett självständigt uppdrag, dvs du tar in det i din näringsverksamhet och redovisar själv skatt och egenavgifter. Men när kommuner, landsting och länsarbetsnämnder lägger ut jobb vill man ibland att konstnären ska anses som anställd under uppdragstiden. Då räknas den ersättning du får som inkomst av tjänst, men du kan ändå redovisa inkomsten på näringsbilagan. Läs mer om detta i kapitlet Inkomstdeklarationen. 12

Anställning eller näringsverksamhet Studiecirklar När du arbetar som lärare i en studiecirkel eller någon annan kursverksamhet räknas det oftast som en anställning. Men om du håller en studiecirkel i t ex målning hemma i din egen ateljé och använder din egen utrustning kan det komma i ett annat läge eftersom du då styr verksamheten mera efter ditt eget huvud. Andra fall där du i princip kan välja mellan att ta emot ersättning som egen företagare eller som anställd är när du sysslar med • • • •

rådgivning och andra konsultuppdrag tidningsartiklar illustrationer kurser och föredrag.

Musiker och artister Som musiker räknas du ibland som anställd när du gör ett arbete hos en lokal arrangör. Arrangören betalar då arbetsgivaravgifter och drar preliminär skatt enligt speciella regler. Alternativet är att du har ett bolag som tar emot arvodet eller att du själv har ett godkännande för F-skatt. Följande alternativ kan man tänka sig: • Den som har godkännande för F-skatt betalar själv sina egenavgifter. • Uppdragsgivaren betalar arbetsgivaravgifter för den som inte har godkännande för F-skatt. • Du betalar själv dina egenavgifter – trots att det är en tjänsteinkomst, en så kallad T1-inkomst. I kulturarbetarvärlden kan detta vara aktuellt för royalty eller arvode för enstaka konstnärligt eller litterärt arbete och det inte rör sig om en anställning eller ett uppdrag. Ett exempel när du kan få en sådan inkomst är om du skulle skriva en bok som du får publicerad. Du har skrivit den helt på eget initiativ och på din fritid, alltså ingen anställning. Samtidigt har du skrivit endast en bok, och det har du sannolikt gjort för att du tyckte att det var kul – alltså utan vinstsyfte – vilket innebär att det inte är en näringsinkomst. A-kassan En nackdel med att vara egen företagare är att det blir problem när du är arbetslös. Läs mer om detta i kapitlet A-kassa. Faktureringsbolag En möjlighet för dig som inte är näringsidkare, men som i princip vill kunna agera som en sådan när du får ett erbjudande om ett uppdrag, kan vara att anlita ett faktureringsbolag. Läs mer om detta i kapitlet A-kassa. 13

Anställning eller näringsverksamhet Rabatter Många leverantörer av material och verktyg kräver att du har registrerad firma (eller godkännande för F-skatt) för att du ska få rabatter av olika slag. Detaljhandeln vill inte att deras kunder hoppar över dem och handlar direkt av grossisterna. Därför har grossisterna denna spärr för att inte stöta sig med sina kunder inom detaljhandeln. För sådana krav på att du har registreringsbevis finns det givetvis inget stöd i några lagar och paragrafer. De bottnar enbart i missuppfattningen att den som har registrerat en firma också driver ett företag. Men det lönar sig sällan att upplysa motparten om detta faktum. Det är enklare att skaffa ett registreringsbevis om någon begär det. Upphandling När stat, kommun och landsting gör upphandlingar kollar de ofta med Skatteverket och Kronofogden att du har firma och att du har betalat dina skatter och avgifter. Det finns konstnärer som gått miste om utsmyckningsuppdrag för att de inte har redovisat näringsinkomster eller har restförda skatter hos Kronofogden. Prissättning Om du är anställd, är det arbetsgivaren som står får socialavgifterna och som betalar semesterersättning mm. Är du näringsidkare ska du stå för detta själv, vilket påverkar den ersättning du bör ha per timme uppåt. Läs om detta i kapitlet Prissättning.

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILLAKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILLAKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG