{' '} {' '}
Limited time offer
SAVE % on your upgrade.

Page 1

CHARTER

H I STOR IA Thomas von Seth


Av Thomas von Seth har tidigare utgivits:

Maldiverna – en guide för resenärer och dykare (Platypus, 1996) Älskade charter (Vagabond Media, 2001)

www.charterhistoria.se www.vivlio.se www.ikolog.se

Charterhistoria ISBN: 978-91-975681-8-0 Författare, research och grafisk form: Thomas von Seth Korrektur och grafisk konsultation: Eva Bengtsson Utgiven av: Vivlio Förlag, 2008 Omslagsbilder: Lars-Åke Holsts arkiv (en tidig charterresa med buss), Fritidsresor (katalog 1968-69), Ving (Transairflygplan, katalog 1967) Tryckt hos: Davidsons Tryckeri AB, Växjö © 2008 Vivlio Förlag och Thomas von Seth Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, annat än i samband med recension, är enligt Lag om upphovsrätt förbjudet utan särskild överenskommelse med Vivlio Förlag.


INNEHÅLL

Förord....................................................................................... 11 Inledning.................................................................................. 13 Charterresor................................................................................................................. 15

Redan de gamla grekerna. . ..................................................... 21 Antik turism................................................................................................................. 22 Medeltiden.................................................................................................................... 23 Renässansen, Grand Tour och tidigt 1800-tal...............................................................24 Hälsa och rekreation.....................................................................................................24

Det moderna resandet............................................................ 25 Thomas Cook................................................................................................................ 25 Ikaros dröm..................................................................................................................28

Charterflygets födelse.......................................................... 33 heb-resor..................................................................................................................... 33 Reso..............................................................................................................................36 Reso Resebyrå...............................................................................................................38


En ny idé? . . ................................................................................. 41 Transair......................................................................................................................... 43 Svensk Flyg- och Bussresetjänst....................................................................................46 Brodin Touring.............................................................................................................58 Svenska Journalens Resor, Europa-resor och ett par till................................................ 60 Första chartern till London, Paddans............................................................................ 60 Scandinavian Touring................................................................................................... 61 Trivselresor................................................................................................................... 62

Ving............................................................................................ 67 Vingresor......................................................................................................................68 Scanair.......................................................................................................................... 70 Club 33......................................................................................................................... 72 sas Leisure Group........................................................................................................76 Airtours........................................................................................................................ 77 Spies och Tjæreborg.....................................................................................................78 MyTravel.......................................................................................................................78 Thomas Cook................................................................................................................ 80

Fritidsresor............................................................................. 83 ica-kuriren.................................................................................................................. 87 Temaresor..................................................................................................................... 91 Sportresor..................................................................................................................... 92 Transwede..................................................................................................................... 92 Spaintours.....................................................................................................................94 Royal Tours................................................................................................................... 95 Fritidsresegruppen........................................................................................................96 Nordpool......................................................................................................................96 Thomson....................................................................................................................... 99 Preussag......................................................................................................................100

Atlas Resor............................................................................. 103 Apollo.. .................................................................................... 111 Holidays...................................................................................................................... 113 Kuoni.......................................................................................................................... 113


Always tours........................................................................... 115 Solresor och STS.................................................................... 119

Alpresor......................................................................................................................119 Solresor.......................................................................................................................120

SJR och Ticket. . ....................................................................... 123 Statens Järnvägar – sj.................................................................................................. 123 sj Resebyrå.................................................................................................................124 Ticket Resebyrå...........................................................................................................126 Ticket Selection...........................................................................................................129

Många kom, de flesta försvann........................................... 131 Periklis Resor.............................................................................................................. 131 Tour Air Sweden.........................................................................................................132 Budget 2000...............................................................................................................134 Hellas Tours................................................................................................................135 Helios Resor................................................................................................................136 Expressresor............................................................................................................... 137 Aer Olympic och Viva Holidays..................................................................................138 Thomas Johansson......................................................................................................140

2000-talet............................................................................... 143 Airtours......................................................................................................................144 Detur..........................................................................................................................145 Nazar.......................................................................................................................... 145 GoStay Travel..............................................................................................................146 Traxx Travel................................................................................................................146 Turkietresor................................................................................................................ 147 Hösten 2008................................................................................................................ 147

Danska influenser................................................................. 149

Tjæreborg Rejser.........................................................................................................149 Sterling....................................................................................................................... 151 Spies Rejser.................................................................................................................155 Conair.........................................................................................................................156 En påhittad historia....................................................................................................160


Norska influenser................................................................. 163 Braathens safe........................................................................................................... 163 Saga Solreiser..............................................................................................................165

Omvärlden påverkar . . ............................................................ 169

Politisk oro..................................................................................................................169 Naturkatastrofer.......................................................................................................... 173 Ekonomisk oro........................................................................................................... 173

Flodvågskatastrofen 2004.. .................................................. 175 Framtiden............................................................................... 195 Chartern är död, länge leve chartern! ......................................................................... 195 av Lennart Käll, Ticket Travel Group

Personligt bemötande, miljö och ny teknik bygger framtidens turism........................196

av Johan Lundgren, Fritidsresegruppen

En bekväm semesterform........................................................................................... 197

av Sam Weihagen, Thomas Cook Northern Europe

BILAGOR

Charterhistoria i årtal....................................................... 201 Källor..................................................................................... 209

Muntliga källor...........................................................................................................209 Litteratur.....................................................................................................................210 Övriga skriftliga källor................................................................................................ 211

Index. . ...................................................................................... 213 Om författaren...................................................................... 221


förord

I samband med sitt 40-årsjubileum, 2001, ville Fritidsresor ge ut en bok om charterresandets historia. Man kontaktade mig och frågade om jag, såsom oberoende extern skribent, ville åta mig uppgiften och jag tackade omedelbart ja. Detta hade ju aldrig tidigare gjorts! Till en början trodde jag att det skulle vara en enkel uppgift, branschen hade ju inte mer än knappt femtio år på nacken och det mesta torde vara väl dokumenterat. Så var det dock inte. Den skriftliga dokumentationen visade sig vara – i bästa fall – mycket bristfällig och jag fick istället söka upp många av de pionjärer som var med från allra första början för att ta del av deras erfarenheter. Deras berättelser, tillsammans med en hel del ”grävande” bland företagsinterna skrifter, tidningar och Kungliga bibliotekets ansenliga samling av gamla charterbroschyrer resulterade i boken Älskade charter (Vagabond Media, 2001). Så småningom var dock Älskade charter helt slutsåld samtidigt som jag fick allt fler påstötningar om hur viktigt det är att charterns historia finns dokumenterad. Efter att ha förankrat tanken med min tidigare uppdragsgivare bestämde jag mig därför för att på egen hand ge ut en ny, omarbetad och betydligt mer omfattande bok om charterresandets historia. Denna bok bygger till en del på Älskade charter men materialet har väsentligen utökats – dels med fler arrangörer, dels med allt som skett i branschen sedan millennieskiftet. Ett kapitel ägnas dessutom helt åt den största tragedin som någonsin drabbat branschen: flodvågskatastrofen annandag jul 2004. Under arbetet med båda böckerna har jag försökt vara så förutsättningslös som möjligt och – så långt det nu gått – undvikit att lägga personliga värderingar på händelseförloppet. Samtidigt är jag medveten om att ingen skribent, hur väl han än vill, kan förhålla sig helt neutral till sitt ämne. Trots att jag gjort mitt yttersta för att – där det funnits möjlighet – kontrollera alla uppgifter med flera oberoende källor är jag medveten om att det på sina håll både saknas information och förekommer felaktigheter. På www.charterhistoria.se finner Du en sida med kommentarer, rättelser och tillägg. Hittar Du något Du tycker bör ändras eller kompletteras är Du välkommen att höra av Dig till mig, kontaktuppgifter finns på samma sida. Där finns även en uppdatering om vad som hänt i branschen sedan boken trycktes. Jag vill också här passa på att tacka alla dem vars hjälp gjort detta arbete möjligt; en komplett förteckning över dessa finns i avsnittet Källor i bilagorna längst bak i boken. Speciellt vill jag dock framhålla Sam Weihagen på Thomas Cook samt Johan Lundgren och Lottie Knutson på Fritidsresor, som haft stort tålamod med alla mina frågor. Vidare vill jag nämna Therése Gustafsson som, helt osjälviskt, detaljerat berättat om sina oerhört traumatiska upplevelser under flodvågskatastrofen annandag jul 2004. Ett stort tack också till två flygentusiaster som förutom sin kunskap om gamla charterflygbolag bidragit med ett stort antal av bilderna i boken: Hans Jakobsson och Lars-Åke Holst. Och till Birgitta Nyström för att jag fått använda några sidor ur hennes privata fotoalbum. Till sist vill jag också rikta ett stort tack till Eva Bengtsson, som inte bara läst korrektur utan också i hög grad bidragit med synpunkter och råd gällande den grafiska utformningen av boken. Lidingö i oktober 2008 Thomas von Seth

7


bild: ving


CHARTERFLYGETS FÖDELSE

A

ndra världskriget satte effektivt stopp för all form av svensk turism i utlandet. När kriget äntligen var slut fanns därför ett stort uppdämt behov av att ”se världen”, ett behov som snart skulle tillfredsställas av en uppsjö av resebyråer och researrangörer. Gruppresor med buss, och ibland tåg, arrangerades till bland annat Frankrike, Holland, Italien, Schweiz och Spanien. Bland dessa första arrangörer fanns en präst i den lilla danska byn Tjæreborg, utanför Esbjerg. Redan den 8 juli 1950 rullade två av hans bussar, med förväntansfulla danska semesterfirare, över den spanska gränsen. Prästen hette Eilif Krogager och föga anade han då hur hans lilla reseverksamhet skulle komma att växa.1 Krogager är bara ett av många exempel på den tidens pionjärer inom resebranschen. Att han överhuvudtaget satte igång med sin reseverksamhet berodde mer på en tillfällighet än på en målmedveten satsning. Han lär ha börjat i en mycket blygsam skala, genom att arrangera kortare bussresor för sina församlingsmedlemmar. Så småningom insåg han dock potentialen och gjorde allt djärvare satsningar. En annan researrangör, som även den kom till mer eller mindre av en slump, är HEBResor. Grundaren hette Hans Erik Börjeson – det är för övrigt initialerna i hans namn som givit företaget dess namn.

heb-resor

Hans Erik Börjeson var redan som ung intresserad av resor. Under gymnasietiden hade han bland mycket annat varit skolgruppsguide hos Svenska Turistföreningen, då han visade Skansen och Stadshuset, och han hade dessutom sommarjobbat på Reso. Men en framtid som researrangör hade han troligen knappast tänkt sig när han, som 22-åring med drömmar om en litterär framtid, tidigt på våren 1950 befann sig i Paris för KFUM:s räkning. Målet var att han, dels skulle sätta sig in i det lokala KFUM-arbetet, dels i rörelsens

1

Se sidan 149.

33


Charterhistoria internationella verksamhet. Men det var i Paris han bestämde sig för att satsa på resor. HEB-Resors allra första kund blev ett folkdanslag från Norrköpings Hemgårdsförening – som Hans Erik Börjesson fick i stark konkurrens med flera av de då stora och etablerade arrangörerna, bland annat Nyman & Schultz, SJ Resebyrå och Reso. Resan gick den 13 maj 1951 med buss till London och blev, trots en del missöden, en stor succé. Dessutom kunde Börjeson – efter resans slut – konstatera att han gått med mer än 5 000 kronor i vinst (vilket idag motsvaras av c:a 69 000 kronor1). Hans Erik skämdes emellertid över att BILD: VING han tjänat så mycket pengar och returnerade därför hälften till kunden! Arrangören HEB-Resor utvecklades vidare. I programmet för 1953 finner vi bland annat en påskresa till Paris: ”När kastanjerna knoppas, och luften är vårligt hög och klar, lockar städernas stad, konstens och skönhetens Paris, mer än någonsin …” Resan gick med båt, tåg och buss och var tio dagar lång. I priset 360 kronor (idag 4 560 kronor) inkluderades, förutom transporten och reseledning, halvpension, sightseeing, museibesök och utflykter till bland annat Versailles. Redan samma år reste HEB till Mallorca: En underbar resa över den europeiska kontinenten och Medelhavet till sagoön Mallorca med vistelse i Palma och utflykt till Chopins Valdemosa. Under resan görs uppehåll i Paris och Barcelona. Tid 15 juni – 1 juli 1953. Pris kr. 690: - [8 740 kronor, förf. anm.]. Snar anmälan rekommenderas. Om HEB-Resor i största allmänhet står det så här i 1953 års program: HeB – RESOR arrangeras av sekreterare Hans Erik Börjeson, som anordnat resor med tåg, buss, båt och flyg till Europas flesta länder samt Afrika. Resenärer och välkända organisationer från hela landet bär ryktet vidare om de perfekt genomförda och synnerligen lyckade prisbilliga resorna. Rekommendationer lämnas gärna. Alla biljetter till ordinarie kommunikationer utställas av Reso, Stockholm. Turerna ledes av arrangören utom till Schweiz, där färdledare är kyrkoherde Folke Lunnemark, Tollarp. Det är också intressant att notera att HEB-Resor under en tid krävde rekommendationer för att man skulle få följa med på deras resor. Dessa skulle helst lämnas av tidigare 1 Samtliga omräkningar av pengavärdet i denna bok bygger på Statistiska Centralbyråns Konsumentprisindex (KPI). Omräkningarna jämför det givna årtalet med 2006.

34


Minnen från en charterresa till Malta, 1973.

BILD: BIRGITTA NYSTRÖMS PRIVATA ALBUM


Charterhistoria

En tidig flygresa.

BILD: PER G. BRAATHEN BRAGANZA AS

resenärer, men ”två välkända personer kunde också godkännas.” HEB-Resor gick slutligen i konkurs i september 1983. En annan av denna första tids stora pionjärer fanns i Örebro: Busskungen Knut Oskar Gustavson som – tillsammans med sin bror – Robert ägde Svensk Bussresetjänst. En man vi snart får anledning att återkomma till.1

reso

Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, hade tidigt på sitt arbetsprogram frågan om utlandsresor för att på så vis öka sina medlemmars medvetenhet om omvärlden. Redan 1925 organiserade ABF sin första utlandsresa. Den gick till Schweiz, där Genève då var ett centrum för internationellt samarbete. Ett år senare arrangerades den första semesterresan, det var Stockholms ABF-avdelning som startade fritidsresor till Visby. I paketet ingick – förutom inträden till sevärdheter, uppehälle och föreläsningar – en reseledare. Samma år, 1926, öppnade ABF på Drottninggatan 88 i Stockholm en så kallad grupplogi för resande från andra delar av Sverige. Detta kom att bli upprinnelsen till Resohotellen. ABF fortsatte sin satsning på resor under 30-talet, såväl inom Sverige som till ett flertal destinationer på kontinenten. Bland annat arrangerades, i samarbete med Nyman & Schultz, två resor till Sovjet 1934. I mitten av 30-talet hade reseverksamhet blivit en så pass stor belastning för ABF:s 1

36

Se sidan 46.


Charterflygets födelse

En tidig charterresa.

FOTO: LARS-ÅKE HOLSTS ARKIV (TRANSAIR)

kanslier att en tjänsteman och tillika eldsjäl på centralbyrån, Ivan Ohlson, föreslog att man skulle ”låta utreda frågan om grundandet av en arbetarrörelsens reseorganisation.” En kommitté tillsattes och denna presenterade sitt utlåtande 1937. Där fastslogs att det förelåg ett behov för en egen reseorganisation, som bland annat skulle: bedriva propaganda inom arbetarrörelsens organisationer för resor inom och utom landet samt ordna billiga semestervistelser åt arbetarfamiljer och husmödrar. När det gällde namnet på denna nya organisation sägs det att det ursprungliga förslaget var ARO – Arbetarrörelsens Reseorganisation. Men under ett möte lär en adjungerad ledamot, Axel Ekstam från SJ, ha sagt: ”ARO, va fan är ARO. Kan vi inte hitta på nåt roligare? Reso, till exempel.” Och så blev det: Reso, Folkrörelsernas Reseorganisation, UPA. Förutom ABF blev KF och en del fackförbund medlemmar av den nya organisationen. Den förste ordföranden hette Hjalmar Degerstedt och kom från KF. Till vice ordförande utnämndes Gunnar Andersson från LO och som ”föreståndare” för verksamheten den tidigare nämnde Ivan Ohlson. De första lokalerna låg på Västmannagatan 1 (nedre botten) tvärs över gården och bestod av två rum och kök.

37


Charterhistoria

reso resebyrå

Ett av Ivan Ohlsons första uppdrag var att anställa en ”rutinerad språkkunnig resebyråtjänsteman” samt ”kvinnlig arbetskraft.” En uppgift som inte var helt lätt, eftersom budgeten var oerhört begränsad, men löstes på ett galant sätt. Ohlson blev nämligen intervjuad i radioekot, där han vitt och brett berättade om den nya och fantastiska reseorganisation svenska folket begåvats med. Dagen efter det att intervjun sänts i radio ringde en ung man, som då arbetade för Cooks resebyrå i Stockholm, och tyckte att Ohlson låtit lätt förvirrad när det gällde resetekniska frågor. Mannen, som hette Arne Wickberg, erbjöd Reso sina tjänster och anställdes på stående fot. Egentligen var Reso Sveriges första resebyrå med inriktning på privatresor. Till Reso skulle man gå när man ville köpa bra och billiga semesterresor, något som de flesta andra resebyråer på den tiden inte ville befatta sig med. Den första tiden saknade Reso:s byråer rättigheter att utfärda biljetter, vilket hade till följd att man exempelvis sålde en vistelse på semesteranläggningen på Hovenäset, men tvingades skicka kunden till SJ:s kontor för att där köpa sin tågbiljett. Det skulle emellertid bara dröja till 1938 innan Reso fick rättigheter att skriva ut SJ:s biljetter. Flyget hade då också börjat bli populärt, och det tog inte lång tid innan man även började sälja flygbiljetter.

De första sällskapsresorna

En av de första resorna som skulle arrangeras gick till världsutställningen i Paris. Både Ivan Ohlson och styrelsen var litet oroliga över att man inte skulle kunna få ihop de 50 till 60 deltagare som erfordrades för att resan skulle kunna vara genomförbar. Reso etablerade därför ett samarbete med flera tidningar och responsen uteblev inte; ett par veckor senare hade man fått in över 800 anmälningar. Nu hade Ohlson plötsligt fått ett nytt problem, nämligen att finna reseledare till alla dessa grupper. Han lyckades emellertid och bland de unga män som då debuterade som färdledare fanns bland andra Lennart Geijer, sedermera svensk justitieminister. Totalt deltog 1 732 resenärer på dessa första Parisresor – en succé som Ohlson knappast kunnat föreställa sig när han, för styrelsen, hade föreslagit att resan skulle arrangeras. Dåtidens resenärer skilde sig inte nämnvärt från dagens, souvenirer i olika former måste man ha med sig hem. Och till souvenirerna räknades givetvis också vin och sprit. Precis som många moderna turister, hade en hel del av Reso:s Parisresenärer litet mer än vad som tilläts i den vägen. Det sägs att tullhuset i Trelleborg hade en bättre sortering än Systembolaget, när inspektionen av ett av Reso:s chartrade tåg från Paris var klar. Andra världskriget blev en svår tid för Reso, som troligen överlevde enbart tack vare att de statliga myndigheterna gav organisationen betydande uppdrag. Ett av dessa var att organisera resorna för de frivilliga svenskar som deltog i finsk-ryska kriget. Ett annat uppdrag bestod i att upplåta semesteranläggningarna till den flyktingström som följde i krigets kölvatten. Trots de svåra krigsåren engagerade sig Reso i ett flertal semesteranläggningar under denna tid, däribland Ronneby Brunn, Turisthotellet i Insjön och Örenäs slott.

38


VING

V

ings ursprung finner vi så tidigt som under mitten av 1800-talet. Carl Oscar Strindberg bodde tillsammans med sin hustru Ulrika Eleonora samt deras tre söner, Carl Axel, Oscar och August på Riddarholmshamnen 12, en trappa upp, i Stockholm. På nedre botten i samma hus hade ångbåtskommissionären Carl Oscar sitt kontor sedan 1846. Trots att han varken ägde eller hyrde några fartyg själv befraktade han som mest ett drygt fyrtiotal ångbåtar som gick med passagerare och gods till olika hamnar i Mälaren och Hjälmaren samt till Örebro, Göteborg och Karlstad. Carl Oscars son August skulle för övrigt växa upp till att bli den store skalden August Strindberg. 1860 övertogs ångbåtskommissionen av bokhållaren C.W. Berglund. 1887 trädde grosshandlaren Axel Mauritz Schultz in i företaget och strax därefter sjökaptenen Carl Edward Nyman – det är dessa två sistnämnda herrar som givit det ursprungliga moderbolaget dess namn: Nyman & Schultz. Företaget ombildades till aktiebolag 1905. Fram till 1920-talet var Nyman & Schultz helt inriktade på skeppsmäkleri och spedition – med undantag av passagerartrafik till Finland – men så småningom breddades verksamheten. Nyman & Schultz Resebyrå AB bildades 1927.

Sällskapsresor

Nyman & Schultz Resebyrås huvudkontor var beläget i Stockholm med konsul Bengt Lindwall som direktör, men i Göteborg fanns ett fristående bolag, Nyman & Schultz Göteborg AB, vars dynamiske chef Yngve Fors år 1952 beslutade sig för att öppna en avdelning för sällskapsresor. Som reseplanerare och chef för avdelningen tillsattes Ingvar Berggren, som bland annat hade en bakgrund som reseledare för Scandinavian Touring.

Till Södertelje och Nyköping afgår Ångfartyget GRIPEN tisdagen den 12 Juni, kl. 7 f.m., samt återvänder Thorsdagen den 14 samma tid. Biljetter säljas å C.O. Strindbergs Kontor vid Riddarholmshamnen. ANNONS I AFTONBLADET I JUNI 1849

67


Charterhistoria Resorna gick med buss till bland annat Blommande Holland, Österrike, Tyskland, Paris och till och med hela vägen till Rom. Tre år senare, 1955, arrangerade Nyman & Schultz Resebyrå sin första sällskapsresa med flyg; destinationen var Mallorca. Samma år tillträdde en ny ekonomichef på Nymans kontor i Göteborg, Rolf Blomgren. Det året sålde man ungefär 4 000 sällskapsresor, fortfarande huvudsakligen med buss. Ungefär samtidigt utökades avdelningen för sällskapsresor med ytterligare två personer: Arne Carlström, som kom från SJ, och Torgny Ridderberg, tidigare anställd på Svensk Flyg- och Bussresetjänst i Örebro och en av dem som, tillsammans med Knut Oskar Gustavson, var med och genomförde de allra första charterresorna med flyg.

Yngve Fors.

FOTO: VING

vingresor

De inledande åren såldes resorna enbart genom Nyman & Schultz egna kontor, men 1956 visade ett flertal resebyråer – däribland SJ Resebyrå och Reso – intresse för att sälja Nymans sällskapsresor. Men Nyman & Schultz var ju, förutom arrangör, också resebyrå

och stor konkurrent till dessa återförsäljare in spe. Och man ville självklart inte gärna skylta med konkurrentens namn. Därför bestämde Nymans ledning att avdelningen för sällskapsresor skulle byta namn. Och det namn man valde blev Vingresor. Den allra första Vingresan gick, 1956, med buss (!) till Italien. Under denna tid var det fortfarande relativt dyrt att åka på en sällskapsresa med flyg. Vingresors genomsnittspris år 1956 var 880 kronor (idag cirka 10 270 kronor), för 1957 var det uppe i 1  160 kronor (nästan 12  980 kronor). 1958 nådde priserna toppen med 1  300 kronor (drygt 13  900) för att sedan börja sjunka. 1959 blev konkurrensen hårdare varför snittpriserna sjönk till 1  020 kronor (10  815 kronor). Året därefter sjönk de ytterligare, till 950 kronor (9 695 kronor). År 1958 hade verksamheten vuxit så pass mycket, man var nu uppe i 7 700 resenärer per år, att man fattade beslutet att ombilda Vingresor till ett eget bolag – Vingresor AB. Som VD utsågs Yngve Fors. Ingvar Berggren blev produktionschef och Rolf Blomgren ”satt på två stolar” på så sätt att han blev ekonomichef för både Nymans och Vingresor. Andra medarbetare på detta tidiga Vingresor var Åke Stener och den tidigare nämnde Torgny Ridderberg. Sedermera En av Nyman & Schultz – Vingresors utsågs Blomgren till vice VD för Vingresor. Samma BILD: VING första broschyrer.

68


FLODVÅGSKATASTROFEN 2004

S

trax före klockan åtta på morgonen annandag jul 2004 inträffade ett jordskalv omkring 160 km utanför Sumatras västkust. Skalvet ägde rum cirka 30 km under havsytan och dess magnitud uppmättes till över 9 på Richterskalan. I Sverige var klockan då 01.59 på natten. Lottie Knutson, informationsdirektör på Fritidsresor, låg och sov i sitt föräldrahem i Huskvarna, där hon tillbringade julhelgen tillsammans med sin familj. Fritidsresors huvudkontor, på Münchenbryggeriet i Stockholm, var denna mörka vinternatt tomt och ödsligt. Undantaget utgjordes av en enda medarbetare, jourhavande i företagets sambandscentral. I Khao Lak i Thailand – där klockan precis som vid jordskalvets epicentrum var åtta på morgonen – förberedde sig Therése Gustafsson och hennes dåvarande sambo för att gå och äta frukost i hotellets restaurang. Therése Gustafsson, från Grästorp i Västergötland, var då 20 år gammal och studerade till resesäljare på TRAC-utbildningen i Uppsala. Tillsammans med sin pojkvän hade hon kommit till Thailand för att fira jul och nyår. De reste med Apollo och bodde, sedan den 21 december, på Bangniang Beach Resort i Khao Lak, norr om ön Phuket. På lördagen – juldagen – hade de deltagit i en utflykt med bland annat elefantridning och forsränning. Nu såg de fram emot en lång, skön dag vid stranden med var sin avkopplande bok. Många i Khao Lak kände jordbävningen som en lätt skakning men ännu anade ingen vilka konsekvenser den skulle komma att få.

Skalvet och tsunamin

Det kraftiga skalvet utanför Sumatras västkust kändes så långt bort som i Bangladesh, på Maldiverna och i Somalia. Skalvet inträffade i den västligaste änden av Ring of Fire, det bälte som sträcker sig som en båge över Stilla havet och som står för mer än 80 procent av de stora jordskalven i världen.

175


Charterhistoria Längs Ring of Fire finns en sprickzon, mer än 1 000 kilometer lång, mellan två kontinentalplattor – den indiska samt den burmesiska. Dessa två plattor Indiska oceanen – och därmed också havsbotten – försköts av jordbävningen i förhållande Indiska kontinentalplattan Burmesiska kontinentalplattan till varandra, såväl vågrätt som lodrätt. n kzo ric Sp Det som kom att avgöra flodvågens uppkomst var till största delen den vertikala förskjutningen, där sjöbotten på den ena sidan av sprickan lyftes uppåt mellan 10 och 20 meter. Detta pressade i sin tur upp hundratals kubikkilometer Indiska oceanen vatten som bildade mycket långa, men än så länge inte anmärkningsvärt höga, Indiska kontinentalplattan Burmesiska kontinentalplattan on ckz vågor. i r Sp Vågorna färdades såväl väster- som österut med en hastighet av upp mot 800 kilometer i timmen, ungefär lika fort som ett flygplan. När de började närma sig land minskade hastigheten till kring Indiska oceanen 50 kilometer i timmen samtidigt som våghöjden ökade dramatiskt. De förIndiska kontinentalplattan Burmesiska kontinentalplattan n sta vågorna som nådde land gjorde det o z k ric Sp redan efter en kvart, vid Sumatras norra GRAFIK: FÖRFATTAREN Tsunamins uppkomst. kust, de sista, vid Afrikas ostkust, inte förrän efter mer än sju timmar. Till Thailand kom tsunamin omkring två timmar efter jordskalvet. Den slog först in över ön Phuket, något senare över Phi Phi Islands och efter ungefär en kvart över den lilla byn Khao Lak. Tsunamins kraft uppskattas ha motsvarat ungefär 23 000 bomber av den typen som användes mot Hiroshima. Antalet dödsoffer beräknas till mellan 220 000 och 300 000. Av dessa var 543 svenskar. Omkring 1 500 svenskar skadades. En av dem var Therése Gustafsson.

Vågen

Therése och hennes dåvarande sambo kom ned till stranden i Khao Lak omkring klockan tio på förmiddagen. De konstaterade att det var ovanligt lugnt och lade sig till ro för att läsa och koppla av. När Therése efter ett tag tittade upp, såg hon att havet plötsligt dragit sig tillbaka. Där låga, mjuka vågor tidigare rullat in låg havsbotten nu blottad och avslöjade stora korallblock och allsköns bråte samtidigt som fiskar som blivit kvar flämtade och sprattlade förtvivlat när deras naturliga omgivning – vattnet – försvunnit.

176


Flodvågskatastrofen 2004

Therése Gustafsson på sitt andra återbersök, i mars 2006, hos sjuksköterskorna som vårdade henne på Vachira Phuket Hospital. FOTO: ANN GUSTAFSSON

Först trodde Therése att den kraftiga ebben berodde på att det nyss varit fullmåne, men ganska snart började det gå upp för henne att det kunde finnas anledning till oro. Människor på stranden började samlas i klungor, diskussionerna gick höga och teorierna om vad som var på gång var många. En man försökte varna för annalkande fara, men få lyssnade på honom. När ett vitt streck började synas vid horisonten ute till havs ökade Theréses oro. Hon reste sig upp och började packa ihop sina saker samtidigt som hon märkte att bilarna vid strandpromenaden ökade farten och verkade fly från stranden. Hon tog sin pojkvän i handen och började springa in mot land. Allt fler människor på stranden insåg den kommande faran. Många, inte minst barn, hade tagit sig ut på det som för några ögonblick sedan varit havsbotten för att nyfiket titta på fiskar och korallblock. När de såg hur vågen växte upp längs horisonten började de flesta springa tillbaka mot land. Föräldrar skrek hysteriskt på sina barn och några rusade ut för att hämta dem. Plötsligt hördes ett kraftigt, dånande ljud. Vågen, eller snarare en rad av vågor som mer uppfattades som en vägg av vatten och sörja närmade sig snabbt. Therése berättar: ”Vi försökte ta oss över vägen men hann inte springa mer än kanske 100 meter, det gick så himla snabbt alltihopa, vi sprang bara och höll varandra i händerna. Sedan sade det bara PANG och man vart liksom tagen direkt av vattnet. Det var inte så mycket man kunde göra. Vi hann inte ens till de första husen.”

177


För litet mer än femtio år sedan var Thailand ett avlägset land dit bara förmögna människor med en viss portion äventyrslystnad kunde ta sig. Då hade ytterst få svenskar hört talas om platser som Mallorca, Kreta och Antalya samtidigt som Playa del Inglés och Puerto Rico överhuvudtaget inte fanns på kartan. Att det inte längre är så kan vi till stor del tacka chartern för. De första charterarrangörerna såg dagens ljus under 1950-talet och drevs ofta av entusiastiska entreprenörer. Men utvecklingen, som långt ifrån alltid varit smärtfri, har gått med en rasande fart och idag domineras branschen av multinationella koncerner. I Charterhistoria berättar Thomas von Seth om de företag och de människor som i högsta grad bidragit till att vi idag gör drygt två miljoner charterresor om året – bara från Sverige. Vi får möta alla de nu kända arrangörerna men också mer eller mindre bortglömda aktörer som Transair, Periklis Resor, Viva Holidays och Budget 2000. I Charterhistoria blandas fakta med anekdoter och skandaler om och kring en färgstark bransch. Dessutom ägnas ett helt kapitel åt den största tragedin i charterns historia: flodvågskatastrofen 2004. Thomas von Seth har tidigare skrivit Älskade charter, en mer kortfattad beskrivning kring samma ämne. pressröster om älskade charter av thomas von seth “Thomas von Seth har röjt mark, det är helt klart…” Nils-Erik Ekstrand, DN “Det är mycket fakta i Älskade charter … Givetvis ofrånkomligt om man ska försöka ge en rättvis bild av charterns utveckling. Men här finns också en hel del att dra på munnen åt”. Claes-Allan Lundin, Expressen “En värdefull tillbakablick ger reseskribenten Thomas von Seth i boken Älskade charter”. Johan Hellekant, Svenska Dagbladet “… det här är faktiskt riktigt intressant läsning …”.

isbn : 978-91-975681-8-0

9 789197 568180

TT Spektra

Profile for Smakprov Media AB

9789197568180  

HISTORIA Thomas von Seth Charterhistoria ISBN: 978-91-975681-8-0 Författare, research och grafisk form: Thomas von Seth Korrektur och grafis...

9789197568180  

HISTORIA Thomas von Seth Charterhistoria ISBN: 978-91-975681-8-0 Författare, research och grafisk form: Thomas von Seth Korrektur och grafis...

Profile for smakprov