9789147103614 by Smakprov Media AB

Sandelin | Andersson

VÅR P L A N E T 1

VÅR PLANET Vår planet geografi 1 är utformad för att möta kraven i den nya ämnesplanen geografi 1. Läromedlet är framtaget med syftet att ge läsaren en helhetsförståelse för de olika företeelser som formar planeten jorden. Vilka skeenden, villkor och förlopp är det som som styr och påverkar jorden och vårt livsutrymme där? Vilka är de naturgivna förutsättningarna, och vad gör vi själva för att omforma biosfären eller styra våra verksamheter?

Sandelin | Andersson

Vår planet ger eleverna verktyg för att förstå och analysera den föränderliga omvärld som vi lever i.

Best.nr 47-10361-4 Tryck.nr 47-10361-4

VÅR PLANET GEOGRAFI 1

ISBN 978-91-47-10361-4 © Marko Sandelin, Karl Andersson och Liber AB Redaktör: Anders Wigzell Bildredaktör: Inga-Britt Liljeroth Formgivare: Lotta Rennéus Teckningar: Typoform Kartor: Liber kartor/Alistair Dinwiddie, Lantmäteriverket (s. 35, 36, 38, 42–45, 97, 103) och SGU (s. 44, 70, 102)

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två

Uppgifterna är gjorda av Göran Dessen och Lotta Jankell

år, samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

xxxxxxxxxxx

BILDFÖRTECKNING Siffrorna anger sida och bildens placering på sidan. Omslag: Photodisc Vol. 34 Space Scapes Yamashita, Michael S./Corbis/Scanpix Adamson, Toby/Alamy 63:2 AGE Fotostock/Nordic Photos 9:1 AFP/Scanpix 160 Aflo/Nature Picture Library/IBL Bildbyrå 55 Alexander, Bryan & Cherry/Arctic Photo 145 Andarve, Anders/www.pixgallery.com 176 Andersson, Karl 74 Arthus-Bertrand, Yann/Corbis/Scanpix 95:1, 212 Arthus-Bertrand, Yann/Still Pictures 66 Aurness, Craig/Corbis/Scanpix 57:1 Barnes, David A./Lucky Look 276:1 Bathurst, Otto/Jon Arnold Images/Scanpix 275 Behring, Natalie/OnAsia Images 163 Bein, Steve/Corbis/Scanpix 129:1, 131 Bergkvist Insjön AB 222 Bettmann/Corbis/Scanpix 65:1 Bliss, Andrew 82:1 Boliden AB 70 Brott, Victor/Global Reporting Sweden 265 Carlsson, Torbjörn/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 272 Chesley, Paul/Getty Images 244 Chikara, Narendra/OnAsia Images 245 Christopher, Peter/Masterfile/IBL Bildbyrå 255:3, 259 Chung, Jean/OnAsia Images 243 Damberg, Anders/GeoBild 77, 81, 87, 98 Davidson, Bruce/Nature Picture Library/IBL Bildbyrå 48 Davis, Joanne/AFP/Scanpix 49 Earthy, Mark/Scanpix 192, 271 Ekman, Bengt/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 68 Ellis, Gerry/Minden Pictures/Scanpix 125 Elmelid, Jan/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 93 Engman, Anders 269 Essick, Peter/Aurora/Getty Images/All Over Press 198 Etchart, Julio/Still Pictures 119 Fabiansson, Ulf/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 101:3 Forsberg, Jonas/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 57:2 Frkovic, Damir/Masterfile/IBL Bildbyrå 129:4, 132 Fukada, Shiho/N.Y. Times/Scanpix 61 GFC/Colletion/Alamy 94:2 Goetgheluck, Pascal/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 85

304

Gooch, Edward/Getty Images/All Over Press 147 Grunewald, Olivier/Oxford Scientific 78 Gustafsson, Mikael/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 110:1 Hagman, Tore/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 101:1 Halaska, Jacob/IndexStock/Scanpix 177 Halling, Sven/Naturbild/Johnér Bildbyrå 254:1, 260 Hanes, Malcolm/Scanpix 47 Hautala, Hannu/Great Shots/NordicPhotos 129:2, 133 Hayson, Philip/Photo Researchers/IBL Bildbyrå 63:1 Helgesson, Bruno/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 101:2 Herbert, Gerald/AP/Scanpix 204 Hertzog, Patrick/AFP/Scanpix 95:2 Hjort, Håkan/Johnér Bildbyrå 219 Horner, Jeremy/Corbis/Scanpix 247 Hyse, Lennart/Scanpix 231, 285 Johanson, Roland P/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 56 Jurka, Janos/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 268 Kamoshida, Koichi/Getty Images/AsiaPac/All Over Press 205 Kautsky, Hans 224 King, Simon/Nature Picture Library/IBL Bildbyrå 129:5, 134 Kord, Russell/Alamy 232 Kristiansson, Bo/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 100:1 Lagerbäck, Robert/SGU 90:2 Lagerek, Christian 240 Lanting, Frans/Corbis/Scanpix 104 Lee, Jason/Reuters/Scanpix 142 Levenson, David/REX/IBL Bildbyrå 16 Lilja, Peter/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 100:3 Lilja, Torbjörn/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 69 Lindberg, Per 211 Lindholm, Magnus/Alamy 233 Ljungquist, Axel/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 82:2 Lundberg, Tor/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 97, 100:2, 138 Malglaive, Etienne de/Gamma/IBL Bildbyrå 5:2, 165 Marka/Alamy/Lucky Look 254:2, 258 Maslennikov, André/Scanpix 284 Maze, Stephanie/Corbis/Scanpix 255:4, 5, 261 McNew, David/Getty Images/All Over Press 276:2 Moos, Viviane/Corbis/Scanpix 154 Munir, Mufti/AFP/Scanpix 209 Murphy, Tom/Getty Images 59 Nackstrand, Sven/Scanpix 71 NASA/Corbis/Scanpix 83 Nilsson, L-G./Skylight Bildbyrå 110:2, 3, 4, 5, 6

Nilsson, Åke/SLU 92 Norrköping stadsmuseum 189:1, 2 Nyman, Lars/Scanpix 5:1 Olsson, Rolf/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 287 OnAsia Images 234 Orti, Dagli/The Art Archive 143 Photodisc Vol. 34 Space Scapes 4 Pool, Smiley N./Dalls Morning News/Corbis/Scanpix 121 Samad, Jewel/AFP/Scanpix 60 Sandelin, Marko 156, 215, 221, 255:1, 256 Saussier, Gilles/Still Pictures 213 Scania Bildbyrå 262 Schlenkler, Jochen/Masterfile/IBL Bildbyrå 129:3, 135 Serrao, John/Photo Researchers/IBL Bildbyrå 76 Silverberg, Jacob/Getty Images/All Over Press 214 Sion, Touhig/Corbis/Sygma/Scanpix 246 Sjöberg, Sven-Erik/Scanpix 9:2, 170 Sohlenius, Gustav/SGU 90:1 Souders, Paul A./Corbis/Scanpix 65:2 Sprague, Sean/Still Pictures 162 Sundkvist, Jenny 80 Svenska Aero-Bilder AB 238 Svensson, Sven A./Västergötlands Museum 166 Svensson, Tommy/Scanpix 122 Thaewjatturat, Aroon/OnAsia Images 255:2, 257 The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 146 Tidman, Roger/Corbis/Scanpix 94:1 Tompson, Tim/Corbis/Scanpix 96 Turnley, David/Corbis/Scanpix 155 Uimonen, Ikka/Magnum/IBL Bildbyrå 217 Vallee, Genevieve/Alamy/Lucky Look 187 Werner, Otto/AGE/IBL Bildbyrå 174 Wiklund, Anders/Scanpix 178 von Sydow, Alexander/Scanpix 182 Wrobleski, Brad/Masterfile/IBL Bildbyrå 129:6, 130 Wu, George/OnAsia Images 228 Xinhua/Gamma/IBL Bildbyrå 88 Young-Joon, Ahn/AFP/Scanpix 278 Teckningar: Typoform © Bertil Lybeck/BUS 2008 273

Sandelin | Andersson

VÅR PLANET GEOGRAFI 1

LIBER

Innehåll Vad är geografi? 4

Jordens skrift 5 De fyra sfärerna 6 Natur och kultur 7 De geografiska komponenterna 8 Länder, regioner och geografiska namn 12 Kultur och identitet 16 Geografisk analys 20 Kartografi 22

Kartan 23 Kartans beståndsdelar 25 Kartans språk 34 Geografiska informationssystem – GIS 37 Kartans mångfald 38 Några svenska kartor 42 Geografisk analys 46 Endogena processer 48

Eld – det andra elementet 49 Jordens uppbyggnad 49 De endogena processerna 53 Jordens byggstenar 62 Utblickar i världen 64 Neapel – under Vesuvius skugga 64 Geotermisk energi på Island 65 Den svenska berggrunden 67 Geografisk analys 72 Exogena processer 74

Jord – det första elementet 75 Landskapet bryts ner 75 Vittring 76 Massrörelser 79 Det rinnande vattnet 81 Vågor 84 Vind 86 Landisar och glaciärer 88 Jord, jordart och jordmån 91 Landformer i världen 95

Landskapet i arida miljöer 95 Landskapet i humida miljöer 96 Landskapet i subarktiska miljöer 97 Landformer i Sverige 98 Morän – Sveriges vanligaste jordart 98 Svenska landskapstyper 100 Geografisk analys 102 Klimatologi 104

Luft – det tredje elementet 105 Klimatet 105 Atmosfären 106 Väderprocesserna 108 Lokalklimat 118 Extremt väder 120 Klimatförändringar 122 Världens klimat 128 Klimatzoner 128 Klimatet i Skandinavien 137 Lågtryck från Nordatlanten 137 Västliga vindar 138 Frontal nederbörd 139 Geografisk analys 140 Befolkning 142

Människan på jorden 143 Var bor alla människor? 144 Den växande befolkningen 146 Den demografiska transitionen 148 Befolkning – en börda eller tillgång? 150 Sjukdomar 152 Migration 154 Befolkningsprognoser 157 En hållbar befolkningsutveckling 158 Befolkningskontroll i världen 163 Barnbegränsning i Indien… 163 …och i Kina 163 60 miljoner flickor saknas 164 Sveriges befolkning 166

Sverige befolkas 166 Svenskarna blir fler 167 Immigration och emigration 169 Sveriges befolkning på kartan 170 Geografisk analys 172

Sveriges avrinningsområden 219 Östersjön 223 Geografisk analys 226 Ekonomisk geografi 228

Den eviga staden 175 Stadens lokalisering 176 Stadens funktionalitet 177 Den sårbara staden 178 Stadstyper 178 Klassiska stadsmodeller 180 Städer i en hierarki 183 Tre städer i världen 185 Tammerfors – industristaden 185 Paris – primatstaden 186 Brasilia – den nya staden 187 Städer i Sverige 188 Från bonde till borgare 188 Rivningsvågen och miljonprogrammet 189 Stadens socioekonomiska struktur 190 Geografisk analys 193

Den ekonomiska världen 229 Näringslivets indelning 230 Lokaliseringsfaktorer 231 Näringsliv under förändring 240 Regional utveckling 242 Handel 243 Vår resursanvändning 248 Jordbruk 251 Jordbruk i världen 254 Svedjebruk 255 Tropiskt växelbruk 256 Plantagejordbruk 257 Risodling 258 Spannmålsodling 259 Blandjordbruk 260 Boskapsskötsel 261 Svenskt näringsliv 262 Strukturomvandling 263 Sverige i världen 266 Geografisk analys 270

Vattnet 198

Regionalgeografi 272

Vatten – det fjärde elementet 199 Hydrologiska kretsloppet 199 Hav 201 Havets resurser 204 Det frusna vattnet 205 Vattendrag 206 Sjöar 207 Grundvatten 208 Översvämningar 208 Det tillgängliga vattnet 210 Konsumtionen av vatten 211 Överuttag av vatten 212 Konflikter kring vatten 213 Vattnet i världen 214 Vatten som handelsvara 214 Sveriges vatten 218

Regionen 273 Det regionalgeografiska perspektivet 274 Gränser 278 Regioner i världen 279 Regioner allt viktigare 279 Den Europeiska Unionen 279 Den amerikanska södern 280 Regioner i Sverige 282 Bergslagen och Mälardalen 284 Öresundsregionen 286 Geografisk analys 288

Stadens geografi 174

Uppgifter 290

Vår planet sedd på avstånd från rymden.

Vad är geografi? Ordet geografi härstammar från grekiskans geo som betyder jord och grafein som betyder beskrivning eller skrift. Ämnet vill alltså beskriva och förstå naturen och de avtryck människan lämnat på jordytan. Haven, kontinenterna och atmosfären som omger jorden skapar tillsammans den livsmiljö som vi människor lever i. Betraktar vi jorden från avstånd kan vi ana det smala utrymmet som livet är hänvisat till. Utifrån det perspektivet kan man fråga sig hur vi människor tar hand om vår planet och den gemensamma miljön.

Jordens skrift

dag lever nära sju miljarder människor på jorden under helt olika förhållanden och i de mest skiftande livsmiljöer. Några lever i överflöd i angenäma klimat med bra åkerjordar och tillgång till inkomstbringande naturresurser. Andra lever i fattigdom i samhällen där de knappt kan försörja sig och få mat för dagen. Att det är så beror dels på de givna naturliga förutsättningarna, dels på vad vi människor gjort med naturen. Tillgången på vatten, odlingsbara jordar och andra naturresurser avgör hur det går att leva på olika platser. Lika avgörande är hur vi lyckats organisera samhället och hur vi grävt, tagit bort, jämnat ut och byggt till. Kort sagt hur vi omformat jordytan för att ordna vår försörjning.

Maltkornet vajar sakta i den ljumma julivinden. Skörden ser återigen ut att bli bra på Norrby gård utanför Stockholm.

Inom geografiämnet studerar vi samspelet mellan människa, samhälle och natur. Syftet är att utveckla kunskaper om olika livsmiljöer, hur de förändras och om våra gemensamma resurser. Intressant är också naturens och samhällets sårbarhet liksom möjligheten till en långsiktigt hållbar utveckling.

Torka har gjort att människorna har fått överge sin boskap och måste förlita sig på hjälpsändningar från omvärlden. Fotot är från Garissa i östra Kenya.

De fyra sfärerna Världen kan indelas i fyra olika sfärer. De här sfärerna innefattar tillsammans allting, hela jordklotet och allt levande som finns där.

Atmosfär Biosfär

Hydrosfär

Geosfär

innehåller näringsämnen och vatten som olika organismer drar nytta av. Bergsområden och lågland skapar skilda miljöer med olika villkor för växter och djur. Hydrosfären innefattar allt vatten på jorden. De absolut största mängderna finns i haven, men vatten förekommer också i atmosfären och som is och rinnande vatten på och i jordskorpan. Biosfären omfattar alla levande organismer på vår planet och är beroende av de tre andra sfärerna. Luftens olika gaser, näringsämnen i jorden och vatten är nödvändiga för att växter och djur ska kunna leva. Livet på jorden förekommer endast i denna gränszon mellan de olika sfärerna. Vår livsmiljö

Atmosfären utgör det lufthav som omsluter vår planet. Genom atmosfären sker ett utbyte av vattenånga liksom syre och koldioxid med de andra sfärerna. Atmosfären reglererar också jordens temperatur, vilket gör atmosfären till en förutsättning för liv. Geosfären består av den fasta berggrunden och de jordlager som bygger upp världsdelarna liksom de väldiga mängderna smält material i jordens inre. Det tunna jordtäcket

Luft

Hav

Jord

Växter och djur liksom människor är begränsade till det tunna lagret i gränssnittet mellan hav, land och luften som omger planeten. Vår livsmiljö är på många sätt sårbar och känslig för störningar.

Natur och kultur

område som behandlas ur såväl naturgeografiska som kulturgeografiska aspekter. Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne. Med det menas att ämnet täcker frågeställningar som är förankrade i flera andra ämnesdiscipliner. Genom att anlägga ett tvärvetenskapligt synsätt kan vi nå en djupare förståelse för olika problem. För att exempelvis förstå orsaker till och konsekvenser av olika miljöproblem kan det vara nödvändigt att studera dem ur både ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt perspektiv. För att hitta fungerande lösningar kan kunskaper om såväl biologi, samhällsekonomi som teknik och fysik behövas. Angreppssättet gör geografiämnet lämpligt även för andra angelägna frågor som exempelvis befolkningstillväxt och resursförbrukning.

Geografiämnet kan delas in i tre olika delar, naturgeografi, kulturgeografi och regionalgeografi. Uppdelningen i en naturvetenskaplig och en samhällsvetenskaplig del gör det lättare att på ett systematiskt sätt beskriva världen. Naturgeografin omfattar naturliga förhållanden och processer som omformar landskapet. Här studeras sådant som berggrund, landformer, klimat, vegetation och hydrologi. Kultur- eller samhällsgeografin fokuserar istället på människan, där bland annat befolkning, ekonomi, resursfrågor, energi och miljö behandlas. Omvärlden kan också beskrivas ur ett regionalgeografiskt perspektiv. Här är utgångspunkten ett geografiskt avgränsat

Geografi – ett tvärvetenskapligt ämne hällsvetenskap Sa m

Historia Statskunskap Språk

Sociologi

Ekonomi

Demografi Geografi

Kartografi

Religion Ekologi Matematik

Meteorologi Astronomi Geologi N a tu

Biologi Kemi Fysik

r vetenskap

De geografiska komponenterna Inom geografiämnet används ett antal viktiga begrepp. Läget anger var på jorden en plats ligger. Läget kan ange den exakta positionen men kan också användas för att beskriva avståndet, närheten, till andra platser. Täthet och spridning beskriver den rumsliga fördelningen över en yta. Med täthet avses relationen antal per ytenhet, medan spridningen beskriver ifall fördelningen är jämn över ytan eller koncentrerad till vissa platser, så kallade kluster. Alla fenomen som kan ges ett läge på jordytan har också en geografisk utbredning. Vissa geografiska förhållanden, som exempelvis Östersjöns storlek, är i det närmaste att betrakta som statiska, medan exempelvis

packisens utbredning över det Norra ishavet varierar med tiden. Utbyten av varor, tjänster eller information mellan olika platser, interaktion, kan beskrivas som olika typer av flöden. Flödet kan också vara enkelriktat, som exempelvis vid ett miljöutsläpp i havet. Riktning beskriver åt vilket håll ett flöde eller spridning sker. Med hjälp av kompass och väderstreck kan vi också ange riktningen till olika platser. Förstår vi begrepp som läge, täthet och avstånd kan vi lättare förstå och analysera olika geografiska samband. Vi kan då besvara geografiska frågor som till exempel varför hyrorna ofta är högre i de centrala delarna av en stad. Det rumsliga perspektivet kan i många fall hjälpa oss att se frågor från andra håll, och därmed kan vi hitta nya vägar att lösa olika problem som vi ställs inför.

Även om antalet punkter, tätheten, är lika över de tre ytorna gör spridningen att olika mönster uppstår. Linjär spridning (A) kan exempelvis uppstå längs vägar eller vattendrag medan kluster (B) ofta bildas kring städer. Ibland är spridningen till synes slumpmässig (C) och vi kan inte se något särskilt mönster.

Ibland blir det tydligt hur naturlandskapet påverkar oss människor. Kustdynen har nästan helt fångat den gamla fyren som tagits ur drift. Foto från nordvästra Danmark.

Exogena processer Nedbrytande krafter

Vår omgivning förändras ständigt av naturens krafter. De exogena processerna bryter ner jordskorpan genom att väder och vind får verka under lång tid, så att fast berg sönderdelas. I många fall verkar de här krafterna så långsamt att vi endast kan ana deras närvaro. Man talar om vattendroppen som urholkar stenen. I andra fall kan processerna ske mycket snabbt som vid stora jord- eller bergskred. De nedbrytande krafterna påverkar geosfärens ytskikt och leder på lång sikt till att detta utjämnas. Under nedbrytningen sker en bortförsel av material, vilket ofta resulterar i att både märkliga och vackra landformer uppstår. 74

en naturliga miljön kan ibland skapa gynnsamma förutsättningar, medan den i andra fall kan begränsa människans aktiviteter. I samband med nedbrytningen av jordskorpan frigörs näringsämnen, som växter och djur sedan kan dra nytta av. Människor har i första hand bosatt sig i områden med näringsrika och brukbara jordar, som i floddalar och längs kuster. Ibland kan de nedbrytande krafterna vara våldsamma och utgöra en risk för människor. I samband med häftiga skyfall eller jordbävningar kan jordlager sättas i rörelse, som ibland leder till förluster i människoliv. På många håll i världen kan jordskred och slamflöden även orsaka stor materiell förödelse, då vägar, broar och hus förstörs. Med bättre kunskaper är det ibland möjligt att förutse riskerna och därmed även begränsa effekterna av sådana naturkatastrofer.

Eld

Vatten

he tig

rm e

Luft

Fu k

Vä

To r

Jord

Nedbrytningen av landskapet drivs huvudsakligen av solens energi. Solen värmer upp land och hav olika mycket på skilda platser vilket sätter atmosfären i rörelse. På så vis uppstår krafter som vindar och havsströmmar som tillsammans med vattendrag och is bryter ned landskapet. Klimatet har därmed stor betydelse för hur de yttre, exogena, krafterna verkar i olika områden på jorden. Men berggrundens motståndskraft är också viktig. I sedimentär berggrund är nedbrytningen snabbare än i områden med magmatiska bergarter. De exogena processerna är kraftigast i unga landskap som nyligen formats av de inre, endogena, krafterna. Allt eftersom tiden går och landskapet nöts ner kommer nedbrytningens hastighet att avta till dess det endast återstår en mer eller mindre plan yta, ett så kallat peneplan. Under årmiljoner avklingar nednötningen tills dess att landskapet återigen omformas av exempelvis en bergskedjebildning. Oavsett vilken av de nedbrytande krafterna vi studerar kan vi se att processen i stort sett består av tre olika steg, nämligen erosion, transport och deposition. = Erosion

= Transport

= Deposition

Jord – det första elementet

Landskapet bryts ner

De gamla grekerna ansåg att jord var motsatsen till luft och var det kalla och torra element som låg närmast mittpunkten. Jord, liksom vatten, är ett av de tunga elementen som rör sig nedåt i tillvarons förutbestämda ordning.

Med erosion menas själva nedbrytningen av berggrunden eller jordtäcket. När material väl har lösgjorts kan det transporteras bort av exempelvis strömmande vatten. När kraften sedan avtar upphör transporten och en avsättning eller deposition sker. I många fall bildar avsättningarna karaktäristiska landformer, ofta unika för respektive exogen kraft.

Vittring Landskapet omkring oss bryts långsamt ned genom vittring. Nedbrytningen påverkar främst markytan, men sönderdelningen kan även ske under marken, genom mekaniska eller kemiska processer. Vilken vittringsprocess som överväger i ett visst område beror framförallt på klimatet, men oftast förekommer de båda vittringsformerna samtidigt. Vittringens betydelse som nedbrytande kraft påverkas till stor del av vilken typ av berggrund som finns i området. Du kanske själv har haft en sten i handen som med bara händerna gått att dela på eller smula sönder till sand?

Mekanisk vittring Den mekaniska vittringen bryter ner och sönderdelar fast berg genom tryck- och temperaturförändringar. I kalla och fuktiga klimat orsakas ofta vittringen av fruset vatten. Vatten letar sig in i sprickor i berggrunden, fryser och utvidgas, vilket leder till att berget spricker, genom frostsprängning. Den här typen av vitt-

Ibland kan det vara svårt att avgöra vilken exogen kraft som varit verksam. Är det resultatet av is eller vittring du ser på bilden?

ring har störst effekt under våren och hösten då temperaturen växlar mellan plus- och minusgrader. Frostsprängningen gör ofta att materialet blir kantigt eller skärvlikt. Ibland kan berg som varit utsatt för stort tryck spricka upp i stora skal längs ytan, så kallad skalvittring. I vår del av världen är skalvittring vanlig som ett resultat av den senaste nedisningen då berggrunden utsattes för ett enormt tryck. Vittringen kan påverka såväl mindre ytor av berget som hela bergssidor. Temperatursvängningar mellan natt och dag påverkar också bergytor så att de omväxlande utvidgas och krymper tills de spricker. Fenomenet som kallas solsprängning är vanligt i områden med stora temperaturväxlingar, som ökenområden. I varma och torra områden med hög avdunstning kan också avlagringar av salt bildas i bergssprickor. Saltkristallerna växer och åstadkommer en sprängverkan, saltsprängning, som kan jämföras med det kalla klimatets frostsprängning. Även växternas rötter kan tränga ner i sprickor och bryta loss sten genom rotsprängning eller biologisk vittring.

Isstormar Oftast medför underkylt regn blixthalka, vilket kan ställa till problem för trafiken, men i vissa fall kan det underkylda regnet påverka i större omfattning genom så kallade isstormar. En isstorm medför egentligen inte särskilt hårt väder utan innebär ett ihållande, under flera dagar fallande, underkylt regn i samband med kyla. En varmare luftmassa glider upp på en kallare, hävs och utvecklar nederbörd. Ifall regnet som passerar genom den kalla luftmassan inte kan frysa kring en kondenskärna, kan det kylas ned till omkring 15 minusgrader på sin väg ner mot marken. När regnet når markytan fryser det sedan omedelbart till is som snabbt växer till en tung ismantel. På detta sätt kan träd, elledningar och telefonnät förstöras, skador som medför stora kostnader att reparera.

Vid kraftig nedisning knäcks lätt träd av isens tyngd och river ner kraft- och telefonledningar.

Klimatförändringar

Växthuseffekten

En teori om hur klimatet med tiden kan förändras på ett naturligt sätt har presenterats av den jugoslaviske astronomen M. Milankovic. Han utförde beräkningar på jordens bana kring solen och kom fram till att jordbanan pendlar mellan en ellipsform och en mer cirkelrund form. De här förändringarna sker med en regelbundenhet om 95 000 år. Avståndet till solen och jordaxelns lutning förändras också i cykler, vilket tar 21 000 respektive 42 000 år. När dessa tre faktorer samverkar, menade Milankovic, kan jordens klimat påverkas kraftigt. Beräkningar har senare visat att de här långsiktiga förändringarna delvis överensstämmer med klimatdata som tagits fram ur olika borrkärnor av sediment och is.

Även människan påverkar det globala klimatet. Genom att atmosfären tillförs olika drivhusgaser som koldioxid, metan, kväveoxid, ozon eller freoner höjs temperaturen på jordklotet. Drivhusgaserna stänger in en större del av den långvågiga strålningen som annars skulle ha strålat tillbaka ut i rymden, vilket ger ett varmare klimat. Utsläppen av de här gaserna sker bland annat vid förbränning av fossila bränslen, men även från industri och jordbruk. Användningen av fossila bränslen, liksom utsläppen av koldioxid, har ökat dramatiskt under de senaste 100 åren. År 1900 tillfördes atmosfären uppskattningsvis 500 miljoner ton kol genom förbränning, vilket kan jämföras med över 6 000 miljoner ton kol idag. På grund av att den årliga avverkningen av skog i

122

världen är större än återväxten frigörs också stora mängder koldioxid. Den ökande användningen av fossila bränslen är oroväckande, eftersom vi vet att det leder till en global temperaturhöjning och att de nuvarande klimatgränserna förskjuts. En varmare atmosfär innebär även att mängden vattenånga ökar, och den totala energimängden i atmosfären blir större. Det här kan leda till fler och allt kraftigare orkaner och stormar samt ökade nederbördsmängder runt om i världen.

Havsytan höjs Mycket tyder på att polarisar och glaciärer har börjat smälta, vilket gör att havsytan höjs. Vattnet i haven tar också mer plats om temperaturen ökar, termisk expansion, vilket skulle få havsytan att stiga ytterligare. Under 1900-talet har havsytans nivå stigit med 10-20 cm, och detta tros fortsätta. Enligt FN:s klimatpanel kan havsytan komma att höjas med 78 cm under 2000-talet vilket skulle leda till stora problem i många kustområden. Det är emellertid svårt att räkna ut hur växthuseffekten kommer att påverka havsnivån. Man vet bland annat från forskning på Antarktis att det snöar mer om temperaturen närmar sig noll, vilket kanske skulle kunna kompenserar avsmältningen längs Antarktis kuster. En måttlig temperaturökning gör inte att all polaris skulle försvinna, eftersom det fortfarande skulle vara kallt över polområdena. En högre temperatur gör att en större del av vinternederbörden faller ut som regn istället för snö. Det kan leda till fler översvämningar vintertid i vår del av världen, vilket också visat sig i Centraleuropa under senare tid.

Osäkra prognoser

Klimatförändringarnas alla verkningar är emellertid inte enkla att förutse. Så kallade återkopplingsmekanismer i atmosfären förväntas till en del uppväga en höjd temperatur. Ett större fuktinnehåll i atmosfären borde rimligen resultera i ökad nederbörd även över världens kalla områden. Här skulle inlandsisar och glaciärer då istället kunna växa sig större. En större mängd solinstrålning skulle då kunna reflekteras av snö och is med en avkylning som följd. Frågan om växthuseffekten fick under 1980-talet stor uppmärksamhet bland allmänhet och beslutsfattare. Allt sedan dess har det pågått en intensiv diskussion kring orsakerna till och konsekvenserna av den pågående temperaturhöjningen. Andra faktorer som kan orsaka globala förändringar är vulkanutbrott och meteoritnedslag. Vid utbrotten eller nedslagen frigörs enorma mängder stoft som reflekterar solstrålning vilket kan leda till ett kallare klimat. Sådana katastrofartade händelser tros ha kunnat ligga bakom dinosauriernas undergång för omkring 65 miljoner år sedan. Om människan skulle utkämpa ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle på samma sätt oerhörda mängder stoft tillföras atmosfären så att klimatet skulle påverkas. Det talas därför ibland om en atomvinter som ett skrämmande scenario orsakat av kärnvapnen.

123

Konsekvensbeskrivning – när Nildeltat sätts under vatten

Mycket tyder på att människan genom förbränningen av fossila bränslen förstärker växthuseffekten. I takt med att klimatet förändras förväntas också havsytan att höjas. Enligt flera prognoser kan havet komma att stiga med närmare en meter under de närmaste 100 åren, men osäkerheten är stor. Även om det vore möjligt att förutspå hur högt havet skulle stiga är konsekvenserna i det närmaste omöjliga att överblicka. Såväl ekonomiska som kulturella värden står på spel liksom framtiden för miljontals människor som idag är bosatta och brukar jorden i världens kustområden. Ett sätt att beskriva konsekvenserna är att redogöra för den här klimatfrågan ur ett geografiskt perspektiv. På en karta går Rosetta Damietta det lättare att överblicka vilka områden Port Said Mataria Alexandria Manzala som är hotade. Med hjälp av höjdkurvorna

kan havsytans förväntade nivå föras in på kartmaterialet. All terräng som ligger under denna nivå kommer då att täckas med vatten. För att gardera sig mot det oförutsedda är det vanligt att inom prognostisering utarbeta flera olika scenarier. De olika utfallen kan sedan jämföras med varandra och den nuvarande Rosetta

Kustlinje vid dagens havsnivå.

Ismailia

Port Said Mataria Manzala

Damanthur

Ismailia Rosetta

Damietta

Port Said Mataria Manzala

Alexandria Rosetta

Damanthur Damietta

Port Said Mataria Ismailia Manzala

Alexandria Damanthur

Damanthur

Kustlinje vid en halv meters höjning av havsnivån.

Damietta

Alexandria

Ismailia

Kustlinje Rosetta vid en meters höjning av havsnivån. Damietta

Port Said Mataria Manzala

Alexandria Damanthur Rosetta

Rosetta

Damietta

Port Said Mataria Manzala

Alexandria

Damanthur

Damietta

Port Said Mataria Ismailia Manzala

Damanthur Ismailia

Ismailia Rosetta

Det låglänta Nildeltat och många andra kustområden kommer Alexandria att drabbas hårt om havsytan stiger. Redan vid en relativt liten höjning, någon decimeter, kan effekterna bli ödesdigra. Det kan Rosetta vara tillräckligt för att de värstaDamietta stormarnaPort skaSaid bryta igenom Alexandria skyddsvallar och översvämma lågläntMataria terräng. Manzala Damanthur Ismailia

124

Damietta

Port Said Källa: UNEP. Mataria Manzala

Damanthur Ismailia

situationen. Nildeltat som är ett av världens mest tätbefolkade områden kan komma att drabbas hårt av växthuseffekten. I det här exemplet har en höjning av havsytan på 0,5 respektive en meter förts in på en karta över området. Redan vid en höjning på 0,5 meter kommer delar av deltat att översvämmas och de tätbefolkade områdena kring Alexandria och Port Said läggs under vatten. Om vattennivån skulle höjas ytterligare en halvmeter skulle en betydande del, omkring 4 500 km2, av Nildeltats värdefulla jordbruksmarker försvinna under havsytan. Området skulle också få ökade problem med saltvattenintrusion som förorenar grundvattnet. Vidare hotas även turistanläggningar och det rika kulturarvet i området. På Nildeltat lever idag uppemot sex miljoner människor på platser som kan komma att översvämmas om havsytan höjdes med en meter.

Vad kan vi lära oss av Nildeltat?

De här scenarierna kan utgöra ett planeringsunderlag för hur egyptierna ska kunna möta översvämningshotet. En grafisk presentation är ofta lättare att ta till sig och kan utgöra ett bra komplement till annan information. Materialet ger en uppfattning om var det behöver uppföras skyddande vallar och var det är mindre lämpligt att satsa på infrastruktur och uppföra nya byggnader. Vid samhällsplanering används ofta den grafiska presentationen för att redovisa miljökonsekvenser för olika alternativ av resursutnyttjande eller markanvändning. Metoden kan även användas som ett planeringsverktyg vid exempelvis bygget av dammar för vattenkraft. Då kan man enkelt se hur stora arealer som kommer att täckas av kraftverksdammens vatten. Många svenska kommuner använder sig av liknande metoder i GIS för att lättare kunna hantera tillfälliga översvämningar.

Det är inga stora förändringar i havsytans nivå som behövs för att många människor ska drabbas av översvämning. Fotot är från Nildeltat i Egypten.

125

Klimatforskning Klimatforskare studerar klimatet, hur det förändras och vilka faktorer som orsakar förändringarna. Genom allt mer avancerade arbetsmetoder och med hjälp av modern teknik, som exempelvis satelliter, har forskningen bidragit till att vi idag bättre förstår jordens klimat. Genom att studera borrprover från djuphavssediment kan forskarna ta reda på hur klimatet var för länge sedan. I sedimenten som avlagrats på havsbottnen finns rester av havslevande djur, foraminiferskal. Kalkskalens innehåll av olika syreisotoper används för att beskriva havets temperatur när djuren levde. Syre har nämligen två isotoper, O16 och O18.

Relationen mellan dessa isotoper växlar med temperaturen i vattnet vilket gör att det går att beskriva varma och kalla perioder långt tillbaka i tiden utifrån borrprover ner i sedimentlagren med kalksten. På liknande sätt utgör världens stora land isar på Antarktis och Grönland ett arkiv över äldre tidsåldrars klimat, så kallat paleoklimat. Genom att ta upp borrkärnor ur isen går det att bestämma klimatförhållanden hundratusentals år bakåt i tiden. Även analyser av pollen i torv eller sjösediment används inom forskningen för att förstå det föränderliga klimatet.

Årsmedeltemperatur1856–2002 °C

+0,5

–0,5

1860

1880

1900

1920

1940

1960

Kurvan visar en ökad global årsmedeltemperatur 1856–2002.

126

1980

2000

El Niño

En regional och återkommande klimatförändring som tillfälligt påverkar stora delar av Nord- och Sydamerika är El Niño, ”det lilla gossebarnet”. Fenomenet uppstår då de normalt kalla och näringsrika havsströmmarna utanför Sydamerikas östkust ersätts med varma, tropiska vattenmassor. Mekanismerna bakom dessa plötsliga förändringar är inte helt klarlagda, men bland annat antas förändringar hos passadvindar och jetströmmar ha betydelse. Normalt driver havsvattnet över Stilla havet västerut med passadvindarna. Vinden åstadkommer en liten höjning av havsytan utanför Indonesien. Den varma vattenmassan ASIEN

Temperatur i ytvattnet i ºC 18

ytvattnet i ºC 24

hålls stabil genom de ihållande vindarna. Med omkring fyra till sju års mellanrum störs denna balans och en betydligt större del av det varma havsvattnet strömmar österut och den ekvatoriella motströmmen förstärks. När det varma havsvattnet når den Sydamerikanska kusten slås fisket ut och häftiga skyfall drabbar den annars torra kustremsan mellan havet och Anderna. Den regionala uppvärmningen påverkar även atmosfären, vilket bland annat orsakar högre nederbördsmängder över södra USA. Sedan 1970-talet har El Niño blivit både vanligare och kraftigare.

Varm havström

Passadvind

Havsytan stiger

Torka

Vindcirkulation

Kall havström

Kallt, näringsrikt vatten

Havsytan sjunker

Översvämmning

Genomsnittlig nivå för havsytan

Varm havström

Passadvind

Havsytan stiger

Torka

Kall havström

Kallt, näringsrikt vatten

Havsytan sjunker

Översvämmning

AUSTRALIEN

Varm havström Kall havström

Passadvind

Havsytan stiger

Torka

Teckenförklaring för wo_elnino_a.ai och wo_normal_a.ai Översvämmning Havsytan sjunker Kallt, näringsrikt Sid 114 Klimatologi vatten

Passadvind

Havsytan stiger

Kallt, näringsrikt vatten

Havsytan sjunker

Havsytan stiger

Havsytan sjunker o_a.ai och wo_normal_a.ai

Genomsnittlig nivå för havsytan

Vindcirkulation Genomsnittlig nivå

havsytan Normalt följer det varma ytvattnet för med havsströmmarna västerut.

Torka

ASIEN Översvämmning

klaring för wo_elnino_a.ai och wo_normal_a.ai limatologi Torka

Vindcirkulation

Översvämmning

Genomsnittlig nivå sid 114 normala för havsytan

Torka

Vindcirkulation

Översvämmning

Genomsnittlig nivå för havsytan

Vindcirkulation Genomsnittlig nivå för havsytan

Ekvatorn

vindar Klimatologi

AUSTRALIEN

men öm str ru Pe

_a.ai

Ekvatorn Perust SYDröm me n AMERIKA Vindcirkulation

SYDAMERIKA

El Niño tränger undan den kalla Peruströmmen vilket ger kraftiga regn längs Sydamerikas kust. Fenomenet slår också hårt mot fisket i regionen.

sid 114 El Niño Klimatologi

127

Stadens socioekonomiska struktur Staden kan beskrivas utifrån dess lokalisering, funktion och fysiska struktur, men det finns också en annan bild av staden. Studerar vi de sociala och ekonomiska aspekterna av städer upptäcker vi ofta skillnader mellan olika stadsdelar. Sådana skillnader är särskilt framträdande i våra storstäder. Ser vi på Sverige som helhet har Stockholms län den högsta medelinkomsten i lan-

det. Men det är samtidigt dyrare att leva i en storstadsregion. I växande och attraktiva regioner som Stockholms, Uppsala och Skåne län är exempelvis huspriserna långt mycket högre än i Västernorrlands och Västerbottens län. De största inkomstskillnaderna finner vi emellertid lokalt mellan olika kommuner eller kommundelar. I Danderyd och Lidingö är medelinkomsten nästan dubbelt så hög som i Botkyrka och Norrtälje.

Inkomstfördelning i Sverige Inkomstfördelning i Stockholms län Norrbottens Län

Norrtälje

Västerbottens Län

Jämtlands Län

Västernorrlands Län

Medelinkomst per län (Per kommun i Stockhoms län)

över 400 000 375 001 - 400 000 350 001 - 375 000

Gävleborgs Län

325 001 - 350 000

Dalarnas Län Uppsala Län Värmlands Västmanlands Län Län Stockholms Län Örebro Län Södermanlands Län Östergötlands Västra Län Götalands Län Jönköpings Gotlands Län Län Kalmar Län Hallands Län Kronobergs Län Skåne Län

190

Blekinge Län

300 001 - 325 000 275 001 - 300 000 250 001 - 275 000 225 001 - 250 000 200 001 - 225 000 under 200 000 SCB

Nykvarn

Sigtuna Vallentuna Upplands Bro Upplands Väsby Österåker Täby Sollentuna Järfälla Danderyd Vaxholm Sundbyberg Lidingö Solna Ekerö Värmdö Nacka Stockholm Tyresö Salem Huddinge Botkyrka

Södertälje Nynäshamn

Haninge

MALMÖ

Inkomst och förvärvsfrekvens

Utrikes födda

MALMÖ

Centrum 64,5

Centrum

Kirseberg 64,2

Västra Innerstaden 74,0 Södra Innerstaden 52,9 Hyllie 62,2

Kirseberg

Västra Innerstaden Södra Innerstaden

Rosengård 37,4 Husie 77,8

Husie

Hyllie

Fosie 54,7

Disponibel medelinkomst på hushåll och invånare

Limhamn Bunkeflo 77,9

Rosengård

Fosie Limhamn Bunkeflo

Oxie 74,9

Oxie

<300 000 251 000 -300 000 201 000 -250 000 151 000 -200 000 <150 000 Förvärvsarbetande i %

Disponibel medelinkomst på hushåll och invånare <300 000 251 000 -300 000 201 000 -250 000 151 000 -200 000 <150 000 Förvärvsarbetande i %

Andel av befolkningen födda i utlandet i%

I Malmö finns stora skillnader i inkomst mellan olika stadsdelar. I de välbärgade områdena i utkanten av staden är också arbetslösheten och andelen utlandsfödda lägre, vilket tyder på en socioekonomisk och etnisk boendesegregation. Södra Innerstaden

Rosengård

Fosie

Segregation Det går också att finna stora inkomstskillnader mellan olika stadsdelar i många av Sveriges städer, så tydliga att man kan tala om segregation Med segregation menas skillnader i olika befolkningsgruppers geografiska bosättningsmönster. Segregation kan exempelvis uppstå på grund av att ekonomiskt svaga grupper bara har möjlighet att välja mellan ett fåtal, ofta mindre attraktiva områden. Består skillnaderna i utbildning, inkomst, yrke eller socialgrupp talar man om en socioekonomisk segregation. Den sammanfaller ofta med en etnisk boendesegregation utifrån nationalitet, språk, religion eller hudfärg. När vissa hushållstyper

Kirseberg

Hyllie

Malmö

Västra Innerstaden

Centrum

Oxie

<50 41-50 31-40 21-30 1-20

Husie

Limhamn-Bunkeflo

som exemplevis barnfamiljer är överrepresenterade i ett område är det frågan om en demografisk boendesegregation. Segregation kan vara påtvingad genom diskriminering på bostadsmarknaden eller uppstå mer eller mindre frivilligt genom att människor väljer olika bostadsområden utifrån likartade ekonomiska resurser eller tycke och smak. En stark boendesegregation kan leda till att vissa områden får många invånare med behov av socialt stöd och utökad sjukvård. I dessa stadsdelar kan det därigenom uppstå ett större stryck på skolor, sjukvård och socialbyråer än i andra delar.

191

den hållbara staden När många människor lever tätt inpå varandra blir ofta miljön lidande, vilket i sin tur kan påverka människors hälsa negativt. I staden kan också de sociala förhållandena vara problematiska, som exempelvis bostadssegregationen som vi kan se i flera av våra större städer. Ett sätt att minska problemen är genom stadsplanering för en hållbar utveckling. I vissa fall går det att minska transporter och därmed utsläpp genom en förtätning av stadsbebyggelsen. Med hjälp av glas i husfasader som fångar solljuset tillsammans med effektivare isolering går det att minska energiförbrukningen i bostäderna avsevärt. I många fall har satsningar på kollektivtrafik visat sig leda till att människor lämnar bilen hemma, vilket skonar miljön och minskar buller i staden. Genom att exempelvis källsortera avfall och återanvända väggruset som läggs ut vintertid går det också att minska stadens

192

resursförbrukning. Genom att rusta upp nedslitna bostadsområden kan en förbättrad boendemiljö många gånger vara positiv för den sociala sammanhållningen. Hammarby Sjöstad i södra Stockholm har planerats med hållbar utveckling som mål. Det tidigare nedslitna industri- och hamnområdet har sanerats och omvandlats till ett attraktiv och miljövänligt bostadsområde. I stadsdelen återanvänds värmen från avloppsvattnet och biogasen som utvinns från källsorterat hushållsavfall används som bränsle i gasspisar vilket minskat energianvändningen. Genom satsningar på cykelbanor och färjetrafik över till Södermalm har de boende goda möjligheter att avstå från bil.

Med färjan M/S Lotten går det att ta sig från Hammarby Sjöstad till Södermalm utan kostnad.

Det tillgängliga vattnet Tillgång till vatten bestäms av mängden nederbörd, avdunstning från mark- och vattenytor samt växternas upptagningsförmåga. Dessa faktorer kan variera kraftigt mellan olika platser och tider på året. I arida klimat är av-

dunstningen hög, vilket leder till vattenbrist under delar av året. I humida klimat är nederbörden riklig, vilket medför ett överskott på vatten under större delen av året.

Vat t ent unnan

Tre tunnor fyllda till hälften med vatten placeras ut i Sverige, Italien och Tchad. Efter ett år har tunnan i Sverige svämmat över på grund av den rikliga nederbörden. Vattentunnan i Italien är oförändrad då avdunstningen är lika stor som nederbördsmängden. I Tchad är tunnan tom. Hela innehållet och eventuell nederbörd har avdunstat.

210

Sverige Vid årets början

Vid årets slut

Italien

Tchad

Konsumtionen av vatten I Sverige använder vi dagligen ungefär 200 liter vatten per person för privat bruk. Det används till att bada, duscha, diska, tvätta men även till dryck och matlagning. I många uländer får människor klara sig på bara några få liter. Vattentillgången påverkar människors livsstil och konsumtionsmönster. I västvärlden används ofta vatten till swimmingpoolen eller till att vattna trädgårdsrabatten vilket kan verka slösaktigt. I den industrialiserade delen av världen går ofta en stor del av vattnet till den industriella produktionen. Användningen skiljer sig mycket mellan olika typer av tillverkning. Massaindustri och kemisk industri är exempel på stora användare av vatten. Flertalet industriländer ligger inom de tempererade zonerna, där tillgången på vatten är god. I andra delar av världen kan utvecklingen av industriell produktion begränsas av bristen på vatten.

När det uppstår vattenbrist i ett område finns det också skillnader mellan i- och u-länders möjlighet att lösa problemen. Rika stater kan hitta tekniska lösningar för sitt jordbruk, som effektiv konstbevattning i form av droppbevattning. Fattiga stater har desto svårare att hitta långsiktigt hållbara lösningar för sin befolkning.

Dricksvatten I många u-länder är det brist på vatten, men det finns också u-länder där tillgången är relativt god. Problemet är att vattnet inte alltid är rent. Ofta har bara några få procent av ländernas befolkning tillgång till renat vatten. Eftersom resurserna är begränsade kan inte samhället erbjuda den stora landsbygdsbefolkningen denna service. Därför skiljer sig konsumtionen mycket mellan stad och landsbygd, men även mellan fattig och rik i staden eftersom vattenräkningen måste betalas.

J ak t e n på vat t en

Enligt FN:s rekommendationer behöver en människa omkring 50 liter vatten per dygn för att leva ett drägligt liv. I många länder är detta en omöjlighet då det kan vara flera kilometer till närmaste vattenkälla. På landsbygden i Uganda klarar sig många människor på bara fyra till fem liter vatten om dagen för de personliga behoven. Endast hälften av landets befolkning har tillgång till rent vatten. Problemet är att finna skyddade källor att ta vatten ifrån. Många familjer tvingas utnyttja vattendrag eller andra källor som kan innehålla föroreningar, bakterier och parasiter. Det här leder till att sjukdomar lätt sprids bland befolkningen. Magsjukdomar som diarréer och parasitsjukdomar, som exempelvis snäckfeber, är vanliga. I jakten på rent vatten får kvinnorna och flickorna i familjen dagligen gå långa sträckor. Flickornas skolgång eftersätts ofta på grund av att de behövs i det här hushållsarbetet.

211

Med stora mängder vatten går det att få öknen att blomma. I områden med hög avdunstning kan droppbevattning vara ett sätt att minska vattenförbrukningen. Varje enskild planta får då precis den mängd vatten som krävs.

Överuttag av vatten Bristen på vatten är ett tilltagande problem i världen, framförallt i arida och semiarida områden. I de här miljöerna är vattenresurserna begränsade, och om uttaget ökar kan situationen bli ohållbar. Om man tar för mycket vatten ur en brunn så att återbildningen av grundvattnet inte håller jämna steg med uttaget talar man om ett överuttag. Omkring 70 procent av allt vatten som tas ur vattentäkter används till konstbevattning av jordbruk. I många delar av världen tvingas stater att fortsätta pumpa upp vatten från sina vattentäkter trots att grundvattennivåerna sjunker. När grundvattenreserverna töms påverkar det ett lands möjligheter att producera mat. I ett tjugotal länder sjunker nivåerna i en oroväckande takt. I USA, Indien och Kina finns områden där grundvattennivån sjunker med flera meter per år. Dessa tre länder står för hälften av världens spannmålsproduktion.

212

Risken är att många länder på grund av vattenbrist snart inte längre kan producera samma mängd spannmål. Samtidigt vet vi att världens befolkning idag växer med över 70 miljoner per år. Vad händer då? För att möta problemet med sjunkande grundvattennivåer behövs en vattensnålare teknik inom industrin och ett bättre utnyttjande av vattnet inom jordbruket. I kustnära områden där vattenuttaget är för stort kan salt havsvatten tryckas in under land och ersätta sötvattnet som tagits upp ur brunnar och borrhål. Föroreningen av salt kan då ligga kvar under mycket lång tid. Saltvatteninträngning är ett stort problem längs många kustområden i världen där framförallt jordbruket kräver stora mängder vatten. Den här typen av problem kan lika väl uppstå kring växande tätorter, turistorter under högsäsong eller industriområden som överutnyttjar grundvattenresursen.

aralsjön

Konflikter kring vatten Konflikter kring vatten tros bli vanligare i framtiden. Behovet av vatten till en expanderande industrisektor och till en växande befolkning och jordbruksnäring gör att allt mer vatten går åt. Konflikter kan uppstå på platser där man inte kan komma överens om fördelningen av vattnet. På så vis kan bygget av kraftverk och dammar för industrin leda till oenighet, eftersom många människor kan komma att tvingas flytta från sina hem. Myndigheter, företag, organisationer och allmänhet har ofta olika intressen om hur vattnet ska användas. Problem kan även uppstå mellan stater där det inte går att komma överens om hur mycket vatten varje stat ska få ta ur en vattentäkt. En konflikt kan exempelvis uppstå kring ett

Kokaral damm

TAN AKS KAZ TAN EKIS UZB

S y rd a r j a

Strandlinje 2009 Strandlinje 2008 Strandlinje 2003 Strandlinje 2000 Strandlinje 1995 Strandlinje omkring 1980 Strandlinje omkring 1975 Strandlinje 1960

100 km

Am u

dar j

Ett tragiskt exempel på överuttag av vatten syns i Aralsjön. Fram till 1960-talet var detta jordens fjärde största sjö. Sedan dess har den minskat till hälften i storlek på grund av den dåvarande sovjetstatens försök att odla bomull i öknen. Stora mängder vatten leddes till bomullsodlingarna, där avdunstningen var stor. Det här har lett till permanenta förändringar i regionen. Området har idag ett mer kontinentalt klimat och en mer arid miljö vilket påverkat såväl djur som växter. Förändringarna har också påverkat salthalten i sjön. Från att tidigare ha haft bräckt vatten har Aralsjön idag samma salthalt som Döda havet. Sjöns ekosystem påverkades även av de stora mängder gift som användes till odlingarna. Den idag nakna och torrlagda sjöbottnen är täckt av ett saltlager som gör marken obrukbar för människor. Den förändrade miljön med salter och gifter påverkar även människornas hälsa. Medellivslängden är idag 46 år för de miljontals människor som bor i området.

Fiskebåtar ligger strandade mitt i det torra land skapet kring den krympande Aralsjön.

vattendrag som rinner genom flera länder. Om en stat uppströms vill reglera vattendraget för konstbevattning eller elproduktion leder detta till mindre vatten för länderna nedströms. Det här har inträffat vid bland annat floderna Nilen, Eufrat och Bramhaputra. Internationella vattentvister är svårlösta och har vid flera tillfällen nästan lett till krig mellan länder. Stater som redan nu lider av vattenbrist kan förvänta sig ökad politisk spänning i framtiden. FN har föreslagit att varje land som har delar av vattendragets dräneringsområde inom sitt territorium ska få ta ut motsvarande mängd ur vattendraget. Kan länderna enas om en rättvis fördelning av det livgivande vattnet finns också förutsättningar för fredlig samexistens och utveckling.

213

Vattnet i världen På många håll i världen har trycket på vatten resurserna ökat. Det har gjort att kommersiella krafter har vaknat och insett att vatten är en dyrbar och efterfrågad vara.

Vatten som handelsvara Sedan slutet av 1900-talet pågår en privatisering inom vattensektorn i många av världens fattiga länder. Företag, ofta stora multi nationella bolag, tar över delar av vattenhanteringen. Detta har blivit möjligt genom att Internationella valutafonden och Världsbanken har ställt krav på privatisering av offentliga anläggningar i u-länderna för att ge skuldlättnader och nya lån. Fattiga länder har sett

Betala eller törsta? Ett privat företag har stängt av vattnet för människorna i Port Harcourt, Nigeria.

214

en möjlighet att minska de egna utgifterna, samtidigt som befolkningen skulle få en bättre vattentillgång. Ofta har de kommunala bolagen haft svårt att klara underhållet av gamla vatten- och avloppssystem. Kranvattnet är ibland förorenat och vattenförsörjningen ojämn. Uppskattningar visar att omkring 40 procent av allt vatten i Afrikas stora städer försvinner genom läckage. De stora internationella vattenföretagen har kapital, tekniska resurser och den kompetens som behövs för att utveckla vattensektorn. Privatiseringen har på många håll lett till en utbyggnad av vattennätet, och fler hushåll är idag anslutna. Den privata sektorn står för omkring fem procent av världens vattenförsörjning.

Dyrt vatten i södra Afrika I flera länder, speciellt i södra Afrika, finns exempel på hur företag helt eller delvis tagit över driften av vattnet, vilket har lett till högre priser. I Namibia levererar ett delvis privatägt bolag vatten till landets kommuner. För att gå med vinst pressar företaget kommunerna att stänga av vattnet för hushåll som inte kan betala. I Moçambique och Sydafrika sköts vattenförsörjningen i flera städer av privata företag. I Sydafrika har priset på vissa håll ökat med flera hundra procent. Många hushåll är tvungna att använda en tredjedel av sin inkomst till att betala vattenräkningen. Det kan jämföras med Sverige, där vi betalar mellan en till tre procent av inkomsten för vattnet. När inte räkningarna kan betalas, och när bolagen avbryter utbyggnaden av vattennätet i fattiga stadsdelar, är det svårt att tala om vatten som en mänsklig rättighet.

Sverige importerar vatten Trots att vi har god tillgång till vatten i vårt eget land importerar vi svenskar stora mängder från andra delar av världen. Vi importerar allt mer flaskvatten men vattnet kommer framförallt ”inbakat” i andra varor som vi köper. Det går åt 200 liter vatten för att odla fram sockret som behövs till en burk läsk, 140 liter vatten för en kopp kaffe och 9 000–10 000 liter för bomullen som behövs till ett par jeans, bara för att nämna några exempel. Vi kallar detta för virtuellt vatten, det vill säga den mängd vatten som går åt för att till-

verka en vara eller en tjänst. Vattenfattiga stater bör alltså avstå från livsmedelsexport och istället importera vattenintensiv mat. För varje ton spannmål som ett land köper in sparas 1 000–2 000 liter vatten. Flera av de stora spannmålsproducerande länderna har dock problem med sjunkande grundvattennivåer vilket kan leda till ett minskat utbud på världsmarknaden. Risken är att livsmedelspriserna stiger i framtiden och att många länder som är beroende av import inte kommer att ha råd att betala.

Världens starkaste tjej! Med en hand lyfter hon flera hundra liter (virtuellt) vatten.

De globala handelsströmmarna av virtuellt vatten visar att USA, Kanada, Argentina, Australien och Thailand är stora nettoexportörer medan Sri Lanka, Japan, Sydkorea, Italien och Nederländerna tillhör de stora nettoimportörerna.

215

Saskatchewan

s er

Saskatoon Kamloops coloradofloden

Seattle

Columbia

lem

Nordamerika. Förutom de norra delarna av Mexico försörjer floden med biflöden dessutom sju amerikanska delstater med vatten, Wyoming, New Mexico, Colorado, Utah, Arizona, Nevada Spokane och Kalifornien. Det är många som är intresserade av floden som resurs, och vattnet ses som en förutsättning för jordbruket och den Helena ekonomiska tillväxten i hela regionen. Det ökande vattenuttaget ur floden har lett till att särskilda mellanstatliga vattenlagar och

eg Winnip

Lake Manitoba

Regina

VancouvColoradofloden rinner genom USA och Mexico i er

oria

förordningar harBrstiftats andon i USA för att styra fördelningen av det dyrbara vattnet. Förordningar gällande flodvattnet har funnits ända sedan 1922. Under 1997 antogs en ny lag som reglerar fördelDuluth ningen av vattnet mellan de många jordbruken och de städer som ligger längs flodens lopp. smarck Under helaBi1900-talet har Coloradoflodens vattenkvalitet försämrats. Den stora avdunstningen och ett större vattenuttag har lett till att saltolis halten ökat framförallt i områden längs flodens Minneap gs lopp, vilket bekymrar befolkningen i MexiBillinnedre

lls

Sioux Fa

Pierre

Damm

IDAHO

P l a

WYOMING Fontenelle Dam

tte

Flaming Gorge Dam

Lincoln

Salt Lake City Great Lake Salt

Denver

Sacramento

UTAH NEVADA

San José

Lake Powell

lor Co

Lake Las Vegas Mead

Glen Canyon Dam

Hoover Lake Dam Mohave

Davis Dam KALIFORNEN

Salton Sea MEXICO

Tijuana

Lake Havasu

Parker Dam

fl Gila

Taylor Park Dam COLORADO

E RF <'>

Oklahoma Cit

NEW MEXICO

ARIZONA

Phoenix

Morelos Dam

Fort Worth

200 km

Tucson

Coloradofloden. Flera storstäder ligger inom dräneringsområdet och vattenuttaget är stort.

San An

G ra

216

Chihuahua

Hermosillo

Ciudad Juárez R

San Diego

u ri

Uttorkad saltsjö

Long Beach

is s o

Saltsjö

ad ofl od en

land

Calgary

rt e

co och Arizona. Till Coloradoflodens dräneringsområde hör också Salton Sea i Kalifornien, en sjö som bildades 1905 då floden bröt igenom en fördämning och översvämmade närliggande områden. Sjön har länge varit en populär plats för fiske och rekreation, men är i dag hotad av försaltning. Nu ser myndigheterna över möjligheterna att återställa sjön genom en ökad tilldelning av vatten från Coloradofloden. Att ta ut ännu mer vatten från floden skulle ytterligare förvärra situationen nedströms. Flodens sjunkande vattenstånd har

lett till uttorkade jordbruksmarker och störningar i växt- och djurliv framförallt i floddeltat. Coloradoflodens framtid är oviss, eftersom många olika intressegrupper försöker påverka besluten till sin fördel. De ekonomiska värdena ställs här mot de ekologiska, liksom olika amerikanska delstater ställs mot varandra och mot den sydliga grannen Mexico. Rättigheterna till vattnet och tilldelningen av uttagskvoter längs floden kommer att beröra många människors levnadssituation och framtid.

Sett från luften blir gränsen mellan villaområdet med pooler och halvöknen knivskarp. Las Vegas, USA.

217

Vår resursanvändning All produktion och alla transporter innebär ett utnyttjande av naturresurser. Det betyder i sin tur att all konsumtion leder till någon form av påverkan på naturmiljön. Sker detta i negativ riktning kan vi tala om miljöförstöring. Den här påverkan kan ske i olika led i ekonomin, från produktion till konsumtion. Vid själva utvinningen av råvaror sker en direkt miljöpåverkan. När kol bryts i dagbrott river vi upp stora sår i jordskorpan, när vi bygger kraftverksdammar hindras laxen att nå sina lekplatser längre upp i vattendraget och i jakten på nya betesmarker avverkas skogsområden vilket utarmar många växt- och djurarter. Dessutom leder energi- och resursanvändningen under tillverkningen till en miljöbelastning. Lägg sedan till distributionen av varor med transporter, omlastningar och

Världens energiförsörjning 1973 1973

Kol 24,8%

Miljöskuld Allt för sällan betalar företagen som utvinner resurserna priset för den miljöförstöring som produktionen leder till. Priset på olja, bensin och många andra produkter inkluderar inte den miljöskuld som uppstår. För att uppnå en mer hållbar energiproduktion måste priset på energi även täcka kostnaderna för att återställa skadorna.

Världens energiförsörjning 2004 2004

1973

Förnybara bränslen Förnybara bränslen Övrigt* 0,1% och avfall och avfall 11,8% 11,8% Vattenkraft 1,8% Vattenkraft 1,8% Kärnkraft 0,9% Kärnkraft 0,9%

emballage. Påverkan upphör inte heller vid konsumtionen, utan många produkter som kylskåp, bilar, kläder och datorer förbrukar dessutom ansenliga mängder energi under sin livslängd. Slutligen hamnar många av våra konsumtionsvaror på sophögen där kemikalier kan läcka ut i den omgivande miljön.

2004

Övrigt* 0,1% Förnybara bränslen Övrigt* 0,4% Förnybara bränslen och avfall och avfall 10,6% 10,6%

Olja 45%

Naturgas 16,2%

6 035 Mtoe

Vattenkraft 2,2% Olja Kärnkraft 45% 6,5%

Kol 25,1%

Vattenkraft 2,2% Kärnkraft 6,5%

Olja 34,3%

Kol 25,1%

* Geotermisk energi, sol, vind * Geotermisk energi, sol, vind m.m. mtoem.m. = miljoner ton oljeekvivalenter. 11 059 Mtoe

248

Övrigt* 0,4%

Naturgas 20,9% 11 059 Mtoe

Naturgas 20,9%

Trycket ökar Den globala efterfrågan på råvaror har under de senaste decennierna ökat kraftigt och inget tyder på att behoven kommer att minska i framtiden. I grunden handlar det om att vi blir fler människor på jorden och att våra inkomster ökar vilket leder till mer konsumtion. På trettio år den har globala energianvändningen nästan fördubblats. Vilken typ av energikällor som används och mängden energi som förbrukas skiljer sig dock mycket mellan olika länder. Vi som lever i den industrialiserade delen av världen, det vill säga 20 procent av jordens befolkning, svarar för mer än hälften av jordens samlade energiförbrukning. På samma sätt ökar trycket på våra vattenresurser, jordbruksmarker och mineraltillgångar.

Kortsiktig vinst - långsiktig förlust Det råder inga tvivel om att vi blir rikare och att fler människor i världen lyfts ur fattigdom. Det är självklart positivt, men problemet är att de ekonomiska framstegen i många fall vilar på ett ohållbart utnyttjande av naturen. Risken är att vi får betala ett högt pris i framtiden. Idag är de flesta forskarna eniga om att användningen av fossila bränslen leder till en negativ miljöpåverkan. Ett varmare klimat kan exempelvis leda till fler oväder, översvämningar och torka vilket ger direkta ekonomiska kostnader genom materiella skador och förstörda skördar. Ett ohållbart resursutnyttjande kan också påverka vår ekonomi indirekt. Om vi förändrar ett ekosystem riskerar sådant som naturen ger oss ”gratis”, så kallade ekosystemtjänster, gå förlorade. Det kan handla om understödjande funktioner som exempelvis

vattnets kretslopp eller näringscykler som påverkas. Skulle en specifik del av ekosystemet störas, som exempelvis den pollinering som bin och andra insekter bidrar med, talar man om reglerande funktioner som skadas. Dessutom kan många växt- och djurarter samt processer i naturen bidra med viktiga funktioner som vi ännu inte känner till.

Förnybara och icke förnybara resurser De icke förnybara resurserna återskapas i en så långsam takt att de, ur ett mänskligt tidsperspektiv, kan betraktas som begränsade. Hit räknas bränslen som olja och uran, vilka kräver miljontals år för att bildas. Så fort vi börjar nyttja dessa resurser närmar vi oss också den dag då de tar slut. Andra icke förnybara resurser som metaller, sten, sand och grus kan i princip återanvändas hur många gånger som helst. Till förnybara resurser räknas energikällor som sol, vind, rinnande vatten och geotermisk energi. Då dessa resurser hela tiden återbildas blir miljöpåverkan begränsad vid energiutvinningen. Ibland talas det även om betingat förnybara resurser som biobränslen (energiskog och torv) och fiskebestånd. De är förnybara så länge uttaget inte överstiger återväxten.

Att välja väg Det kan verka självklart att välja förnybara resurser framför icke förnybara resurser. Men samhällets resursutnyttjande bygger sällan på ekologisk hänsyn utan styrs oftare av pris och tillgång på olika råvaror. Det kan dessutom vara svårt att jämföra olika resursalternativ ef-

249

L i v s c yke lanaly s – miljöpåve r kan f rån ”vaggan ” ti ll ”graven ”

Genom en livscykelanalys, (LCA), kan man bilda sig en uppfattning om hur en vara eller tjänst belastar miljön från ”vaggan” till ”graven”. En sådan undersökning omfattar hela produktens livslängd från utvinning av råvaror och produktion till användning och slutligen återvinning eller skrotning. Livscykelanalysen består av tre steg. Inledningsvis undersöks de utsläpp och den energianvändning som sker i varje fas av varans livscykel. Därefter sker en klassificering av utsläppens miljöbelastning. Det kan röra sig om vattenförbrukning, bidrag till växthuseffekten, försurning, övergödning, uttunning av ozonskikt och miljögifter. Slutligen sker en värdering av miljöpåverkan.

Råvaror

Råvara 1

Råvara 2

Råvara 3 Energiråvara

Tillverkning Stekpanna

Ytbehandling Användning Distribution

Användning Resthantering

250

Återvinning

Vid en livscykelanalys av exempelvis en stekpanna ingår stål (stekpanna), plast (handtag och stekyta) liksom distributionen samt de utsläpp som uppstår vid en återvinning av produkten. Genom noggranna livscykelanalyser kan man få svar på om den ena varan är miljömässigt bättre än den andra eller om det är går åt mer energi att återvinna en produkt jämfört med att förbränna den och tillverka en ny. En fransk studie har exempelvis visat att 41 procent av klimatpåverkan från ett par jeans kommer under konsumtionsfasen. Här förutsätter man att byxan används en gång i veckan under fyra år och att de tvättas (tvättmaskin klass C) och stryks efter att de burits tre gånger. Torktumlas dessutom plagget ökar energiförbrukningen avsevärt. Det betyder att vi som konsumenter har ett stort ansvar, inte bara vid valet av produkt, utan också i användningsfasen.

Sandelin | Andersson

VÅR P L A N E T 1

Sandelin | Andersson

Vår planet ger eleverna verktyg för att förstå och analysera den föränderliga omvärld som vi lever i.

Best.nr 47-10361-4 Tryck.nr 47-10361-4

VÅR PLANET GEOGRAFI 1