9789147079513

exempel efter en olycka, sjukdom eller liknande. Sjukgymnastik, vila, arbetsterapi, psykoterapi eller arbetsträning är olika exempel på rehabilitering.

Till skillnad från rehabilitering, riktar sig habilitering till personer med livslånga funktionsnedsättningar, exempelvis av förmågan att se, höra, röra sig, förstå, uppfatta omvärlden eller relatera till andra människor. Det kan handla om medfödda funktionsnedsättningar som till exempel utvecklingsstörning eller om förvärvade funktionsnedsättningar, som hjärnskador efter olyckor eller sjukdomar.

Denna bok är tänkt för studerande på omvårdnadsprogrammet och liknande utbildningar samt för personal som arbetar inom olika verksam-

Rehabilitering/habilitering

Rehabilitering syftar till att få tillbaka bästa möjliga funktionsförmåga, till

Rehabilitering/ habilitering

heter.

av akutsjukvård och habilitering inom akutsjukvård och kommunala utbildningar.

Lars Skärgren är pedagog och rektor för bl.a. omvårdnadsutbildning. Han har även arbetat med handledning inom socialtjänst och med personalfortbildningar.

Rune Johansson ★ Lars Skärgren

Rune Johansson är chef inom habilitering. Han har tidigare lång erfarenhet

www.liber.se

Best nr 47-07951-3 Tryck nr 47-07951-3-01

Liber

omslag rehab.indd 1

Rune Johansson

★

Lars Skärgren

08-02-12 15.57.21

ISBN 978-91-47-07951-3 ©2006 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Katarina Wesslén-Lindahl Henning Lindahl T E C K N I N G A R : Henning Lindahl B I L D R E D A K T Ö R : Marie Olsson T Y P O G R A F I : Anna Hild REDAKTÖR:

OMSLAG:

Första upplagan 2 R E P R O : Repro 8 AB, Nacka T R Y C K : Elanders, Ungern 2008 KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm fn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

rehabilitering dekor.indd 2

08-02-12 14.55.05

INNEHÅLL

Förord 7 KAPITEL 1

Rehabilitering 9 Rehabilitering – vad är det? 10 Funktion 11 Funktionsnedsättning 11 Funktionshinder 13 Rehabiliteringens mål 13 Rehabiliterande arbetssätt 15 Rehabiliterande förhållningssätt 16 Rehabilitering inom olika områden 17 Rehabilitering – en rättighet 19

KAPITEL 2

Habilitering 23 Habiliteringen – en plusverksamhet 25 Funktionshinder 26 Habiliteringens mål 26 Habiliterande arbetssätt 28 Habiliterande förhållningssätt 29 Vårdtagaren i centrum 29 Habilitering i olika verksamheter 31

KAPITEL 3

Livskvalitet 35 Vad är livskvalitet? 36

KAPITEL 4

Hälsa – en resurs i livet varje dag 43 Samhället ska vara tillgängligt för alla 44 ICF – ett sätt att arbeta 46

KAPITEL 5

Lagar och regler 53 Allas lika värde 54 Rätten till rehabilitering och habilitering 54 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 54 Lagen om särskilt stöd och service (LSS) 56 Socialtjänstlagen (SoL) 57 Rätt till hjälpmedel 58 Särskola 58

rehabilitering dekor.indd

3

06-08-28

15.45.28

KAPITEL 6

Möten i rehabilitering och habilitering 63 Att kommunicera är att samtala 64 Samtal med ord 66 Samtal utan ord 68 Samtalets regler 69 Etik 73 Pedagogik 74

KAPITEL 7

Hörsel-, syn- och andra hjälpmedel 77 Vårdtagare med hörselnedsättning 78 Vårdtagare med synnedsättning 79 Kommunikationshjälpmedel i habilitering och rehabilitering 80

KAPITEL 8

Rehabiliterings- och habiliteringsteam 85 Vad är ett team? 86 Rehabiliteringsteamets roll och arbetsuppgifter 86 Habiliteringsteamets roll och uppgifter 87 Arbetslag 87 Hörsel- och synteam 88 Yrkesgrupper och roller i teamet 88

KAPITEL 9

Samverkan i team 99 Teamets och arbetslagets arbetsprocess 100 Dina arbetsuppgifter i team eller arbetslag 100 Att arbeta i team eller arbetslag 101

KAPITEL 10

Anhöriga 103 Vårdtagarens familjesituation 104 Vårdtagarens livssituation 104 God man 106 Anhörig 106 Anhöriga till barn och ungdomar i habilitering 109

KAPITEL 11

Brukarorganisationer 113 Intresseorganisationer kan påverka politiska beslut 114 Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) 116 Handikappombudsmannen (HO) 116 Handikappråd 117

rehabilitering dekor.indd

4

06-08-28

15.45.28

KAPITEL 12

Rehabiliteringsprocessen 119 Sätt ett mål 120 Rätten till rehabilitering 121 Rehabiliteringsprocessen – ett arbete i flera steg 121 Vårdtagarens rehabiliteringsprocess 122 Vårdtagaren kan! 124 Rehabilitering efter akutsjukvården 127 Samhällets ansvar i rehabilitering 127

KAPITEL 13

Rehabiliteringsplanen 129 Information och stöd i rehabiliteringsarbetet 130 Vem gör rehabiliteringsplanen? 130 Från kartläggning till rehabiliteringsplan 131 Innehållet i rehabiliteringsplanen 131 Rehabplanen i rehabiliteringsprocessen 134

KAPITEL 14

Rehabiliterande förhållnings- och arbetssätt 139 Aktiviteter i det dagliga livet (ADL) 140 FIM 143 Rehabiliterande förhållningssätt 143 Rehabiliterande arbetssätt 144

KAPITEL 15

Möten i rehabilitering 151 Kris 152 Stroke 152 Reumatisk sjukdom 156 Psykos 158

KAPITEL 16

Habiliteringsplanen 163 Individuell plan 164 Humanistisk värdegrund 166

KAPITEL 17

Habiliterande förhållnings- och arbetssätt 171 Olika verksamheter 172 Habiliterande förhållningssätt 172 Habiliterande arbetssätt 175

KAPITEL 18

Möten i habilitering 180 Mål med habiliteringsarbete 185 Downs syndrom 186 Cerebral pares (CP) 188 Autism 192

rehabilitering dekor.indd

5

06-08-28

15.45.29

KAPITEL 19

Coping 195 Strategier 196 Empowerment 202 Komplementär medicin 202

KAPITEL 20

Rehabilitering i arbetslivet 207 Arbete – en viktig del i människans liv 208 Arbetsgivarens roll 209 Företagshälsovårdens roll 211 Den anställdes roll 211 Försäkringskassans roll 211 Sjuktal eller frisktal? 213 Samhall 213

Litteratur 217 Register 219

rehabilitering dekor.indd

6

06-08-28

15.45.29

1

REHABILITERING När du läst och bearbetat innehållet i detta kapitel ska du ha utvecklat följande mål: kunskap om begreppet rehabilitering.

BEGREPP OCH UTTRYCK

p p p p p p p

re habile rehabilitering funktion funktionsnedsättning aktivitetsbegränsning naturlig funktionsnedsättning

funktionshinder rehabiliteringsprocess medicinsk rehabilitering rehabiliteringsplan rehabiliterande förhållningssätt p yrkesrehabilitering p arbetslivsrehabilitering. p p p p p

9

rehabilitering dekor.indd

9

06-08-28

15.45.29

Rehabilitering – vad är det?

Ordet rehabilitering används i olika sammanhang och med olika betydelser i samhället och inom vård och omsorg. Det finns två delar i ordet. Den ena är re som betyder åter eller att komma tillbaka. Den andra delen är habilitering som kommer av ordet habile.

Habile betyder ungefär skicklig eller duktig. Tillsammans blir re och habilitering: att åter göra någon duktig eller att återanpassa.

En tillbakablick 1 8 0 0 - TA L E T

Under 1800-talet tog industrialismen fart i Europa. Med den ekonomiska tillväxten ökade möjligheterna till medicinsk utbildning.

Grunderna till dagens medicinska vetenskap lades genom att läkarna fick nya kunskaper om behandlingar och mediciner och alltfler diagnoser kunde ställas. En del forskare menar att detta ledde till att medicinvetenskapen tog över en del av den makt kyrkan tidigare haft i samhället. Oftast var den nya medicinska kunskapen till stor hjälp för befolkningen vilket visade sig i att bland annat spädbarnsdödligheten sjönk och att medelåldern höjdes.

Medicinvetenskapen var helt biologiskt inriktad och frågor om människosyn, bemötande och pedagogik diskuterades sällan. Människan betraktades som en biologisk varelse.

1 9 0 0 - TA L E T

Under andra halvan av 1900-talet skedde ett skifte inom medicinen.

Från att ha sett människan enbart som en biologisk varelse vreds visaren mot en helhetssyn. Den innebar att människan betraktades som en biologisk, psykologisk, social och aktiv varelse. Omvårdnad blev en betydelsefull del av arbetet inom vård och omsorg.

I Sverige fattades ett politiskt beslut som innebar att varje medborgare fick rätt till rehabilitering. Ungefär samtidigt växte den medicinska specialiteten medicinsk rehabilitering fram. Vårdtagarens egna resurser sågs alltmer som en tillgång i behandlingsarbetet och framförallt i rehabiliteringsprocessen.

10

rehabilitering dekor.indd

10

06-08-28

15.45.29

I slutet av 1900-talet kan vi även se att närstående får en allt större och mer betydelsefull roll i rehabiliteringsprocessen. Samtidigt betonas vårdgivarens pedagogiska förhållningssätt. Med hjälp av detta visar forskningen att rehabiliteringsresultaten blir betydligt bättre. Mycket av pedagogiken inom vård och omsorg finns samlat inom ämnet vårdpedagogik.

Funktion En persons funktioner kan beskrivas som förmåga att göra olika saker eller hur personen eller kroppen fungerar. Kan han greppa något? Förflytta sig? Finns det någon skada på kroppens organ? Vilka aktiviteter kan personen utföra? I hemmet? I samhället? Kan han vara delaktig i fritidsaktiviteter? och Hur påverkar miljön individen? Svaren på dessa frågor visar exempel på en persons olika funktioner. De kan också skrivas: i samband med habilitering och rehabilitering står funktioner för olika kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer.

Funktionsnedsättning En funktionsnedsättning är en nedsättning av en funktion; den fungerar inte helt och hållet. Funktionsnedsättningar kan vara medicinska, fysiska, psykiska, intellektuella eller sociala. Exempel på sjukdomar som leder till funktionsnedsättningar är ryggmärgsbråck, diabetes, drogmissbruk, utvecklingsstörning och schizofreni.

En funktionsnedsättning kan vara medfödd eller förvärvad. Den kan vara bestående eller möjlig att rehabilitera. Ibland används ordet aktivitetsbegränsning, istället för funktionsnedsättning.

11

rehabilitering dekor.indd

11

06-08-28

15.45.30

Naturlig funktionsnedsättning För äldre är det naturligt att vissa funktioner blir sämre eller försvinner helt på grund av åldrandet. En sådan förlust eller nedsättning av funktioner kallas för naturlig funktionsnedsättning. Exempel på sådana funktionsnedsättningar är minskad rörlighet, syn- och hörselnedsättning, impotens och inkontinens, liksom ökad risk för vissa sjukdomar som stroke, förvirringstillstånd, hjärtsvikt och benskörhet.

Funktionshinder Caroline lider av djup depression som medför sömnstörning, kraftlöshet och ångest. Hon åker därför inte kollektivt eller vistas i lokaler där det finns för många andra människor.

Om funktionsnedsättningen leder till att individen inte kan delta i olika aktiviteter så uppkommer ett funktionshinder. I Carolines fall är depressionen en funktionsnedsättning som påverkar hennes vardagliga funktioner. Att hon inte kan röra sig fritt i samhället gör att funktionsnedsättningen skapar ett funktionshinder. Detta är att Caroline inte kan åka kollektivt eller vara på ställen där det finns många andra människor. Det är alltså en skillnad i betydelsen av funktionsnedsättning och funktionshinder. Trots det har vi i denna bok valt att använda ordet funktionshinder.

12

rehabilitering dekor.indd

12

06-08-28

15.45.30

Varje år amputeras över 2000 människor i Sverige. Medan sonen tar på skorna efter kvällsdoppet byter mamma sitt ben. Hon har ett funktionsnedsättning som, i det här fallet, inte är ett funktionshinder.

Rehabiliteringens mål Målen med rehabilitering är att vårdtagaren ska • förbättra sin livskvalitet och funktionsförmåga fysiskt, psykiskt, socialt, existentiellt och kulturellt • nå ökad självständighet och delaktighet • skapa goda förutsättningar för egenvård • öka sin kunskap om sin sjukdom och förstå hur de egna resurserna kan bidra till rehabiliteringen • förstå och acceptera sin nya livssituation.

13

rehabilitering dekor.indd

13

06-08-28

15.45.30

Rehabiliteringsprocessen Rehabilitering är ett arbete tillsammans med vårdtagaren som pågår under en kortare eller längre tid. Det kallas för rehabiliteringsprocess. Den ska leda till att vårdtagaren kan komma tillbaka till ett självständigt och kvalitativt bra liv efter en skada eller sjukdom.

I en offentlig utredning beskrivs rehabilitering så här: I tidiga samordnade åtgärder av medicinsk, psykologisk, pedagogisk och social art som ska hjälpa den sjuke eller skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv och därmed bästa möjliga livskvalitet.

Rehabiliteringsåtgärder Med rehabilitering ska en person som haft eller har en sjukdom eller skada få hjälp av olika slag. Åtgärderna eller insatserna kan vara: • medicinska: behandlingar av olika slag • psykologiska: stöd vid till exempel en krissituation eller för att vårdtagaren ska kunna förstå och acceptera sin nya livssituation • sociala: aktiviteter där individen till exempel får stöd i att fungera tillsammans med andra människor eller för att komma åter i arbete • pedagogiska: vårdtagaren ges möjligheter att lära sig nya sätt att hantera olika vardagssituationer med utgångspunkt från den skada eller sjukdom personen har • tekniska: de kan innebära en anpassning av bostaden efter vårdtagarens behov. De kan också betyda att man bedömer behovet av och prövar ut olika hjälpmedel samt visar hur de ska användas.

Man kan säga att de tekniska åtgärderna är en anpassning av vårdtagarens miljö så att livet kan fungera som tidigare.

Olika exempel på rehabilitering är att träna upp sig fysiskt efter ett benbrott, att återanpassa sig socialt efter en psykiatrisk sjukdom eller att träna språket efter en hjärnskada. Det vanligaste är att rehabiliteringen har inslag av alla dessa fem områden. Målet är helt klart att vårdtagaren efter en skada eller sjukdom på bästa sätt ska kunna återgå till ett normalt liv med god livskvalitet!

14

rehabilitering dekor.indd

14

06-08-28

15.45.31

Rehabiliteringsarbete är ett lagarbete. I laget kan finnas läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, undersköterska, kurator och ibland även andra specialister som logoped, hörselkonsulent eller dramapedagog.

Medicinsk rehabilitering Rehabilitering är att arbeta tillsammans med vårdtagaren för att han ska återfå de funktioner han hade före en sjukdom eller skada. Det kan innebära gångträning efter att ha opererats för ett lårbensbrott eller varma bad vid ett reumatiskt skov. I denna typ av rehabilitering ingår också att prova ut nödvändiga hjälpmedel som underlättar för vårdtagaren att kunna leva ett självständigt liv. När rehabiliteringen påbörjas har en rehabiliteringsplan upprättats. Den innehåller en kartläggning och en utredning av vårdtagarens problem och behov.

Planen innehåller också olika åtgärder. Efter en viss tid görs en utvärdering för att se om vårdtagaren nått de uppsatta målen.

Detta är exempel på medicinsk rehabilitering. Det är en specialitet på samma sätt som till exempel kirurgi och psykiatri. Medicinsk rehabilitering finns idag på ett flertal olika sjukhus i Sverige. Specialiteten växte fram i slutet på 1960-talet och syftet var att möta vårdtagare med behov av speciella rehabiliteringsinsatser efter neurologiska, ortopediska eller medicinska skador eller sjukdomar. I den medicinska rehabiliteringen görs insatser från flera yrkesgrupper.

Rehabiliterande arbetssätt Rehabiliterande arbetssätt innebär att arbeta med olika åtgärder som är nödvändiga efter en sjukdom eller skada. Dessa insatser beskrivs mer utförligt senare i boken. Arbetssättet ska leda till att vårdtagaren återfår bästa möjliga funktionsförmåga. Detta är individuellt för varje vårdtagare, beroende på livssituation och skada eller sjukdom.

Ett rehabiliterande arbetssätt med vårdtagare som har naturliga funktionshinder på grund av åldrande är att stimulera honom att bibehålla så många funktioner som möjligt. Men också att utgå från hans intressen och tidigare erfarenheter. Detta ökar livskvaliteten.

15

rehabilitering dekor.indd

15

06-08-28

15.45.31

Rehabiliterande förhållningssätt Ett rehabiliterande förhållningssätt handlar om mötet med vårdtagaren och vilken kvalitet det har. I mötet ser vårdgivaren möjligheterna hos alla vårdtagare och att de ständigt kan förbättra sina funktioner i strävan att nå ett självständigt och kvalitativt bra liv. Ibland kanske vårdtagaren inte kan förbättra funktionerna. Då handlar rehabiliteringsarbetet om att behålla de funktioner vårdtagaren har idag. Rehabiliteringen ska alltså ske med stor respekt för vårdtagaren och för hans behov och förutsättningar. Varje försämring eller förlust av en funktion ska undvikas! Detta sätt att förhålla sig till vårdtagare gäller all verksamhet inom vård och omsorg. Som professionell vårdgivare förväntas det att du har ett rehabiliterande förhållningssätt!

Jag vill, jag kan, jag gör!

Ett ytterligare perspektiv som är centralt i rehabiliteringsarbetet är vårdtagaren. Det är ju vårdtagaren som är i centrum och därmed handlar allt rehabiliteringsarbete om att vårdtagaren utifrån sin förmåga är aktiv i rehabiliteringsprocessen. Det gäller med andra ord att få med sig vårdtagaren.

Det gäller också att vårdgivaren arbetar för att vårdtagaren ska känna och veta att: jag vill, jag kan, jag gör!

16

rehabilitering dekor.indd

16

06-08-28

15.45.31

Rehabilitering inom olika områden Rehabilitering är ett arbets- och förhållningssätt inom vård- och omsorgsverksamhet, eller en medicinsk rehabilitering efter en skada eller sjukdom. Här följer några olika verksamheter där man arbetar med rehabilitering: • Akutsjukvård. Rehabilitering kan till exempel ske efter en trafikolycka, en operation eller efter en stroke.

• Psykiatri. När en person lidit av en psykos eller någon annan psykiatrisk sjukdom är rehabilitering en del i behandlingsarbetet.

• Primärvård. När en vårdtagare lämnar akutsjukvården kan primärvården ta över eller följa upp rehabiliteringen tillsammans med vårdtagaren.

• Hörsel- och syncentraler. Dessa verksamheter finns inom landstinget. De arbetar med rehabilitering av hörsel- och synnedsättningar.

• Hemsjukvård/hemtjänst i kommunen. Om en vårdtagare behandlats för en sjukdom på sjukhuset och sedan återvänt till sitt boende fortsätter hemsjukvården rehabiliteringsarbetet.

• Äldreomsorg. När en vårdtagare kommer åter till äldreboendet efter en behandling inom sjukvården förväntas det att rehabiliteringen blir en del av omvårdnadsarbetet.

• Särskild omsorg. När en vårdtagare behandlats för en skada eller sjukdom inom akutsjukvården och kommer tillbaka till sitt gruppboende ansvarar boendepersonalen för den fortsatta rehabiliteringen.

• Yrkesrehabilitering. Denna typ av rehabilitering används om en person av medicinska eller psykologiska skäl är tvungen att sluta inom sitt yrke. Rehabiliteringens mål är då att finna vägar tillbaka till arbetslivet inom samma eller inom något annat yrkesområde.

• Arbetslivsrehabilitering. Denna rehabilitering är när en anställd varit långtidssjukskriven och successivt ska återanpassas till arbetsplatsen. Rehabiliteringen sker kanske genom att arbetstider anpassas efter personens förmåga, att arbetsplatsen anpassas eller att personen får tillgång till stödsamtal.

Exemplen här visar på olika områden där man arbetar med rehabilitering i vårdkedjan. Samtidigt är det självklart att alla vårdgivare har ett rehabiliterande förhållningssätt.

17

rehabilitering dekor.indd

17

06-08-28

15.45.32

ETT EXEMPEL PÅ REHABILITERING

Amira har problem med balansen och ramlar ofta omkull. Ibland slår hon sig, andra gånger går det bättre. Vid ett tillfälle faller hon riktigt illa och hon kan inte resa sig. Knäskadan hon får är allvarlig. På grund av den läggs Amira in på en ortopedisk avdelning, en rehabiliteringsplan görs och rehabiliteringen påbörjas. Efter några dagar flyttas hon till en geriatrisk avdelning där rehabiliteringen fortsätter. När hon senare flyttar hem till äldreboendet kan hon inte förflytta sig utan hjälp av personal. Ett mål med rehabiliteringen är att Amira ska kunna gå lika bra som före skadan. För att rehabiliteringen ska fungera bör det finnas ett rehabiliteringsteam.

Vårdtagaren ska delta aktivt i rehabiliteringen för att återskapa de funktioner som hon hade före skadan eller olycksfallet. För Amira innebär det att hon ska kunna förflytta sig utan hjälp av personal eller något gånghjälpmedel. Rehabiliteringen är medicinsk.

I rehabiliteringen arbetar man även med psykologiska frågor. I Amiras fall handlar det om att hon kommer till insikt och accepterar att hon har problem med förflyttningar. Att tänka på är också att hon kan befinna sig i en chock efter skadan.

Betydelsefullt i rehabiliteringen är att förstå vårdtagarens sociala situation. För Amira är det att hon stimuleras till gemenskap med övriga boende. Det kan också vara att hennes anhöriga blir delaktiga i rehabiliteringen.

En annan del av rehabiliteringen är pedagogisk. Det innebär hur du som vårdgivare arbetar med att få Amira att lära sig att återfå samma funktioner som före skadan. Pedagogik handlar också om att du ska bidra till att Amira har känslan av att vilja, kunna och göra.

I rehabiliteringen ingår även de tekniska åtgärderna. I Amiras fall utprovas ett tekniskt hjälpmedel. Det är en rollator och hon får också träning i att använda den. Hjälpmedel finns också för lägenheten i form av handtag på vissa platser och kanske en hävert vid sängen.

18

rehabilitering dekor.indd

18

06-08-28

15.45.32

Rehabilitering – en rättighet Ett ytterligare perspektiv på rehabilitering är det som utgår från vårt demokratiska samhälle. Vi har rättigheter och skyldigheter.

I rättigheterna ingår bland annat rätten till ett gott liv med bra kvalitet. Efter en skada eller sjukdom kan därför rehabilitering ses som en demokratisk rättighet. Men rehabilitering innebär också rätten och möjligheten att komma åter i arbete och att kunna delta i samhällets olika kulturella och sociala aktiviteter. Kanske kan man säga att även vårdtagaren har en skyldighet i rehabiliteringen. Den är att vara delaktig och att framföra önskemål om hur rehabiliteringen går till.

Din roll i rehabiliteringsarbetet All rehabilitering är en process, det vill säga ett arbete som pågår under en period av varierande längd. Processen leds av vårdgivaren men den aktiva parten i rehabiliteringsarbetet ska helst vara vårdtagaren. För att utföra ett professionellt rehabiliteringsjobb är det en hjälp att se de olika uppgifter du behöver behärska. Några av dessa uppgifter är: • Sjukdomens, skadans eller funktionshindrets karaktär. Olika skador och sjukdomar ger olika följder för olika vårdtagare. Det betyder att viss träning och vissa aktiviteter ska stimuleras för att personen ska rehabiliteras. Men det betyder också att andra aktiviteter och annan träning i vissa fall kan förvärra vårdtagarens tillstånd.

• Psykologi. Varje människa är unik! Därmed är det viktigt att förstå att vårdtagaren du arbetar med befinner sig i en alldeles speciell psykologisk situation. Kanske är han i en kris på grund av händelsen. Eller är det så att han befinner sig i en speciell utvecklingsfas i livet och som påverkar rehabiliteringen?

• Social situation. För att göra ett gott rehabiliteringsarbete behöver du också känna till lite om vårdtagarens sociala situation: lever personen ensam? I familj? I annat nätverk? Är han engagerad i någon förening?

19

rehabilitering dekor.indd

19

06-08-28

15.45.32

• Pedagogik. Rehabiliteringsarbetet bygger på en dialog och på ett samtal som innebär ett möte mellan vårdgivare och vårdtagare.

För att detta möte ska leda till ett lärande för vårdtagaren om sin nya situation behöver du som vårdgivare ha ett gott pedagogiskt förhållningssätt. Det betyder att du till exempel måste ha tänkt igenom frågor som: Hur lär sig människan? Hur ställer jag frågor?

När ska jag ingripa i träningen? När ska jag undvika att ingripa?

• Tekniska hjälpmedel. Vilka tekniska hjälpmedel finns som kan underlätta rehabiliteringen? Hur används de? På vilket sätt får de inte användas? Hur fungerar vårdtagarens boendemiljö?

20

rehabilitering dekor.indd

20

06-08-28

15.45.33

REPETERA OCH RESONERA: Begreppet rehabilitering

• Vilka betydelser har begreppet rehabilitering?

• Vilken är skillnaden mellan rehabilitering och rehabiliterande förhållningssätt?

Funktion, funktionshinder och funktionsnedsättning

• Beskriv vad en persons funktioner innebär i rehabilitering!

Ge egna exempel!

• Hur förklaras en funktionsnedsättning? Ge egna exempel!

• Hur förklaras ett funktionshinder? Ge egna exempel!

Naturlig funktionsnedsättning

• Vad är en naturlig funktionsnedsättning? Ge egna exempel!

• Diskutera hur man kan rehabilitera dessa funktionsnedsättningar! Vad ska vårdgivaren tänka på i ett rehabiliterande arbetssätt? I ett rehabiliterande förhållningssätt? Utgå från någon APL eller annan arbetsplats.

Rehabiliterande åtgärder

• Vilka områden av rehabiliterande åtgärder finns? Beskriv vad som kan ingå i dem! Behandlingar? Aktiviteter?

• Fundera över den APL du gjort eller det arbete du har!

Vilka rehabiliterande åtgärder har du deltagit i?

Medicinsk rehabilitering

• Beskriv den medicinska rehabiliteringens uppgifter!

• Vid vilka skador och sjukdomar behandlas vårdtagare inom medicinsk rehabilitering? Ge exempel på några vanliga behandlingar för sjukdomar eller skador och där sjukvården erbjuder rehabilitering.

Rehabiliterande förhållningssätt

• Vad är ett rehabiliterande förhållningssätt?

• I vilka verksamheter arbetar man med det? Vilka erfarenheter har du av ett rehabiliterande förhållningssätt?

21

rehabilitering dekor.indd

21

06-08-28

15.45.33

Jag vill, jag kan, jag gör!

• Beskriv hur denna mening används i rehabiliteringsarbete!

Sammanställ tips!

• Ibland möter man vårdtagare som säger: Jag vill inte, jag kan inte, jag gör inte! Gör en lista med förslag hur vårdgivare möter denna person.

Din roll!

• Vad behöver du kunna för att delta i ett professionellt rehabiliteringsarbete?

• Till nästa APL eller i ditt arbete: på vilket sätt kan du omsätta tankarna med rehabilitering i ditt eget lärande eller arbete?

Självskattningsuppgift

• Läs igenom begreppen i början av kapitlet.

• Testa att du kan förklara dem.

• Kan du även diskutera, analysera och reflektera omkring begreppen?

• Bedöm själv om du har uppnått målet i kursplanen!

• På vilket sätt du har gjort det?

Att bedöma hur mycket du lärt dig är detsamma som att göra en självskattning.

22

rehabilitering dekor.indd

22

06-08-28

15.45.34

2

HABILITERING När du läst och bearbetat innehållet i detta kapitel ska du ha utvecklat följande mål: kunskap om begreppet habilitering.

BEGREPP OCH UTTRYCK

p p p p p p p

habilis Habiliteringen funktionshinder mål i habilitering habilitering som arbetsmetod habiliteringsplan habiliterande förhållningssätt.

23

rehabilitering dekor.indd

23

06-08-28

15.45.34

En tillbakablick Idag är det en självklarhet att alla människor har lika värde och lika rättigheter i vårt samhälle. Vägen hit har varit lång för personer med olika funktionshinder. En sammanfattning av utvecklingen de senaste 150 åren kan se ut så här.

1 8 0 0 - TA L E T

Under denna tid var inställningen till personer med funktionshinder att de var obildbara, att de inte skulle synas i samhället och vissa ansåg till och med att funktionshindret var ett straff från Gud. De funktionshindrades människovärde var lågt. Rörelsehindrade, utvecklingsstörda och psykiskt sjuka placerades på dårhus, fattighus och andra låsta institutioner. Personalens uppgift var att vakta personerna. Kanske belönades vårdtagaren om han lyckades lära sig nya saker, kanske han straffades om inte inlärningen lyckades.

1 9 0 0 - TA L E T

Samhället började få en förståelse för funktionshindren, vilket gjorde att man byggde upp olika typer av anstalter. På en del av anstalterna bodde personer som enbart hade fysiska rörelsehinder medan det på andra bodde personer som kallades för sinnesslöa. Frivilligorganisationer, stat och landsting låg bakom uppbyggnaden av de olika anstalterna.

Några decennier senare byggdes ett antal arbetshem av staten.

Syftet med dessa var att man skulle anpassa de boende till samhället. Personer med psykiatrisk problematik togs om hand av sinnessjukhusen. Samtidigt startades även ett antal vård- och arbetshem av olika frivilligorganisationer.

1954 stiftades den första lagen som gällde psykiskt efterblivna personer. Tack vare lagen fick de rätt till undervisning och vård. Den ersattes 1968 av Omsorgslagen. Då byttes termen efterblivna personer till personer med utvecklingsstörning. Alla barn med utvecklingsstörning fick tack vare lagen rätt att gå i skola. Samtidigt byggdes elevhem och daglig verksamhet och sysselsättning blev en rättighet.

Efter 1980 har utvecklingen fortsatt. Målen är att en funktionshindrad person ska ha lika rättigheter och möjligheter till ett aktivt 24

rehabilitering dekor.indd

24

06-08-28

15.45.34

och självständigt liv som alla andra medborgare. Bland annat har lagar införts om rätt till bistånd, eget boende, daglig verksamhet och fritidsaktiviteter.

Det är inte bara i lagen som villkoren har förbättrats för personer med funktionshinder. Även attityden i samhället är mer öppen.

Arbets- och förhållningssättet till personer med funktionshinder har också förändrats. Idag genomsyras det av värderingar om att alla människor har resurser att utvecklas och lära sig. Utifrån detta synsätt arbetar man med habilitering.

Om ordet habilitera Habilitera kommer från det latinska ordet habilis. Det betyder lämplig, skicklig eller duglig. Habilitera betyder då att visa sig skicklig eller att göra sig kompetent. Ordet habilitera är ett verb som visar på en aktivitet. Inom vård och omsorg kan man säga att habilitering används med tre övergripande betydelser. De är habilitering som arbetssätt, som förhållningssätt och som verksamhet.

Habiliteringen – en plusverksamhet Olika experter inom habilitering finns samlade inom Habiliteringen. Verksamheten är uppdelad i en barn- och ungdomshabilitering och en vuxenhabilitering. Anledningen är att funktionshindrade barns och ungdomars behov skiljer sig från vuxnas.

Ibland är Habiliteringen en egen verksamhet inom landstinget, andra gånger ingår den i landstingets sjukvård. Uppgiften är att ge stöd till vårdtagare med långvariga funktionshinder. Även kommuner, brukarföreningar och organisationer kan få stöd med expertkunskaper.

Inom Habiliteringen finns olika specialistyrken som till exempel arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och specialpedagog. Tillsammans bildar de olika habiliteringsteam. Ett team kan vara specialiserat på autism, ett annat på rörelsehinder och ett tredje kanske på utvecklingsstörning.

25

rehabilitering dekor.indd

25

06-08-28

15.45.34

Habiliteringen motsvarar den specialistkompetens som medicinsk rehabilitering har inom rehabilitering i sjukvården. Med andra ord kan man säga att Habiliteringen är en plus-verksamhet (specialistverksamhet) till den basverksamhet som kommun, primärvård och akutsjukvård står för. När vi i denna bok menar verksamheten Habiliteringen kommer vi att skriva den med stor bokstav och i bestämd form.

Funktionshinder Vårdtagare inom habilitering är personer som har nedsatta eller förlorade funktioner som är livslånga. Funktionshindren ska vara medfödda eller också ska personen ha fått dem i tidig ålder. En grov indelning av funktionshinder är: neurologiska, motoriska eller kognitiva skador.

Exempel på funktionshinder hos vårdtagare med behov av habilitering är: • cerebral pares (cp-skada) • ryggmärgsbråck • olika neuromuskulära sjukdomar • plexusskador (förlossningsskador som innebär nedsatt funktion i arm och hand) • utvecklingsstörning • autism eller autismliknande tillstånd.

Habiliteringens mål Målen med habilitering utgår alltid från vårdtagarens behov, förutsättningar och önskemål. Det betyder att habiliteringen utformas individuellt. Ändå kan man säga att det alltid finns några mål som är gemensamma. De är: • medicinska. Det kan innebära att man gör medicinska utredningar, ger behandlingar, provar ut hjälpmedel och erbjuder kontinuerlig träning 26

rehabilitering dekor.indd

26

06-08-28

15.45.34

• sociala. Habilitering ur ett socialt perspektiv kan vara att vårdtagaren deltar i olika gruppaktiviteter i en daglig verksamhet, på sin arbetsplats eller i olika föreningar • psykologiska. Habilitering psykologiskt betyder att vårdtagaren får hjälp att förstå sitt handikapp, att sätta ord på sina känslor eller att känna en ökad trygghet eller tillit till sin egen förmåga att klara sig. Det innebär också att anhöriga kan få samtalsstöd och annat stöd. Speciellt gäller detta för anhöriga till barn och ungdomar med funktionshinder • delaktighet och självständighet. Målet med habilitering är att vårdtagaren ska skapa en så stor självständighet som möjligt med hjälp av vårdgivare och anhöriga. Han ska också uppleva delaktighet i sitt liv. Det kan innebära att känna samhörighet med andra, kunna påverka sin livsmiljö eller att delta i samhällets olika aktiviteter • kulturella. En kulturell utveckling betyder att vårdtagaren får en större kunskap och möjlighet att delta i olika kulturella aktiviteter.

27

rehabilitering dekor.indd

27

06-08-28

15.45.34

Habiliterande arbetssätt För att beskriva innebörden i habilitering som arbetssätt inleder vi med ett exempel: Sandra föds med ett ryggmärgsbråck. När hon är fyra månader blir hon också helt blind. För Sandra innebär detta att en normal utveckling av hennes personlighet inte är möjlig. Funktionshindret är medicinskt, socialt och psykologiskt. Det ger henne också begränsad självständighet och delaktighet.

Eftersom Sandras ryggmärgsbråck är medfött och hon förlorade sin syn i tidig ålder har hon rätt till habilitering. Det betyder att hon får den medicinska hjälp som behövs och att hon får tekniska hjälpmedel utprovade.

En andra sida av habilitering är socialt stöd i sin utveckling, så att Sandra får förutsättningar att bli en aktiv samhällsmedborgare utifrån sina möjligheter. Det sociala stödet i habilitering ska också stimulera Sandra till aktiviteter och gemenskap med andra.

Habilitering i Sandras fall innebär också att hon får tillgång till psykologiskt stöd. Det kan vara i form av samtal eller terapi för sig själv eller hennes anhöriga. Eftersom hon är under 18 år är det ofta ett naturligt behov av större stöd till både Sandra och hennes anhöriga.

Delaktighet och självständighet är två mål med habilitering som uppnås med olika medicinskt, psykologiskt och socialt stöd. Sandra ska bära känslan av att hon kan själv! Men hon ska också känna att hon är delaktig i olika sammanhang.

En ytterligare sida av habilitering är tekniskt och pedagogiskt stöd vid olika kommunikationshinder. Dessa kan vara hörselnedsättning, dövhet, synnedsättning, blindhet och tal-, språk- eller annan kommunikationsnedsättning.

När man inom olika verksamheter arbetar med habilitering gör vårdgivaren och vårdtagaren tillsammans en habiliteringsplan. Planen innehåller olika mål i vårdtagarens utveckling och är ett verktyg i habiliteringsarbetet.

28

rehabilitering dekor.indd

28

06-08-28

15.45.35

Bildlista s. 13, 20 Paul Hansen/Scanpix s. 30 Erik Svensson/Scanpix s. 41 Calle Törnström/Scanpix s. 46 Jan Delden/Scanpix s. 55 Lars Epstein/Scanpix s. 65 Hasse Holmberg/Scanpix s. 71 Jan E Carlsson/Scanpix s. 79, 81 ö Synskadades Riksförbund s. 81 n ©Pictogram s. 82 Johan Wingborg/Bildhuset/Scanpix s. 91 Ola Ilstedt/www.ola.ilstedt.se s. 94 Ola Ilstedt s. 104 Sam Stadener/Scanpix s. 114, 115 Charlotte Gawell/Barncancerfonden s. 126 Lars Epstein/Scanpix s. 137 Fredrik Sandberg/Scanpix s. 140 Kristina Törnqvist och Ulla Sonn s. 160 Jan E Carlsson/Scanpix s. 165 Johan Willner/Bildhuset/Scanpix s. 185 Malin Hoelstad/Scanpix s. 187 Ola Ilstedt s. 203 Christer Järeslätt/Scanpix s. 214 Samhall/Rolf Andersson/Bildbolaget

223

rehabilitering dekor.indd 223

08-02-12 15.52.07

exempel efter en olycka, sjukdom eller liknande. Sjukgymnastik, vila, arbetsterapi, psykoterapi eller arbetsträning är olika exempel på rehabilitering.

Till skillnad från rehabilitering, riktar sig habilitering till personer med livslånga funktionsnedsättningar, exempelvis av förmågan att se, höra, röra sig, förstå, uppfatta omvärlden eller relatera till andra människor. Det kan handla om medfödda funktionsnedsättningar som till exempel utvecklingsstörning eller om förvärvade funktionsnedsättningar, som hjärnskador efter olyckor eller sjukdomar.

Denna bok är tänkt för studerande på omvårdnadsprogrammet och liknande utbildningar samt för personal som arbetar inom olika verksam-

Rehabilitering/habilitering

Rehabilitering syftar till att få tillbaka bästa möjliga funktionsförmåga, till

Rehabilitering/ habilitering

heter.

av akutsjukvård och habilitering inom akutsjukvård och kommunala utbildningar.

Lars Skärgren är pedagog och rektor för bl.a. omvårdnadsutbildning. Han har även arbetat med handledning inom socialtjänst och med personalfortbildningar.

Rune Johansson ★ Lars Skärgren

Rune Johansson är chef inom habilitering. Han har tidigare lång erfarenhet

www.liber.se

Best nr 47-07951-3 Tryck nr 47-07951-3-01

Liber

omslag rehab.indd 1

Rune Johansson

★

Lars Skärgren

08-02-12 15.57.21