9789162292911 by Smakprov Media AB

Lars Wolf

Prova poesi är indelad i tre delar: Ordnöje, Läsnöje och Skrivnöje. I avsnittet Ordnöje får eleverna laborera med ord och dikter. Där finns bland annat associationsövningar, rimövningar och allitterationsövningar. I Läsnöje finns en mängd övningar som tränar rytm, röststyrka och tempo och eleverna får öva sig i att läsa upp en dikt, enskilt eller i kör. Eleverna får också redskap som hjälper dem att tolka och förstå poesin. I den avslutande delen, Skrivnöje, får eleverna skriva olika typer av dikter som haiku, femradingar och kortdikter. I Prova poesi kommer eleverna att upptäcka att poesi inte är något svårt och abstrakt, utan något som är lättillgängligt och roligt. Prova poesi är avsedd för elever i årskurs 7–9 och ingår i en serie med ytterligare fyra böcker om vårt språk: Greppa grammatiken, Ordna orden, Spåra språket och Rätta språket. Prova poesi är skriven av Lars Wolf, tidigare lektor i litteraturvetenskap och kreativt skrivande, och författare till Till dig en blå tussilago, … och en fräck förgätmigej och Läsaren som textskapare.

PROVA Lars Wolf

www.bonnierutbildning.se

(9291-1)

POESI

PROVA POESI

Prova poesi inbjuder eleverna till att leka med pennan och ta fram sin kreativitet. Med utgångspunkt i ett urval dikter får eleverna på ett lättsamt sätt öva sig i att läsa och skriva poesi och därmed utveckla sitt språk.

BONNIERS

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktion: Tobias Ludvigsson, Mei-Li Hoh Grafisk form: Michael Bernpaintner Omslag: Michael Bernpaintner Omslagsbild: Manfred Gottschalk/Scanpix Bildkällor: s. 6 Sanja Gjenero, s.7 Gesine Kuhlmann, s. 12 Jörgen Larsson / AGE / IBL, s. 13 Chris, s. 15 Chris, s. 16 Dan Shirley, s. 21 George Bosela, s. 24 Justus Kindermann, s. 27 Iwan Beijes, s. 34 Mujo Korach / IBL, s. 43 xinhua / Eyevine / IBL, s. 44 Hans Peta, s. 50 Miguel Saavedra, s. 72 sanja gjenero, s. 78 Jaycy Castañeda, s. 80 Massimo Somma, s. 84 Gavin Mills, s. 88 Marcel Herber, s. 90 Chris Delgado, s. 93 Miber, s. 97 Jorge Vicente. Prova Poesi ISBN 978-91-622-9291-1 © 2009 Lars Wolf och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat BONUS-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Stige S.p.A Turin 2009

PROVA POESI P

oesi handlar om fantasi och bilder, om att kunna se det normala i ett annat perspektiv, att kunna skapa något alldeles speciellt utifrån

något alldeles vardagligt. Poesi vill stimulera ditt tänkande, ge dig möjlighet att uttrycka dina känslor, allvarliga och mörka eller roliga och ljusa. Poesi vill ge dig frihet att formulera tankar och känslor med hjälp av ett eget språk, som inte alltid måste följa grammatikens regelbok. PROVA POESI är en bok som inbjuder dig till att leka med pennan – och som hjälper dig att ta fram din kreativitet. Lycka till och känn dig fri att vara lekfull! Och du, tänk på att tänka fritt är bättre än att tänka rätt. Lars Wolf

innehåll Ordnöje Sammansatta ord Annorlunda ord Begrepp Ord-gubbar Ord-skolor Annons-ord Mångtydiga ord Mjuka och kantiga ord Adjektivlek Verbövning Synonymlek Liknelser Metaforer Personifieringar Rim Allitteration

Läsnöje Rytm Rytmisk text Röststyrka Tempo Högläsa ramsor Arbetsramsor Körläsning Läsa och förstå Att se olika Träna att förstå En dikts Vad? Hur? och Varför? Att ställa frågor till dikter Läsa och förstå i grupp favoritdikten

6 7 8 9 10 11 12 13 17 18 20 22 24 28 30 31 33

34 35 38 40 41 43 44 45 46 48 50 53 55 59 70

Skrivnöje Två drömmar Den magiska dörren Tystnaden Det kunde ha varit … Mörkret Diamantdikt Våra sinnen Ensamdikt Femrading Från prosa till dikt Färgdikt Haiku Mina hemligheter Jag-dikt Önskedikt Åttarading Kedjedikt Kortdikt Kombinationsdikt Dikt om lugn eller oro Lögndikt Murar Perfektdikt Vackra ord Fyrarading Smörgåsdikter Klassens diktbok

72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 94 96 97 98 99 100 101 103

Ordnöje I

dag har du kommit långt i din språkutveckling: du kan läsa, du kan tala,

du kan skriva. Du kan flera tusen ord och du vet hur de ska sättas ihop för att bli bra meningar på svenska. Du vet också hur man böjer ord och hur man kan bilda nya ord.

Sammansatta ord Ta till exempel ordet stol. Med hjälp av andra ord kan du bilda andra ”stol-ord”, som visar vilken sorts stol du menar. Exempel: trä + stol = trästol; tandläkar(e) + stol = tandläkarstol; flyg(a) + stol = flygstol

a Skriv fem egna stol-ord på samma sätt: ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

Ord-gubbar De här gubbarna har, precis som levande människor, olika egenskaper både till utseende och sätt: korta, vackra, pigga, bråkiga, arga, snälla och så vidare.

a I den ena figuren, som du tycker är trevlig, skriver du in tio positiva egenskaper. I den andra skriver du in tio negativa.

b Men ingen är enbart trevlig eller otrevlig. Därför måste den trevliga också få

tre negativa egenskaper och den otrevliga få lika många positiva. Skriv in det i respektive figur.

Ord-skolor Här ser du två hus som ska föreställa skolor.

a I den vänstra beskriver du objektivt, det vill säga sanningsenligt, en skola med så många fakta du kan komma på: utseende, storlek, antal lärare och elever och så vidare. Försök få med minst tio saker som är typiska för just den här skolan.

b Tänk på ordet skola som något positivt och skriv in allt positivt du kan komma

på i den andra figuren. Du ska alltså vara subjektiv, partisk. Om du hellre vill göra tvärt om, det vill säga vara negativ och beskriva en hopplös skola kan du göra det.

Vacker nyreno verad SOMMARST UGA

vid kusten med fyra mysiga rum och modernt kö k säljes billigt. Vinden är möjl ig att inreda. Vacker tomt m ed fruktträd. Vatten och avlo pp finns. Goda bussförbindelse r till stan. Svar till ”Klok

investering”

Annons-ord Annonser är ofta texter som vill få oss att köpa något. Läs igenom annonsen i rutan. Som du ser är den mycket positiv.

a Stryk under alla positiva ord. b Skriv en positiv annons för något du vill sälja: en cykel, ett tv-spel, några kläder eller något annat.

c Skriv om annonsen så att den blir negativ. d Jämför dina annonser med en kompis annonser.

Mångtydiga ord Vad är ord? Ord kan vara: • en samling ljud, som vi hör när någon talar eller läser högt. • en synbild, alltså den figur som ett ords bokstäver bildar på ett papper. Ord betyder också något och ger oss associationer. Kanske du till exempel tänker på, eller associerar till, ”sommar” när du hör ordet ”glass” eller till ”snowboard” när du läser ordet ”snö”. Det intressanta är att människor får olika associationer till samma ord. Det beror helt enkelt på att de har olika erfarenheter. Om detta handlar de övningar som följer. En del av dem kan du göra på egen hand, andra fungerar bäst att göra tillsammans med en eller flera kompisar. Bilden här nedanför föreställer en melon, full av ord. Liksom alla andra meloner innehåller den en massa kärnor. Här är kärnordet MELON. De andra orden är vad man associerar till, kommer att tänka på, när man läser eller hör kärnordet, till exempel frukt, söt och vatten.

söt frukt

Me honung

läskande

n lo gul vatten

a De här fyra ordfrukterna saknar kärnord. Välj ord i rutan under frukterna och skriv in det kärnord du tycker passar bäst. Jämför med en kompis.

isk ld ky ra ff

spelare

ka ils

fostran

hö

ar e

kä

åg

ltr ap spänning

kränkning

fruktstånd

ru l

rro pe

hu högtalare

er ris

l rä

kassörska

c lo

ljussignaler

tårta

höghus

fotbollsmatch

busstation

trav

varuhus

tunnelbanestation

flygplats

kontor

livsmedelsaffär

skalbagge

stryk

riksdag

ishockeymatch

brännboll

kyrka

bageri

marknad

konduktör

b Två av ordfrukterna har ett kärnord i mitten. Med hjälp av orden i rutan under figurerna ska du skriva in sex ord som du förknippar med respektive kärnord.

c Jämför med en eller några kompisar. Hur många av orden har ni gemensamt?

KOR

OVÄDER

jubel

tuva

sadel

snabb

spänning

flugor

tallrik

höst

gräs

sommar

regn

mule

moln

hö

eldsvåda

glädje

hovar

blåst

hage

dunder

mjölk

doft

blixtar

rädsla

grädde

Läsnöje N

är du läser en dikt kan det innebära att du läser upp dikten för någon

eller några eller att du läser dikten för att förstå den. När du läser upp en dikt ska du tänka på vilken rytm, vilken röststyrka och vilket tempo du ska använda.

Rytm Rytm är detsamma som takt. Rytmen i en dikt skapas av att vissa vokaler är betonade medan andra är obetonade. Det är lättare att höra rytmen eller takten om man läser högt. En rytm som är regelbunden genom en hel dikt kan jämföras med hjärtats slag eller en klockas tickande.

a Läs dikten av Tage Danielsson här

bredvid och betona de vokaler som är understrukna.

Kung Karl den unge hjälte han stod i rök och damm. Han drog sitt svärd ur bälte, men han kom aldrig fram. Tage Danielsson

b Läs annonsen till höger som vill få

människor att köpa ett sällskapsspel.

c Vilket spel tror du det handlar om?

Klart för start!

Kasta dig ut i den spänna nde fastighetsbranschen och gör snabba klipp. Åk runt i staden och leta efter de hetaste egendomarna. Lä gg beslag på de bästa tomter na, järnvägsstationerna och de finaste butikerna.

_________________________________ _________________________________

Arbetsramsor Förr i tiden när man var tvungen att göra tunga arbeten utan maskiner, försökte man få extra krafter med hjälp av en arbetsramsa. Om man skulle få upp en tung sten, kunde det låta så här:

Hej å hå, nu tar vi i . Stenen ska få se på tji . a Skriv en ”arbetsramsa” på fyra rader som kan användas när det känns tungt med skolan. Arbeta gärna tillsammans med en kompis.

b Stryk under det som ska betonas. c Läs upp ramsan för klassen. d Rösta fram klassens bästa ramsa. e Skriv den på tavlan så att alla ser och låt hela klassen läsa upp den tillsammans.

Själv Körläsning

a Läs igenom dikten ”Själv”. b Bilda grupper om fyra eller fler i klassen och arbeta tillsammans:

• Stryk under ord eller meningar som ska betonas extra

• markera med snedstreck där det bör vara paus

• markera där man ska läsa starkt eller svagt eller viskande

• fördela raderna mellan er och växla

mellan att en läser ensam och att två eller flera eller alla läser tillsammans.

c Läs upp dikten för klassen.

Ligg inte på stolen! Sitt inte på bordet! Stå inte och gapa! Gå inte och häng! Ryck upp dej! Vill du ha däng! Sträck på dej hösäck! Ta dej i kragen! Ut med bröstet! In med magen! Håll dej i skinnet! Håll dej på mattan! Håll dej framme! Du har väl mål o mun! Du är väl inte bakom! Du är väl inte stum! Sträck på dej hösäck! Ta dej i kragen! Ut med bröstet! In med magen! Hör du dåligt! Ser du illa! Fattar du långsamt! Har du knäck! Är du dum i huvet! Står du och är fräck! Sonja Åkesson

Jag har ingen stam men många blad, jag har både bak och fram och rad på rad. Rygg har jag och slut, men ingen mage som putar ut. Anonym

Läsa och förstå Att läsa en dikt innebär också att du helst ska förstå dikten, alltså vad som är avsikten med den. Om det kan man självklart ha olika uppfattningar. Ibland kan man i alla fall vara överens om att det bara finns ett ”rätt svar”. Det kan till exempel vara då dikten är en gåta:

a Vad handlar dikten ”Jag har ingen stam” om? Jämför svaret med dina kompisar.

___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________

Vad är det för likhet mellan tre rödhåriga trettiosjuåringar i Långared och fyra fräkniga åttaåringar i ett körsbärsträd? Siv Widerberg

b Kommer du på ett bra svar på dikten ”Vad är det för likhet”? Jämför med en kompis.

c Läs dikten ”Om man låter mig vara”. Vem eller vad är diktens ”jag”? Kryssa för rätt svar. badbollen fotbollen bildäcket

Om man låter mig vara så ligger jag stilla och aldrig, nej aldrig, har jag gjort någon illa. Men ändå så sparkar de alltid på mig. Nog är det väl konstigt och orättvist, säg?

tröskeln

Anonym

d Skriv varför de tre andra förslagen inte kan vara rätt. ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

Meningen med en dikt påverkas alltid av den som läser dikten. Eftersom alla människor är olika, läser de också med olika ”glasögon”. Det är alltså svårt att tala om det ”rätta svaret” till en dikt om det inte gäller gåtor. I stället är det ofta så att en dikt kan få nästan lika många tolkningar som det finns läsare. Samtidigt har författaren alltid en tanke med sin dikt, en tanke som vi helst ska kunna komma på.

Frimärken Jag samlade frimärken Pappa gav mej ett halvt kilo Jag samlade inte frimärken mer Siv Widerberg

Träna att förstå För att våga uttrycka sina åsikter om dikter man läst kan det behövas lite träning. Här följer därför några ”träningsdikter”.

a Läs dikten ”Frimärken”. Vilket av följande påståenden passar bäst med hur du uppfattar dikten? Kryssa för ett alternativ.

”Jag” tyckte det var för lite frimärken. ”Jag” tyckte det var fel sorts frimärken. ”Jag” tyckte hon/han fick för många frimärken.

Gråt inte för att jag är död Gråt inte för att jag är död jag finns inom dig alltid Du hör min röst den finns i dej den kan du höra när du vill Du har mitt ansikte min kropp jag finns i dej Du kan ta fram mej när du vill Allt som finns kvar av mej är inom dej Så är vi jämt tillsammans Barbro Lindgren

b Vilken eller vilka känslor tycker du dikten ”Gråt inte för att jag är död” mest uttrycker? Kryssa för ett eller flera förslag. saknad längtan glädje tröst sorg

c Jämför gärna med andra i klassen.

Skrivnöje Skriva poesi kan man göra på fullt allvar eller utan något allvar alls.

N 1 2 3

är du skriver poesi får du:

leka med ord pröva språkets gränser använda dina egna erfarenheter av kärlek, rädsla, skam, vänskap, hopp, svek, drömmar.

Två drömmar

a Skriv två dikter. Den ena ska heta En önskedröm och den andra En mardröm. I båda dikterna ska orden ”en miljon kronor” finnas med. Fundera på vilka människor som ska finnas med i dikterna och var drömmarna utspelas.

b Läs igenom dikterna och fundera på om de känns färdiga. Om du vill kan du lägga till något.

c Tycker du om dikternas början? Är du nöjd med slutet? Är radindelningen bra? d Låt en kompis eller din lärare läsa dikterna och fråga om något i språket bör ändras. Gör i så fall de ändringar som de föreslår. En önskedröm ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

En mardröm ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

Diamantdikt En diamantdikt beskriver på sju rader hur något eller någon ser ut eller är. I mitten på rad fyra övergår dikten till att beskriva motsatsen till de tre första raderna. Här är en exempeldikt som bygger på motsatsen mellan dimma och sol:

Dimma fuktig kall oroande lurande förvirrande förstörare dämpare – tröstare uppmuntrare svävande lysande värmande mild välvillig Solen Anonym

a Skriv en diamantdikt som handlar om motsatsen mellan Dag och Natt, Katt och

Hund, Sorg och Glädje, Jag och Du eller något annat som står i motsats till varandra. ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

Våra sinnen I dikten ”Jag tycker om ljudet” skrev en elev om olika ljud.

a Vilka ljud tycker du om och vilka tycker du inte om? ___________________________________________ ___________________________________________

b Skriv en dikt om ett av våra andra sinnen: lukt,

känsel, smak eller syn. Gör som i dikten om ljud. Tänk på att vara så exakt som möjligt. I en dikt om smak ska du inte bara skriva att du tycker om ”bullar”. Skriv så här i stället: ”Jag tycker om smaken av kanel i den nygräddade bullen”. ___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________

Jag tycker om

ljudet från knaster av chips Jag tycker om ljudet av fågelsång Jag tycker om ljudet från en spinnande katt Jag tycker om ljudet av vindens sus i träden Men jag tycker inte om ljudet från en arg lärare Elev

___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________

Att vara ensam är som att leva på en ö Anonym

Ensamdikt

a Blunda och tänk på ett tillfälle då du har varit helt ensam. Vad tänkte du på då? Vad kunde du se, höra eller känna? Längtade du efter något särskilt? Fantisera gärna.

b Skriv en dikt om det tillfället på ditt eget sätt. c Du kan också skriva om ensamhet så att det blir en dikt med liknelser. Fortsätt på dikten ”Att vara ensam ...”.

Fortsätt tills du inte kommer på någon mer liknelse. ____________________________________________________________________ Att vara ensam är som ... ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

Vakna! Vem kan du se i dina dagdrömmar? Kan jag hoppas att det är mig, blott mig?

2 4 6 8 2

Anonym

Femrading En femrading är en kort dikt på fem rader, där du får använda 22 stavelser fördelade så här: 2 4 6 8 2. Se exemplet ”Vakna!”.

a Skriv en dikt där du följer det mönstret och försöker uttrycka dig mycket tydligt och koncentrerat.

____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

Klassens diktbok Avsluta poesiarbetet med att göra en klassens egen diktbok. Hur ska den i så fall se ut? Vad kan vara bra att tänka på? Diskutera detta innan ni bestämmer er:

Ska alla bidra med en dikt var? Ska boken illustreras med ett foto av den som skrivit dikten eller

med teckningar (eventuellt i samarbete med klassens bildlärare)?

Ska omslaget illustreras? Vad ska boken heta? Ska dikterna skrivas rent på dator, i så fall med vilket typsnitt och

vilken storlek?

Ska boken häftas eller har skolan någon annan möjlighet? Hur många exemplar ska boken tryckas i? Ska boken säljas till vänner och bekanta för att klassen ska få

pengar till något särskilt?

Ska det bildas en redaktionsgrupp som tillsammans med läraren

håller i arbetet?

Lycka till!

103

Textkällor Andersson, Kent, ”Vingen” ur Chocken, Happyland & Vingen, Teatermanus/Folkteatern, 1984. Axellie, Ragnwei, ”Han var femton år” ur Vuxenlös, Skeab, 1980. Förmedlat genom ALIS. Blomberg, Erik, ”Var inte rädd för mörkret” ur Jorden, Dahlberg 1920. Förmedlat genom ALIS. Danielsson, Tage, ”Kung Karl den unge hjälte” ur Samlade dikter 1967–1967, Wahlström & Widstrand, 1967. Förmedlat genom ALIS. Danielsson, Tage, ”Rättvis tanke av en primitiv kajakägare” ur Samlade dikter 1967–1967, Wahlström & Widstrand, 1967. Förmedlat genom ALIS. Dixelius, Märta, ”Jag hade trott att det skulle smaka gott” ur Men hallå lyssna på oss, LL-förlaget, 2001. Dixelius, Märta, ”Varför fråga du mej?” ur Men hallå lyssna på oss, LL-förlaget, 2001. Edwall, Allan, ”Algot” ur Barnens versbok av Siv och Gertrud Widerberg, Litteraturfrämjandet, 1986. Klintberg, Bengt af, ”Fläckig banan” ur Skogsdykaren, Norstedts, 1979. Förmedlat genom ALIS. Lindgren, Barbro, ”Gråt inte för att jag är död” ur Gröngölingen är på väg, Rabén & Sjögren, 1974. Förmedlat genom ALIS. Lundell, Ulf, ”Lustre Creme” ur Tid för kärlek, Wahlström & Widstrand, 1984. Tryckt med tillstånd av Rockhead Studios AB. Pohl, Peter, ”Det misshandlade barnet” ur Minns det, Rabén & Sjögren, 1996. Förmedlat genom ALIS. Sjöstrand, Inger, ”Huggormen på trappen” ur Skogen i trädet, Bonniers, 1981. Förmedlat genom ALIS. Tidholm, Thomas, ”Får man leva i Norden?” ur Jag var en dålig hund, Alba, 1981. Förmedlat genom ALIS. Tjerneld, Anna-Clara Tidholm, ”I Centralens stora vänthall” ur Tjejdikter, Nya lyrikserien;33, 1966. Widerberg, Siv, ”Frimärken” ur Jag heter Siv, Göteborg, 1971. Förmedlat genom ALIS. Åkesson, Sonja, ”Upprustning” ur Slagdängor, Rabén & Sjögren, 1969.

104