YLVA ODENBRING
Barns könade vardag
Barns könade vardag – om (o)jämställdhet i förskola, förskoleklass och skola tar avstamp i en teoretisk förståelse som grundar sig i att det finns många olika sätt att vara pojke och flicka på. Kön är pågående sociala processer som varierar över tid och beroende på social och kulturell kontext. Författaren granskar och belyser strukturer som rör kön, bland annat diskuteras hur kön konstrueras i relation till ordning och reda samt hur flickor får agera stötdämpare för stökiga pojkar. Författaren pekar på att förutsättningen för lyckat jämställdhetsarbete handlar om långsiktighet och att man arbetar metodiskt och systematisk med detta i den dagliga praktiken. Det handlar om att få syn på rådande könsstrukturer. I boken ges förslag på hur man praktiskt kan arbeta med värdegrundsfrågor och jämställdhetsfrågor utifrån vad som är fastställt i läroplanerna. Författaren ger också en utbildningshistorisk bakgrund på förskola och skola och presenterar teorier inom könsforskning. Boken avslutas med ett kapitel där användbara läromedel, länkar till websidor och skönlitteratur inom området presenteras. Barns könade vardag riktar sig till studenter på förskollärar- och grundlärarutbildningar samt till yrkesverksamma inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. Ylva Odenbring är fil. dr och universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) vid Göteborgs universitet.
YLVA ODENBRING Best.nr 47-10566-3 Tryck.nr 47-10566-3
Barns könade vardag Om (o)jämställdhet i förskola, förskoleklass och skola
4710566_Odenbring omslag.indd 1
31/10/13 5:19 PM
ISBN 978-91-47-10566-3 © 2014 Ylva Odenbring och Liber AB Förläggare: Anna Maria Thunman Redaktör: Annika Sandström Omslag: Birgitta Dahlkild Ombrytning: Integra Software Services Produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Tryck: Kina 2014
KO P I E R I N G S F Ö R B U D
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
4710566_Odenbring_inlaga.indd 2
08/11/13 1:01 PM
Innehåll
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Kapitelöversikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
1
2
Det demokratiska uppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Konventionen om de mänskliga rättigheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konventionen om barnets rättigheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utbildning för alla – en kamp för rättvisa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Malala – en sann rättvisekämpe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vad säger läroplanerna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16 17 18 19 20 21
Könsforskning i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jämlikhet och jämställdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Karriärmöjligheter och karriärhinder beroende av kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kön eller genus? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Könade strukturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Intersektionalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att göra skillnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kampen om katedern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Småskolan och folkskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Läroverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . En skola för alla. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utbildningsreformer under efterkrigstiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förskola för alla. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Barnen – vems ansvar?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Från folkhem till välfärdsstat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
23 24 25 26 27 29 29 30 31 32 34 34 35 36 38 39
4710566_Odenbring_inlaga.indd 3
08/11/13 1:01 PM
3
Ringlek och konstruktioner av kön i förskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Samtalsanalys i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ringlek i förskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fe, prinsessa och prins . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . TRANSKRIPT 1:1. FE, PRINSESSA OCH PRINS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kroppsliga och verbala handlingar vid rolltilldelningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kön sekundär betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ringleken Törnrosa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den problematiska kramen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . TRANSKRIPT 1:2. KRAMEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lek – uttryck för glädje eller exkludering? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
41 43 44 45 45 47 49 50 50 52 53
Brottning, kramar och konstruktioner av kön i grundskola . . . . . . 56 Kärleksretande och brottning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . TRANSKRIPT 2:1. KÄRLEKSRETANDE OCH BROTTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omfamningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . TRANSKRIPT 2:2. OMFAMNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Verbala och kroppsliga handlingar i interaktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
57 58 59 60 62 64
5
Stötdämparen – ordning, reda och kön i förskoleklass . . . . . . . . . . . Etnografiskt fältarbete i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Könsregim i Bläckfisken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stötdämparen – alltid en flicka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Traditionell syn på kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pedagogerna och stötdämparna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ”De kavata flickorna” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Födelsedagsträdet – ett försök till att bryta traditionella könsmönster . . . . . . . . . Högtider och konstruktioner av kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
66 66 67 68 70 71 73 75 75 78
6
Hjälpfröknarna – pedagogernas små assistenter i förskoleklassen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Hjälpfröken – på pedagogernas inrådan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hjälpfröken som hedersuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hjälpfröknarna – ett återkommande mönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hjälpfröken – på eget initiativ. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bevakning av rutiner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4710566_Odenbring_inlaga.indd 4
80 82 84 86 87 89
08/11/13 1:01 PM
7
Läroplanerna, jämställdhet och nya krav. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Läroplanerna och jämställdhet ur ett historiskt perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ökade krav och deprofessionalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förskolan, skolan och omsorgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
91 93 95 98
8
Värdegrundsarbete i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Barns könade vardag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Könsmärkning av aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Att utmana könsstrukturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Långsiktighet som ledord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Förskolan och värdegrunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Mänskliga rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Etiska aspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Utveckling och lärande i förskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Grundskolans och förskoleklassens demokratiska uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Rättigheter, skyldigheter och teori i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Rektorns ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117
9
Samtalsanalys och etnografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Samtalsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förskola och skola i samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etnografi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fältarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
119 120 121 122 123 125
10 Litteraturtips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Litteratur kring förebyggande arbete i den pedagogiska verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Facklitteratur kring pojkar och flickor i utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Websidor som belyser jämställdhetsarbete i utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skönlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
126 126 127 127
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
4710566_Odenbring_inlaga.indd 5
08/11/13 1:01 PM
Förord
Min yrkeserfarenhet som lärare och akademiker inom det svenska utbildningssystemet sträcker sig över nästan två decennier. Numera arbetar jag inom akademin och är lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) vid Göteborgs universitet. Redan under min grundutbildning vid Lunds universitet och vidare under forskarutbildningen vid Göteborgs universitet har olika frågor kopplade till strukturella frågor i utbildning och i samhället i stort väckt mitt intresse och engagemang. Att min avhandling och vidare forskning specifikt har kommit att fokusera sociala strukturer och i synnerhet jämställdhetsrelaterade frågor i utbildning är därför inte en slump. Mitt arbete inom akademin innebär förutom forskning att jag undervisar i det jag forskar om. Genom åren har jag föreläst, haft seminarier och handlett uppsatser som är kopplade till mitt forskningsområde. Vid dessa tillfällen har jag träffat studenter inom både förskollärar- och grundlärarprogrammen samt på masternivå. De studenter jag möter har varierad lång erfarenhet av mötet med akademin, en del studenter kommer direkt från gymnasiet medan andra har studerat tidigare eller har yrkeserfarenhet från exempelvis förskola och skola. Det som slagit mig när jag träffat dessa studenter är att sociala rättvisefrågor engagerar och att det finns en önskan och ett behov av att lära sig mer. Emellertid är frågor som rör strukturella frågor som jämställdhet, jämlikhet och likvärdig utbildning komplexa fenomen. De studenter som jag träffat genom åren har gett uttryck för att det inte är helt enkelt att hänga med i den teoretiska
6
Förord
4710566_Odenbring_inlaga.indd 6
08/11/13 1:01 PM
begreppsdjungeln alla gånger. Genom att visa på empiriska exempel från praktiken har studenterna emellertid lättare kunnat förstå och problematisera hur exempelvis kön kan framträda i den dagliga pedagogiska praktiken. Föga förvånande väcker detta i sin tur tankar kring hur man kan öka den egna medvetenheten kring arbetet med likvärdig utbildning i sin kommande yrkesroll eller i sin nuvarande yrkesroll som redan yrkesverksam. Det är erfarenheter av detta slag i min roll som universitetslärare och forskare som föranlett mig att skriva denna bok. Denna bok kan därför läsas på flera sätt. Det är en lärobok som ger en överblick över olika teoretiska begrepp samt ger empiriska exempel från praktiken. I boken ges också förslag på hur man kan utveckla arbetet med jämställdhetsfrågor i den dagliga pedagogiska verksamheten. Boken kan med fördel även läsas av politiker och andra opinionsbildare. Detta är också en bok riktad till personer som intresserar sig för frågor som rör likvärdig utbildning. Slutligen är detta en bok som tar upp ett ständigt aktuellt ämne, nämligen vikten av att hela tiden arbeta för att skapa en likvärdig utbildning för flickor och pojkar i såväl de frivilliga som obligatoriska skolformerna. Avslutningsvis vill jag rikta några tack till personer som på olika sätt varit involverade i denna bok. Jag vill tacka min förläggare Anna Maria Thunman och förlagsredaktör Annika Sandström för uppmuntran och bra kommentarer. Jag vill också rikta ett stort tack till de kollegor verksamma vid Göteborgs universitet respektive Högskolan i Borås, ingen nämnd eller glömd, som bistått med uppmuntran och goda råd under processens gång. Med utsikt över Göteborgs takåsar i oktober, 2013. Ylva Odenbring
Förord
4710566_Odenbring_inlaga.indd 7
7
08/11/13 1:01 PM
Kapitel 1
Det demokratiska uppdraget
I Sverige kommer de allra flesta barn i kontakt med utbildningssystemet redan som ettåringar. Den första utbildningsinstans som barnen möter är förskolan. Jämfört med andra länder anses Sverige vara ett föregångsland då det gäller tillgången på förskoleplatser (Tallberg Broman, 2009). All utbildning i Sverige är reglerad av skollagen (SFS 2010:800 2010) och enligt rådande regelverk ska alla barn erbjudas likvärdig utbildning oavsett ekonomiska förhållanden eller var i landet de bor. Detta regelverk har en tydlig anknytning till den demokratiska värdegrund på vilken det svenska utbildningssystemet vilar. Förskolan är en frivillig skolform och från det år barnet fyllt ett år är det ålagt varje kommun att erbjuda förskoleplats. Förskolan är reglerad av Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010). Det år barnet fyller sex år är det också ålagt varje kommun att erbjuda förskoleklassplats. Förskoleklassen är en förhållandevis ny skolform som infördes 1998. Syftet med förskoleklassen har varit att fungera som en brygga mellan förskola och skola. I likhet med förskolan är förskoleklassen en frivillig skolform. Pedagogisk forskning (Ackesjö och Persson, 2010; Odenbring, 2010, 2012b; Sahlström; Simeonsdotter, 2009) visar emellertid att de politiska intentionerna med förskoleklassen inte fallit ut så väl som önskat, utan förskoleklassen har snarare fått funktionen som ett tionde skolår och lite slarvigt benämns förskoleklassen dessutom som ”nollan” eller ”skolan” i folkmun (se
Kapitel 1. Det demokratiska uppdraget
4710566_Odenbring_inlaga.indd 15
15
08/11/13 1:01 PM
t.ex. Odenbring, 2010). Förskoleklassen är reglerad i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011). Skolplikt råder från det år barnet fyller sju år och omfattar den nioåriga obligatoriska grundskolan (SFS 2010:800 2010). Grundskoleutbildningen i Sverige är i likhet med förskoleklassen reglerad i Lgr 11 (Skolverket, 2011).
Konventionen om de mänskliga rättigheterna Innan vi går vidare och tittar närmare på det svenska utbildningssystemets demokratiska uppdrag måste detta sättas i ett globalt sammanhang. De skrivningar som vi finner i de nationella styrdokumenten är sammanlänkade med vad som är fastställt i de internationella konventioner som Sverige skrivit på, nämligen konventionen om de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter. Historien bakom konventionen om de mänskliga rättigheterna är historiskt sett ung. Det var förödelsen efter andra världskriget och de brott mot mänskligheten som kriget inneburit som ledde till att FN:s generalförsamling tog ett gemensamt beslut om att fastställa ett regelverk för de mänskliga rättigheterna. Deklarationen skrevs på den 10 december 1948. Kärnan i deklarationen är att de mänskliga rättigheterna är överordnade politiska, ekonomiska, kulturella och religiösa skillnader, det vill säga att alla människor omfattas av deklarationen. Medlemsstaterna uppmanades därefter att sprida deklarationstexten till skolor och andra utbildningsinstitutioner (United Nations, 2013). I deklarationens tjugoåttonde artikel belyses frågan om utbildning. Bland annat är det fastställt att alla har rätt till utbildning och att grundläggande utbildning ska vara obligatorisk och bör vara kostnadsfri. Vidare står det att utbildning ska främja människors
16
Kapitel 1. Det demokratiska uppdraget
4710566_Odenbring_inlaga.indd 16
08/11/13 1:01 PM
utveckling samt stärka de mänskliga rättigheterna och människors rätt till frihet (United Nations, 2013).
Konventionen om barnets rättigheter Det kom emellertid att dröja innan barnet fick en egen konvention som särskilt bevakar barnets rättigheter. Först i november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter (Convention on the Rights of the Child, 1989). För Sveriges del trädde konventionen i kraft 1990. I dag är det bara två länder i världen, Somalia och USA, som inte har valt att skriva på konventionen om barnets rättigheter (Axelsson & Qvarsebo, 2010). Enligt konventionens definition är ett barn en människa under 18 år, vilket är något som gäller i de allra flesta medlemsländer. Emellertid kan lagen i det land där barnet bor föreskriva en annan myndighetsålder. De länder som skrivit på deklarationen har i och med detta officiellt ålagt sig att bevaka barnets rättigheter. Bland annat är det ålagt medlemsstaterna att förhindra all typ av diskriminering riktat mot barnet eller hans eller hennes vårdnadshavare. Detta handlar om att motverka diskriminering kopplat exempelvis till hudfärg, kön, språk, religion, politiska åsikter, nationellt eller socialt ursprung eller funktionshinder (Convention on the Rights of the Child, 1989). Skrivningen rörande barns rätt till utbildning som återfinns i konventionen om de mänskliga rättigheterna återkommer också i konventionen om barnets rättigheter. I artikel 28 i konventionen om barnets rättigheter kan man bland annat läsa att det är ålagt medlemsländerna att göra grundutbildning kostnadsfri och tillgänglig för alla barn. Därtill uppmuntras medlemsländerna att göra sekundär utbildning (gymnasieutbildning eller motsvarande beroende på utbildningssystem) tillgänglig för alla barn. I artikel 29 i konventionen belyses även aspekter som rör barnets utveckling och möjligheter
Kapitel 1. Det demokratiska uppdraget
4710566_Odenbring_inlaga.indd 17
17
08/11/13 1:01 PM
att utveckla sina förmågor och talanger. Vidare belyses jämlikhet och jämställdhetsfrågor så som ömsesidig förståelse och tolerans rörande frågor som jämställdhet mellan könen och att skapa goda relationer mellan olika etniska, nationella och religiösa grupper samt minoritetsfolk (Convention on the Rights of the Child, 1989). Genom att Sverige har skrivit på deklarationen har Sverige också ålagt sig att följa dessa uppsatta regler. När det specifikt gäller utbildning innebär detta att alla barn i Sverige ska erbjudas likvärdig utbildning, vidare ska skolan respektera barnets rätt till att hörsammas och ges möjlighet att vara delaktig i utvecklingen av skolans läroplaner (UNICEF, 2006).
Utbildning för alla – en kamp för rättvisa Trots existerande deklarationer är utbildning för alla inte någon självklarhet och oftast är det flickor som diskrimineras. En kartläggning av ojämställdhet i utbildning som UNICEF (Barnens FN-organ) gjorde i början av detta millenium visade att majoriteten av de barn som inte får grundläggande utbildning är flickor och när det gäller sekundär utbildning antas gapet vara ännu större. För att skapa en plattform för flickors rätt till utbildning lanserades år 2000 United Nations Girls’ Education Initiative (UNGEI). I UNGEI ingår samarbetspartners som till exempel regeringar, FN-organ, frivilligorganisationer, föräldrar, lärare och studentorganisationer. Syftet är att bekämpa könsdiskriminering och könsskillnader i utbildning genom att sätta in åtgärder på olika nivåer; såväl global, regional som lokal nivå. Dessa åtgärder är en del av de milleniemål som FN har satt upp. Tanken med dessa milleniemål var att alla barn senast år 2005 skulle ha rätt till allmän grundläggande utbildning samt att könsskillnader i sekundär utbildning skulle ha eliminerats, detta mål har emellertid ännu inte infriats. Nästa milleniemål omfattas av att ovanstående
18
Kapitel 1. Det demokratiska uppdraget
4710566_Odenbring_inlaga.indd 18
08/11/13 1:01 PM
Register A
akademikerproletariat 95 B
barnkrubban 35 barnträdgårdar 36 Barrie Thorne 123 Bob Jeffrey 122 brottning 62 C
Charles Goodwin 48 D
demokratiska uppdraget 22 deprofessionalisering 95 dikotomier 29 dominansförhållande 100 E
educare 39 Elinor Ochs 42 Emmanuel Schegloff 120 etik 125 etnograf 121 etnografi 66 etnografisk studie 121 exkludering 52 F
femininiteter 29 feminisering 31 FN 19 FN:s milleniemål 22 folkskolan 31 fortbildning 118 frivillig skolform 15 fältarbete 66
fältsamtal 66 färg 52 förskolan 15 förskoleklassen 15 förväntningar 71 G
genus 27 genuskontraktet 28 Geoff Troman 122 god forskningssed 123 grundskolan 16 gränsupprätthållande 100 gränsöverskridande 100 H
Helen Lucey 71 heterosexuell kärlek 63 hjälpfröken 81 högtider 75 I
interaktion 62 intersektionalitet 29 intervju 66 J
jämlikhet 24 jämställdhet 24 jämställdhetsarbete 104 K
”kavata flickor” 74 kommunalisering 37 kommunikativa resurs 48 konstruktioner av kön 26 konventionen om barnets rättigheter 16
Register
4710566_Odenbring_inlaga.indd 135
135
08/11/13 1:01 PM
konventionen om de mänskliga rättigheterna 16 kram 51 Kris i befolkningsfrågan 37 kroppsliga handlingar 53 kön 26 könsblindhet 100 könsbunden 103 könskonstruktioner 26 Könsmärkning 102 könsmönster 28 könsregimer 28 könsrelationer 27 L
lek 52 lärarproletariat 95 läroverken 32
S
samtalsanalys 41 samtalsanalytiker 119 samtalsanalytisk studie 119 school-in-a-box 19 skollagen 15 skolplikt 16 småbarnsskolan 35 småskolan 31 strukturer 28 stötdämparen 68 T
”tillbaka till skolan” 19 traditioner 75 transkript 42 transkriptnyckel 42 U
maktdimension 100 Malala Yousafzai 20 maskuliniteter 29 mikronivå 119 milleniemål 18
underordning 100 UNICEF 18 United Nations Girls’ Education Initiative (UNGEI) 18 utbildningsinstans 15 utbildningsreformer 34
O
V
observation 66 omsorg 52 omsorgsfälla 102
Valerie Walkerdine 71 verbala handlingar 53 videoinspelning 119 videoinspelningar 119 värdegrund 15 värdegrundsarbete 106
M
P
popularitet 53 positioner 53 positionering 52 praxisnära 23
Y
Yvonne Hirdman 28
R
Å
Raewyn Connell 28 relativ underordning 25 ringlek 49
ålder 52
136
Register
4710566_Odenbring_inlaga.indd 136
08/11/13 1:01 PM
YLVA ODENBRING
Barns könade vardag
Barns könade vardag – om (o)jämställdhet i förskola, förskoleklass och skola tar avstamp i en teoretisk förståelse som grundar sig i att det finns många olika sätt att vara pojke och flicka på. Kön är pågående sociala processer som varierar över tid och beroende på social och kulturell kontext. Författaren granskar och belyser strukturer som rör kön, bland annat diskuteras hur kön konstrueras i relation till ordning och reda samt hur flickor får agera stötdämpare för stökiga pojkar. Författaren pekar på att förutsättningen för lyckat jämställdhetsarbete handlar om långsiktighet och att man arbetar metodiskt och systematisk med detta i den dagliga praktiken. Det handlar om att få syn på rådande könsstrukturer. I boken ges förslag på hur man praktiskt kan arbeta med värdegrundsfrågor och jämställdhetsfrågor utifrån vad som är fastställt i läroplanerna. Författaren ger också en utbildningshistorisk bakgrund på förskola och skola och presenterar teorier inom könsforskning. Boken avslutas med ett kapitel där användbara läromedel, länkar till websidor och skönlitteratur inom området presenteras. Barns könade vardag riktar sig till studenter på förskollärar- och grundlärarutbildningar samt till yrkesverksamma inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. Ylva Odenbring är fil. dr och universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) vid Göteborgs universitet.
YLVA ODENBRING Best.nr 47-10566-3 Tryck.nr 47-10566-3
Barns könade vardag Om (o)jämställdhet i förskola, förskoleklass och skola
4710566_Odenbring omslag.indd 1
31/10/13 5:19 PM