Få saker i samhället engagerar oss så som arbete. Arbete är föremål för våra drömmar och visioner om framtiden när vi är unga. Arbete engagerar våra strävanden som vuxna. Det ger en plattform för gemenskap, såväl som möjlighet att forma vår identitet. Men arbete kan också vara något som stänger människor ute; från gemenskap och deltagande, och från att forma sin egen framtid Den här boken är ett resultat av flera års forskning om de förändringar som har format arbetsmarknaden och som fortfarande pågår. Den beskriver hur arbetsmarknaden blivit just en marknad och lyfter fram centrala tendenser i denna omvandling. Såväl den som söker arbete som den som har ett arbete står inför nya utmaningar:
Arbetsmarknadspolitiken kan få oförutsedda effekter på den enskilda människans liv. Vi måste granska, diskutera och ifrågasätta vad varje politisk inriktning och dess verktyg innebär. Den här boken ger underlag och inspiration för en sådan diskussion.
ARBETETS MARKNAD vänder sig till studerande inom följande
områden: arbetsvetenskap, personaladministration, samhällsvetenskapliga ämnen och socionomutbildningen. Den lämpar sig också för verksamma inom arbetsmarknads- och arbetslivsområdet och för politiker. Christina Garsten är professor i socialantropologi vid Stockholms universitet, Jessica Lindvert är docent i statsvetenskap och Renita Thedvall är fil. dr i socialantropologi vid Stockholms universitet.
Red: Christina Garsten Jessica Lindvert Renita Thedvall
• Hur gör jag mig anställningsbar? • Vilka förväntningar och krav ställs på mig som arbetssökande? • Hur är förmedlingen av arbete organiserad idag?
ARBETETS MARKNAD
ARBETETS MARKNAD
ARBET ETS MARK NAD Arbetsmarknadens nya organisering
Best.nr 47-09667-1
Tryck.nr 47-09667-1-00
Arbetets marknad - omslag.indd 1
Red: Christina Garsten Jessica Lindvert Renita Thedvall
11-05-26 10.23.18
ARBET ETS MARK NAD Arbetsmarknadens nya organisering Red: Christina Garsten Jessica Lindvert Renita Thedvall
Arbetets marknad.indd 1
2011-05-26 13.26
Innehåll Förord ..................................................................................................... 5 Medverkande författare ................................................................... 7 1. Introduktion: Den nya arbetsmarknaden ........................... 10 Christina Garsten, Jessica Lindvert, Renita Thedvall
Del I: En marknad för att förmedla arbete tar form ................................................................ 29 2. En politik för arbetets nya marknad .................................... 30 Jessica Lindvert
3. Arbetsförmedlingens dubbla funktion att stödja och att kontrollera ....................................................................... 49 Lars Walter
4. Arbetsförmedlare som mäklare och terapeuter ............. 64 Julia Peralta Prieto
5. Möjligheternas arbetsmarknad? Specialister bedömer ”arbetsförmåga” ....................................................... 80 Ida Seing
6. Personalinhyrning – att balansera samarbete och konkurrens ........................................................................... 105 Gunilla Olofsdotter
7. Omställningsprogram – en disciplinerande verksamhet? ....................................................................................... 130 Ilinca Benson
Arbetets marknad.indd 3
2011-05-26 13.26
4
In n e håll
Del II: Människan på arbetets nya marknad ............................................................................. 149 8. Marknadsorienterade relationer i arbetslivet – om känslan av att vara anställningsbar .......................... 150 Erik Berntson
9. Hemtjänstarbete: en balans mellan lojaliteter ............ 172 Marie Hjalmarsson
10. Den lärande socialsekreteraren. Mellan tyst kunskap och evidensbaserad praktik ............................. 193 Renita Thedvall
11. Kompetensutveckling – ett tomt erbjudande? ............ 210 Matilda Ardenfors och Jessica Lindvert
12. Arbetsmarknaden som marknad: utbytbarhet, mätbarhet och ansvariggörande ...................................... 230 Christina Garsten
Sakregister ................................................................................ 259
Arbetets marknad.indd 4
2011-05-26 13.26
Förord Få saker i samhället engagerar oss så som arbete. Arbete är föremål för våra dagdrömmar och visioner om framtiden när vi är unga; arbe te engagerar våra strävanden som vuxna. Det ger en plattform för ge menskap, såväl som möjlighet att forma vår identitet. Men arbete kan också vara något som stänger människor ute: från gemenskap och del tagande, och från att forma sin egen framtid. Inte undra på att arbete är så centralt för såväl politiker, forskare och byråkrater som männi skor i allmänhet. Den här boken är ett resultat av flera års forskning om de förändringar som har format arbetsmarknaden och som fortfarande pågår. Den har vuxit fram ur de forskningsprojekt som vi redaktörer har arbetat inom och den forskningsmiljö som Score utgör. De projekt som är relevan ta här är framförallt Förmågans politik: Livslångt lärande för alla i ett kunskapsintensivt arbetsliv (stött av Vetenskapsrådet), EUROCAP – Europe and the politics of capabilities (EU) och Organizing markets (Riksbankens Jubileumsfond). Vår ambition har varit att lyfta fram vad vi sett som centrala tendenser i omvandlingen av arbetsmarknaden och diskutera dessa med forska re med liknande intressen från andra lärosäten och discipliner. På så sätt har vi också strävat efter att bredda våra egna perspektiv och se ut vecklingslinjer. Vår förhoppning är att boken ska fungera dels som en kunskapskälla för dem som är intresserade av arbete och arbetsmark nad, dels som en inspirationskälla för fortsatt reflektion och diskus sion.
Arbetets marknad.indd 5
2011-05-26 13.26
6
F örord
Vi har haft stor glädje av varandras och författarnas synpunkter och perspektiv under skrivandets gång. Kollegorna vid Score har bidragit med värdefulla insikter och konstruktiva förslag. Vi vill rikta ett varmt tack till alla medverkande och till alla forskarkollegor som bidragit till denna boks tillblivelse. Stockholm i februari 2011 Christina Garsten, Jessica Lindvert och Renita Thedvall
Arbetets marknad.indd 6
2011-05-26 13.26
Medverkande författare Matilda Ardenfors är statsvetare och arbetar som utredare vid Ram böll Management. Hon har tidigare arbetat vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor). Hon har forskat om lä rande i arbetslivet samt om styrning och utveckling i organisationer kopplat till frågor som rör socialt ansvar och hållbarhet. Ilinca Benson är ek. dr i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stock holm. Hennes forskningsområden är arbetsmarknad, karriär och or ganisation. Hon är redaktör för den vetenskapliga skriftserien Forsk ning i Fickformat, som ges ut av Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, och arbetar även som programledare vid SSE Executive MBA. Erik Berntson är fil. dr i psykologi. Han arbetar på Psykologiska insti tutionen vid Stockholms universitet. Han forskar särskilt om begrep pet anställningsbarhet och rörlighet i arbetslivet, men också om chef skap och ledarskap i offentlig sektor, förändringar i arbetslivet och arbetsmiljöfrågor generellt. Christina Garsten är professor i socialantropologi. Hon är verksam vid Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet och vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor). Hennes intressen är inriktade mot socialantropologiska perspektiv på organisation och marknad. Christina har forskat om organisations kultur och globalisering, arbetsmarknadens flexibilisering och om anställningsbarhet som policyverktyg och hur detta påverkar männi skor subjektivitet. Hon intresserar sig även för de nya styrformer som framkommer i marknaders globalisering och betydelsen av begrepp som ansvarighet och transparens. Marie Hjalmarsson är fil. dr i pedagogik. Hon arbetar vid Högskolan Väst och är verksam inom forskningsmiljön Lärande i och för det nya arbetslivet. Hon forskar om organisering och förändringsprocesser i
Arbetets marknad.indd 7
2011-05-26 13.26
8
Me dv e rkan d e författar e
arbetslivet. Hon är särskilt intresserad av maktrelationer, motstånds strategier och sociala kategoriseringar. Jessica Lindvert är docent i statsvetenskap. Hon har tidigare arbetat vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Stock holms centrum för forskning om offentlig sektor – Score – vid Stock holms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Hon har fors kat om politisk styrning, statlig förvaltning, arbetsmarknadspolitik, jämställdhetspolitik och jämförande policystudier. Gunilla Olofsdotter är fil. dr i sociologi. Hon arbetar vid Institutionen för samhällsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Hon forskar om arbetslivets roll i samhällsutvecklingen. Hon är särskilt intresse rad av flexibilitetens villkor och följder inom bemanningsföretag och kundföretagens rekryteringsstrategier samt frågor kring jämställdhet. Julia Peralta Prieto är fil. dr i ekonomisk historia. Hon arbetar vid Örebro universitet. Hennes forskningsområde gäller övergripande ekonomiska problemställningar och konstruktionen av normalitet/ avvikelse. Mer specifikt forskar hon om arbetsmarknadspolitik, väl färdsstatens framväxt, medicinhistoria, datahistoria och ekonomisk utveckling. Ida Seing är statsvetare och doktorand på Rikscentrum för arbets livsinriktad rehabilitering (RAR) vid Linköpings universitet. Hen nes avhandling handlar om välfärdsmyndigheternas bedömning av arbetsförmåga och anställningsbarhet. Fokus ligger på bedömnings processernas utformning och konsekvenser utifrån ett individ- och organisationsperspektiv. Hon är särskilt intresserad av välfärdsstatens organisering, det socialpolitiska området och arbetsmarknadspolitis ka frågor. Renita Thedvall är fil. dr i socialantropologi. Hon arbetar vid Stock holms centrum för forskning om offentlig sektor – Score – vid Stock holms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Hon forskar
Arbetets marknad.indd 8
2011-05-26 13.26
Me dv e rkan de för fattar e
9
om policys, byråkratiska processer och att organisera marknader. Hon är särskilt intresserad av konstruktioner av marknader, sociala frågor och frågor kring arbetslivet. Lars Walter är ek. dr i företagsekonomi. Han är föreståndare för Cen tre for Retailing (CFR) vid Handelshögskolan vid Göteborgs univer sitet. Han forskar om arbetsmarknadens organisering och praktiker.
Arbetets marknad.indd 9
2011-05-26 13.26
1. Introduktion: Den nya arbetsmarknaden Christina Garsten, Jessica Lindvert och Renita Thedvall
Arbete är centralt i samhällslivet. Arbetets innehåll, arbetets och ar betsmarknadens organisering och dess normer påverkas i hög grad av konjunkturväxlingar och av ideologiska vindar. Arbetsmarknaden är på så sätt i sig en god indikator för vilka förändringar som samhäl let genomgår. Hösten 2008 gick Sverige tillsammans med övriga värl den in i en lågkonjunktur. Krisen gav snabbt utslag, både i finansvärl den och i tillverkningsindustrin, och hela regioner kom snart att hotas av massarbetslöshet. Människor som aldrig tidigare behövt fundera på vad det skulle innebära att förlora jobbet gick för första gången ut i arbetslöshet. För vissa kom varslen hastigt och till synes utan förvar ning, för andra var det mer väntat. Krisen kom att slå hårt mot delar av vårt samhälle och resulterade i arbetslöshetsnivåer vi inte hade sett sedan början av 1990-talet. Efter denna lågkonjunktur är arbetsmarknaden mer konkurrensut satt och tuffare än på länge. I jämförelse med 1990-talskrisen är det en annan arbetsmarknad och en annan arbetsmarknadspolitik vi möter idag. Nya ideal, nya regler och nya aktörer har vunnit mark. Inne börden av arbetslinjen har förändrats radikalt. Idealbilden av arbets tagaren har förskjutits kraftigt. Även om ”hoppjerkan” en längre tid har varit en förebild på svensk arbetsmarknad så har mentaliteten nu fått fäste inom alla led på arbetsmarknaden. Rörlighet, entreprenör skap och ansvar för den egna karriären är nu något arbetsmarknadens parter eftersträvar. Marknadsidealets genomslag har också innebu rit att förmedlingsverksamheten i Sverige omorganiserats på ett mer genomgripande sätt. Den nya organiseringen av arbetsmarknaden
Arbetets marknad.indd 10
2011-05-26 13.26
1 . In trod ukti on : De n n ya ar bets mar k naden
11
innebär sammantaget en utmaning, inte bara för den som är arbets lös utan lika mycket för den som redan har en anställning. Att vara an ställningsbar är idag avgörande oavsett om man har ett arbete eller inte.
Marknaden som ideal Den här boken handlar om arbetsmarknadens omorganisering.1 Den beskriver hur arbetsmarknaden blivit alltmer av en regelrätt marknad med medföljande marknadslogik. Det har skett en omorganisering inom offentlig sektor där marknaden fungerar som förebild för hur of fentlig sektor ska styras (Brunsson 1991; Brunsson & Hägg 1992; Ja cobsson 1994; Blomqvist 1996). Konkret har denna förändring tagit sig uttryck i att verksamheter som tidigare skötts i offentlig regi nu mera har öppnats upp för andra aktörer, i synnerhet inom vård- och utbildningssektorn. Sedan 1993, då förmedlingsmonopolet för staten upphörde, har det dessutom blivit möjligt för andra aktörer än statliga att förmedla arbeten. Dessa nya regler har öppnat upp för en förmed lingsmarknad. Bemanningsföretagen har vuxit sig starka på arbets marknaden (se t.ex. Bergström m.fl. 2007; Håkansson & Isidorsson 2004). Coachningföretag är en annan typ av privat aktör som på olika sätt förmedlar, eller förbereder inför förmedling av arbete (se t.ex. Benson 2008). Den som är arbetssökande idag står inför helt nya ut maningar. Vilka organisatoriska förändringar i förmedlingen av arbete ser vi? Vad innebär dessa i termer av förväntningar och krav på arbets sökande? Hur orienterar sig arbetssökande på den regelrätta marknad av förmedlingsverksamhet som har vuxit fram idag? Marknadsidealet slår också igenom i synen på människan på arbets marknaden. Alltmer ansvar läggs på den enskilda människan att göra 1 Författandet av denna bok har möjliggjorts med hjälp av medel från Vetenskapsrådet i projektet Förmågans politik och praktik: Livslångt lärande för alla i ett kunskapsintensivt arbetsliv? lett av Christina Garsten. Bokprojektet har också varit länkat till programmet Att organisera marknader som letts av Nils Brunsson, Christina Garsten och Göran Sundström och finansierats av Riksbankens Jubileumsfond.
Arbetets marknad.indd 11
2011-05-26 13.26
12
1 . In trod ukt ion : De n n ya ar betsmar k naden
sig själv anställningsbar så att man passar arbetsmarknadens krav. Det gäller särskilt dem som söker arbete, men också dem som har ett arbe te. Dessa idéer går att spåra i neoliberala idéer om the enterprising self, det företagsamma jaget (Miller & Rose 1995). Människan på arbets marknaden uppmanas numera ha ett ”företagsamt jag” där hon är kre ativ, självständig och sin egen lyckas smed. Hon ska leva upp till entre prenören som ideal, med ledord som uppfinningsrik, ansvarsfull men risktagande, förändringsbenägen, hårt arbetande, självgående, opti mistisk och självsäker (Thedvall 2004). Hon har helt enkelt ett ansvar att göra sig själv entreprenöriell. Det är alltså en annan typ av män niska än industrisamhällets organization man (Whyte 2002). Det nya idealet är en person som hoppar mellan anställningar och välkomnar förändring, som tar eget ansvar både för sitt arbete och för sin egen karriär, som är uppfinningsrik, självsäker och optimistisk: den flexibla och anställningsbara människan (Garsten 2008; Garsten & Jacobsson 2004). En närliggande diskussion behandlar det ökade intresset för lärande, både i Sverige och inom EU. I dagens föränderliga arbetsliv har läran de kommit att betraktas som en fast hållpunkt för i ndividen att orien tera sig vidare utifrån (Abrahamsson m.fl. 2002; Berglund & Fejes 2009; Ellström red. 2006; Garsten & Jacobsson red. 2004). Sedan slutet av 1990-talet har ”livslångt lärande” blivit överlägset alla kon kurrerande termer på området. Man kan tala om en diskursiv epide mi (Fraser 2003; Jarvis 2007; Olssen 2001). Både i Sverige och inom EU har ”lärande” kommit att ersätta ”utbildning” i många samman hang (se t.ex. Europeiska Kommissionen 2006:614; SOU 2008:17). Förändringen är inte bara språklig utan signalerar ett nytt tänkande där den enskildes lärande sätts i fokus istället för själva utbildningseller arbetsmarknadssystemet. EU-kommissionen och EU-rådet ut färdade i december 2006 en rekommendation för livslångt lärande. Bakgrunden till initiativet var att de flesta av medlemsländernas ut bildningssystem fortfarande är inriktade på ungdomar, och att vux nas deltagande i lärande och utbildning inte ökade tillräckligt snabbt samt att lågutbildade utbildar sig i mindre omfattning. Härigenom
Arbetets marknad.indd 12
2011-05-26 13.26
1 . In trod ukti on : De n n ya ar bets mar k naden
13
understryker EU vikten av att medlemsländerna skapar fungeran de infrastrukturer för vuxnas lärande (Europeiska Kommissionen 2006:614). Sverige har varit pådrivande i detta reformarbete för vux nas lärande. Marknadsidealet genomsyrar därmed föreställningar om hur arbets marknaden ska vara organiserad, såväl som föreställningar om hur vi som människor ska tänka och agera. Flera kapitel i boken visar hur marknadsidealet faktiskt fått en praktisk betydelse på arbetsmarkna den. Om tidigare studier (Meyer & Rowan 1977; DiMaggio & Powell 1983) visat att det funnits en särkoppling mellan påståenden om vad man gör och vad man faktiskt gör i praktiken så pekar vi på att mark naden som organisatoriskt ideal faktiskt fått reella konsekvenser på arbetsmarknaden. Bland annat har det skett förändringar i hur ar betsmarknaden är organiserad som har fått betydelse för människors möjligheter att navigera på arbetsmarknaden. Det är ju i många styck en en alldeles speciell marknad vi har att göra med, där staten har haft som en central uppgift att tämja arbetsmarknadens krafter. Denna ar betets marknad har nu en annan relation till staten, med delvis andra spelregler. Alltmer ansvar för utbildning, för arbetssökande och för kompetens utveckling lämnas till den enskilda människan, som har att lära sig navigera i detta nya landskap. Staten har fått en mer kontrollerande funktion. Detta gäller inte bara förmedlingsverksamhet. Då allt mer av offentlig verksamhet lämnas i privata händer blir statens kontroll av vad statliga medel används till allt viktigare. Den här utvecklingen på arbetsmarknaden innebär också att organisatoriska förändringar som exempelvis outsourcing, där hela verksamheter kan läggas ut på entre prenad till bemanningsföretag, blivit allt vanligare. Detta förändrar förutsättningarna för styrning av arbetet, liksom män niskors möjligheter att påverka sina arbetsvillkor. Människors ut bytbarhet på arbetsmarknaden har blivit allt tydligare. Normen för den företagsamma, entreprenöriella människan har också gjort att
Arbetets marknad.indd 13
2011-05-26 13.26
14
1 . In trod ukt ion : De n n ya ar betsmar k naden
utrymmet för kunskaper och kompetenser som inte ryms inom mal len har krympt. Kunskaper som igår var gångbara är med stor san nolikhet inte fullt så användbara i morgon. Och hjulen snurrar allt fortare. Den genomsnittliga anställningstiden hos varje arbetsgivare minskar, olika utbildningars ”bäst före-datum” kortas, anställnings formerna blir lösare, projektorganiserade verksamheter vanligare och karriärvägarna allt mindre standardiserade (Beck 1992; Sabel & Zeit lin 1997; Bosco 1997; Hansen & Orban 2002; Augustsson & Sandberg 2004; Garsten & Jacobsson 2004). I bokens följande kapitel utvecklas dessa teman tillsammans med ett antal konkreta exempel från arbetsmarknaden runt om i Sverige. I bo kens första del diskuterar vi förändringarna utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Fokus riktas mot hur infrastrukturen för förmedlingsverk samhet förändrats, hur styrningen av dagens förmedlingsverksamhet skiljer sig från gårdagens och hur de som arbetar som vägledare, ar betsförmedlare och coacher ser på sin uppgift samt hur livslångt lä rande används som organisatoriskt redskap. I bokens andra del an knyter vi till den enskilda människans perspektiv. Med utgångspunkt i ett antal olika samhällsvetenskapliga discipliner ger vi en bild av ar betsmarknadens nya praktik.
En marknad för att förmedla arbete tar form I bokens första del (kapitel 2–7) visar vi på hur marknaden för för medlingsverksamhet ser ut, vad olika aktörer utför för uppgifter och hur uppgifterna skiljer sig från varandra. I kapitel 2 diskuterar stats vetaren Jessica Lindvert hur formerna för det statliga inflytandet över arbetsmarknad och förmedlingsverksamhet förändrats. För tjugo år sedan var politikernas möjligheter att styra in människor i arbete kon centrerade till Arbetsförmedlingens verksamhet. Idag är Arbetsmark nadsverket och länsarbetsnämnderna historia. Arbetsmarknadsverket har bytt namn till Arbetsförmedlingen och blivit en aktör i mängden
Arbetets marknad.indd 14
2011-05-26 13.26
1 . In trod ukti on : De n n ya ar bets mar k naden
15
på en växande förmedlingsmarknad (Arbetsförmedlingen är dock fortfarande ett kontrollorgan åt arbetslöshetskassan). En annan utveckling är uppdelningen av arbetssökande i olika ka tegorier, som hamnar hos olika förmedlingsaktörer. Arbetsförmed lingen arbetar å sin sida alltmer med arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden såsom nyanlända invandrare, långtidssjuk skrivna, ungdomar och personer med funktionshinder. Detta är en del av Arbetsförmedlingens politiska uppdrag (SFS 2007:1030). Pri vata arbetsförmedlingar är å sin sida vanligtvis specialiserade mot olika yrkeskategorier och branscher. Det finns idag bemanningsföre tag som specialiserar sig på till exempel sjukvårdssektorn, försäljning och marknadsföring, akademiker eller på etnisk och kulturell kompe tens. Här uppstår en marknad baserad på ett slags särskiljandets logik, där specialistkompetens och expertis anses främja förmedlingen av arbete. Arbetsförmedlingen har inte längre någon självklar särställning som förmedlare av arbete. På dagens arbetsmarknad går det att urskil ja minst fyra typer av förmedlingsaktörer vars verksamhet i huvud sak syftar till att sätta människor i arbete: En första grupp utgörs av de etablerade myndighetsaktörerna, såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En andra grupp är bemanningsföretag och försäkringsbolag, och en tredje grupp är partsaktörer som fackli ga organisationer och arbetsgivarförbund, vilka samverkar genom så kallade trygghetsråd. En fjärde grupp går under beteckningen inhouse-aktörer och består av arbetsgivarringar som upprättas mellan företag eller inom större koncerner via jobbytarcentrum eller omställ ningsenheter (Bäckström 2006). I kapitel 3, 4 och 5 visar företagsekonomen Lars Walter, ekonom historikern Julia Peralta Prieto och statsvetaren Ida Seing hur Arbets förmedlingen organiserar sig på denna nya förmedlingsmarknad. Arbetsförmedlingens prioritering av så kallade svaga grupper kom mer bland annat till uttryck i att antalet inskrivna personer med
Arbetets marknad.indd 15
2011-05-26 13.26
16
1 . In trod ukt ion : De n n ya ar betsmar k naden
funktionshinder har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. I ett av regeringens så kallade ”etappmål” ska sysselsättningsgraden för ande len funktionshindrade på sikt överensstämma med befolkningen i sin helhet. Målgruppens sysselsättningsgrad ska också öka snabbare än övrig arbetskraft (Prop. 2007/08:1, utgiftsområde 13, se vidare kapitel 5 av Ida Seing). Ida Seing behandlar i kapitel 5 Arbetsförmedlingens arbete med funktionshinderkodade personer, för att öka deras chan ser att få ett arbete. De sökande sorteras på så sätt i olika grupper, mot vilka olika åtgärdspaket sedan kan riktas. Uppdelningen av sökande i olika målgrupper synliggörs också i den arbetsfördelning som finns mellan olika typer av handläggare på Ar betsförmedlingen. Julia Peralta Prieto pekar på betydande skillna der mellan platsförmedlarnas och vägledarnas uppgifter. Rollfördel ningen bygger på en uppdelning mellan å ena sidan arbetssökande som definieras som ”självgående” och där handläggarnas arbete inrik tas på matchningsåtgärder, och å andra sidan grupper som definieras som problematiska, där verksamheten i större utsträckning handlar om aktivering. Platsförmedlarens roll är att verka för ett gott anseende utåt bland arbetsgivare, företag och i samhället för övrigt. Liksom en mäklare förpackar och säljer en vara arbetar platsförmedlarna med att matcha ”lämpliga” arbetssökande till arbetsgivare och företag; här är det ”snabba puckar” och högt tempo. I den mån Arbetsförmedlingens uppgift är att snabbt förmedla arbete har mäklaren eller platsförmed laren en central roll. Arbetsförmedlingens andra huvudgrupp, vägledarna, fungerar istäl let snarare som terapeuter för människor som står längre ifrån arbets marknaden och där man genom samtal försöker finna vägar till akti vitet. Bland vägledarna är det vanligare att man ser sitt arbete som ett kall och utbildningsbakgrunden hos dessa handläggare finns inom vård, beteendeterapi eller pedagogik. Vägledaruppgiften liknar präs tens eller terapeutens uppgift som själavårdare. När uppgiften in riktas på att aktivera och hjälpa svagare grupper, intar vägledarna en
Arbetets marknad.indd 16
2011-05-26 13.26
1 . In trod ukti on : De n n ya ar bets mar k naden
17
dominerande ställning och deras arbete är inriktat på att hjälpa de ar betssökande att förstå vad de vill. En annan utveckling som vi lyfter fram i boken rör Arbetsför medlingens allt mer granskande och bedömande metoder för att ad ministrera flöden av människor från arbetslöshet till nya arbeten (ka pitel 3–5). Det är genom dessa metoder som arbetsmarknadspolitik omsätts i handling. Arbetet med att koppla de arbetssökandes erfa renheter och kunskaper till en standardiserad taxonomi innebär att vissa erfarenheter rutinmässigt definieras som viktiga (inkluderas) och andra mindre viktiga (exkluderas). I förlängningen innebär taxo nomin att en norm etableras för vad som är eftersträvansvärt. Den allt starkare betoningen vid handläggarnas kontrollerande funktion vitt nar om att starkare vikt läggs vid rättssäkerhet och likabehandling av arbetssökande, och för ökad effektivitet i hanteringen av de arbetssö kande (se även Lindvert, kapitel 2). Kapitel 3–5 diskuterar också hur och med vilken ambition arbetsför medlare klassificerar och kategoriserar människor. Här beskriver Lars Walter hur de arbetssökande faktiskt måste lära sig att bli arbetssö kande, enligt de krav som myndigheten ställer. Walter beskriver en process för gradvis anpassning till handläggare och till de strukturer som gäller. I en inledande fas har den arbetssökande en förhållandevis hög grad av autonomi. Om en person skriver in sig som arbetssökan de, följer regelverket och upprätthåller kontakten med Arbetsförmed lingen kan hon välja att själv presentera sig och söka de arbeten hon önskar. När en gemensam handlingsplan upprättats i ett andra skede, förändras relationen så att arbetssökandet mer bygger på en idé om gemensamt formulerade målsättningar och strategier. I detta skede har Arbetsförmedlingen skyldighet att övervaka efterlevandet och har större möjlighet att initiera sanktioner. När den arbetssökande i ett tredje skede utförsäkras och skrivs in i arbets- och utvecklingsgaran tin minskar den enskildes autonomi ytterligare genom att den arbets sökandes situation blir än mer detaljreglerad, styrd och kontrollerad.
Arbetets marknad.indd 17
2011-05-26 13.26
18
1 . In trod ukt ion : De n n ya ar betsmar k naden
De beskrivningar som klassificeringen utgör blir på så sätt mer än bara beskrivningar, de blir ett uttryck för styrning och kontroll. Ytterligare en förändring är att vi idag ser fler samverkansinitiativ mel lan statliga myndigheter, kommuner, företag och andra organisatio ner. När det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering försöker man ofta att hitta gemensamma lösningar där olika organisationer ansvarar för olika delar i processen, som exempelvis vägledning, utredning, rehabilitering och arbetsförberedande insatser. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inledde till exempel under 2008 ett ökat sam arbete kring just rehabilitering. Arbetsförmedlingen arbetar också med andra så kallade kompletterande aktörer som exempelvis priva ta jobbcoacher. Bemanningsföretag är idag en etablerad förmedlare av arbetstillfällen, både inom rekrytering, genom entreprenad och genom personalut hyrning. Sociologen Gunilla Olofsdotter presenterar i kapitel 6 hur bemanningsföretagen lär sig hantera konkurrens och relationer till kundföretag på dagens arbetsmarknad. Bemanningsföretagens pene trationsgrad (hur stor andel av den sysselsatta befolkningen som ar betar i ett bemanningsföretag) på den svenska arbetsmarknaden upp skattades 2009 till ca 1 procent (scb.se/aku), men det finns skäl att tro att denna siffra är i underkant. Många arbetssökande passerar något bemanningsföretag under ett år, utan att vara direkt anställda i dem. Ett andra skäl till att penetrationsgraden kan förmodas vara något högre är det faktum att antalet sysselsatta inte bara innefattar dem som faktiskt arbetar utan även personer som befinner sig i arbets marknadspolitiska åtgärder. Bemanningsbranschen upplevde en mar kant nedgång i omsättningen under krisåret 2009, men spås nu åter ta sin position. Gunilla Olofsdotter beskriver hur den blivit en aktör att räkna med i inhyrning och rekrytering av arbetskraft och hur deras kunder måste lära sig vilka kompetenser man kan hyra in och vad det får kosta. En ny marknad har uppstått i konkurrensen mellan beman ningsföretag om de arbetstillfällen som kundföretag öppnar upp. Per sonalinhyrning synliggör också vissa motsättningar och obalanser
Arbetets marknad.indd 18
2011-05-26 13.26
1 . In trod ukti on : De n n ya ar bets mar k naden
19
på arbetsmarknaden. De inhyrda konsulternas rörliga arbetsliv med kortvariga sociala relationer och stora krav på anpassningsbarhet ställs mot normen om den traditionella tillsvidareanställningen och önskan om en långvarig anställning vid en och samma arbetsplats. Be manningsföretagens inträde är ett exempel på hur något som uppfat tas som ett undantag och i vissa fall som ett hot mot etablerade nor mer på arbetsmarknaden blivit alltmer accepterat. I kapitel 7 behandlar företagsekonomen Ilinca Benson omställnings avtalens utveckling och normativa budskap. Omställningsavtal omfat tar idag nästan hälften av alla anställda i Sverige. För att tillgodose den växande efterfrågan på denna typ av trygghetsstöd i arbetslivet har en regelrätt marknad av omställningstjänster vuxit fram, med kommer siella, statliga och partsbaserade aktörer. Benson visar att de omställ ningsprogram som omställningsavtalen erbjuder skiljer sig till viss del, men ofta innehåller någon form av kartläggning av de arbetslösas förutsättningar för att få ett arbete, starta ett eget företag eller på annat sätt bli en del av den arbetande befolkningen. Programmen innehåller ofta vägledning i hur man gör för att söka arbete och en handlingsplan för hur det ska gå till. Att söka arbete ses hos omställningsaktörerna som en kompetens som behöver läras ut och som bäst sker via per sonlig rådgivning eller coachning. Benson lyfter fram att utvecklingen på omställningsområdet innebär att marknadslogiken i allt högre ut sträckning fungerar som grundval eller åtminstone som ideal för soci ala relationer mellan aktörer på arbetsmarknaden. Utvecklingen inne bär en förskjutning från anställningstrygghet till anställningsbarhet som norm. Anställningstryggheten bygger på en arbetstagares förhål lande till en arbetsgivare – tryggheten ligger i anställningsrelationen. Anställningsbarheten däremot bygger på arbetstagarens värde på ar betsmarknaden. Innebörden är att en anställning i sig inte borgar för trygghet – istället handlar det om att hela tiden se till att vara attraktiv och efterfrågad på marknaden. Sist men inte minst vill vi i denna del lyfta fram tendensen att ett allt större ansvar läggs på den enskilda människan i sökandet efter ett nytt
Arbetets marknad.indd 19
2011-05-26 13.26
20
1 . In trod ukt ion : De n n ya ar betsmar k naden
arbete. Arbetsförmedlingen har till exempel infört individuella hand lingsplaner där den arbetssökande tillsammans med arbetsförmedla ren gör upp en plan för hur hon eller han ska få ett arbete. De indivi duella handlingsplanerna har idag kommit att bli ett centralt verktyg för arbetsförmedlarnas arbete (se kapitel 3 av Lars Walter). Riktar vi blicken mot nutida reformer ser vi att Arbetsförmedlingen arbe tar med att styra om sin åtgärdsarsenal från utbildning och praktik till förmedlingsverksamhet och jobbsökaraktiviteter. Dagens recept lyder att tillföra fler arbetsförmedlare och coacher som ska ge stöd till dem som nyligen blivit arbetslösa – helt i linje med den generella sam hällstrenden mot ett ökat fokus på individens självständighet och ini tiativförmåga. Den förändrade synen på samhällets roll och ansvar blir också påtaglig genom att den arbetssökande idag måste tillägna sig en uppsättning standardiserade färdigheter, kunskaper och rutiner (se Walters och Seings kapitel). Allt större vikt läggs vid handläggaren som bedömare eller kontrollant av vem som är anställningsbar och i vilken mån den arbetssökande kvalificerar sig för arbetslöshetsförsäk ringen. Den här diskussionen leder oss in i bokens andra del.
Människan på den nya arbetsmarknaden I bokens andra del, kapitel 8–12, beskriver vi den nya arbetsmarkna den utifrån den enskilda människans perspektiv. En viktig plattform för förståelse av den enskilda människans villkor är de organisatoriska förändringar som äger rum på arbetsmarknaden och i arbetets orga nisering. Med ett mer varierat utbud av organisationer som erbjuder arbetsförmedling, bemanningslösningar, kompetensutveckling och rehabilitering blir människors relation till dessa också annorlunda. Människors tillhörighetskänsla till en organisation har också föränd rats. Erik Berntson diskuterar i kapitel 8 det ”nya” psykologiska kon traktet som styrs av ledord som utbyte, flexibilitet och utveckling. Ar betstagare upplever det som lättare att lämna en organisation för en
Arbetets marknad.indd 20
2011-05-26 13.26
1 . In trod ukti on : De n n ya ar bets mar k naden
21
annan. Det är också bara 20 procent2 av den sysselsatta befolkning en som är kvar på samma arbetsplats efter tio år (Välfärd 2010/3:3–5). Från arbetsgivarens perspektiv blir det också lättare att göra ändring ar i bemanningsstrukturen och att forma personalstyrkan efter verk samhetens krav. Flexibiliteten på arbetsmarknaden kräver i viss mån mer rörliga aktörer, med rörliga kompetenser, som kan fungera som legobitar i ett komplext organisatoriskt spel. Det har också blivit van ligare med tillfälliga anställningar idag, jämfört med i början på 1990talet3 för att klara den här typen av flexibilitet. Också lärandet blir, om än alltmer värdefullt och värdesatt, också föremål för en viss standar disering och kontroll. De nya organisatoriska former som växer fram, med betoning på flexibilitet och rörlighet, bygger på former för läran de och kompetensutveckling som går att följa upp och mäta. Ett tema som behandlas är vart idéer om den företagsamma, entre prenöriella människan leder. Vilka krav på den enskilde arbetstaga ren för denna utveckling med sig? Ledord för dagens arbetsmarknad är att vara flexibel, självständig och ansvarstagande. Dagens arbets marknad ställer krav på den enskilde att kunna ta initiativ, planera, or ganisera och utföra komplexa arbetsuppgifter utifrån ett helhetstän kande (Boud & Garrick 1999; Thång 2006). ”Karriärskolan” i Dagens Nyheter berättar om hur man visar att man är ”rätt för tjänsten” eller hur man ”vårstädar” sitt CV. Dagens arbetsmarknad handlar om att människor kan sälja sig själva som arbetstagare på en marknad – att lära sig bli en kompetent marknadsaktör (Benson 2008). Det gäller helt enkelt att göra sig anställningsbar. I denna del diskuteras också hur livslångt lärande ger vissa männi skor förutsättningar att förbli anställningsbara medan andra halkar efter. Inom många verksamheter fordras att man förnyar sin kunskap, 2 Siffrorna gäller 1997–2008 och grundar sig på SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). 3 Enligt SCB:s statistik (AKU) var antalet tidsbegränsat anställda 14,1 procent i förhållande till totala antalet sysselsatta 16–64 år andra kvartalet 2010, jämfört med 10,5 procent samma period 1993.
Arbetets marknad.indd 21
2011-05-26 13.26
22
1 . In trod ukt ion : De n n ya ar betsmar k naden
ständigt uppdaterar sig, ”hänger med i utvecklingen” och tar del av nya kunskapsrön och metoder. Lärande och kompetensutveckling under arbetslivet har blivit en central komponent för att behålla sitt arbete, för att fortsätta vara anställningsbar (Garsten & Jacobsson 2004). Det blir dessutom allt mer värdefullt att besitta en kompetens som är överförbar från ett sammanhang till ett annat (Garsten 1999a; 1999b). I kapitel 8 diskuterar psykologen Erik Berntson vad det innebär att känna sig anställningsbar utifrån ett psykologiskt perspektiv. Upplevd anställningsbarhet har blivit centralt för individens hälsa och välbefin nande, men också för hur hon agerar på arbetsplatsen. Att känna sig anställningsbar är ett sätt att skaffa sig kontroll över sitt arbetsliv, vil ket ger en individ handlingsutrymme både externt genom att kunna byta arbete, och internt genom att signalera att man tror sig vara vär defull. Oavsett om individen byter arbete eller inte, är själva känslan av att vara anställningsbar ett sätt att hantera den flexibla omvärld som dagens arbetsliv utgör. För individen innebär detta ett livslångt enga gemang i att förbättra sin anställningsbarhet, vilket i praktiken inne bär ett livslångt lärande. Ytterligare en problematik som behandlas i denna del av boken är hur det har blivit allt viktigare för människor att synliggöra den kun skap de har för att vara gångbara på arbetsmarknaden. Det är vik tigt att kunskapen är dokumenterad genom betyg, diplom, legitime ring eller auktorisering för att få ett arbete (Garsten m.fl. 2006). Det har också blivit allt viktigare att den tjänst som utförs av företag i all mänhet och offentliga myndigheter i synnerhet blir synliggjord. Dels används det som legitimeringsgrund för det sätt som tjänsten utförs på. Dels dokumenteras och kategoriseras arbetsuppgifter så att man kan se vad exempelvis skattemedel används till. I kapitel 10 diskute rar socialantropologen Renita Thedvall socialtjänstens fokus på en evidensbaserad praktik, vilket innebär att socialsekreterares beslut i allt högre grad ska baseras på kunskap som har vetenskaplig grund. Det ska finnas synliga bevis för att en behandling fungerar. Den mer
Arbetets marknad.indd 22
2011-05-26 13.26
1 . In trod ukti on : De n n ya ar bets mar k naden
23
erfarenhetsbaserade kunskap som är svår att verbalisera får mindre ut rymme. Det här har också fått konsekvenser för hur socialsekreterar na utför sitt arbete då de alltmer arbetar utifrån vissa evidensbaserade metoder. Kraven att synliggöra har också ökat på deras administrativa börda då längden på utredningarna har ökat (Thedvall & Rossi 2007). Den här utvecklingen har också lett till en förändring i hur man lär sig sitt arbete på socialkontoret. Det har blivit en större betoning på for mella, standardiserade kurser i evidensbaserade metoder. Det är den formella, synliggjorda och uttalade kunskapen som dominerar kom petensutveckling på socialkontoret. Idén om att kunskap måste synliggöras finns också inom andra om sorgsyrken såsom hemtjänsten. I kapitel 9 visar pedagogen Marie Hjalmarsson hur idéer om effektivisering av hemtjänsten och kun skapslyft av hemtjänstens personal ledde till ett försök att synliggöra vad hemtjänstpersonalen gör i sitt arbete. Ett instrument som kom munen använde var att förse hemtjänstpersonalen med handdatorer där de markerar vilka uppgifter de utför. Handdatorerna lyfter dock bara fram det som kan synliggöras. Det skapar problem i omsorgs arbetet. Det är framförallt ”kringtiden” som är problematisk – för att man inte kan synliggöra den och därmed inte kan motivera att den kostar pengar eller ger kunskapslyft. När ”kringtiden” lyfts bort ut vecklar hemtjänstpersonalen ytterligare en erfarenhetsbaserad kom petens. Man lär sig att balansera lojaliteter mellan vårdtagare, arbets kamrater och arbetsgivare som gör att man bryter mot vissa regler som upprättats i effektiviseringens namn, men inte andra. Detta för att fortsätta att kunna utföra sitt arbete. Detaljstyrningen av vad vård tagaren är beviljad för bistånd gör lojalitetskonflikterna påtagliga och bidrar till att personalens ”balanseringskompetens” får förnyad bety delse. I kapitel 11 pekar Matilda Ardenfors och Jessica Lindvert på att det inte bara är viktigt att ha tillgång till kompetensutveckling utan att man också måste ha realistiska möjligheter att delta i den. Avsikten med kapitlet är att synliggöra skillnaden mellan formell tillgång till
Arbetets marknad.indd 23
2011-05-26 13.26
24
1 . In trod ukt ion : De n n ya ar betsmar k naden
kompetensutveckling i arbetslivet och möjlighet att tillgodogöra sig den. Även om det ofta på papperet erbjuds kompetensutveckling för personal ute på arbetsplatser, finns det ett antal faktorer som hindrar anställda att ta del av den. Studien, som täcker polisen, socialtjänsten, fordons- och livsmedelsindustrin, visar att tillgången till kompetens utveckling är beroende av var i organisationen man arbetar, om man är produktionsanställd eller tjänsteman. Yrkesgrupper vars arbeten kräver högskolekompetens (polisen, socialtjänsten och tjänstemän inom industrierna), har överlag tillgång till ett större utbud av formell kompetensutveckling på arbetsplatsen än övriga. Undersökningen visar att det finns ett antal viktiga faktorer som hindrar anställda från att ta del av detta utbud. I många arbetsorganisationer finns exempel vis starka normer om kollegialitet och en olust att svika arbetslaget. Bristande inflytande över arbetstider samt oförmåga att överblicka dessa påverkar också den reella möjligheten att delta i kompetensut veckling. Detsamma gäller möjligheten att delta i utbildningar utanför ordinarie arbetstid, en svår ekvation inte minst för småbarnsföräldrar. Många tvivlar dessutom på att den kompetensutveckling som erbjuds kan stärka anställbarheten utanför den egna arbetsorganisationen. Sammantaget verkar kompetensutveckling på arbetsplatsen fortfaran de vara en resurs framförallt för anställda som redan fått nyckeln till det livslånga lärandet och redan under sin utbildningstid lärt sig söka kunskap och att lära om. För övriga förblir erbjudandet om kompe tensutveckling just ett erbjudande (se även Lindvert & Jambrén 2005; Garsten m.fl. 2006; Thedvall & Rossi 2009). I dessa kapitel väcks frågan om det livslånga lärandet med dess posi tiva klang uppfattas som ett fritt erbjudande. Eller ska livslångt läran de snarare ses som ett påbud som den självreglerande individen fått ansvar för? Håller livslångt lärande på att förändras till att bli mer ett krav än en möjlighet i anställdas ögon? Och vilken typ av kunskap – erfarenhetsbaserad, tyst kunskap eller standardiserad och textualise rad – är det som premieras? Med de olika kapitlen i bagaget diskute rar socialantropologen Christina Garsten dessa frågor i det avslutande kapitlet, med fokus på utvecklingen mot utbytbarhet, mätbarhet och
Arbetets marknad.indd 24
2011-05-26 13.26
Arbetets marknad: Arbetsmarknadens nya organisering ISBN 978-91-47-09667-1 © 2011 Författarna och Liber AB Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Sättning: Integra Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö Tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Arbetets marknad.indd 2
2011-05-26 13.26
Få saker i samhället engagerar oss så som arbete. Arbete är föremål för våra drömmar och visioner om framtiden när vi är unga. Arbete engagerar våra strävanden som vuxna. Det ger en plattform för gemenskap, såväl som möjlighet att forma vår identitet. Men arbete kan också vara något som stänger människor ute; från gemenskap och deltagande, och från att forma sin egen framtid Den här boken är ett resultat av flera års forskning om de förändringar som har format arbetsmarknaden och som fortfarande pågår. Den beskriver hur arbetsmarknaden blivit just en marknad och lyfter fram centrala tendenser i denna omvandling. Såväl den som söker arbete som den som har ett arbete står inför nya utmaningar:
Arbetsmarknadspolitiken kan få oförutsedda effekter på den enskilda människans liv. Vi måste granska, diskutera och ifrågasätta vad varje politisk inriktning och dess verktyg innebär. Den här boken ger underlag och inspiration för en sådan diskussion.
ARBETETS MARKNAD vänder sig till studerande inom följande
områden: arbetsvetenskap, personaladministration, samhällsvetenskapliga ämnen och socionomutbildningen. Den lämpar sig också för verksamma inom arbetsmarknads- och arbetslivsområdet och för politiker. Christina Garsten är professor i socialantropologi vid Stockholms universitet, Jessica Lindvert är docent i statsvetenskap och Renita Thedvall är fil. dr i socialantropologi vid Stockholms universitet.
Red: Christina Garsten Jessica Lindvert Renita Thedvall
• Hur gör jag mig anställningsbar? • Vilka förväntningar och krav ställs på mig som arbetssökande? • Hur är förmedlingen av arbete organiserad idag?
ARBETETS MARKNAD
ARBETETS MARKNAD
ARBET ETS MARK NAD Arbetsmarknadens nya organisering
Best.nr 47-09667-1
Tryck.nr 47-09667-1-00
Arbetets marknad - omslag.indd 1
Red: Christina Garsten Jessica Lindvert Renita Thedvall
11-05-26 10.23.18