Finansiering och kalkylering är ett läromedel i affärsekonomi för kursen med samma namn. Lättfattligt och engagerande presenteras metoder för ekonomisk planering, kalkylering och finansiell planering. Framställningen är uppdelad i två block: 1 Kalkylering Inledning – kalkyler som beslutsunderlag • Totalkalkyl – en kalkyl för hela företaget • Bidragskalkyl – för olika delar av företaget • Bidragskalkyl – vid olika handlingsalternativ • Kalkylering i varuhandelsföretag • Kalkylering i tjänsteproducerande företag • Kalkylering i tillverkande företag • Kalkylera med investering • Är företaget lönsamt? 2 Finansiering Finansiering – spara eller låna? • Kapitalbehov – en fråga om tid • Finansiering i olika former • Finansieringsanalysen – att bedöma utfallet • Likviditetsplanering – att styra pengar • Finansiella nyckeltal – att mäta risknivå • Budgetering – en ekonomisk sammanfattning.
siering och kalkylering är Jan-Olof Andersson, Cege Ekström och Anders Gabrielsson. De två förstnämnda är lärare i ekonomiska ämnen och bedriver dessutom egen konsultverksamhet. Den sistnämnde är ekonomidirektör
Finansiering och kalkylering ingår, tillsammans med Redovisning och beskattning/Redovisning 2, i utbildningsmaterialet EKONOMISTYRNING.
i AB Ångpanneföreningen, som är moderbolag i konsultföretaget ÅF-gruppen.
FAKTABOK
Förutom den här faktaboken finns en problembok med verklighetsnära tillämpningar inom varje problemområde och ett utförligt lösningshäfte. Kommentarer, kursplaner, OH-bilder, skrivningsuppgifter m m finns samlade i handledningen. Läromedlet är anpassat för inlärning med hjälp av kalkylprogram på dator. Till hjälp för arbetet med problemboken finns en CD med kalkylmallar.
Författare till Finan-
Finansiering och kalkylering
Kalkylering och finansiering är nyckelord i alla verksamheter. Utan en god lönsamhet och en bra finansiering blir framtiden sannolikt mycket osäker. Det behövs ett affärsekonomiskt tänkande – både kunskap och metoder – för att kunna urskilja och bedöma lönsamheten och den finansiella balansen i en verksamhet.
FAKTABOK
Finansiering och kalkylering Affärsekonomi och lönsamhetsplanering i praktiken
8 uppl
Best.nr 47-10063-7 Tryck.nr 47-10063-7
8 uppl
Finans kalk omslag.indd 1
11-05-26 10.55.03
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
11-03-28
09.34
Sida 2
Ekonomistyrning: Finansiering och kalkylering – Affärsekonomi och lönsamhetsplanering i praktiken Faktabok ISBN 978-91-47-10063-7 © 2011 Författarna och Liber AB Redaktör: Per-Olof Bergsten Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Bildredaktör: Eva Hansson-Rosdahl Omslagsbild: The Image Bank/Larry Keenan Engelsk fackordsgranskning: Duncan Cameron Upplaga 8:1 Typografi: Palatino 11/12. Sättning: Daleke Grafiska AB, Malmö Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011
Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → komplettering). Om du inte har tillgång till Internet: ring vår Kundservice 08-690 93 30, så skickar vi aktuell utskrift till dig.
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver vad lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber, Baltzarsgatan 4, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
11-05-10
16.54
Sida 3
Till läsaren Arbetet med Ekonomistyrning: Finansiering och kalkylering underlättas givetvis om man har vissa grundläggande kunskaper i företagsekonomi. Det första kapitlet, som behandlar resultatberäkning, kan dock betraktas som repetition. Även inledningen till vissa kapitel innehåller moment som tidigare har tagits upp i kurserna Företagsekonomi 1–2 (A–B). Denna uppläggning gör det möjligt att även använda läromedlet i grundläggande kurser i kalkylering och finansiering på högskolan, Yrkeshögskolan etc samt i företagsinterna kurser. Faktaboken beskriver de viktigaste metoderna för kalkylering och finansiering. De många exemplen medverkar till att metoderna sätts in i sitt praktiska sammanhang. Problemboken innehåller ett stort antal övningsuppgifter i stigande svårighetsgrad. En del problem är av typen räkneuppgifter, medan andra är mer probleminriktade. Avsikten med problemen är att du som studerande verkligen ska förstå innebörden av de metoder som beskrivs i faktaboken och inse i vilka sammanhang de används. Övningsuppgifterna ska också visa på vilka problem som kan uppstå när man i praktiken ska tillämpa metoderna. Om man i alltför stor utsträckning arbetar med tillrättalagda övningar kan det ge en falsk bild av vilka situationer som kan uppkomma i ett företag. Varje kapitel i problemboken börjar med övningsuppgifter som direkt går att lösa med hjälp av faktabokens typexempel. Allteftersom blir dock problemen mer avancerade och kräver därför mer eftertanke. Många deluppgifter är också av karaktären ”kreativa problem” där det inte finns ett givet svar. Till dessa problem kan det finnas flera olika lösningar som är fullt godtagbara, medan andra lösningar naturligtvis kan avfärdas som dåliga. För samtliga problem finns dock lösningsförslag utarbetade. För att verkligen tränga in i kalkylerings- och finansieringsområdet måste du handgripligen ”brottas” med övningsuppgifterna. På detta sätt får du möjlighet att sätta dig in i vad detta egentligen går ut på. Att det inte bara handlar om matematiska lösningar med hjälp av typfall! Till paketet Ekonomistyrning: Finansiering och kalkylering hör också en CD med kalkylmodeller för datorprogrammet Excel,
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
11-04-26
12.45
Sida 4
vilket bifogas problemboken. En kortfattad instruktion för hur man använder Excel i kalkylmodeller finns i slutet av denna bok. I Problembokens uppgiftsförteckningar samt löpande invid respektive övning anges vilka övningsuppgifter som kan lösas med kalkylmodellerna. Vi som har skrivit Ekonomistyrning: Finansiering och kalkylering heter Jan-Olof Andersson och Cege Ekström och är lärare i ekonomiska ämnen. Dessutom arbetar vi regelbundet med konsultuppdrag såsom bokslutsarbete, planering och ekonomisk rådgivning åt företag. För att få fakta och problem att verkligen spegla praktiskt arbete i företag har vi också en medförfattare från näringslivet. Han heter Anders Gabrielsson och är ekonomidirektör i AB Ångpanneföreningen, som är moderbolag i ÅF-gruppen. ÅF-gruppen är ett av Sveriges största konsultföretag inom teknik, data och företagsledning, med ca 4 500 anställda. Anders har granskat läromedlet och gjort ändringar och tillägg. Upplaga 6 I upplaga 6 har uppdateringar gjorts, bl a med hänsyn till nya finansieringsformer, ändringar på aktie- och optionsmarknaderna samt nya räntor och valutakurser. I övrigt har texten uppdaterats vad gäller begrepp och företag. Även bilder och illustrationer har aktualiserats. Upplaga 7 I den sjunde upplagan har bl a några nya avsnitt tillkommit, såsom beräkning av nollpunktsomsättning för tjänsteföretag med provision (kap 1), mer om prissättningsmetoder (kap 4) och om riskkapital (kap 11). Upplaga 8 I den åttonde upplagan 2011 har uppdateringar gjorts genomgående. Dessutom har ytterligare några grundläggande företagsekonomiska moment tillkommit, såsom affärsidé, företagsformer, skatter och moms. Vi tar gärna emot synpunkter på boken. Kontakta Liber, 205 10 Malmö. Telefon 040-25 86 00, fax 040-97 05 50. Du kan även nå oss via vår hemsida, www.liber.se. Författarna & redaktionen
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
11-03-28
09.36
Sida 5
Innehåll BLOCK 1 KALKYLERING Inledning – kalkyler som beslutsunderlag 8 Det gäller att se framåt 9 Kalkyler som hjälpmedel vid planering 9 Alla kalkyler bygger på antaganden 14 Använd datorn för simulering 15 Resultatkalkyl – en fråga om överlevnad 16 Ekonomistyrning 24 Affärsidé 24 Sammanfattning 25 1 Totalkalkyl – en kalkyl för hela företaget 26 Totalkalkyl – underlag för framtidsbeslut 27 Volymen påverkar kostnaderna olika 28 Vilken försäljningsvolym behövs? 30 Förbättra lönsamheten… 35 Sammanfattning 43 2 Bidragskalkyl – för olika delar av företaget 44 Fördelat ansvar och tydliga mål ger bättre resultat 45 Olika sätt att avgränsa ekonomiskt ansvar 47 Hur beräknas bidraget? 51 Sammanfattning 57 3 Bidragskalkyl – vid olika handlingsalternativ 58 En krona är bättre än ingen 59 Val mellan olika handlingsalternativ 60 Vid ledig kapacitet 61 Vid begränsad kapacitet 64 Påverkar fasta särkostnader? 66 Sammanfattning 67 4 Kalkylering i varuhandelsföretag 68 Försäljningspriset ett viktigt konkurrensmedel 69 Faktorer som påverkar priset 70 Är kunderna priskänsliga? 71 Påläggskalkyl vid prissättning 73 Varuhandelns kalkyler 74 Påläggskalkylens nackdelar 80 Sammanfattning 83
5 Kalkylering i tjänsteproducerande företag 84 Divisionskalkyl vid prissättning av tjänster 85 Även påläggskalkyl används 86 Prisdifferentiering 90 Offentlig verksamhet stor producent av tjänster 90 Sammanfattning 95 6 Kalkylering i tillverkande företag 96 En förädlande verksamhet 97 Påläggskalkyl med många komponenter 97 Ekvivalentkalkyl också en påläggsmetod 104 ABC-kalkyl för bättre kostnadsfördelning 107 Uppföljning är viktig 113 Lokaliseringen påverkar kalkylen 114 Sammanfattning 117 7 Kalkylera med investering 118 Investering för företag med framtidstro 119 Investeringskalkyl som underlag för beslut 120 Pay-off-metoden 122 Pengar vid olika tidpunkter 124 Med nuvärdemetoden har alla pengar lika värde 124 Annuitetsmetoden – fördelar belopp lika 130 Leasa eller köpa? 133 Beräkning av internränta 134 Att räkna med slutvärde 136 Osäkerhetsfaktorer i kalkylen 138 Sammanfattning 141 8 Är företaget lönsamt? 142 Den dagliga uppföljningen 143 Varuhandel lever på marginalen 143 Tjänsteproducerande företag debiterar tid 148 Tillverkningsföretag finslipar processen 149 Räntabilitet – ett mått på lönsamhet 151 Sammanfattning 159
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
BLOCK 2 FINANSIERING 9 Finansiering – spara eller låna? 162 Hur mycket resurser behövs? 163 Spara eller låna? 164 Tillgångar och skulder i balans 167 Avkastning till intressenter 169 Allt kapital kräver avkastning 171 Kapitalbehov skapar finansieringsbehov 173 Kapitalbehov i balans 175 Finansieringskapital 175 Sammanfattning 177 10 Kapitalbehov – en fråga om tid 178 Rörelsekapital och anläggningskapital 179 Hur beräknas kapitalbehovet? 181 Kapitalbehov i varuhandelsföretag 183 Kapitalbehov i tjänsteproducerande företag 185 Sammanfattning 190 11 Finansiering i olika former 190 Olika typer av finansiering 191 Alternativen kostar olika 192 Intern finansiering 193 Extern finansiering 194 Leasing 205 Sammanfattning 207 12 Finansieringsanalysen – att bedöma utfallet 208 Visar vart pengarna tar vägen 209 Finansieringsanalys utomlands 215 Sammanfattning 217 13 Likviditetsplanering – att styra pengar 218 Cash management 219 Vad kostar kundkrediter? 222 Arbeta med kundfordringarna 224 Hur beräknas kundfordringarna? 225 Påverka leverantörsskulderna 229 Vid brist – låna billigt 230 Vid överskott – placera klokt 232 Styr in- och utbetalningarna 233 Var noga med valutan 234 Vem ansvarar för cash management? 236 Sammanfattning 237
11-05-10
16.55
Sida 6
14 Finansiella nyckeltal – att mäta risknivå 238 Att hålla den finansiella balansen 239 Likviditet och soliditet viktigast 239 Kontrollera kredittiden 243 Självfinansiering betydelsefull på lång sikt 244 Rörelserisk och finansiell risk 246 Sammanfattning 253 15 Budgetering – en ekonomisk sammanfattning 254 Samband mellan lönsamhet och finansiering 255 Resultatbudget 256 Likviditet 258 Likviditetsbudget 260 Budgeterad balansräkning 263 Sammanfattning 267 Extrafakta: Företagsformer och skatter 268 Bilaga: Datorstöd vid kalkylering 274 Svensk-engelsk och engelsk-svensk ordlista 276 Sakregister 284
Sid 001-025 - Inledning
08-06-02
08.17
Sida 7
1
KALKYLERING BLOCK
Inledning – kalkyler som beslutsunderlag
1 Totalkalkyl – en kalkyl för hela företaget 2 Bidragskalkyl – för olika delar i företaget 3 Bidragskalkyl – vid olika handlingsalternativ 4 Kalkylering i varuhandelsföretag 5 Kalkylering i tjänsteproducerande företag 6 Kalkylering i tillverkande företag 7 Kalkylera med investering 8 Är företaget lönsamt?
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
11-03-28
09.37
Sida 8
Inledning – kalkyler som beslutsunderlag
– Nu har jag arbetat och sparat pengar i över ett år och snart bär det iväg på en flygluffning jorden runt. Det känns som en bra investering i mig själv. Att resa är utvecklande, spännande och värt vartenda öre. Om min kalkyl stämmer, kan jag vara på resande fot i minst fyra månader. 70 000 kr ska inkludera resa, mat, logi, vaccinering, försäkring, visum, nöje med mera. När pengarna är slut får jag väl komma hem och arbeta igen. Margaretha Andersson, receptionist Liber i Malmö
Sid 001-025 - Inledning
08-06-02
08.17
Sida 9
”
Vad är det egentligen för mening med att göra en bilkalkyl?” protesterade Mikael. ”Den stämmer ju ändå inte efter ett tag. Bensinpriserna ändras, det kanske inte blir några reparationer alls och vi kanske inte kör så mycket!” "Vi kan väl inte köpa en bil utan att veta om vi har råd med den?” försökte Fia. ”Även om inte kalkylen stämmer exakt, så får vi ett hum om vad den kostar oss…” ”Det vet väl alla att det är billigare att cykla”, muttrade Mikael.
Efter att ha läst detta kapitel ska du • inse betydelsen av kalkylering • kunna ställa upp en kalkyl på ett överskådligt sätt • kunna beräkna ett företags resultat och visa det i en resultatkalkyl • kunna periodisera de vanligaste inkomsterna och utgifterna till intäkter och kostnader
Det gäller att se framåt Yttre faktorer Enviromental factors
Ett företag kan jämföras med ett fordon som är i rörelse. Fordonets möjlighet att komma fram beror till stor del på dess egen kraft, men också på yttre faktorer som medtrafikanter, vägförhållanden, tillgång till drivmedel, lagar, väderleken etc. På samma sätt påverkas företagets framgång av den egna förmågan men också av yttre faktorer som marknadens (dvs kundernas) behov och köpkraft, konkurrenternas åtgärder, leverantörernas situation, myndighetsbeslut etc.
Framförhållning Strategic vision, planning
Faktorerna i den omgivande, externa, miljön kan hela tiden förändras. Det är därför viktigt att företaget i tid försöker att förutse dessa yttre förändringar genom en bra planering. Detta brukar också kallas för framförhållning.
Kalkyler som hjälpmedel vid planering Kalkyler Costings
Vilka ekonomiska konsekvenser får företagets planer? För att få reda på detta måste man göra en eller flera ekonomiska kalkyler. På så sätt kan man i förväg beräkna hur stora inkomster och utgifter olika planer medför. Varje dag görs tusentals kalkyler i svenska företag. Det är kalkyler som ligger till grund för beslut om framtiden. Beslut som påverkar företagens verksamhet och tillsammans påverkar Sveriges framtid. Men det är självfallet inte bara företag som gör kalkyler utan dessa görs även på sjukhus, i skolor och i an-
INLEDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
9
Sid 001-025 - Inledning
08-06-25
17.07
Sida 10
nan offentlig verksamhet. Även föreningar och privatpersoner gör kalkyler. En privatperson kanske räknar ut hur ekonomin påverkas om han köper en motorcykel. En förening kanske beräknar vad ett träningsläger kostar. Gråbo Fotbollsklubb
Kalkyl för träningsresa 17/4–19/4 • Resa med buss • Övernattningar på Sjöportsgården (25 • 190:-) • Mat (25 • 150:-) • Planhyror • Övrigt
1 500:4 750:3 750:650:850:11 500:-
Exempel på kalkyl i idrottsklubb.
Underlag för beslut Information for decisionmaking
Vissa kalkyler görs av företagsledningar och gäller beslut för miljontals kronor. Andra kalkyler gäller mindre belopp och görs t ex av enskilda inköpare eller försäljare. Gemensamt för alla kalkyler som görs är att de är avsedda som underlag för beslut.
Lönsamhet Profitability
De ekonomiska beslut som vanligen fattas i ett företag gäller oftast lönsamhet och finansiering. Med lönsamhet menar de flesta företag att de vill ha en viss storlek på vinsten. Det gäller därför att ha lönsamma produkter och göra lönsamma investeringar. Därför är det viktigt att man för varje produkt gör en kalkyl för att se om den ger ett ekonomiskt överskott. Investeringsbeslut gäller
10
INLEDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
Sid 001-025 - Inledning
08-06-25
17.07
Sida 11
ofta stora belopp och får dessutom både ekonomiska och praktiska konsekvenser långt fram i tiden. För att man ska fatta rätt beslut behövs flera underlag av vilka kalkylen är ett. Andra underlag kan vara undersökningar om människors attityder till en produkt. Finansiering Financing, provision of capital
Finansiering innebär att företaget skaffar kapital för att kunna köpa de tillgångar som behövs för att driva verksamheten. I princip alla aktiviteter i ett företag kostar pengar. Det gäller såväl inköp som produktion och marknadsföring. Kostnaden för finansiering kan vara olika beroende på det sätt som pengarna skaffas på. Exempelvis kan ett företag välja mellan att låna från bank i Sverige eller från en bank i något annat land. Kostnaden och risken är olika för de olika alternativen.
Ekonomiska kalkyler
Lönsamhet
Företaget
Finansiering
Kalkylerna visar de ekonomiska effekterna av företagets verksamhet.
Lönsamhetskalkyler och finansieringskalkyler görs fortlöpande under året av företag. Speciellt viktigt är det dock att göra dessa kalkyler innan man startar ett företag. Det är då man kan se om affärsidén som företaget bygger på är lönsam. Det är då man avgör om man överhuvudtaget ska starta företaget.
Exempel 1
▲
Per, Ola och Elin funderar på att starta en reklambyrå med inriktning mot den offentliga sektorn. I takt med att den sektorn utsätts för konkurrens ökar behovet av marknadsföring. Både Ola och Elin har tidigare arbetat inom den offentliga sektorn, Elin som tandsköterska och Ola som busschaufför. De har båda upplevt hur såväl privattandläkare som privata bussbolag blivit alltmer aktiva i sin marknadsföring.
INLEDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
11
Sid 001-025 - Inledning
08-06-02
08.17
Sida 12
Per, Ola och Elin är gamla barndomskamrater, som hela tiden har hållit kontakten vid liv. Gemensamt är att de genomgått olika utbildningar inom marknadsföring. Per har läst till copywriter (”copy”), dvs han har lärt sig att skriva texter. Elin, som är mer konstnärligt lagd, är utbildad som art director (AD), vilket innebär att hon har lärt sig att utforma bilder i kombination med text. Ola har genomgått en påbyggnadsutbildning på komvux i marknadsföring och försäljning. De tycker att tillsammans kompletterar de varandra och har en bra kompetens. De tre vännerna saknar dock det viktigaste – kunderna. De förstår att det tar lång tid att arbeta upp kundkontakter. Därför har de genom en annons fått kontakt med ett gift par som haft en reklambyrå i 18 år. Paret har nu bestämt sig för att sälja sitt aktiebolag. Företaget har ca 25 kunder som man arbetar med. Det är mest små företag inom verkstads- och byggindustrin. I företaget finns också en anställd, Pernilla, som framställer alla trycksaksoriginal på dator, dvs arbetar med desktop. Priset för företaget är 400 000 kr och då ingår datorer och andra inventarier (möbler m m) med ett bokfört värde på 150 000 kr. Det finns dessbättre inga skulder i företaget. För att se om priset är rimligt gör de en företagsvärdering i form av en kalkyl. Vid en snabb överslagsberäkning uppskattar de marknadsvärdet på inventarierna till ca 250 000 kr. De får alltså betala 400 000 – 250 000 = = 150 000 kr i ”överpris”. Pris Inventarier (marknadspris) Överpris
400 000 – 250 000 = 150 000
För dessa pengar får de dock en hel del. För det första får de en välbelägen lokal. För det andra får de välbehövlig kompetens i form av Pernilla, som gärna vill arbeta kvar. För det tredje får de ett tjugofemtal kunder, som de direkt kan arbeta med. Alla tre är överens om att 400 000 kr är ett bra pris. De har nu gjort en första kalkyl, som också utgör den första delen i beslutsunderlaget. Nästa kalkyl de gör är en resultatkalkyl för hela företaget. De vill se om företaget är lönsamt. Med hjälp av årets bokslut gör de en kalkyl för det kommande året (se överst nästa sida). Kostnaderna är relativt lätta att uppskatta, eftersom personalkostnaderna är störst. Det är däremot svårare att uppskatta intäkterna. Dessa är beroende av hur mycket arbete de får. De tänker satsa hårt och räknar därför med att de ska få 50 % mer arbeten än tidigare år, vilket är en tuff utmaning. Enligt resultatkalkylen kommer företaget att få en vinst på 394 000 kr. Per, Ola och Elin är nöjda med det. Men de vet att om det skulle gå lite sämre får de ta ut en lägre lön. Det är ju inte ovanligt att ägare till nystartade företag får det litet knapert i början, menar de. Vinsten ska dock räcka till att göra nödvändiga investeringar. Detta behov är svårt att uppskatta under det första året, men de antar att de måste nyinvestera för minst lika mycket som de befintliga inventarierna beräknas förlora i värde (avskrivning), dvs 75 000 kr. Deras slutsats är att om resultatkalkylen håller, kommer det att gå bra.
12
INLEDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
Sid 001-025 - Inledning
08-06-02
08.17
Sida 13
Intäkter Utförda tjänster
2 900 000
Kostnader Materialkostnader Lokalkostnader Städning, service och underhåll Representation och marknadsföring Diverse kostnader Löner till fyra personer Arbetsgivaravgifter Avskrivningar på inventarier Räntekostnader på checkkontot Summa kostnader
235 000 286 000 190 000 80 000 320 000 960 000 340 000 75 000 20 000 2 506 000
Resultat
394 000
Slutligen måste de göra en tredje kalkyl. Det gäller att veta vad finansieringen kostar, så de gör en finansieringskalkyl. Per, Ola och Elin räknar med att satsa 50 000 kr var, dvs 150 000 kr tillsammans. För att få ihop till priset 400 000 kr behöver de dessutom ta privata banklån på sammanlagt 250 000 kr. Räntan på banklånet beräknar de till 6 %, vilket ger en kostnad på 0,06 · 250 000 = 15 000 kr. Banklån Egen insats Totalt finansieringskapital
250 000 150 000 400 000 kr
Efter att ha gjort dessa tre kalkyler känner Per, Ola och Elin att de har underlag nog för att kunna fatta beslut om sitt köp av reklambyrån. De bestämmer sig för att köpa.
Samhällskalkyl Politiker fattar beslut
Det är inte bara privatpersoner, föreningar och företag som gör kalkyler utan även politiker. Bakom de flesta politiska beslut som fattas finns någon form av kalkyl. Dessa kalkyler går oftast inte att uttrycka i kronor. Det beror på att det inte finns priser på alla samhällets resurser. Vad är exempelvis priset på ökad luftförorening? Det är även svårt att förutse effekterna av besluten. Vilka konsekvenser får t ex byggandet av Bottniabanan? Hur påverkas djurlivet i Norrland? Hur påverkas naturen i Norrland? Hur påverkas transporterna till Norrland? Hur påverkas bosättningen i Norrland? Frågor av det här slaget är både svåra att besvara och göra beräkningar utifrån.
INLEDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
13
Sid 001-025 - Inledning
Olika faktorer vägs in
08-06-02
08.17
Sida 14
Trots alla svårigheter måste politikerna ändå göra kalkyler. Det är kalkyler med många inslag och där ekonomin bara är en del. När man ska fatta politiska beslut om huruvida en motorväg ska byggas gör Vägverket en kostnadskalkyl över vad bygget kostar. Denna räcker dock inte som underlag eftersom byggandet av en motorväg bl a ska minska antalet trafikolyckor och därmed spara människoliv och minska antalet trafikskadade. Dessa effekter ska på något sätt värderas och hamna på intäktssidan. Förbättrade varutransporter är en annan faktor som ska vägas in. På minussidan finns att föroreningarna ökar p g a att trafikens hastighet ökar. Alla dessa faktorer ska en politiker ta hänsyn till när beslutet fattas. Olika människor gör givetvis olika värderingar, vilket är ett av skälen till att vi har olika politiska partier. Många politiska beslut fattas av våra riksdagspolitiker och berör hela landet. De flesta politiska beslut fattas dock ute i kommunerna och landstingen. Det är ofta dessa beslut som påverkar vår vardag – beslut som gäller skolan, daghemmen, sjukvården m m.
Alla kalkyler bygger på antaganden Antaganden Presumptions
Ett företags planering bygger på antaganden om vad som ska komma att hända i framtiden. Det ligger då i sakens natur att kalkyler är beroende av hur välgrundade dessa antaganden är. Man kan säga att planeringen bygger på mer eller mindre kvalicerade gissningar om den framtida utvecklingen. Gissningarna gäller såväl förändringar på marknaden (t ex nya kunder eller nya konkurrenter) som kostnadsutveckling.
Framtida utveckling Future development
När man använder kalkyler som beslutsunderlag måste man således göra en bedömning av hur säkra de är. Detta kan man göra genom att noga studera vilka antaganden kalkylen bygger på. En beslutsfattare måste vara medveten om hur t ex en kalkyl påverkas av olika antaganden. Eftersom den framtida utvecklingen kan tolkas på många olika sätt är det därför naturligt att en kalkyl utformas på olika sätt. Det är också vanligt att kalkylen är gjord utifrån hur den som gör kalkylen vill att utvecklingen ska se ut, dvs en glädjekalkyl.
14
INLEDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
11-03-22
08.28
Sida 15
Analysföretag bedömer t ex hur olika företags och branschers pc-inköp kommer att bli i framtiden. Hur påverkas datortillverkarna om analysföretaget bedömer att inköpen kommer att öka respektive minska?
Använd datorn för simulering Kalkylprogram Spread sheet
Arbetet med ekonomisk planering kan underlättas med hjälp av dator. För kalkylering kan man använda ett kalkylprogram i vilket man kan bygga upp olika typer av ekonomiska kalkylmodeller. Man kan sedan med hjälp av kalkylprogrammet enkelt och snabbt få reda på hur ändrade förutsättningar påverkar företagets ekonomi. Genom att på detta sätt simulera, dvs prova sig fram i kalkylen med olika förutsättningar, kan man se vilka de olika konsekvenserna blir. På så sätt ser man också hur stora risker man tar ifall kalkylerna inte skulle hålla. Arbetet med att konstruera och lägga in ekonomiska kalkylmodeller kan vara ganska tidsödande men innebär betydande tidsvinster om man regelbundet arbetar med kalkyler (se exemplet på kalkylmallar i slutet av boken). Om en mindre omfattande beräkning endast ska göras någon enstaka gång är det vanligen lättare att göra den manuellt.
I N L EDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
15
Sid 001-025 - Inledning
Exempel 2
08-06-02
08.17
Sida 16
Adams Servicebutik har för en genomsnittlig verksamhetsmånad gjort tre alternativa kalkyler med hjälp av ett datorprogram. De tre kalkylerna utgår från olika stora försäljningar och ger olika vinstresultat. Adam vill på detta sätt se vilket resultatet blir i sämsta respektive bästa fall. Pessimistisk
Sannolik
Optimistisk
Intäkter Försäljning Lotteriförsäljning Summa intäkter
1 152 000 8 000 1 160 000
1 529 117 10 000 1 539 117
1 674 547 12 000 1 686 547
Kostnader Varor Förbrukningsvaror Lokalhyra Reklam och annonsering Kontorskostnader Bokföring Försäkring Bil- och resekostnader Övrigt Löner för timanställda Arbetsgivaravgifter Avskrivningar Räntekostnader Summa kostnader
864 000 8 000 52 478 10 000 4 200 1 500 7 000 3 380 10 000 46 800 16 380 20 000 7 000 1 050 738
1 146 338 9 000 52 478 10 000 4 200 1 500 7 000 3 380 10 000 46 800 16 380 20 000 7 000 1 334 076
1 255 910 10 000 52 478 10 000 4 200 1 500 7 000 3 380 10 000 46 800 16 380 20 000 7 000 1 444 648
109 262
205 041
241 899
Resultat
Resultatkalkyl – en fråga om överlevnad Vara lönsam To be profitable
Alla företag måste ”löna sig” för att kunna överleva på lång sikt. Detta gäller även ideella verksamheter, t ex idrottsföreningar. En del företag klarar detta av egen kraft medan andra måste få ekonomiskt understöd (bidrag) utifrån. Det senare kan t ex gälla om samhället anser att verksamheten är så viktig att den bör vara kvar trots att den är olönsam. Staten och kommunerna ger därför bidrag till t ex ungdomsverksamhet som sköts av föreningar och stiftelser.
Resultat Net profit
Vad menas då med lönsamhet? Privat brukar man säga att hushållet har ”gått ihop” om inkomsterna räcker till utgifterna var-
16
INLEDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
Sid 001-025 - Inledning
08-06-02
08.17
Sida 17
je månad. Ett företag måste räkna på ett annat sätt. Man talar i stället om kostnader och intäkter. Om intäkterna under en period överstiger kostnaderna har företaget fått ett positivt resultat, s k vinst. Om företagets ägare anser att periodens resultat är tillfredsställande är företaget lönsamt. Ägarna upplever alltså att det ”lönar sig” att ha kvar företaget. Om kostnaderna däremot överstiger intäkterna under en period går företaget med förlust. Det kan därigenom anses som olönsamt på kort sikt. RESULTATKALKYL Intäkter – Kostnader = Resultat (vinst eller förlust)
Vad används vinsten till? Det räcker som sagt vanligen inte att ett företags intäkter och kostnader går jämnt upp för att det ska anses vara lönsamt. Ett företag måste av flera skäl drivas så att det ”visar vinst”: Nyinvesteringar Investments
1 De flesta företag behöver ”vinstpengar” för att kunna göra nödvändiga nyinvesteringar (se kapitel 7). Man vill inte bli helt beroende av långivare för att kunna investera i nya maskiner, byggnader etc. Vinsterna kommer på så sätt att öka det egna kapitalet i företaget.
Reserver Reserves
2 Sparade vinstpengar innebär också att företaget har reserver att ta av ifall det drabbas av förluster kommande år. Företaget har därigenom en större förmåga att satsa på riskfyllda projekt som på kort sikt kan vara förlustbringande men som i framtiden kan ge bra avkastning.
Ränta på satsat kapital Return on capital
3 För samtliga företagsformer innebär vinsten också ersättning till ägarna för (utebliven) ränta på det ”insatta kapitalet”. Ägarna går ju miste om den ränta eller den avkastning de skulle ha fått om de satsat sina pengar på annat sätt än som nu i företaget i form av företagets egna kapital.
INLEDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
17
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
Ersättning för risktagande Risk premium
Ersättning för arbetsinsats Compensation for effort
11-05-10
16.57
Sida 18
Ägarna ska också ha ersättning för den risk de tar genom att driva ett eget företag. De riskerar att få för låg ersättning för sitt arbete, bli utan ränta på eget kapital eller t o m förlora hela det insatta kapitalet. Man brukar av dessa skäl kalla det egna kapitalet i ett företag för ”riskkapital”. 4 För enskilda näringsidkare samt för handelsbolag och kommanditbolag innebär vinsten bl a ersättning till ägarna för deras arbetsinsatser i företaget. Ersättningen ska även räcka till ägarnas sociala egenavgifter. Läs mer om företagsformer på s 268.
Investeringar kan vara av många olika slag. Turning Torso, Nordens i särklass dyraste bostadsbygge, sköt i höjden i Västra hamnen i Malmö. Byggprojektet kostade mer än vad Malmö kommun investerar i skolor, gator och parker på två år. HSB lyckades dock hyra ut lägenheterna till priser som ligger i nivå med Sveriges allra dyraste adresser.
Hur beräknas resultatet?
Intäkter minus kostnader
Rättvisande mått True and fair view
18
Företagets resultat beräknas genom att man drar periodens kostnader ifrån periodens intäkter. Om resultatet är positivt har företaget gjort en vinst och motsatsen innebär att företaget går med förlust. Om intäkterna är lika stora som kostnaderna säger man att perioden visar ”nollresultat” eller ”går jämnt ihop”. Perioden som man gör en kalkyl för kan t ex vara en månad, ett kvartal eller ett år. Resultatet ska vara ett rättvisande mått på hur företaget har ”lönat sig” under perioden. Detta är anledningen till att utgifter och inkomster måste periodiseras, dvs fördelas på rätt pe-
I N L E D N I NG – K A L K Y L E R S O M B E S L U TSUNDERLAG
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
11-04-26
11.31
Sida 19
rioder, innan man kan få fram periodens resultat. I annat fall skulle större inköp av varaktiga resurser, t ex maskiner, drabba endast den period då de köptes in, fast de ska användas under en längre tid. Den perioden skulle därigenom kanske visa en förlust. Andra perioder skulle däremot visa ett alltför bra resultat eftersom de varaktiga resurserna inte finns med bland dessa perioders kostnader. En sådan missvisande resultatberäkning kan ge upphov till felaktiga beslut i företaget. Exempelvis kan det leda till att man lägger ner till synes olönsamma delar av företag eller t o m hela företag!
Intäkter och kostnader på rätt period Intäkter för utförda prestationer Revenues – accruals
Med intäkter menas de inkomster företaget har gjort sig förtjänt av under en viss (avgränsad) period, t ex ett år. Man kan också beskriva intäkterna som ”ersättning för utförda prestationer under en viss angiven period”. Med utförd prestation menas försäljning av varor eller tjänster (städning, målningsarbete etc). Det räcker att företaget har förtjänat inkomsterna för att de ska räknas som intäkter. Pengarna behöver inte vara inbetalda till företaget. På samma sätt behöver en inbetalning inte motsvaras av en utförd prestation. Förskott för kommande prestationer räknas således som intäkt först under den period som prestationen utförs.
Ett sängköp kan vara en stor investering för kunden. Därför erbjuder de flesta möbelhandlare kreditmöjligheter. Säljs sängen med t ex två års kredit så görs inbetalningarna (avbetalning och ränta) regelbundet under de kommande två åren. Intäkten räknar dock möbelhandlaren till själva försäljningstillfället.
I N L EDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
19
Sid 001-025 - Inledning
Exempel 3
08-06-02
08.17
Sida 20
Klostergårdens AB är ett fastighetsbolag som hyr ut bostadslägenheter och lokaler. Hyresintäkterna är ca 385 000 kr varje månad. Under december 20X1 kom det in hyresinbetalningar på 465 000 kr. 80 000 kr av dessa avsåg hyror för januari 20X2 och hade således betalats in i slutet av december. Dessa 80 000 kr ska räknas till 20X2 års intäkter, trots att pengarna har kommit in under 20X1.
Kostnader – förbrukade resurser Costs – sacrificed resources
Med kostnader menas de ”resurser” som företaget förbrukat under en viss (avgränsad) period. Resurser omfattar allt som företaget behöver för att kunna fungera, t ex material, färdiga varor, arbetskraft, telefon, kontorsmaterial, reklam, inventarier, maskiner, lokaler och finansieringskapital. Kostnaden är alltså bara den delen av resursen som förbrukats under perioden. Det är viktigt att skilja kostnader från själva anskaffningspriset för resursen, dvs utgiften. Kom också ihåg att när utgiften betalas är det en utbetalning.
Periodisering Accrual accounting
Vissa resurser förbrukas i nära anslutning till anskaffningstillfället, t ex arbetskraft och telefon, och då uppstår utgift och kostnad under samma period. Andra resurser förbrukas under en längre tid, t ex kontorsinventarier, bilar och maskiner. De kallas vanligen med ett gemensamt namn för inventarier. För att kunna bestämma en periods kostnad för inventarierna måste man känna till hur länge inventarierna beräknas vara lönsamma för företaget, dvs deras ekonomiska livslängd. Utgifterna för inventarierna ska sedan fördelas, periodiseras, på hela den ekonomiska livslängden.
Exempel 4
Möbeldekor AB köpte maskiner för 268 000 kr exklusive moms under 20X1. Maskinerna beräknas ha en ekonomisk livslängd på fem år. Utgiften för maskinerna under 20X1 blev 268 000 kr medan kostnaden blev 53 600 kr, dvs en femtedel av utgiften. Betalning ska göras under 20X1 och 20X2 med hälften varje år. Utgift, kostnad och utbetalning för maskinerna exklusive avbetalningsräntor fördelar sig enligt följande:
Utgift Utbetalning Kostnad
20X1
20X2
268 000 134 000* 53 600
134 000* 53 600
* Plus moms
20
INLEDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
20X3
20X4
20X5
53 600
53 600
53 600
Sid 001-025 - Inledning
08-06-25
17.09
Sida 21
Värdeminskning, avskrivning Depreciation
Kostnaden för inventarierna under en period är detsamma som inventariernas minskning i värde under den perioden. Värdeminskningen kallas vanligen för avskrivning i företagens ekonomiska rapporter. Uttrycket kommer från att man ”skriver av” (minskar) inventariernas värde i bokföringen för varje år.
Ekonomisk livslängd Economic life
Man brukar säga att avskrivningarna görs efter en i förväg bestämd plan. Denna plan är beroende av vilken ekonomisk livslängd som en inventarie förväntas få.
Avskrivningsplan Depreciation schedule
Nedan visas de olika avskrivningsplaner (avskrivningstider) som används i ekonomiska redovisning.
Fastighetsinventarier Produktionsmaskiner Kontorsmaskiner och inventarier Fordon och verktyg
Avskrivningstid
Avskrivningsprocent
14–25 9–11
4–7 10–12
5–10 5
10–20 20
Vanligt förekommande avskrivningstider och avskrivningsprocentsatser.
Avskrivning ett slags sparande
Man kan säga att avskrivning innebär att företaget sparar (avsätter) en del av vinsten för att kunna köpa nya inventarier, maskiner etc när de gamla är förbrukade. En avskrivning medför ingen utbetalning och därigenom finns pengarna kvar i företaget och kan användas för nyinköp. Prishöjningar beroende på inflationen kan dock medföra att de sammanlagda avskrivningarna inte är tillräckliga.
Varuförbrukning Cost of goods sold, cost of sales
Även inköp av varor och material som används under en kort tid måste periodiseras om de inte har förbrukats under perioden. Man måste ta hänsyn till att varor och material finns kvar i lager både vid periodens början och vid periodens slut. Det är endast värdet av det som förbrukas som ska tas med bland periodens kostnader.
INLEDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
21
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
Exempel 5
11-03-22
09.46
Sida 22
Eva Ljungström äger Evas Bod, en presentbutik. Under året köpte hon in varor för sammanlagt 416 700 kr. Vid årets slut värderade hon kvarvarande varor i lager till 69 400 kr. För att kunna räkna ut årets varukostnad måste Eva även ta hänsyn till lagrets värde vid årets början, 62 600 kr. Alla belopp är utan moms. Lager vid årets början Inköp under året Sammanlagt varuvärde Lager vid årets slut Årets varukostnad
62 600 +416 700 = 479 300 –69 400 = 409 900 kr
Det förekommer också att företag hyr eller ”leasar” resurser i stället för att själva anskaffa dem. Utgift och kostnad är i så fall hyra eller leasingavgift. Kostnaden är då den del av utgiften som avser den angivna perioden. Hyra och leasingavgift betalas vanligen i förskott, vilket innebär att även dessa utgifter måste periodiseras för att man ska kunna få fram kostnaden.
Leasing
Vissa kostnader betalas i efterskott, t ex semesterlöner och låneräntor. Dessa kostnader måste också periodiseras så att resultatet påverkas under den period som kostnaden uppstått. Personalkostnad Personell costs
Kostnaden för personal måste periodiseras så att all intjänad lön (ej förskott) inklusive semesterlön påverkar periodens resultat. Semesterlönen är vanligen cirka 12 % av lönen för arbetad tid under perioden inklusive semsterlönegrundande frånvaro, t ex föräldraledighet. Det är bruttolönen före källskatteavdrag som är företagets kostnad. Dessutom tillkommer kostnaden för arbetsgivaravgifter. Storleken på avgifterna är beroende av lagbestämmelser och, om företaget följer kollektivavtal, av hur fördelningen av antalet arbetare och tjänstemän är.
Semesterlönen kan tas ut följande år eller sparas i upp till fem år.
22
I N L E D N I NG – K A L K Y L E R S O M B ES L U TSUNDERLAG
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
Exempel 6
11-03-28
09.41
Sida 23
Chemteknik AB beräknar sina personalkostnader under ett år på följande sätt (kr): Lön för arbetad tid Semesterlön 12 % Periodens lönekostnad Arbetsgivaravgifter 35 % Periodens personalkostnad
480 000 57 600 537 600 188 160 725 760 kr
Dessutom tillkommer personalkostnader för utbildning, arbetskläder, subventionerad lunch, kaffe m m.
Observera att det är periodens intjänade semester som räknas som kostnad, trots att den vanligen betalas ut följande år. I gengäld räknas inte årets utbetalda semesterlöner som kostnad eftersom dessa intjänades av personalen föregående år. Om semesterlönerna emellertid är av ungefär samma storlek varje år kan man räkna periodens utbetalda bruttolöner som kostnad. Låneränta Interest payable
Exempel 7
Även företagets räntekostnader måste vanligen periodiseras. Låneräntor betalas oftast i efterskott. Vid slutet av ett år kan det därför vara så att räntan för årets sista månader inte är betald. Företaget måste då beräkna den obetalda (”upplupna”) räntan och räkna med den som kostnad. I gengäld ska inte hela den ränta som blivit betald under året räknas som kostnad. Anledningen är att en del av betalningen gäller för de sista månaderna föregående år. Man kan alltså vanligen inte utgå från räntebetalningar när kostnaden ska beräknas. Chang-Tse Trading AB är ett företag som importerar kinesiska kryddor och konserver. Företaget är alltid tvunget att betala varorna i förskott till leverantören genom en s k remburs. För att klara av detta har Chang-Tse Trading tagit ett banklån hos Handelsbanken. I början av ett år uppgick lånet till 458 000 kr. Räntan för lånet är 7 % och betalas i efterskott varje halvår. Samtidigt med räntebetalningen betalar man av (amorterar) 12 000 kr, dvs 24 000 kr per år. Betalningarna görs den 31 mars och den 30 september varje år. Ränteutbetalningarna under året var 16 030 kr respektive 15 610 kr, alltså totalt 31 640 kr. Årets räntekostnad beräknas på följande sätt:
jan–mars 7 · 458 000 · 3 = 8 015 100 12
april–sept 7 · 446 000 · 6 = 15 610 100 12
okt–dec 7 · 434 000 · 3 = 7 595 100 12
årets räntekostnad = 31 220 kr
I N L EDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
23
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
11-04-26
12.47
Sida 24
Ekonomistyrning Kalkyler är ett hjälpmedel vid planering och ingår som en viktig del i det som man kallar ekonomistyrning. Med ekonomistyrning menas metoder och rutiner som ger företagsledningen möjlighet att planera och följa upp företagets lönsamhet och finansiering. Ekonomistyrning omfattar bl a metoder och rutiner för budgetering, fördelning av resultatansvar och ekonomisk rapportering (redovisning). Dessutom ingår tekniken att ta fram, analysera och presentera ekonomiskt material samt dra riktiga slutsatser. Syftet med ekonomistyrning är att tydliggöra sambandet mellan individens prestation och företagets intäkter. Varje individ och varje avdelning i företaget ska kunna se att ju mer engagerat man jobbar, desto lönsammare är den egna avdelningen. Om avdelningen inte är lönsam måste de anställda ändra sitt arbetssätt. För att se hur lönsam respektive avdelning är kan man använda pengar som måttstock och styrmedel. Syftet med ekonomistyrning är därför också att se till att ett företags affärsidé är så lönsam som möjligt.
Kundbehov
Kundgrupp
Produktidé
Affärsidéns delar.
24
Resurser
Affärsidé En riktig grund för effektiv ekonomistyrning är att alla anställda känner till och arbetar efter företagets affärsidé. För att kunna formulera en bra affärsidé måste företaget lära känna sina kunder, deras behov, deras köpkraft och deras krav. Det gör man genom att vara aktiv på marknaden och både lyssna på och informera sina kunder. En affärsidé består huvudsakligen av följande delar:
I N L E D N I NG – K A L K Y L E R S O M B E S L U TSUNDERLAG
Sid 001-025 - Inledning:Sid 001-025 - Inledning
• • • • Affärsidé Business concept idea
11-03-28
09.44
Sida 25
kundbehov kundgrupp produktidé resurser
Affärsidéns första del, kundbehovet, handlar om vilket behov som företaget ska tillfredsställa. Det kan gälla primära behov som hunger och trötthet, men även sekundära som avkoppling och uppmärksamhet. Kundgruppen är företagets ”möjliga kunder” och kan vara geografiskt begränsad, exempelvis till en viss region. Produktidén är den vara eller tjänst som ska klara av att uppfylla behovet hos kunden. Slutligen brukar man i affärsidén ange vilka resurser och vilket kunnande i företaget som behövs för att man ska kunna ta fram produkterna på ett effektivt sätt.
Sammanfattning Kalkyler är hjälpmedel vid ekonomisk planering. Företag använder kalkyler som underlag för beslut om framtiden. En kalkyl kan gälla investeringar för miljontals kronor. Men den kan även gälla mindre belopp och görs då t ex av enskilda inköpare eller försäljare.
Företagens ekonomiska beslut gäller oftast lönsamhet och finansiering. Med lönsamhet menar de flesta företag att de vill ha en viss storlek på vinsten. Finansiering innebär att företaget skaffar kapital för att kunna köpa de tillgångar som behövs för att driva verksamheten. Ett företags planering bygger på antaganden om framtiden. När man använder kalkyler som beslutsunderlag måste man således göra en bedömning av hur säkra dessa antaganden är. Den framtida utvecklingen kan tolkas på många olika sätt och därför är det naturligt att en kalkyl utformas på olika sätt. Datorn är bra att använda när
man vill simulera, dvs prova sig fram i kalkylen med olika förutsättningar.
Om intäkterna under en period överstiger kostnaderna har företaget fått ett positivt resultat, s k vinst. Om kostnaderna däremot överstiger intäkterna går företaget med förlust. Vinsten ska användas till nyinvesteringar, framtida reserver och ränta på ”insatt kapital”. Resultatet ska vara ett rättvisande mått på hur företaget har ”lönat sig” under perioden. Detta är anledningen till att utgifter och inkomster måste periodiseras, dvs fördelas på rätt perioder, innan man kan få fram periodens resultat. Kalkylering är en viktig del inom ekonomistyrning. Syftet med ekonomistyrning är att tydliggöra sambandet mellan prestation och intäkt. En viktig grund för effektiv ekonomistyrning är att alla anställda känner till och arbetar efter företagets affärsidé.
I N L EDNING – KALKYLER SOM BESLUTSUNDERLAG
25
Sid 026-043 - Kap 1
1
08-06-02
08.18
Sida 26
Totalkalkyl – en kalkyl för hela företaget
Designföretaget lollopard tar fram två kollektioner per år. Senast vi tog fram en klänning hamnade tillverkningskostnaden på 40 120 kr ex moms. För att nå break-even, är vi tvungna att sälja 94 klänningar.
Anna Rydén, lollopard
Sid 026-043 - Kap 1
08-06-02
”
08.18
Sida 27
1
Jag tycker att det verkar osäkert med den här idén om en smörgåsbutik”, sa Lenas mamma något oroad. ”Du vet ju inte hur försäljningen kommer att gå och om du kan leva på den…” ”Men mamma, jag berättade ju om Peters kompis, som har en liknande butik. Han gjorde en vinst förra året på över 500 000 kr! Även om jag bara skulle sälja för hälften så mycket blir ju vinsten bra – 250 000 kr!” invände Lena. ”Det där låter alltför bra för att vara sant!” vidhöll Lenas mamma bekymrat.
Efter att ha läst detta kapitel ska du • känna till hur försäljningsvolymen påverkar intäkter och kostnader • kunna beräkna nollpunktsförsäljningen i volym och kronor • kunna läsa och förstå ett resultatdiagram • känna till olika åtgärder för att förbättra lönsamheten
Totalkalkyl – underlag för framtidsbeslut Totalkalkyl – för hela företaget Cost control system
Det är viktigt för alla företag att gå med vinst. Åtminstone på lång sikt. Ett enskilt år med förlust kan de flesta företag klara utan att behöva lägga ned verksamheten. Men om ett företag går med förlust år efter år förbrukas snabbt de eventuella reserver som finns. Man måste därför försöka förutse hur det ska gå ekonomiskt för företaget. Det är då bra att göra en totalkalkyl för hela företaget. Denna kalkyl skiljer sig från delkalkyler som endast gäller en del av företaget, t ex en avdelning eller en produkt. Delkalkyler beskrivs mer utförligt i kapitel 2–7.
Görs av ledningen
En kalkyl som gäller för hela företaget görs oftast av ledningen eftersom det egentligen bara är den som känner till planerna för framtiden och därmed kan ta fram riktiga kalkylunderlag. I mindre företag, t ex en bilverkstad, är det ofta ägaren som själv sitter och räknar. Denne känner väl till verksamheten och arbetar nästan alltid själv i företaget.
Någon gång per år
En totalkalkyl för hela företaget gör man kanske någon gång per år. I många företag blir totalkalkylen till en budget, dvs en ekonomisk plan som ska genomföras under året. Om det blir stora förändringar av verksamheten som resulterar i att försäljningen kraftigt ökar eller minskar måste man göra en kalkyl för hela företaget oftare. Det finns företag som gör om sina kalkyler en gång per månad eller rent av varje vecka. Förutsättningarna kan ha förändrats helt och de gamla kalkylerna kommer då inte att stämma.
1 TOTALKALKYL – EN KALKYL FÖR HELA FÖRETAGET
27
1
Sid 026-043 - Kap 1
08-06-02
08.18
Sida 28
Volymen påverkar kostnaderna olika I samband med att man gör en totalkalkyl är det viktigt att känna till hur olika kostnader påverkas av förändringar i verksamheten. Att intäkterna ökar i takt med försäljningen är i de flesta fall helt självklart. Men hur är det med kostnaderna? Om företaget säljer mer än planerat, ökar då kostnaderna på motsvarande sätt? Fasta kostnader Fixed costs
För att få svar på dessa frågor måste man dela upp företagets kostnader i fasta och rörliga. Fasta kostnader är sådana som inte påverkas av mindre förändringar i försäljningen. Man brukar uttrycka det så att fasta kostnader inte påverkas av verksamhetsvolymen.
Volym Volume
Med volym menas i det här fallet t ex antal sålda varor, antal utförda uppdrag eller antal körda mil. Volymen anges vanligen i någon enhet, t ex stycken, kilo, liter, mil och timmar. Enheten ska vara ett bra mått på verksamhetens storlek. Det är också möjligt att ange verksamhetsvolymen i kronor, dvs försäljningsintäkter. Försäljningsintäkterna kan dock ha förändrats beroende på att företaget har höjt sina priser samtidigt som volymen har förändrats. Man måste därför skilja ut prishöjningarna för att få veta den verkliga volymförändringen.
Rörliga kostnader Variable costs
De kostnader som direkt påverkas av verksamhetsvolymen kallas för rörliga kostnader. De flesta kostnader är naturligtvis rörliga vid stora förändringar av verksamheten. Kostnader som direkt påverkas av volymförändringar, t ex varukostnader, brukar därför beskrivas som proportionellt rörliga.
Halvfasta kostnader Semifixed costs
Kostnader som förändras stegvis, t ex lokalkostnader, personalkostnader och försäkringspremier, brukar kallas för halvfasta kostnader. Dessa kostnader betraktar man i samband med kalkylarbetet vanligen som huvudsakligen fasta. Flera av dessa kostnader är till viss del rörliga när man utvidgar en verksamhet, medan de tenderar att vara fasta när verksamheten minskar. Anledningen är att det kan vara svårt att säga upp personal, lokaler etc med kort varsel. Även kostnader påverkas naturligtvis av prisförändringar på inköpta varor och tjänster. Det gäller alltså också i detta fall att ta hänsyn till t ex prishöjningar för att få reda på om företaget verkligen har förbrukat mer resurser än planerat.
28
1 TOTALKALKYL – EN KALKYL FÖR HELA FÖRETAGET
Sid 026-043 - Kap 1
08-06-25
17.10
Sida 29
Exempel på direkt (proportionellt) rörliga kostnader är varor, material, drivmedel i ett åkeri, provisions- eller ackordslön och elförbrukning i en industri. Exempel på kostnader som huvudsakligen är fasta är månadslöner, lokalhyra, värdeminskning på kontorsinventarier, ränta på banklån, kontorskostnader och reklam. (Reklam kan i sin tur påverka försäljningsvolymen.) Progressiva och degressiva kostnader
I vissa fall kan rörliga kostnader beskrivas som progressiva eller degressiva. Progressiva kostnader ökar i snabbare takt än själva volymökningen.
Proportionella kostnader
Progressiva kostnader
Degressiva kostnader
Exempel på progressiva kostnader är förhöjd lön vid övertidsarbete, som personalen blivit beordrad för att företaget ska klara en volymökning. Degressiva kostnader ökar i långsammare takt än volymökningen. Detta kan inträffa när ett företag får högre rabatter på inköpspriserna vid köp av större volymer (”mängdrabatter”). Ordervärde kr
Rabatt %
0 – 2 499 2 500 – 24 999 25 000 – 74 999 75 000 – 199 999 200 000 –
0 2 4 6 7
Exempel på mängdrabatt.
I varuhandelsföretag och industriföretag är varukostnaden respektive materialkostnaden rörliga kostnader medan däremot löner vanligen är en fast kostnad. I den mån det finns provisions- eller ackordslön är denna del av lönen rörlig, dvs bero-
1 TOTALKALKYL – EN KALKYL FÖR HELA FÖRETAGET
29
1
Sid 026-043 - Kap 1
08-06-02
08.18
Sida 30
ende av volymen. I tjänsteproducerande företag förekommer rörlig kostnad, t ex i form av provisions- eller ackordslön. I övrigt är det tjänsteproducerande företagets kostnader vanligen fasta. Det tjänsteproducerande företaget har dessutom ingen möjlighet att lägga sina produkter ”på lager” utan de måste säljas omgående.
Vilken försäljningsvolym behövs? Nödvändig årsförsäljning
I en totalkalkyl beräknar man resultatet för hela företaget. I samband med detta kalkyleringsarbete är det naturligt att beräkna hur stor försäljning företaget måste ha för att gå jämnt upp. När företaget har räknat ut nödvändig årsförsäljning kan man också få fram nödvändig försäljning per dag. På så sätt kan t ex en butik jämföra sin verkliga dagskassa (dagsförsäljning) med nödvändig minsta dagsförsäljning, för att se hur man ligger till.
Utnyttja kapaciteten Capacity utilization
Ett företags lönsamhet är i hög grad beroende av hur väl man har lyckats att ”utnyttja” de fasta kostnaderna. Det gäller för företaget att ha så stor verksamhetsvolym som möjligt utan att de fasta kostnaderna ökar. Man brukar säga att man ska använda sig av företagets hela kapacitet. Med kapacitet menas då företagets resurser i form av personal, lokaler, maskiner, inventarier etc. Intäkterna ska vara tillräckligt stora för att räcka till de rörliga kostnaderna och det som sedan blir över ska minst kunna ”täcka” de fasta kostnaderna. Utnyttjar företaget inte hela kapaciteten blir intäkterna kanske inte tillräckligt stora för att täcka alla kostnader. I ett sådant fall kommer företaget att visa en förlust. Det gäller då att försöka att öka försäljningsvolymen så att den kommer över den s k nollpunkten.
Nollpunkt Break-even-point
30
Nollpunkten är den försäljningsvolym som medför att intäkter och kostnader är precis lika stora, dvs resultatet blir 0 kr. Om volymen överstiger denna punkt kommer företaget att visa vinst och när vinsten blir tillräckligt stor blir företaget lönsamt. Nollpunkten kallas också för ”break-even-point” eller kritisk punkt.
1 TOTALKALKYL – EN KALKYL FÖR HELA FÖRETAGET
Sid 026-043 - Kap 1
08-06-02
Vikten av att få ut så mycket som möjligt av de fasta kostnaderna.
08.18
Sida 31
Det gäller att hålla sig flygande SAS nya flaggskepp Boeing 737-500 kostar 160 miljoner per styck. Ju fler passagerare och turer, desto mindre märks amorteringar och räntor på biljettpriserna. Det gäller alltså att hålla sig flygande. Redan idag flyger SAS i inrikesplan 14 turer per dag. Efter landning ute i landet står de i genomsnitt 20 minuter på marken innan de lyfter igen. I internationell jämförelse är det mycket korta markstopp. Hur ska man då få ut ännu mer flygtid av varje flygplan? En fransk flygbolagschef förutspådde nyligen nattflyg över Europa.
Men en ”Nattängelholmare” med avgång 03.48 från Arlanda. I Januari? Nej, det är ingenting SAS längtar efter. Men när varje markstopp blev kortare? Från 20 minuter till 15? Det sparar in så mycket tid per dag att det räcker till många nya turer. Det vill säga till nya flygplan! Pris 0 kronor. Detta öppnar möjligheter för ännu fler röda och gröna avgångar. Till biljettpriser som lockar ännu fler upp i luften. Det är volymen i trafiksystemet som gör folkflyget möjligt. Därför gäller det att hålla sig flygande…
Break-even – i antal Volym i antal Sales volume
Vill man få fram vilken volym som krävs för att uppnå nollpunkten kan man använda sig av en ekvation. Man antar då att nollpunktsvolymen för en viss period är X stycken (enheter). Ekvationen kan ställas upp på följande sätt: NOLLPUNKTEN I VOLYM Försäljningspriset/st · X – Rörliga kostnader/st · X – – Fasta kostnader = 0
Exempel 1
Vargöns Plåt AB har specialiserat sig på att tillverka skydd för hustak, s k vattbrädor, i plåt. Försäljningspriset är 56 kronor per meter exklusive moms. Företagets kostnad för plåt är 33 kronor per meter. De fasta kostnaderna under ett år består av löner och arbetsgivaravgifter 386 900 kr, lokalkostnader 177 400 kr, värdeminskning på maskiner 61 300 kr samt diverse övriga kostnader 109 400 kr. Nollpunktsvolymen (x meter) för ett år kan beräknas på följande sätt: 56 · X – 33 · X – 735 000 = 0 56X – 33X = 735 000 23X = 735 000 X = 735 000 23
X = 31 956,5
Vargöns plåt måste sälja minst 31 957 meter vattbrädor per år för att verksamheten ska gå med vinst.
1 TOTALKALKYL – EN KALKYL FÖR HELA FÖRETAGET
31
1
Sid 026-043 - Kap 1:Sid 026-043 - Kap 1
11-03-28
09.46
Sida 32
Break-even – i kronor Volym i kronor Volume in kronas
Företag som säljer flera olika typer av varor kan vanligen endast beräkna nollpunkten mätt i försäljningskronor. Anledningen är att varorna har olika värde. X är i så fall den försäljning (omsättning) i kronor för vilken företagets resultat för en period blir 0. De rörliga kostnaderna beräknas i procent av försäljningen, dvs i procent av X. NOLLPUNKTEN I KRONOR X – Procent rörliga kostnader · X – Fasta kostnader = 0
Exempel 2 Medical Care AB importerar sjukvårdsmaterial från USA och Canada. Företaget har två resande säljare som besöker kunderna, vilka är olika typer av vårdinstitutioner i hela Sverige. Säljarna har en del fast lön samt en viss provision på försäljningen inom sitt distrikt. Företagets VD har gjort totalkalkylen nedan för det kommande året (tkr). Intäkter Försäljning
5 142
100 %
Kostnader Varukostnad Marginal
2 567 2 575
50 % 50 %
Lokalkostnader Administrationskostnader Bilkostnader Försäkringar Marknadsföring Personalkostnader Resekostnader Värdeminskning Räntekostnader Summa kostnader
255 202 162 44 331 892 210 146 25 4 834
5% 4% 3% 1% 6% 18 % 4% 3% – 94 %
308
6%
Resultat
Förutom varukostnaden beräknar man att resekostnader och bilkostnader ska förändras proportionellt i förhållande till försäljningen. Dessutom ingår i personalkostnaden en försäljningsprovision som är 3,5 % av försäljningen. Företagets rörliga personalkostnad inklusive arbetsgivaravgifter blir då 5 % av försäljningen, dvs 257 tkr.
32
1 TO TAL K A L K Y L – E N K A L K Y L F Ö R H ELA FÖRETAGET
Sid 026-043 - Kap 1
08-06-02
08.18
Sida 33
De rörliga kostnaderna kan således beräknas till 50 + 5 + 4 + 3 = 62 % av försäljningen. Resterande kostnader är fasta kostnader, vilka totalt uppgår till 892 – 257 + + 255 + 202 + 44 + 331 + 146 + 25 = 1 638 tkr (32 % av försäljningen). Företagets VD beräknar nollpunktsomsättningen på följande sätt (X = försäljningen i kr när resultatet blir 0 kr): X – 0,62 · X –1 638 000 = 0 vilket kan skrivas som 0,38X = 1 638 000 X = 1 638 000 X = 4 310 526 0,38
Medical Cares nollpunktsförsäljning det kommande året är således 4 310 526 kr.
Vinsten måste räknas med
Vid beräkning av nollpunkten för enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag kan man ta med den önskade vinsten som en kostnad. Anledningen är att dessa företagsformer knappast kan anses som lönsamma om ägarna inte kan försörja sig på verksamheten.
Säkerhetsmarginal Säkerhetsmarginal Margin of safety
Exempel 3
För att veta hur mycket försäljningsvolymen kan minska innan företaget går med förlust räknar man fram säkerhetsmarginalen. Det är avståndet från den aktuella försäljningsvolymen ner till nollpunkten. Ju mer försäljningsvolymen överstiger nollpunkten, desto större är säkerhetsmarginalen. Denna kan anges i antal enheter eller i försäljningskronor. Man kan också beräkna säkerhetsmarginalen i procent av den aktuella försäljningsvolymen.
Daisy AB tillverkar plastfilm som används som skydd för kartor. Företaget har räknat ut att försäljningen måste uppgå till 46 000 meter film för att företaget ska nå nollpunkten. Det senaste året gick försäljningen bra och man sålde 61 500 meter film. Säkerhetsmarginalen blev 61 500 – 46 000 = 15 500 meter eller uttryckt i procent 15 500 / 61 500 = 0,252 = 25,2 %
1 TOTALKALKYL – EN KALKYL FÖR HELA FÖRETAGET
33
1
Sid 026-043 - Kap 1
08-06-25
17.11
Sida 34
Totalkalkyl som diagram Grafisk presentation
Exempel 4
Totalkalkylen kan även åskådliggöras grafiskt i ett s k resultatdiagram. Ett företag kan med hjälp av diagrammet enkelt se hur stora dess intäkter och kostnader blir vid olika volymer. Diagrammet består av en lodrät axel, y-axel, och en vågrät axel, x-axel. Den lodräta axeln visar belopp och den vågräta axeln visar verksamhetsvolym. En linje (”kurva”) i diagrammet ska visa de sammanlagda kostnadernas förändring i takt med volymförändringen och en linje ska visa intäkternas förändring. Den punkt där dessa linjer korsar varandra är nollpunkten för en period. Intäktslinjen börjar i axlarnas nollpunkt (origo) medan kostnadslinjen börjar i den punkt på den lodräta axeln som motsvarar summan av de fasta kostnaderna under en period.
Office Supply AB tillverkar kontorspärmar. Diagrammet nedan visar företagets intäkter, kostnader och resultat under en månad.
Resultatdiagram för Office Supply AB.
34
1 TOTALKALKYL – EN KALKYL FÖR HELA FÖRETAGET
Sid 026-043 - Kap 1
08-06-25
17.11
Sida 35
Av resultatdiagrammet kan man utläsa att nuvarande försäljning är 21 000 enheter och intäkterna är 240 000 kr. Den fasta kostnaden är 70 000 kr för perioden. De totala kostnaderna vid denna volym uppgår till 205 000 kr och vinsten är 35 000 kr. Nollpunktsomsättningen är 14 000 enheter eller 160 000 kr under perioden. Säkerhetsmarginalen blir då 7 000 enheter eller 80 000 kr, dvs 33 % av den aktuella volymen. Försäljningspriset är i genomsnitt 11,43 kr, vilket erhålls genom att man dividerar omsättningen vid en volym med motsvarande antal enheter, t ex 240 000/21 000. Den rörliga kostnaden per styck får man fram genom att först dra av den fasta kostnaden och sedan dividera den sammanlagda rörliga kostnaden för en volym med motsvarande antal enheter, t ex 205 000 – 70 000 = = 135 000 kr och 135 000/21 000 = 6,43 kr.
Förbättra lönsamheten... Ekonomiskt överskott krävs Surplus to survive
Företag måste planera sin verksamhet så att den ger ett ekonomiskt överskott och gör det bl a genom att ställa upp en totalkalkyl över verksamheten. I kalkylen framgår det om det man tjänar på att sälja varor eller tjänster överstiger vad det kostar att hålla företaget igång. Företaget måste vara lönsamt för att kunna överleva på lång sikt. Dålig lönsamhet leder så småningom till att man inte klarar av sina betalningar. Man säger då att företaget är på obestånd, vilket kan ge upphov till konkurs.
Åtgärder Procedures
Ett företag som har dålig lönsamhet under längre tid måste vanligen lägga ner, avveckla, sin verksamhet om inte man vidtar åtgärder. De grundläggande åtgärder som kan vidtas för att förbättra lönsamheten kan delas in i följande huvudtyper:
• öka försäljningsvolymen, t ex genom marknadföringsåtgärder eller produktutveckling
• höja försäljningspriserna • utnyttja kapaciteten bättre, t ex genom planering • minska kapaciteten, dvs de fasta kostnaderna • sänka inköpspriserna • göra tillverkningen effektivare, t ex genom ny teknik Kunderna avgör Customer choice
Dessa förändringar kan naturligtvis vara svåra att genomföra och kräver var för sig särskilda åtgärder. En höjning av försäljningspriserna måste t ex accepteras av flertalet kunder och detta förutsätter vanligen att produkterna samtidigt förändras och
1 TOTALKALKYL – EN KALKYL FÖR HELA FÖRETAGET
35
1
Sid 026-043 - Kap 1
08-06-02
08.18
Sida 36
förbättras. Ibland kan det vara lättare att kombinera olika åtgärder, t ex att öka volymen utan att de fasta kostnaderna ökar (vilket innebär ett bättre kapacitetsutnyttjande). Det brukar normalt vara svårt att minska fasta kostnader utan att detta får en negativ effekt på verksamheten. Det brukar också vara svårt att sänka inköpspriserna om inte volymen samtidigt ökar. Ju större kund företaget är, desto lättare är det att förhandla med leverantörerna om rabatter, dvs lägre inköpspriser. Inre och yttre effektivitet Internal and external efficiency
Med effektiv tillverkning menas både inre effektivitet och yttre effektivitet. Inre effektivitet innebär att företaget tillverkar produkter till lägsta möjliga kostnad per styck. Man brukar säga att tillverkningen ska bedrivas på det mest rationella sättet (rationell = praktisk, ändamålsenlig). Yttre effektivitet innebär att företaget säljer just de produkter som kunderna efterfrågar. Produkten uppfyller alltså kundernas behov. Man kan naturligtvis också tala om inre och yttre effektivitet i företag som utför (tillverkar) tjänster eller enbart handlar med färdiga varor. I det senare fallet menas med inre effektivitet att man köper in, lagerhåller och distribuerar varorna på ett rationellt sätt.
Uppfylla kundernas behov To fulfill customer needs
Det är aldrig tillräckligt att ett företag har en hög inre effektivitet, dvs en rationell tillverkning eller varuhantering. Den yttre effektiviteten måste vara av så hög klass att företagets produkter uppfyller kundernas behov lika bra eller bättre än vad konkurrerande produkter gör. I den mån kundernas behov förändras måste således produkten eller sortimentet förändras i takt med kundernas krav. I annat fall saknar företaget yttre effektivitet och kan därmed inte sälja sina produkter. De åtgärder som normalt står till buds för att förbättra ett företags lönsamhet är därför ökning av volymen och/eller höjning av försäljningspriserna. Fasta kostnader kan vanligen endast minskas om kapaciteten tidigare varit för stor för verksamheten eller om kapaciteten har använts på ett ineffektivt lätt.
I stället för att spara – tänka offensivt
36
Det kan vara svårt att enbart ”spara sig ur” en lönsamhetskris om man vill bibehålla kvaliteten på företagets produkter eller tjänster. Man måste därför istället ”tänka offensivt” för att använda idrottsspråk. Hur kan vi öka volymen med bibehållna fasta kostnader? Hur kan vi få kunderna att acceptera (nödvändiga) prishöjningar? Samtidigt måste man naturligtvis också granska företagets kostnader för att se om och var det går att
1 TOTALKALKYL – EN KALKYL FÖR HELA FÖRETAGET
Sid 026-043 - Kap 1
08-06-02
08.18
Sida 37
1
Det blir allt vanligare att ett företag hyr in tjänster när de behövs istället för att ha kostnaderna året om.
göra besparingar. Man måste för varje kostnadspost avgöra om den är nödvändig. Kan företagets rutiner förbättras så att en kostnad faller bort eller minskar? Apropå lönsamhetsförbättrande åtgärder
”
”
Fantasi är viktigare än kunskap.
Albert Einstein
...genom ökad försäljning Öka försäljningen Increase sales
Att öka lönsamheten genom att öka företagets volym innebär i klartext att man måste sälja mer varor eller tjänster. Detta innebär samtidigt att företagets nuvarande kunder måste köpa mer och/eller att företaget måste få fler kunder. För att klara detta måste man övertyga kunderna på marknaden om att företagets varor eller tjänster (”produkter”) är bättre än konkurrenternas. Man måste kanske t o m övertyga tänkbara kunder om att de
1 TOTALKALKYL – EN KALKYL FÖR HELA FÖRETAGET
37
Sid 026-043 - Kap 1
08-06-02
08.18
Sida 38
verkligen behöver just den typ av produkt som företaget säljer. I det senare fallet försöker man att öka den totala marknaden och i det föregående fallet vill man öka sin marknadsandel. Konkurrensmedel – fem P Marketing mix – five p’s
I båda fallen måste man använda sig av någon form av marknadsföring för att kunna övertyga kunderna. I marknadsföringen utnyttjas konkurrensmedel i kampen om kunderna. Man brukar tala om fem huvudtyper av konkurrensmedel, vilka alla börjar på P: Produkt, Plats, Pris, Påverkan och Personal. Dessa fem P består av följande enskilda konkurrensmedel:
Product
• Produkt
funktion, kvalitet, form, varumärke, förpackning, sortiment, service
Place
• Plats
försäljningsställe, leveranssätt
Price
• Pris
hög- eller lågpris
Promotion
• Påverkan
reklam, publicitet (PR), personlig försäljning, säljstöd (SP)
Personell
• Personal
kunnig och tillmötesgående personal
Marknadsföringsmix Marketing mix
De konkurrensmedel som ett företag använder för att öka eller bibehålla försäljningsvolymen, för att få kunderna att acceptera högre priser etc, brukar kallas för aktiva. Att en produkt har ett pris är inget aktivt konkurrensmedel. Men om priset avviker från konkurrenternas genom att det är särskilt lågt eller t o m särskilt högt och om detta framhävs i företagets marknadsföring, har priset blivit ett aktivt konkurrensmedel. På samma sätt kan ett företag välja att använda några av de övriga konkurrensmedlen aktivt. Den kombination av konkurrensmedel som företaget väljer att använda aktivt kallas för företagets marknadsföringsmix.
– Vi har en stadig kundkrets, vissa kommer in dagligen för en liten pratstund. Hassans kiosk i Hägersten erbjuder allt från handrullade cigarrer och utländsk press till ett varmt bemötande.
38
1 TOTALKALKYL – EN KALKYL FÖR HELA FÖRETAGET
Sid 276-286 - Register:Sid 270-280 - Register
provision 39, 46 provisionslön 29 pågående arbeten 185 pålägg 74–75 påläggskalkyl 73, 86, 97 påläggsprocent 76 påverkan 60 R rabatt 77 rationalisering 121 real ränta 158 realisation 77 realkapital 175 referensränta 226 reklamation 230 relationstal 54, 143, 239 restvärde 132 resultat 16 resultat per anställd 149 resultatansvar 46, 48 resultatbonus 46 resultatbudget 255–256 resultatdiagram 34 resultatkalkyl 16 resurser 163 riskfaktor 140 riskkapital 194, 204, 246 risknivå 239 riskpremie 158 råvaror 115, 119 ränta 122 räntabilitet 127, 151, 169 räntabilitet på eget kapital 171, 246 räntabilitet på totalt kapital 152, 169, 247 räntabilitetsansvar 49 räntefria skulder 194 räntekostnader 23, 164, 171
11-04-26
13.24
ränterisk 198 rörelsekapital 179, 210 rörelsekostnader 75 rörelserisk 246 rörliga kostnader 28 S samhällskalkyl 13 samhällstjänster 90 samkostnader 51 semesterlön 22 serietillverkning 101 simulering 15 självfinansieringsgrad 244 självkostnad 71, 73–74, 93, 98 skatt 188, 194, 272 skuldebrev 232 skuldränta 247 skuldsättningsgrad 249 skumningsprissättning 72 slutvärde 136 soliditet 168, 239–240, 247 specialinlåning 232 spilltid 85 substitut 72 svinn 79 säkerhet 166 säkerhetsmarginal 33 särintäkter 51 särkostnader 51 T teoretisk marginal 56 terminsköp 234 tillgång 69 tillverkningsföretag 97,149 tillverkningskapacitet 64 tillverkningsomkostnader 98 tillverkningsprocess 97
Sida 286
Tillväxtverket 199 timkalkyl 85, 110 tjänsteproducerande företag 39, 85, 106, 148, 185 total risk 251 totalkalkyl 27 totalt bundet kapital 173 trång sektion 64 täckningsbidrag 51, 59 täckningsgrad 53 U underpris 70 uppbyggnadsprincipen 256 uppföljning 113, 143 upphandling 91 utbetalningar 125, 258 utdelning 200, 212 utlandslån 197 V valutakurs 234 valutalån 196 valutarisk 197, 234 valutering 234 varuhandelsföretag 69, 183 varukostnader 22, 75, 55 varulager 211 venture capital 204 vinst 17 vinstmarginal 154 värdeminskning 21, 122 Å åsatt pris 75 återbetalningstid 122
Bildförteckning Bang & Olufsen s 70 Banverket, Magnus Torle s 140 Cissi Glave s 68, 84, 96, 118, 142, 178, 190, 208, 218, 254 Image Source s 15 Michael Thomas s 18, 38, 44, 54, 58, 62, 125, 162, 193, 199, 238, 241, 249 TVs Bildarkiv SVT s 173 Photo Disc s 8, 10, 25, 52, 94, 104, 257
Finansiering och kalkylering är ett läromedel i affärsekonomi för kursen med samma namn. Lättfattligt och engagerande presenteras metoder för ekonomisk planering, kalkylering och finansiell planering. Framställningen är uppdelad i två block: 1 Kalkylering Inledning – kalkyler som beslutsunderlag • Totalkalkyl – en kalkyl för hela företaget • Bidragskalkyl – för olika delar av företaget • Bidragskalkyl – vid olika handlingsalternativ • Kalkylering i varuhandelsföretag • Kalkylering i tjänsteproducerande företag • Kalkylering i tillverkande företag • Kalkylera med investering • Är företaget lönsamt? 2 Finansiering Finansiering – spara eller låna? • Kapitalbehov – en fråga om tid • Finansiering i olika former • Finansieringsanalysen – att bedöma utfallet • Likviditetsplanering – att styra pengar • Finansiella nyckeltal – att mäta risknivå • Budgetering – en ekonomisk sammanfattning.
siering och kalkylering är Jan-Olof Andersson, Cege Ekström och Anders Gabrielsson. De två förstnämnda är lärare i ekonomiska ämnen och bedriver dessutom egen konsultverksamhet. Den sistnämnde är ekonomidirektör
Finansiering och kalkylering ingår, tillsammans med Redovisning och beskattning/Redovisning 2, i utbildningsmaterialet EKONOMISTYRNING.
i AB Ångpanneföreningen, som är moderbolag i konsultföretaget ÅF-gruppen.
FAKTABOK
Förutom den här faktaboken finns en problembok med verklighetsnära tillämpningar inom varje problemområde och ett utförligt lösningshäfte. Kommentarer, kursplaner, OH-bilder, skrivningsuppgifter m m finns samlade i handledningen. Läromedlet är anpassat för inlärning med hjälp av kalkylprogram på dator. Till hjälp för arbetet med problemboken finns en CD med kalkylmallar.
Författare till Finan-
Finansiering och kalkylering
Kalkylering och finansiering är nyckelord i alla verksamheter. Utan en god lönsamhet och en bra finansiering blir framtiden sannolikt mycket osäker. Det behövs ett affärsekonomiskt tänkande – både kunskap och metoder – för att kunna urskilja och bedöma lönsamheten och den finansiella balansen i en verksamhet.
FAKTABOK
Finansiering och kalkylering Affärsekonomi och lönsamhetsplanering i praktiken
8 uppl
Best.nr 47-10063-7 Tryck.nr 47-10063-7
8 uppl
Finans kalk omslag.indd 1
11-05-26 10.55.03