på äldre och åldrande. Den tar upp hur olika faktorer – biologiska, psykologiska, sociala och funktionella – påverkar åldrandet och hur olika individer hanterar åldrandet på olika sätt. Den tar också upp flera aspekter på vård och omsorg om äldre samt forskningsämnet gerontologi. Äldre och åldrande är skriven för högskoleutbildningar inom vård, omsorg och medicin. Den är också till nytta för yrkesverksamma inom området samt för andra som vill öka sin kunskap om äldre och åldrande. Författarna är alla verksamma inom forskning eller praktik och har gedigen kunskap inom sina områden. Huvudredaktör är Marie Ernsth Bravell, universitetslektor vid Institutet för gerontologi och äldrestrateg i Jönköpings kommun. Hon är legitimerad sjuksköterska och har disputerat i gerontologi.
ISBN 978-91-7205-754-8
9 789172 057548
äldre och åldrande grundbok i gerontologi
Denna antologi belyser många olika perspektiv
äldre och åldrande grundbok i gerontologi red. marie ernsth bravell
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 2
2011-05-18 15.00
Ă„ldre och ĂĽldrande grundbok i gerontologi
Marie Ernsth Bravell (red.)
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 3
2011-05-18 15.00
© 2011 Författarna och Gothia Förlag AB ISBN 978-91-7205-7548 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Ingrid Sundqvist Redaktör: Eva Sundmyr Omslag och illustrationer: Catharina Ekström Grafisk form: Roger Johansson Tryck: Elanders i Sverige AB, Mölnlycke 2011 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Första upplagan, första tryckningen Gothia Förlag AB Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice: 08-462 26 70, fax: 08-644 46 67 www.gothiaforlag.se
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 4
2011-05-18 15.00
Innehåll Förord 11 Författarpresentationer 15
Del I Åldrandet – en utmaning på alla nivåer 19 1. Gerontologi – vad är det? 21 marie ernsth bravell
Ålder – mer än år som levts 22 Begreppet gerontologi 25 Varför växer gerontologin i aktualitet och värde? 26 Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal 31 Forskningsämnet gerontologi – svårigheter och möjligheter 35 Referenser 48
2. Med äldreomsorgen i tiden 50 gerdt sundström
Synen på äldre 50 En aktiv generation 52 Den offentliga äldreomsorgens förhistoria 53 Kyrkan, staten och ansvaret för de fattiga 54 Offentlighet och självbespegling 57 Den sociala tätheten, det kommunala ansvaret och rättssäkerheten 58 Välviljans tyranni? 62 De äldres egen vilja 66 Referenser 68
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 5
2011-05-18 15.00
3. De äldre i samhället 70 gerdt sundström
Att åldras i Sverige 70 Epidemiologiska aspekter på omsorgsbehov 76 Äldreomsorg – en produkt av demografi och epidemiologi 77 Internationella jämförelser – är Sverige alltid bäst? 84 Referenser 87
4. Invandrarskap och hög ålder – att åldras i Sverige som invandrare 89 sandra torres
Äldre invandrare – vem menar vi egentligen? 90 Invandrarskap som social position – vad kan det innebära? 92 Äldre invandrare – vad vet vi om dem och vad tror vi oss veta? 96 Föreställningar om invandrarskap inom äldrevården och omsorgen – vad innebär dessa för praktiken? 100 Referenser 105
Del II Vad händer när vi åldras? 109 5. Biologiskt åldrande 111 marie ernsth bravell
Primärt och sekundärt åldrande 111 Biologiska åldrandeteorier 113 Cellernas åldrande 116 Vad är det som händer i kroppen med stigande ålder? 117 Referenser 140
6. Funktionellt åldrande 142 sofi fristedt
Funktionell ålder och funktionellt åldrande 142 Holistiskt hälsoperspektiv på åldrande 144
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 6
2011-05-18 15.00
ICF, ”Klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa” 147 Individuell anpassning till förändring 151 Aktivitetens betydelse för att främja äldres hälsa 153 Faktorer som kan påverka äldre personers aktivitet och delaktighet 157 Bedömning av aktivitet och delaktighet 163 Referenser 166
7. Psykologiskt åldrande 168 anna dahl
Kognitivt åldrande 168 Minne 169 Minneslager 171 Intelligens 180 Emotionellt åldrande 184 Personlighet 185 Referenser 188
8. Socialt åldrande 190 bo malmberg, margareta ågren
Socialgerontologiska teorier 190 Äldre i samhället 204 Livet vid 85 och vid 92 211 Pensioneringen 214 Referenser 219
9. Sexualitet och åldrande 221 martina boström, marie ernsth bravell
Historisk prägling 222 Bärande tankar kring sexualitet 225 Myter och fördomar – håller äldre människor på med sånt? 226 Sexuellt överförbara sjukdomar 228 En fråga om kön 229 Biologiskt åldrande och dess effekt på sexuell aktivitet 230
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 7
2011-05-18 15.00
Orsaker till sexuell dysfunktion bland äldre 232 Annan sexuell läggning 236 Avslutande reflektioner 238 Referenser 239
Del III Att åldras med omsorg 241 10. Äldre människors rättigheter 243 tove harnett, birgitta larsson
Vad är ett behov? 246 Att ansöka om bistånd 247 Kommunens och landstingets ansvar 249 Lagar som styr äldreomsorgen 255 Den enskildes rättigheter i handläggning 257 Hur ska vi arbeta för att öka de äldres delaktighet? 257 Referenser 259
11. Geriatrik och psykogeriatrik 261 marie ernsth bravell, iréne ericsson
Utmaningar inom geriatriken 261 Sjukdom och skörhet 266 Specifika sjukdomstillstånd 270 Psykogeriatrik 285 Referenser 304
12. Förhållningssätt i vården och omsorgen av äldre 308 iréne ericsson
Ett personcentrerat förhållningssätt 308 Att förstå den andres livsvärld 310 Självbestämmande och självständighet 312 Att bli sedd 315 Livet som en helhet 318 Ska eller bör bemötandet av äldre personer vara annorlunda? 319 Referenser 320
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 8
2011-05-18 15.00
13. Vård i livets slutskede bland de allra äldsta 322 marie ernsth bravell
Den sista tiden i livet för de allra äldsta 322 Den palliativa vårdmodellen 324 Referenser 329
14. Teknik och åldrande 330 martina boström
Vad är teknik? 331 Myten om äldre som teknikfientliga 337 Äldre som aktiva i innovationsprocesser 338 Teknik som främjande av hälsa – användning av trygghetslarm 340 Teknik och etik 342 Referenser 345
15. Prevention 348 marie ernsth bravell
Går det att förebygga åldrandet? 349 Specifik prevention 357 Kvalitetsregister för prevention av specifika tillstånd 369 Referenser 372
Slutord 374 Register 375
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 9
2011-05-18 15.00
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 10
2011-05-18 15.00
Förord Jag bor mitt ute i skogen och fram till för några år sedan hade vi en enda granne: Olga. Hon blev nästan 102 år och bodde hemma ända tills hon dog. Hon hade lite krämpor de sista åren men hela tiden glimten i ögat. Mina barn älskade att tala med Olga, och för dem förkroppsligade hon åldrandet. Olga var den bästa granne man kunde ha och jag funderade ofta över hur hon hade blivit som hon blivit och hur hon hade hanterat detta långa liv. Detta är just vad gerontologi handlar om: Varför åldras vi som vi gör och vilka förändringar sker – biopsykosocialt? Boken du håller i din hand försöker förklara några av omständigheterna kring åldrandet, men alla konkreta svar finns faktiskt inte att tillgå. Boken riktar sig till studenter på högskolenivå, men kan läsas av alla som har ett intresse av äldre och åldrande. Åldrandet berör oss alla och bokens kapitel kan läsas separat från varandra – beroende på intresse och inriktning. Vi föds som kopior men dör som original är ett talesätt som är ganska sant. Bara ganska eftersom vi faktiskt inte föds som kopior men sant eftersom vi sannerligen dör som original. Ju äldre vi blir, desto mer olika erfarenheter skaffar vi oss. När vi beskriver åldrandet i den här boken ska läsaren alltid ha i åtanke: åldrandet är högst individuellt. Vissa avsnitt kanske kan tyckas generaliserande och ibland är det nödvändigt att uttrycka sig så. Dock är det så att även om alla kommer att bli rynkiga, lite långsammare och få ett krympande socialt nätverk men samtidigt erhålla ökad visdom och erhållen livserfarenhet, så sker alla förändringar individuellt och är unika för varje individ. Det är därför en omöjlig uppgift att skriva en generell bok om åldrandet eftersom det är exklusivt för varje individ. Varför ger vi oss då på den här uppgiften? Jo, alla vi som medverkar i den här boken har ett genuint intresse för gerontologi – äldre och åldrande – och vi anser att det finns ett behov av att förmedla den kunskap om äldre och åldrandet som trots allt finns. Det finns aspekter kring äldre och åldrande som man bör ha i åtanke vid alla möten med en äldre människa, frisk som sjuk. Några av dessa aspekter vill vi speciellt lyfta fram i den här boken. Alla författare i den här boken Gerontologi – äldre och åldrande har 11
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 11
2011-05-18 15.00
12 förord
olika bakgrund, olika professioner och olika intressen – vilket också kännetecknar det tvärprofessionella ämnet gerontologi. Boken är indelad i tre delar. Den första delen ger en introduktion till ämnet gerontologi och belyser hur det är att åldras i Sverige med olika förutsättningar. Själva ämnet och vetenskapen gerontologi är relativt ungt, cirka 100 år. Det innebär att det finns mycket kvar att lära. Den demografiska utvecklingen, med en allt större andel äldre människor, medför att kunskap och forskning om äldre och åldrande är högaktuellt. Historier om långt liv har funnits sedan människans födelse, men det som var skrönor för många hundra år sedan har genom gerontologisk forskning till viss del motbevisats. I dag vet vi att åldrandet är en kombination av arv och miljö, men vi vet fortfarande inte riktigt vilka faktorer som påverkar åldrandet och hur vi ska leva för att bli gamla. Kunskap om hur det är att leva med annan etnisk bakgrund är ständigt aktuell, också beroende på den demografiska utvecklingen. Det hänger till viss del samman med hur vi i Sverige ser på äldre över lag. Om detta finns bland annat att läsa i den första delen av boken. Bokens andra del belyser vad som händer när vi åldras ur ett biopsykosocialt perspektiv och är uppdelad på flera kapitel. Här måste dock nämnas att åldrandet aldrig kan ses ur ett enskilt perspektiv, som enbart biologiskt eller psykologiskt. Det framgår också tydligt i dessa kapitel att åldrandet hänger samman i ett komplext samspel mellan biologiska, psykologiska, sociala och existentiella faktorer. För att åskådliggöra de förändringar som sker på ett överskådligt sätt beskrivs ändå förändringarna var för sig. När man talar om åldrandet och dess kännetecken är det lätt att tänka på de biologiska förändringar som sker, de är kanske de mest påtagliga. Det är ändå så att de biologiska förändringarna samspelar med de psykologiska och sociala förändringarna och tillsammans påverkar det funktionella åldrandet. Frågan är varför vi åldras över huvud taget och varför olika människor reagerar olika och hanterar åldrandet därefter. I del tre diskuteras bland annat de frågor som kan uppstå när man under åldrandet behöver stöd av omsorg. Hur är det till exempel med rättigheter och skyldigheter vid behov av äldreomsorg? Hur går ett omsorgsärende till och vem bedömer behovet? Med stigande ålder ökar risken för sjukdomar, men åldrandet är därmed inte synonymt med sjukdom. Sjukdomar hos äldre kan dock ställa
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 12
2011-05-18 15.00
förord 13
till med stora bekymmer och flera av dessa bekymmer hänger ihop med de förändringar som sker med stigande ålder och som leder till en unik situation för den äldre populationen. Sjukdomar leder även ofta till behov av behandling, vilket också kan vara en utmaning. Den äldre människans unika situation kräver också ett unikt bemötande – särskilt angeläget är bemötandet av de äldre människor som drabbats av demenssjukdom. En annan betydelsefull del av äldreomsorgen är den palliativa vården. Det är även viktigt att lyfta fram positiva aspekter, till exempel det nya området geronteknologi och hur det kan underlätta för äldre människors vardag. Kunskap om prevention är också ett centralt område, inte minst för dem som arbetar med äldre. Åldrandet berör och fascinerar de flesta av oss, eftersom vi alla (förhoppningsvis) så småningom kommer att åldras. Många har också en egen ”Olga” i sin närhet och det uppstår allt som oftast frågetecken kring äldre och åldrande. Förhoppningsvis kan den här boken ge förklaringar till några av dessa frågor samt väcka intresse för vidare läsning och kunskapsfördjupning. Än väntar många av åldrandets gåtor på förklaring, men vi lär så länge vi lever, forskar och fördjupar oss. Jönköping våren 2011 Marie Ernsth Bravell
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 13
2011-05-18 15.00
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 14
2011-05-18 15.00
Författarpresentationer Marie Ernsth Bravell är bokens huvudredaktör och författare till flera kapitel. Hon är legitimerad sjuksköterska och har disputerat i gerontologi. I dag arbetar hon som universitetslektor vid Institutet för gerontologi samt som äldrestrateg i Jönköpings kommun. Så fort tillfälle ges arbetar hon också som distriktssköterska i Gränna. Maries största intresseområden inom ämnet gerontologi är biologiska förändringar och deras effekter på hur den äldre människan, frisk som sjuk, klarar sin vardag. Martina Boström har sin utbildningsbakgrund som folkhälsosamordnare med inriktning mot hälsopromotion. Hon tog en magisterexamen i gerontologi vid Institutet för gerontologi år 2007 och har sedan dess arbetat som adjunkt och doktorand. Martinas forskning inriktar sig främst på det primära åldrandet kopplat till teknikens område, med frågor kring individens egen upplevelse av trygghet, frihet och integritet. Anna Dahl är filosofie doktor i gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping och har skrivit kapitlet om psykologiskt åldrande. Hon är beteendevetare i botten och har en kandidatexamen i psykologi från Växjö universitet (numera Linnéuniversitetet). Anna är lektor vid Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan i Jönköping, men är för närvarande tjänstledig för forskning vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet, där hon studerar sambandet mellan vikt, kognitiva funktioner och demens i de svenska tvillingregistren. Iréne Ericsson är legitimerad sjuksköterska med en medicine magisterexamen och hon är verksam som doktorand vid Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping. Iréne har mångårig erfarenhet av arbete med personer med demens, både kring utredning av misstänkt demenssjukdom samt omvårdnad av personer med demens. År 2001 började Iréne arbeta som universitetsadjunkt vid Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan i Jönköping, där hon undervisar inom området demens. Iréne håller även demensutbildningar inriktade mot kommu15
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 15
2011-05-18 15.00
16 författarpresentationer
nal verksamhet. Hennes forskning berör välbefinnandet hos personer med demens, framför allt personer i svårare stadier av demenssjukdom. Sofi Fristedt är legitimerad arbetsterapeut och doktorand i arbetsterapi vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hon har arbetat som arbetsterapeut inom både akutsjukvård och primärvård men framför allt med geriat risk och neurologisk rehabilitering. Sofis främsta intresseområde inom gerontologi är aktivitetens betydelse för äldres hälsa. Detta är också fokus i hennes doktorandprojekt, som handlar om kopplingen mellan mobilitet, delaktighet i aktiviteter utanför hemmet och hälsa på äldre dagar. Tove Harnett disputerade i gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönkö pingoch arbetade vid denna boks tillkomst vid Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan i Jönköping. I dag är hon verksam som forskare och lärare vid Lunds universitet. Toves forskningsintressen handlar bland annat om de äldres möjlighet till makt och inflytande i sin vardag samt om socialpolitiska aspekter på äldreomsorg. Birgitta Larsson, som är medförfattare till två kapitel i boken, är utbildad ålderdomshemsföreståndare och har även arbetat som ålderdomshemsföreståndare och hemtjänstassistent i Jönköpings kommun. Efter en lärarutbildning vid universitetet i Linköping 1988–1989 tog hon år 2004 sin magisterexamen i gerontologi vid Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan i Jönköping. I dag arbetar Birgitta som universitets adjunkt vid Institutet för gerontologi där hon undervisar i ämnet ge rontologi samt medverkar i projekt kring äldreomsorg och biståndshandläggning. Bo Malmberg är professor i gerontologi vid Hälsohögskolan i Jön köping och föreståndare för Hälsohögskolans forskningsmiljö ”Åldrande livsvillkor och hälsa”. Han har i sin forskning och undervisning främst intresserat sig för den äldre människans socialpsykologiska situation. Under de senaste åren har Bo tillsammans med kollegor genomfört en undersökning av olikkönade tvillingar för att studera könsskillnader i hälsobeteende på äldre dagar.
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 16
2011-05-18 15.00
författarpresentationer 17
Gerdt Sundström är professor emeritus i socialt arbete och har arbetat på Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping sedan 1985. Där har han undervisat och forskat, med balansen mellan offentlig och familjebaserad omsorg som huvudtema. I samarbete med utländska forskare arbetar han bland annat med jämförelser av familjeomsorg och offentlig omsorg, både över tid och internationellt. Äldre är inte bara mottagare av omsorg, utan lika ofta givare av hjälp och stöd. Den informella omsorgen är stor och växande, vilket illustrerar familjens fortsatt stora betydelse. Gerdt arbetar numera som sakkunnig för Sveriges Pensionärsförbund (SPF). Sandra Torres är professor i sociologi, särskilt socialgerontologi, vid Uppsala universitet, adjungerad professor i rehabilitering och äldre vid Høgskolen i Oslo. Sandra är även innehavare av ett av de prestigefyllda FLARE-anslagen (Future Leader of Aging Research in Europe) som delas ut av ERA-AGE NET (European Research Area on Aging Network) och finansieras av FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap). Margareta Ågren är legitimerad sjuksköterska och har disputerat med en avhandling om hur äldre upplevde och anpassade sig till livet vid 85 år. I dag arbetar Margareta som lektor vid Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan i Jönköping och har alltmer inriktat sig på äldres livsberättelser. Hon undervisar bland annat i teoribildning, socialt åldrande och bemästring. Margareta håller även studiecirklar för pensionärer som skriver om sina liv.
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 17
2011-05-18 15.00
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 18
2011-05-18 15.00
Del I Åldrandet – en utmaning på alla nivåer Släkte följde på släkte snart, blomstrade, åldrade, gick – men vart? Gåtan, som icke låter gissa sig, kom så åter! Ur Tomten av Viktor Rydberg.
Gåtan i Rydbergs dikt kan tolkas på olika sätt. Var
ifrån kommer människan och vart tar vi vägen när vi dör? Den för också tankarna till åldrandet, varför åldras och dör vi? Det finns inget svar på gåtan men geronto login försöker tolka och förklara vissa delar. Den första delen av den här boken ger en introduk tion till ämnet gerontologi och belyser hur det är att åldras i Sverige med olika förutsättningar. Den demo grafiska utvecklingen, med en allt större andel äldre människor, medför att kunskap och forskning om äldre och åldrande är ständigt högaktuellt. I dag vet vi att åld randet är en kombination av arv och miljö, men vi vet fortfarande inte riktigt allt om vilka faktorer som påver kar åldrandet och hur vi ska leva för att bli gamla.
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 19
2011-05-18 15.00
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 20
2011-05-18 15.00
1. Gerontologi – vad är det? Marie Ernsth Bravell
I detta första kapitel ges en introduktion till ämnet gerontologi och olika sätt att tolka ålder. Åldrandet är komplext och det innebär att forskning som belyser äldre och åldrande är utmanande. Det är viktigt att känna till de fallgropar som finns i tolkning av resul tat av åldrandeforskning och de svårigheter som forskare riskerar att stöta på. Därför belyses också gerontologisk forskning i detta inledande kapitel. Gerontologi är hett, mycket beroende på den demografiska utvecklingen i västvärlden, men också på grund av gerontologins karaktär av tvärvetenskap. Gerontologi, som är vetenskapen om åldrandet, är paradoxalt nog en ung företeelse, vilket innebär att mycket är outforskat.
Vad är egentligen gerontologi? Precis som med ”Tomtens gåta” är svaret inte enkelt, och beroende på vem man frågor kommer olika svar. En amerikansk professor har sagt att ”till alla komplicerade frågor finns ett svar som är fel”, och eftersom gerontologi fortfarande är ett relativt ungt forskningsområde stämmer uttrycket väl in här. Själva ordet betyder ”läran om gammal man”, och det har sedan omtolkats till att betyda läran om åldrandet – så själva ordet gerontologi är lätt att förklara. Dess innebörd å andra sidan är inte lika enkel. Somliga hävdar att gerontologi handlar om det naturliga åldrandet, men vad är naturligt åldrande? Talar vi bara om biologiska förändringar som uppstår med stigande ålder eller om teorier om sociala förändringar, ensamhet och ålderism? Nej, gerontologi är större än så. Med åldrandet följer tyvärr ofta, men långt ifrån alltid, sjukdomar och funktionsnedsättningar. Därför är geriatrik (lärandet om åldrandets sjukdomar) och psykogeriatrik(lärandet om åldrandets psykiska sjukdomar) en viktig gren i trädet gerontologi. Att drabbas av sjukdomar kan dock inte räknas till ett ”naturligt åldrande”, vilket innebär att gerontologin inte enbart handlar om det naturliga. Till gerontologi räknas också det sociala området; socialgerontologi med allt som kan räknas in här: ensamhet, ålderism, äldreomsorg och 21
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 21
2011-05-18 15.00
22 marie ernsth bravell
dess organisation samt teorier om det sociala åldrandet. Uppenbarligen är gerontologi såväl ett brett som tvärdisciplinärt och multiprofessionellt ämne. Det är också ett ämne som växer och är på frammarsch. För att göra en enkel sammanfattning kan man säga att gerontologi handlar om äldre och åldrande ur olika perspektiv. Till att börja med krävs det nog därför ett tydliggörande av vad vi menar med ålder. Det vanligaste är att vi räknar ålder i år, kronologisk ålder, men kroppen kan även ha en annan ålder: biologisk, psykologisk eller social.
Ålder – mer än år som levts Lill-Babs har sagt: ”Jag är inte gammal, jag har bara levt jäkligt länge”, och det ligger mycket i det. Ålder är inte enbart det antal år som har levts, utan kan uttryckas på flera sätt.
Kronologisk ålder Antal år som i kronologisk ålder kan tyckas vara ett enkelt mått på hur gammal en individ är. Emellertid finns det olika sätt att dela in ålder, både utifrån kronologisk ålder och utifrån psykologisk och social mognad. Det är till exempel inte helt givet när åldrandet börjar. Frågar du barn om deras åsikt om när vi är gamla så får du säkert olika svar, alltifrån vid 30 års ålder och uppåt. För de flesta av oss går en naturlig gräns vid 65 år, det vill säga vid den allmänna pensionsåldern, men det innebär ju att åldrandet spänner över nästan en tredjedel av vårt liv. Då uppstår också frågan vad vi menar med åldrande, eftersom det kan definieras på flera olika sätt. I forskning och demografiska studier ses ofta indelningen: yngre–äldre och äldre–äldre, men det finns egentligen ingen konsensus om vad som menas med yngre–äldre och äldre–äldre. Under senare år har dessutom gruppen ”de allra äldsta” gjort entré i gerontologiska och demografiska studier. Allmänt brukar yngre–äldre omfatta personer från 60–65 års ålder upp till 75–80 år. Gruppen äldre–äldre brukar räknas från 75–80 år och uppåt och de allra äldsta räknas ofta från 85 års ålder. Typiskt är att den ålder som räknas till äldre–äldre eller de allra äldsta har förskjutits uppåt. Det vill säga, för tjugo, trettio år sedan skulle för-
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 22
2011-05-18 15.00
gerontologi – vad är det? 23
modligen en 75-åring räknas till gruppen äldre–äldre men i dag räknas han eller hon till gruppen yngre–äldre (1, 2, 3). Det finns alltså inga givna svar för kronologisk ålder.
Biologisk ålder Biologisk ålder anger en individs funktionsförmåga och aktuella position i relation till individens möjliga livslängd. Det låter en aning komplicerat och det är det också. Enkelt kan det sägas att biologisk eller fysiologisk ålder utgår från kroppens funktion. Trots att två individer är lika gamla, kronologiskt, kan ju organen i kroppen fungera olika hos dem. Ett krasst exempel är att göra en jämförelse mellan två bilar: en bil som är välskött, som genomgått service regelbundet och som inte körts så många mil fungerar förmodligen bättre än en bil som aldrig blivit servad eller som körts flera mil, även om de tillverkats samma år. Det är dock mycket svårt att bestämma en individs biologiska ålder. Därför har det gjorts försök att finna olika mått på fysisk funktion som skulle kunna vara markörer för biologisk ålder, så kallade biologiska markörer eller biomarkörer. Genom biomarkörer försöker man att utifrån enskilda biologiska processer förutsäga en individs biologiska ålder. Problemet är ju att biologiska åldersförändringar börjar vid olika tidpunkter i olika organ, vävnader och celltyper – och de är också högst individuella. För att en process eller mått ska få räknas som biomarkör ställs följande krav (4, 5, 6): 1. måttet bör visa samband mellan förändringar i tid, kronologisk ålder och förändringar i processen eller måttet 2. måttet bör avse en grundläggande och essentiell (livsnödvändig) process eller funktion 3. måttet bör vara lätt att mäta, det vill säga undersökningen för att få fram måttet bör inte påverka individen och inte vara omfattande 4. måttet bör också visa förändring under en relativt kort tidsperiod 5. måttet bör också ha bra mätegenskaper och inte påverkas av slumpmässiga faktorer 6. måttet bör kunna förutsäga död eller överlevnad. Underförstått är det inte helt enkelt att finna dessa biomarkörer för åldrande. En biologisk förändring som vi kanske förknippar med åld-
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 23
2011-05-18 15.00
24 marie ernsth bravell
rande är ju till exempel grånande hår vilket också visar ett mycket starkt samband med kronologisk ålder, men grånande hår kan inte förutsäga överlevnad och det kan inte heller anses ha en livsnödvändig funktion. Egentligen finns det i dag ingen biomarkör som är accepterad av alla forskare. Det finns dock några processer eller mått där flertalet studier visar enhetliga resultat. Lungfunktion, som ofta mäts genom den mängd luft som en individ maximalt kan andas in och ut (vitalkapacitet), är ett mått som anses vara en av de bästa biomarkörerna. Lungfunktion har i flera studier visat sig kunna förutsäga överlevnad eller död, det är en livsnödvändig funktion, och förändring i lungfunktion har högt samband med kronologisk ålder (4, 5, 6). Kanske kan vi om några år mäta vår lungfunktion och få ett mått på vår biologiska ålder?
Ålder som utveckling Ibland talas det också om ålder som utveckling psykologiskt och socialt och inte i relation till kroppsliga förändringar. Psykologisk ålder kan sägas ange en persons förmåga att anpassa sig till sin miljö och förändringar i denna. När det gäller psykologisk ålder tar man ofta hänsyn till faktorer som intelligens, minne, inlärningsförmåga och personlighet samt vilka förändringar som sker i dessa funktioner med stigande ålder. Social ålder brukar definieras som en människas kontakter med andra människor samt hennes position i samhället som helhet och i olika grupper (6). Social ålder handlar alltså om de olika funktioner som människan har i det sociala systemet, exempelvis att vara skolbarn eller vuxen och arbetsför eller pensionär. Även de sociala funktionerna förändras med åren. Det handlar alltså uppenbarligen inte om kroppsliga förändringar, även om funktionsnedsättningar och sjukdomar påverkar och hänger samman med både psykologisk och social ålder. I diskussioner om ålder talas det ofta om den tredje och fjärde åldern. Uttrycket bygger både på såväl kronologisk ålder som biologisk, psykologisk och social. Människans tredje ålder inträffar i samband med pensioneringen och fortgår ofta långt upp i kronologisk ålder. Den tredje åldern kännetecknas av god hälsa, funktion, aktivitet och delaktighet samt därmed gott välbefinnande. Under den här perioden i livet har kroppsliga förändringar en mycket liten inverkan på individens livskvalitet och hälsa. Den fjärde åldern däremot kännetecknas av nedsatt funktion och livs-
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 24
2011-05-18 15.00
gerontologi – vad är det? 25
kvalitet som följd av bland annat sjukdomar och symtom. Övergången till den fjärde åldern sker oftast successivt i en långsam takt, med tilltagande funktionsnedsättning som ofta påverkar hälsa och livskvalitet negativt (7). Underförstått är inte heller ålder ett entydigt begrepp utan det kan ses ur flera olika synvinklar. Till ”syvende och sidst” hänger dock allt samman, och ålder och åldrande bör ses ur ett biopsykosocialt per spektiv.
Begreppet gerontologi Det finns flera olika definitioner på gerontologi men i korthet är gerontologi vetenskapen eller läran om åldrandet. Ordet kommer från grekiskans geron som betyder gammal man (åldring) och logos, alltså lära. Termen användes troligen första gången kring förra sekelskiftet av Ilja Metjnikov som var en rysk zoolog, mikrobiolog och nobelpristagare. Det var dock först under 1950- och 1960-talen som en mer omfattande internationell vetenskaplig forskning kom i gång. Själva ämnet och vetenskapen gerontologi är alltså relativt ung, cirka 100 år gammal (6). Norden har länge varit framstående inom området och Nordisk Gerontologisk Förening har definierat gerontologi som: Gerontologi är läran om åldrandet och studiet av åldersrelaterade förändringar i livsprocesser från uppnådd mognad och till individens död. Gerontologi omfattar basalbiologiska och klinisk–medicinska, humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner.
Enligt definitionen börjar vi alltså inte åldras vid födseln utan först när vi mognat. När det gäller biologiska processer finns det således ganska tydliga gränser för när åldrandet börjar – kroppen har mognat vid 25 års ålder och vid 35 brukar förändringarna börja. Men när det gäller psykologiska och sociala processer är det svårare att dra gränsen och det finns inte samma tydliga definitioner. Man kan alltså slå fast att flera definitioner av gerontologi och åldrande utgår från det biologiska åldrandet (6). Wikipedia (2010-12-04) skriver till exempel:
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 25
2011-05-18 15.00
26 marie ernsth bravell Gerontologi är läran om den friska ålderdomen, den medicinska specialitet som behandlar hälsa hos gamla människor. Ej att förväxlas med geriatrik som behandlar åldersrelaterade sjukdomar. Gerontologi är vetenskapen som studerar hur och varför individer åldras (8).
Trots definitionernas betoning på biologi är gerontologi ett mycket brett område, men tyngdpunkten inom forskningen ligger på åldersförändringar på basalbiologisk eller cellnivå, samt på klinisk–medicinsk nivå. På frammarsch inom gerontologin är dock det humanistiska området, där till exempel sociala och psykologiska discipliner har, och förmodligen kommer att få, ett allt större utrymme. Den samhällsvetenskapliga disciplinen är också stor inom gerontologin, med fokus på bland annat befolkningsutveckling och äldreomsorg (6).
Varför växer gerontologin i aktualitet och värde? Den demografiska utvecklingen, framför allt i västvärlden, bidrar natur ligtvis till gerontologins växande aktualitet och värde. Det faktum att populationen blir allt äldre – alltså att medellivslängden ökar – samtidigt som det föds färre barn kräver ökande kunskaper om åldrandet och dess konsekvenser. Den demografiska utvecklingen och de krav som följer med den, i kombination med en utveckling inom andra forskningsområden, har bidragit till att gerontologin har börjat integrera sig med andra områden som också är på frammarsch, till exempel genforskning och teknologi.
Demografi Det är oundvikligt att beskriva den demografiska utvecklingen när man diskuterar ämnet gerontologi, eftersom den är en av anledningarna till det ökade intresset och behovet av kunskap om äldre och åldrande. Även media belyser fenomenet och kommer med larmrop som ”åldersbomber”, ”köttberg” och ”äldre-boom”. Forskare och statistiker brukar i stället tala om rektangulariseringen av överlevnadskurvan bland befolkningen och försöker att lyfta fram både positiva och negativa effekter av befolkningsutvecklingen. Demografins huvuduppgift är att
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 26
2011-05-18 15.00
gerontologi – vad är det? 27
beskriva hur befolkningen utvecklas, när det gäller till exempel ålder och dödlighet. Det är viktigt i tolkningar av siffror att skilja mellan medellivslängd, det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en nyfödd enligt den vid tidpunkten för beräkningen gällande dödligheten, och maximal livslängd, det antal år som anses vara maximalt att leva för en art. Medellivslängden avspeglar befolkningens hälsa och utveckling, och det är medellivslängden som ökar och har ökat under många år. Den maximala livslängden har inte ökat med mer än cirka tio år den senaste miljonen år (1, 3, 6, 9).
Ålder 100
Ålder 100 80
80
60
60
40
40
20
20
0
Antal
0
För över 100 år sedan
Antal Utveckling under 2000-talet
Figur 1.1. Rektangularisering av överlevnadskurvan.
Den högst förenklade figuren demonstrerar hur vår överlevnadskurva har gått från en befolkningspyramid till en mer rektangulär form. I mitten av 1800-talet var antalet unga människor betydligt fler än antalet äldre. Det föddes många barn, men det var mycket få som uppnådde hög ålder. Kring förra sekelskiftet är det fortfarande fler barn som föds, men efter den här tidsperioden börjar pyramiden ändra skepnad. År 1930 börjar kurvan anta en mer rektangulär form, men det är fortfarande inte så många som blir riktigt gamla. År 1990 är kurvan i det närmaste rektangulär, det föds färre barn och fler blir riktigt gamla.
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 27
2011-05-18 15.00
28 marie ernsth bravell
Antalet unga, antalet medelålders och antalet äldre är i stort sett lika i Sverige. Rektangulariseringen av överlevnadskurvan innebär alltså att vi har fått en ökad andel äldre i befolkningen jämfört med förr, och den här ökningen kommer troligtvis att fortsätta. I framtiden kommer förmodligen kurvan att ha en mer trattliknande form. Vid årsskiftet 2002/2003 hade Sverige en av de högsta andelarna invånare över 65 år i världen, närmare bestämt 17,5 procent av befolkningen. I framtiden beräknar man att populationen av de yngre–äldre kommer att öka först i Sverige. Det vill säga att inom de närmaste femton åren kommer befolkningen som är mellan 65 och 79 år att öka mest. Nästkommande femton år kommer gruppen äldre–äldre, det vill säga de som är över 80 år, att öka mest (3, 9). Prognosen om överlevnad är ofta omdiskuterad eftersom det är ganska säkert att det kommer att bli en ökad andel äldre i västvärlden, däremot finns det inte några säkra prognoser över huruvida dessa år som läggs till livet är friska eller sjuka. Det finns olika teorier om hur sjukligheten kommer att utvecklas hos de äldre i framtiden. En teori är ”compression of morbidity” (komprimerad sjuklighet), vilken bygger på att människans livslängd är förutbestämd och att sjukdomar, som bland annat leder till invaliditet och beroende, kommer senare i livet på grund av medicinsk behandling och förbättrade sociala förhållanden. Det skulle då leda till att äldre människor i framtiden skulle åtnjuta fler friska år och färre år med sjukdom och handikapp. En annan teori är att perioden av sjuklighet bara skjuts upp, det vill säga att den kommer senare i livet, men eftersom vi lever längre blir antalet år med sjukdom detsamma; ”postponement of morbidity” (uppskjuten sjuklighet). En tredje teori är att perioden av sjuklighet förlängs och att sjukdomarna kommer vid samma ålder som nu, men eftersom vi lever längre kommer antalet år med sjuklighet att öka, så kallad ”prolongation of morbidity” (expanderad sjuklighet) (10, 11, 12). Det finns ingen konsensus om vilken av ovanstående teorier som är den mest troliga, men klart är att den demografiska utvecklingen kommer att ställa krav på ökad forskning och kunskap om äldre och åldrande (13). Befolkningsförändringarna kommer även att ge effekter på ekonomi och samhälle och medföra behov av kontinuerlig anpassning. Det ska inte heller glömmas bort att en åldrande befolkning är något mycket bra. Det tyder på en hög mänsklig välfärd som ger befolkningen möjlighet att få leva längre med bra hälsa (12).
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 28
2011-05-18 15.00
gerontologi – vad är det? 29
Anledningen till att den demografiska utvecklingen anses oroande är att behovet av vård och omsorg, och därmed den samhälliga kostnaden för detta, antas öka i och med det ökade antalet äldre (2, 3, 13). I detta sammanhang måste det då nämnas att även om åldrandet innebär en ökad risk för sjukdom och funktionsnedsättning tenderar äldre människor fortsätta att skatta sin hälsa som god. Olika mått på hälsa fångar således upp olika dimensioner. Självskattad hälsa är ett vanligt förekommande mått på hälsa inom gerontologisk forskning, och frågan ”Hur skattar du din hälsa?” är en av de vanligaste för att fånga upp subjektiv hälsa. Detta mått har i studier av äldre visat sig kunna förutsäga överlevnad och det finns även starka samband mellan subjektiv hälsa och livskvalitet. Att enbart räkna en människas antal sjukdomar, symtom eller läkemedel är därför kanske inte det bästa sättet att räkna ut prognoser om framtida problem med en växande befolkning. Parker och Thorslund (14) drog till exempel slutsatsen att de rapporterade sjukdomarna och symtomen tenderar att bli fler med stigande ålder samtidigt som den självskattade hälsan tenderar att bli bättre. Det verkar även som att ju äldre man är, desto mindre fokuserar man på den fysiska eller somatiska hälsan. I de riktigt höga åldrarna verkar det dessutom som att subjektiva faktorer, som upplevd hälsa och upplevt socialt nätverk, har större betydelse för hjälpmönster (behov av vård och omsorg), än just antal sjukdomar och läkemedel. I själva verket påverkas äldre männi skors vård- och omsorgsmönster av ett komplext samspel mellan hälsa och socialt nätverk, men även av faktorer som kön, civilstånd och socioekonomisk situation (15). Det går alltså inte att förutsäga ett framtida behov av vård och omsorg genom att bara räkna sjukdomar eller mäta ADL (aktiviteter i dagligt liv).
Integrering med andra växande forskningsområden Tidskriften Science publicerar varje år en lista över de forskningsområden där man förväntar sig mest av det kommande året, och biologisk åldrandeforskning förekommer ibland på listan. En bidragande anledning till att gerontologisk forskning figurerar på listan är att ämnet är ungt och att mycket är outforskat. En annan betydande faktor är att resultat inom andra grenar av naturvetenskapen ofta också ger resultat inom äldreforskningen. Ett av de områden som gerontologi är starkt
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 29
2011-05-18 15.00
30 marie ernsth bravell
integrerat med är genforskning (16). Ett slående exempel på aktualiteten och kopplingen mellan genetik och gerontologi är det faktum att nobelpriset i medicin år 2009 gick till forskarna Elizabeth H. Blackburn, Carol W. Greider och Jack W. Szostak, för upptäckten av hur kromosomerna skyddas av telomerer och enzymet telomeras (se vidare kapitel 5).
Genetisk forskning Genforskare söker efter ”långt liv-genen” (åldrandegenen) men än i dag har endast genvariationer som kan förklara långt liv kartlagts. Ett exempel som har med genetisk forskning och ålderdom att göra är jäm förelser mellan schimpanser och människor. Vi delar nämligen 98 procent av våra gener med aporna. Frågan som forskarna ställer sig är: Är det de två procenten som skiljer oss åt som gör att människan lever nästan dubbelt så länge som schimpanser eller har det med miljöfaktorer att göra? Det vet man ännu inte. Ett annat exempel på genforskningens betydelse för åldrandeforskning en är fåret Dolly. Man har diskuterat huruvida det skulle vara möjligt att ”stoppa” åldrandet med hjälp av kloning. I Dollyfallet placerades celler från ett vuxet får i en äggcell som sedan utvecklades och föddes som ett lamm. Vid tre års ålder undersöktes det nya fårets celler och det visade sig att cel lerna uppvisade liknande tecken som ett sexårigt fårs celler skulle ha gjort. Därför är det rimligt att fråga sig hur gammal Dolly egentligen var – eller hennes celler. Det verkar i alla fall inte som att det går att ”stoppa” åldrandet genom kloning. Förutom att försöka hitta åldrandegenen försöker genforskningen också titta på specifika sjukdomstillstånd som påverkar åldrande och livslängd för att försöka hitta specifika sjukdomsgener, exempelvis bröstcancergenen eller Alzheimersgenen. Det här är ju också ett område som förekommer flitigt i media. Om åldrandets sjukdomar helt kunde botas skulle medel livslängden öka med cirka 15 år. Men det skulle inte påverka människans maximala livslängd, som styrs av de inre åldrandeprocesserna.
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 30
2011-05-18 15.00
Del II Vad händer när vi åldras? Frågan är varför vi åldras över huvud taget och var
för olika människor reagerar olika och hanterar åldran det därefter? Bokens andra del belyser vad som händer när vi åld ras ur ett biopsykosocialt perspektiv. Åldrandet häng er samman i ett komplext samspel mellan biologiska, psykologiska, sociala och existentiella faktorer. För att åskådliggöra de förändringar som sker på ett överskåd ligt sätt beskrivs här förändringarna var för sig. När man talar om åldrandet och dess kännetecken är det lätt att tänka på de biologiska förändringar som sker, de är kanske de mest påtagliga. De biologiska förändringarna samspelar emellertid med de psykologiska och sociala förändringar som sker, och tillsammans påverkar de det funktionella åldrandet. Genom hela livet är helheten viktig liksom att se åldrandet ur ett livsloppsperspektiv.
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 109
2011-05-18 15.01
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 2
2011-05-18 15.00
Del III Att åldras med omsorg I del tre diskuteras de frågor som kan uppstå när
man åldras med stöd av omsorg. Hur är det till exempel med rättigheter och skyldigheter vid behov av äldre omsorg? Hur går ett omsorgsärende till och vem bedö mer behovet? Med stigande ålder ökar risken för sjukdomar, men åldrandet är därmed inte synonymt med sjukdom. Sjuk domar leder även ofta till behov av behandling, vilket också kan vara en utmaning. Den äldre människans unika situation kräver ett unikt bemötande, och kanske särskilt angeläget är bemötande av de äldre människor som drabbats av demenssjukdom. En annan betydelsefull del av äldreomsorgen är den palliativa vården. Det är även viktigt att lyfta fram positiva aspekter, till exempel det nya området geronteknologi och hur det kan underlätta för äldre människors vardag. Kunskap om prevention är också ett centralt område, och inte minst för dem som arbetar med äldre. Därför avslutas del tre med ett kapitel om hälsofrämjande.
11-24 Gothia Gerontologi 18 maj 241
2011-05-18 15.01
på äldre och åldrande. Den tar upp hur olika faktorer – biologiska, psykologiska, sociala och funktionella – påverkar åldrandet och hur olika individer hanterar åldrandet på olika sätt. Den tar också upp flera aspekter på vård och omsorg om äldre samt forskningsämnet gerontologi. Äldre och åldrande är skriven för högskoleutbildningar inom vård, omsorg och medicin. Den är också till nytta för yrkesverksamma inom området samt för andra som vill öka sin kunskap om äldre och åldrande. Författarna är alla verksamma inom forskning eller praktik och har gedigen kunskap inom sina områden. Huvudredaktör är Marie Ernsth Bravell, universitetslektor vid Institutet för gerontologi och äldrestrateg i Jönköpings kommun. Hon är legitimerad sjuksköterska och har disputerat i gerontologi.
ISBN 978-91-7205-754-8
9 789172 057548
äldre och åldrande grundbok i gerontologi
Denna antologi belyser många olika perspektiv
äldre och åldrande grundbok i gerontologi red. marie ernsth bravell