9789127132689

antoon geels & owe wikström

I bokens första del undersöks människans religiösa upplevelse i relation till den sociokulturella miljön. Här beskrivs förhållandet mellan religion och olika psykologiska perspektiv, till exempel dynamisk psykologi, kognitiv psykologi och personlighetspsykologi.

Den andra delen beskriver bland annat intensiva religiösa upplevelser, nya religiösa rörelser, copingteori och andlighet i vår tid.

Nytt i denna utgåva är avsnitt om anknytningsteori och religion, omvändelsens psykologi samt betydelsen av existentiella ritualer.

Den religiösa människan är en etablerad grundbok för studenter i religionsvetenskap på universitet och högskola. Den vänder sig också till lärare i religionskunskap i grundskolan och på gymnasiet, samt till psykologer och personal inom den psykiatriska vården.

Den religiösa människan

Religionspsykologins uppgift är att beskriva människans religiösa upplevelse och beteende i ett psykologiskt perspektiv. Ämnet befinner sig i en viktig utvecklingsfas och i denna klassiker, som nu föreligger i en ny, uppdaterad utgåva, presenteras de senaste forskarrönen på området.

antoon geels & owe wikström

Den religiösa människan

En introduktion till religionspsykologin

Tredje omarbetade utgåvan

Antoon Geels är fil.dr och professor i religionshistoria med religionspsykologi vid Lunds universitet. Han har publicerat ett flertal böcker om mystik i olika världsreligioner. Owe Wikström är teol.dr och professor emeritus i religionspsykologi vid Uppsala universitet. Han är författare till ett stort antal böcker, bl.a.

Den outgrundliga människan (1999). Övriga medverkande är Petra Junus, teol.dr i religionspsykologi vid Uppsala universitet, Jan Hermanson, teol.dr i religionspsykologi vid Lunds universitet samt Valerie DeMarinis, professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet.

ISBN 978-91-27-13268-9

9 789127 132689

GeelsWikstrom.indd 1

2012-05-24 09.21

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 2

2012-05-11 12.59

Innehåll

Förord 13 Förord till 2012 års utgåva 16

Introduktion 19 Religionspsykologins uppgift 19 Psykologiskt studium av religion 19 Att definiera religion 21 Upplevelse 24 • Beteende 25 • Historia och nutid 26 • Reduktionism 26 Religiös psykologi och religionspsykologi 28 Religionspsykologins vetenskapliga »hemort» 30 Religionspsykologins vetenskapshistoria 31 Amerikansk religionspsykologi (1890–1910) 31 • Europeisk ­religionspsykologi (1890–1940) 34 • Amerikansk religions­ psykologi (1910–1950) 37 • Djuppsykologin och religionen – mellankrigstiden 39 • Amerikansk religionspsykologi (1950–) 40 Nutida europeisk forskning 45 Svensk religionspsykologi 47 Sammanfattning 53 Litteratur för fördjupning 53

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 5

2012-05-11 12.59

Del 1 1 Religion och social verklighet 57 Postmodernism och religionspsykologi – social konstruktionism 60 Synpunkter från kunskapssociologin 62 Förhållandet individ–samhälle 63 • Legitimering av den objektiva och subjektiva verkligheten 64 • Den subjektiva verkligheten 65 • Genusvetenskapliga synpunkter 67 • Alternation – byte av verklighetsuppfattning 69 Synpunkter från socialpsykologin – individ och grupp 71 Referensgrupp, roll och identitet 71 Genusvetenskapliga komplement 74 Tillämpning – tolkningsproblem 78 Sammanfattning 81 Litteratur för fördjupning 82 Övrig litteratur 83

2 Människan som en tolkande och helhetssökande ­varelse 84 Helhetssyn på kognitiv aktivitet 84 Är varseblivning ett objektivt registrerande? 85 Hjalmar Sundéns rollteori 88 »Roll» och varseblivning 89 • »Roll» och religiös tradition 92 • Den generaliserade gudspartnerrollen 94 • Några avslutande synpunkter 95 Tillämpning I – tungotal och andedop 97 Tillämpning II – bönens psykologi 101 Utvecklingen efter Hjalmar Sundén 104 Ett kulturpsykologiskt perspektiv 108 Ett attributionsteoretiskt perspektiv 112 Tillämpning – en klassisk omvändelse tolkas med attributions­ teori 115 Sammanfattning 118 Litteratur för fördjupning 119 Övrig litteratur 119

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 6

2012-05-11 12.59

3 Dynamisk psykologi och religion 122 Psykoanalys och religion 122 Sigmund Freud – en biografisk skiss 124 Psykisk utveckling i psykoanalytisk tradition 127 Några psykoanalytiska termer 129 Freuds viktigaste religionspsykologiska arbeten 131 Religion som skydd mot framträngande impulser 133 • Religion som skydd mot hjälplösheten 134 Kritiken mot Freud 136 Genusvetenskaplig kritik 139 Senare psykoanalytisk religionsteori 141 Den nödvändiga riten och »mötet med ansiktet» 141 • Om illusionen som »verklig» 143 • Pruysers modell 145 • Gudsrepresentation 146 • Den »levande» guden 147 Könsspecifik objektrelationsteori 153 Sammanfattning 157 Anknytningsteori och religion 158 Anknytningsteori – en trygg bas och en säker hamn 158 • Olika anknytningsmönster 161 • Anknytning och religion 163 • De otryggas och de tryggas religiositet 165 Sammanfattning 168 C.G. Jung – om människans behov av myter 168 Jung – en biografisk skiss 169 • Jung om religionens psykologiska betydelse 171 • Psykologiska typer 172 • Medvetet, omedvetet, ­arketyper 174 • Religion – symbol 176 • Individuation – från ­kluvenhet till helhet 177 • Transcendens 179 • Jung och religionspsykologin 181 • Kritiken mot Jung 183 Genusvetenskapliga synpunkter på Jung och analytisk psykologi 183 Sammanfattning 186 Litteratur för fördjupning 187 Övrig litteratur 187

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 7

2012-05-11 12.59

4 Egopsykologi och religiös erfarenhet 191 En organismisk människosyn 191 Den mångdimensionella personligheten 192 De mentala bilderna och deras dynamik 197 Symboldrama – inre bilder på den affektiva scenen 200 Symbolerna och de intensiva religiösa upplevelserna 202 Sammanfattning 206 Litteratur för fördjupning 207 Övrig litteratur 208

Del 11 5 Religiösa visioner i historia och nutid 211 Religiösa visioner i nutidens Sverige 211 Kaos är granne med Gud 213 Visioner i tvärkulturell belysning 219 Ramakrishnas vision av Kali 221 • Den heliga Birgittas Kristus­ vision 224 • Visioner av Maria 228 Sammanfattning 234 Litteratur för fördjupning 235 Övrig litteratur 235

6 Mystikens psykologi 237 Definitioner och dimensioner 237 Två typer av mystik erfarenhet 242 Mystik erfarenhet och religiösa visioner 245 Mystika tekniker 246 Askes 246 • Askesens psykologi 253 • Meditation och visualiser­ ingstekniker inom kristendom, judendom och islam 255 • Hinduisk teknik – Patanjalis Yogasutra 258 • Buddhistisk meditation ­(theravada) – koncentration och insikt 260 • Meditationens ­psykologi 265 • Bön 270 • Bönens psykologi 273 Den mystika döden – personlighetens upplösning 274 Sammanfattning 278 Litteratur för fördjupning 280 Övrig litteratur 280

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 8

2012-05-11 12.59

7 Omvändelsens psykologi 283 Äldre och nutida omvändelsestudier 284 En processorienterad modell 288 Tillämpning på två svenska självbiografiska berättelser 290 Bakgrunden 290 • Krisen och den befriande upplevelsen 291 • ­Sökandet efter en ny livstolkning 293 • Det nya livet 294 Sammanfattning 296 Litteratur för fördjupning 296

8 Personlighetspsykologi och religion 298 Det auktoritära personlighetssyndromet 301 Dogmatism 302 • Flexibilitet–rigiditet 304 Olika typer av religiös orientering 306 Extrinsikal och intrinsikal religiositet 308 Committed och consensual religiositet 310 Religion som medel, mål och sökande 313 Religiös orientering – andra teoretiska och metodologiska ­ansatser 317 Avslutande synpunkter 320 Sammanfattning 320 Litteratur för fördjupning 321 Övrig litteratur 321

9 Klinisk religionspsykologi och religiös själavård 323 Psykoterapi, själavård och religion 323 Klinisk psykologi och religion 325 Psykiska kriser 325 Religionens roll i traumatiska kriser 327 Utvecklingskriser 329 Religionens roll i utvecklingskriser 330 Neuros och religion 331 Den neurotiska tron 333 Guds barnbarn-problematiken 335 Sammanfattning 336 Själavårdens identitet 336 Samtalets kontext och symbolspråk 340

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 9

2012-05-11 12.59

Själavårdens fyra dimensioner 341 Pastoralpsykologi – att ha som yrke att vara religiös 344 Präst–läkare 344 • Den superpastorale respektive superhumane prästen 346 • En »extrem pastoral prästtyp» 346 • En »extrem human prästtyp» 348 Sammanfattning 349 Litteratur för fördjupning 349 Övrig litteratur 350

10 Religion och coping – om religionens roll i hanterandet av kriser 352 Psykologi och religion – två perspektiv som förutsättning för studiet av copingprocesser 354 Den mångdimensionella religionen 356 • Sökandet efter signifikans och religion 358 Copingprocessen 359 När vänder sig människor till religion i copingprocessen? 363 Från makroperspektiv till mikroperspektiv 365 Religion och copingmekanismer 367 Att bevara signifikans 367 • Att förändra signifikans 372 Avslutande synpunkter 374 Sammanfattning 377 Litteratur för fördjupning 378

11 Andlighet i vår tid 380 Om sekularisering och sakralisering 380 Vår fragmentariserade värld 382 De som söker – new age 385 De som söker – den nya andligheten 389 Tro utan tillhörighet 393 De som har funnit – psykoterapi och religion 398 De som har funnit – nya religiösa rörelser 403 Det psykologiska studiet av nya religiösa rörelser 406 • Några nya religiösa rörelser 408 • Destruktiva rörelser 410 • Rörelser med karismatiska ledare 412 Andlighet som nyskapande av äldre (förkristen) religiositet 414 Nyschamanism 416

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 10

2012-05-11 12.59

Faktorer bakom en individs anslutning till en ny religiös rörelse 417 Ideologisk totalism 419 De som har funnit – fundamentalistiska rörelser 421 Terror i Guds namn 427 Terroristens psyke 431 Sammanfattning 437 Litteratur för fördjupning 438

12 Psykiska funktioner av existentiella ritualer: fallstudier från Sverige och ­Syrien 442 Fallstudie från Syrien 443 • Fallstudie från Sverige 445 Existentiella ritualer, psykiska hälsoproblem och resurser för psykisk ­hälsa 446 Existentiella ritualer 446 Psykologiska funktioner och existentiella ritualer 447 Begreppet kultur 450 • Trauma i kulturell kontext 452 Mazen i Syrien 454 Anna i Sverige 457 Sammanfattning 459 Litteratur för fördjupning 460

Personregister 463 Sakregister 469

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 11

2012-05-11 12.59

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 12

2012-05-11 12.59

Förord

En människa höjer sina händer, vaggar med kroppen, ögonen sluts och musiken omsluter henne i en lugn och fast rytm. Framme vid podiet sjunger möteskören och i en explosiv erfarenhet känner hon det efterlängtade tungotalet komma över sina ­läppar.

Hur ska man på ett vetenskapligt sätt kunna beskriva och förstå de intensiva religiösa upplevelsernas psykologiska förutsättningar, form och följder?

En fysiker, van att arbeta med hårda data och den fasta jordens realiteter, har sedan länge bekänt sig som ateist: »Det finns ingen­ting som tyder på någon gudomlig närvaro i denna värld.

Jag tror det är inbillning och önsketankar för dem som inte orkar se meningslösheten i vitögat.» När samme man efter en allvarlig bilolycka tvingas omvärdera sitt liv ställer han frågorna om Gud, mening och skuld med ett helt annat allvar. Hans materialism har utmanats, men han saknar ett språk för den erfarenhet han nu möter.

Varför uppkommer religiösa eller livsåskådningsmässiga frågor över huvud taget? Är de betingade av den kultur individen lever i? Eller är det för alla kulturer gemensamma behov som gör sig gällande? Hur 13

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 13

2012-05-11 12.59

den religiösa människan ska man psykologiskt sett beskriva och förklara dessa religiösa föreställningars sociala, kulturella och individuella funktion?

Några ungdomar sitter i lotusställning i en källarlokal i Stockholm. De övar regelbundet yoga. Samtliga säger sig erfara en ny renhet, en befrielse. De talar om en lycka och frid som inte kristendomen eller andra religionsformer kunnat åstadkomma.

Hur ska man förstå olika tekniker och övningar för att skapa intensitet i den religiösa erfarenheten? Vilka psykologiska processer är det som ligger bakom de erfarenheter som många människor säger sig uppleva i olika »medvetandetillstånd»?

Det här är bara några exempel på frågor som religionspsykologin ägnar sig åt. Den har som sin uppgift att psykologiskt beskriva och förstå den religiösa människans beteenden och upplevelser.

Nu till bokens uppläggning. I introduktionen behandlas principiella frågor kring religionspsykologins uppgift och här presenteras även några drag i dess vetenskapshistoria. När det gäller principfrågor vill vi gärna understryka att det inte är vår avsikt att så att säga »bortförklara» religiös erfarenhet till ingenting annat än psykologiska processer. Det vore förmätet att tro att vårt ämne sitter inne med de slut­ giltiga svaren. Författarna till denna bok försvarar en perspektivistisk hållning, enligt vilken religionspsykologins olika teorier representerar »sätt att se» på det fenomen man studerar. Man kan kanske jämföra religionspsykologen med fiskaren som metar i en outforskad sjö. Den fisk fiskaren fångar är beroende av vilken krok och vilket agn han väljer. I förlängningen av denna analogi kan vi säga att denna bok förser oss med ett antal krokar och beten i form av teorier och termer, men vi gör klokt i att vara medvetna om vår begränsning som fiskare.

Bokens kapitel är grupperade i två delar. I den första delen möter vi en rad teoretiska perspektiv. De har sin förankring både i sociologin, socialpsykologin och psykologin. Efter en framställning av religion i förhållande till den omgivande sociala verkligheten (kapitel 1) följer ett kapitel kring människan som tolkare och bearbetare av information (kapitel 2). Därefter följer olika djuppsykologiska perspektiv (kapitel 3). Med djuppsykologi avses de riktingar inom psykologin som 14

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 14

2012-05-11 12.59

Förord understryker det omedvetnas betydelse. I det fjärde och avslutande kapitlet i denna del presenteras en syn på människans personlighet som integrerar informationen från de föregående kapitlen. Det är ett försök att göra en sammanställning, en syntes, av såväl de socialpsykologiska som de kognitiva och djuppsykologiska aspekterna.

Bokens andra del är mer tematiskt uppbyggd. Det rör sig främst om tillämpningar av olika teoretiska perspektiv. Den inleds med två kapitel om intensiv religiös erfarenhet. I det första av dessa, kapitel 5, presenteras en aktuell empirisk studie av religiösa visioner i vår tid.

Trots det faktum att en rad studier har visat att sådana erfarenheter långt ifrån är ovanliga, saknas mer djuppejlande psykologiska studier av dessa upplevelser. Nästa kapitel presenterar olika mystika tekniker.

Syftet är att överbrygga avståndet mellan människan och Gud, att »smaka» Gud som somliga uttrycker det. Båda kapitlen kommenterar psykologiskt den personlighetsmodell som har presenterats tidigare.

Vi vill tacka alla kolleger som läst delar av manuskriptet och bidragit med värdefulla synpunkter: professor Nils G. Holm i Åbo, Finland, våra medförfattare Jan Hermanson och Petra Junus samt Marcus Lecaros och docent Tomas Lindgren.

Religionspsykologin är inne i en viktig utvecklingsfas. Sedan förra utgåvan av boken har en hel del ny forskning sett dagens ljus. Till detta kommer att objektet för våra studier, människans religiösa upplevelser och beteenden, liksom de andliga behoven, inte längre är desamma som under förra seklets sista decennium. Ett exempel på förändringsprocessen är det stora behovet av vad som i engelskspråkig litteratur kallas spirituality, ett begrepp som inte riktigt täcks av det svenska ordet »andlighet». Det finns en växande skara människor som kallar sig andliga men inte betraktar sig som religiösa. De har en privat tro utan att vilja tillhöra någon etablerad religiös tradition.

Denna hållning speglas i kapitel 11. Eftersom intresset för andlighet, nya religiösa rörelser och new age har tilltagit under senare år har vi sammanställt en del forskning inom detta område. Under den övergripande rubriken »Andlighet i vår tid» tar vi inte bara upp fenomenet tro utan tillhörighet, utan även nya religiösa rörelser, fundamentalismens psykologi och psykologiska aspekter av religiöst motiverad terrorism.

15

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 15

2012-05-11 12.59

den religiösa människan Religionspsykologi är ett ämne i stark utveckling och nya forskningsresultat presenteras regelbundet. Kapitel 8 om personlighetspsykologi och religion har uppdaterats av Jan Hermanson, teol.dr i religionspsykologi vid Lunds universitet. Owe Wikströms kapitel 9 om klinisk religionspsykologi och religiös själavård är i stort sett detsamma som i förra utgåvan.

Owe Wikström svarar för introduktionen, kapitel 3 och 9 samt ett mindre avsnitt i kapitel 11, Antoon Geels har skrivit kapitel 1, 2, 4, 5 och 6 samt merparten av kapitel 11. Avsnittet om C.G. Jung har flyttats till kapitlet om djuppsykologi och religion. Framställningen om new age har integrerats med kapitel 11. Petra Junus, teol.dr i religionspsykologi vid Uppsala universitet, svarar för bokens genusvetenskapliga perspektiv. Hon har också skrivit ett kort avsnitt om nypaganism och schamanism i kapitel 11. Jan Hermanson har i kapitel 10 skrivit om den teori som kanske mer än någon annan dominerar den religionspsykologiska scenen: copingteorin. Andra viktiga ändringar berör bokens första del. Det socialkonstruktionistiska perspektivet i kapitel 1 har utökats med ett avsnitt om postmodernism och religionspsykologi, Hjalmar Sundéns rollteori har kompletterats med ytterligare ett förslag till utveckling, utarbetat av den nederländske religionspsykologen Jacob A. Belzen. Det handlar om ett kulturpsykologiskt och narrativt komplement som gör att rollteorin blir lättare att integrera med det socialkonstruktionistiska perspektivet.

Förord till 2012 års utgåva Religionspsykologin har under de senaste fem åren gått igenom en betydande utveckling. Det märks inte minst vid de världsomspännande internationella konferenserna, organiserade av International Association for the Psychology of Religion (IAPR). Dessa hålls numera vartannat år för att klara av att diskutera ny forskning, i stället för som tidigare vart tredje år. Vissa teman och teorier får en särställning vid dessa konferenser. Spiritualitet i vår tid diskuteras ofta, liksom copingteoretiska perspektiv och anknytningsteori. I denna upplaga har vi tagit hänsyn till denna utveckling. Ytterligare en aktuell frågeställning är i vilken mån evolutionspsykologin kan bidra med nya infallsvinklar till religionspsykologin.

16

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 16

2012-05-11 12.59

Förord Förutom en allmän uppdatering av de olika kapitlen har vi valt att skriva tre helt nya avsnitt. Det första handlar om anknytningsteori och dess betydelse för religion. Vi vill tacka docent Pehr Granqvist och fil.dr och leg. psykolog Berit Nordström för granskningen av detta avsnitt, som vi har valt att placera i kapitlet om djuppsykologi och religion (kapitel 3). Ett helt nytt kapitel (kapitel 7) tar upp omvändelsens psykologi. Valet motiveras dels av ett förnyat intresse för detta gamla forskningsområde, dels att det i dagens Sverige finns en rad självbiografiska böcker med berättelser om omvändelseupplevelser och vilka konsekvenser dessa har haft för individens liv. Antoon Geels svarar för dessa två kapitel. Ytterligare ett område som har fått förnyat intresse är studiet av religiösa ritualer och vad de kan betyda för människans psykiska hälsa. Detta nya kapitel 12 har skrivits av Valerie DeMarinis, professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet.

Vi vill gärna tacka förlagets två redaktörer, Åsa Norrman och Lena Albihn, för ett exemplariskt gott samarbete kring den nya utgåvan.

Till slut några ord om bilden på bokens omslag. Den föreställer en japansk munk med handflatorna sammanförda i en kontemplativ gest. Han har långa örsnibbar, en symbol för visdom. Hela bilden uttrycker en seren stillhet, ett kontemplativt lugn. Varför välja en bild av en japansk munk? Ett svar är att valet visar att religionspsykologin är ett tvärkulturellt ämne. Den religiösa människan rymmer därför en hel del material från andra religioner och kulturer. Exemplen understryker med andra ord att religionsstudiet når längre än till vår egen del av världen. Ett mer poetiskt svar skulle kunna vara att det är vår förhoppning att föreliggande bok kan leda till djupare insikter om människan som religiös varelse. De många teoretiska perspektiven hjälper oss att förstå människans religiöst motiverade handlingar.

Detta är kanske också en form av visdom.

Antoon Geels och Owe Wikström

17

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 17

2012-05-11 12.59

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 18

2012-05-11 12.59

Introduktion

Religionspsykologins uppgift Religionspsykologin har som uppgift att studera religion som upplevelse och beteende i historia och nutid. Fokus är inriktat på människans erfarenheter av en andlig realitet, hur dessa erfarenheter uppkommer, vilken funktion de har för individer och grupper och hur de tar sig uttryck. En närmare granskning av de element som ingår i denna bestämning ger fördjupad insikt i religionspsykologins särart, men först några övergripande synpunkter.

Psykologiskt studium av religion Religionspsykologi kan låta som en enhetlig disciplin, men är snarare en samlingsbeteckning för ett forskningsfält där en mängd olika psykologiska teorier och metoder används för att förstå och förklara religiösa fenomen. Det är i skärningspunkten mellan religionshistoria/allmän religionsvetenskap och social- och beteendevetenskap som kunskapen om eller snarare perspektiven på religiös erfarenhet kan fördjupas. Problemen de senaste decennierna är att både religionen och psykologin har blivit alltmer mångsidig.

Den religiösa mångfalden har blivit påtaglig i samtiden. Invandrarsamfund, människors resor och möten med nygamla kulturer samt nya livsåskådningsmässiga intressefält har sedan länge splittrat en19

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 19

2012-05-11 12.59

den religiösa människan hetssamhället. Vi ska i nästa avsnitt diskutera ordet religion, men först något om »andlighet».

Vid sidan av de gamla religionerna – judendom, kristendom, islam, buddhism och hinduism – liksom grupper som kommer ur dessa skriftreligioner, ser man en ökad privatiserad religiositet. Denna vaga andlighet har för somliga en större betydelse än de gamla institutionella kyrkorna och samfunden. Kännetecknande för denna senmoderna religiositet är: 1. att den sällan refererar till en utomjordisk kraft – snarare är det själen eller människans inre som sägs vara en kraftkälla 2. att individen plockar ur de andliga traditioner som finns, men gör det på sina egna villkor varför fokus ligger på den privata erfarenheten och inte på en institutions eller kyrkas officiella sanktion 3. att man blandar element ur skilda traditioner, utan att ta hänsyn till om de hör samman eller inte, man kan exempelvis tro både på reinkarnation, på Jesus och indiansk mytologi samtidigt 4. att man betonar växt, styrka och andlig förändring varför relationen mellan psykologisk teknik och andlig fördjupning är nära och 5. att man är likgiltig eller »otrogen» i förhållande till religiösa institutioner.

Men även de psykologiska vetenskaperna har förändrats. Från att ha haft en kunskapssyn som man trodde avslöjade en realitet som fanns »därute», står det nu alltmer klart att modeller från psykologin snarare är följder av sociala överenskommelser, mer eller mindre formaliserade konstruktioner eller sätt att betrakta och undersöka männi­ skors upplevelsevärldar. De instrument som man använder för att studera avbildar inte utan snarare skapar »verkligheter». Psykologiska modeller är specificerade perspektiv. Dessa tydliggör vissa skeenden i människors upplevelsevärldar samtidigt som de ignorerar andra.

Först i samspelet mellan olika perspektiv – socialpsykologi, psykoanalytisk teori och kognitiva teorier – kan man nå en bredare förståelse av människan. Inte minst inom religionspsykologin finns en fruktbar spänning mellan de mer objektivt intresserade forskare som har försökt skapa instrument för att exempelvis kunna mäta grad av engagemang i en trosföreställning och de som snarare ser religioner 20

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 20

2012-05-11 12.59

Introduktion som ett slags språkliga gemenskaper med likartade symboliska och rituella världar.

När varken religion eller psykologi är enhetliga fenomen, blir det än viktigare att man undviker att uttala sig generellt om huruvida religionen uppkommer »därför att …» och anger x antal faktorer. Det mångdimensionella måste respekteras. Men just därför är det viktigt med definitioner och avgränsningar.

Att definiera religion Förmodligen finns det lika många definitioner av religion som det finns forskare inom religionsvetenskaperna. Problemet för psykologen gäller hur man ska kunna fånga individens religiösa erfarenhet, dess förutsättningar och följder. Ska forskaren ansluta sig till en vid bestämning av religion, dvs. innefatta alla sådana personer som hyser ett allmänt intresse av livsfrågor och existentiella problem, trots att de inte på något sätt relaterar sina frågor till vad vi i vanligt tal menar med en religiös föreställningsvärld? Eller ska man i stället ha en mycket smal bestämning (en snäv definition) och klart precisera några kriterier på religion, t.ex. instämmande i specifika trosföreställningar om gudar och makter, deltagande i gudstjänstbesök, ett personligt böneliv?

Ur religionsbeteendevetenskaplig synvinkel är det viktigt att hålla i minnet att en religionsdefinition inte ska tolkas som en beskrivning av »sanningar» – vad religion »är» – utan snarare ska uppfattas som ett perspektiv genom vilket man urskiljer, avgränsar och därmed söker precisera innehållet i det som ska studeras. Redan från början är det därför viktigt att minnas att psykologers begrepp och teorier är sociala konstruktioner som på olika sätt skapar det som de uttalar sig om.

De är mentala glasögon genom vilka man kan söka se meningsfulla samband och ibland avslöja orsakssamband mellan företeelser.

Definitionen snävar in ett fält som man vill undersöka. Två huvudstrategier finns. Man kan skilja mellan en substantiell och en funktionell religionsdefinition. Den substantiella försöker bestämma vad religion »är» och den funktionella vad religion »gör». Vi kan förtydliga det sagda med att tänka på begreppet »cykel». En substantiell bestämning av cykel innebär att säga att den består av två hjul, en ram, en sa21

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 21

2012-05-11 12.59

den religiösa människan del, en styrstång etc. Den substantiella definitionen kan ytterligare preciseras genom att man tillfogar andra detaljer, vilket gör att man kan skilja cykeln från en moped, vespa eller tandemcykel. Man säger vad cykel »är». En funktionell beskrivning av cykel skulle kunna vara att säga att den är ett fortskaffningsmedel med vars hjälp en individ av egen kraft snabbare kan förflytta sig mellan två orter än till fots.

Då säger definitionen vad cykeln »gör». Överför vi dessa resonemang till religionens värld kan vi säga att en substantiell definition av religion skulle kunna vara »trosföreställningar om en annan värld – verkligare än den synliga – och individuella, kulturella och moraliska uttryck för dessa». En funktionell religionsdefinition försöker beskriva den betydelse som religionen kan ha för en given individ eller ett samhälle. Religionen kan exempelvis ge trygghet, tillhandahålla svar på existentiella frågor, erbjuda skydd mot dödsskräck, utgöra ett motivationssystem för förändring av samhället, förse människor med riter som håller samman grupper etc. Exempel på ett funktionellt sätt att definiera skulle kunna vara: »Religion är det sätt varpå människan söker mening med sitt liv.»

En substantiell definition kan utgå från de element som ingår, exempelvis läror, symboliska handlingar, sociala former, riter och institutioner. En klassisk substantiell religionsdefinition kommer från religionspsykologen James Bissett Pratt: »Den sociala attityd som individer och grupper på allvar intar gentemot den makt eller de makter, som de uppfattar såsom suveränt reglerande deras intressen och öden.» Denna definition utgår just från olika delelement, en »attityd» eller ett slags tro, att denna tro är »på allvar», att den gäller en »makt», oftast en gudom, men i den ateistiska buddhismen snarare en princip. Religionen är vidare »social» och den makt som en person sålunda uppfattar ska fungera som »suveränt reglerande» för individen.

Om dessa delelement inte finns hos dem som man studerar är de – enligt just denna bestämning – inte religiösa.

Fördelen med en substantiell definition är att den är mer specifik och lättare att göra tydlig än den funktionella. Den är mer explicit när det gäller innehållet i en religiös tro. Inte sällan kan den fungera i ett komparativt perspektiv. Man kan exempelvis jämföra innehållet i buddhismens, islams eller judendomens trosföreställningar, böner ­eller riter. Däremot är den ofta tänkt utifrån ett specifikt västerländskt 22

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 22

2012-05-11 12.59

Introduktion perspektiv. Enbart distinktionen naturligt/övernaturligt, dvs. den påtagliga världen och den osynliga/transcendenta världen, är ju något som inte alls är lika framträdande i österlandets religioner. Därför är substantiella religionsdefinitioner vanliga vid forskning inom och mellan relativt stabila samhällen, där man inte behöver diskutera relationen mellan religion och social förändring över tid.

Funktionella definitioner beskriver religionen utifrån dess följder eller betydelser, i vårt fall dess psykologiska funktioner. Här skiljer sig olika teoretiker åt. Relativt vanligt är att säga att religion exempelvis är det som »erbjuder symboler och riter för att tolka livets övergripande mening», »skapar en tolkningsram för det man inte vet något om – döden, ondskan, lidandet etc.», »kontrollerar det okontrollerbara genom rituella och magiska handlingar», »det som erbjuder personifikationer av mänskliga ideal (det goda blir den Goda gudomen, det onda blir den Onde, Satan), eller »inbjuder till projektioner av mänskliga meningsgivande mönster till en transcendent, överjordisk värld» etc. Fördelen med funktionella definitioner av religiositet är att man kan göra tvärkulturella studier, t.ex. jämföra kristet, muslimskt och hinduiskt. Men de gör det även möjligt att betrakta historiska processer i ett annorlunda ljus. De kan dessutom bidra till att se hur den funktion som religionen tidigare hade ersätts av andra fenomen under senare tider.

Men om man har en funktionell definition av typen »religion är det som ger livet dess yttersta mening», ja, då kommer även människor och företeelser som inte alls definierar sig som religiösa att passa in i definitionen. Från en funktionalistisk ståndpunkt är det därför rimligt att betrakta exempelvis en del av vår tids new age-intressenter, men kanske även motionärer i Friskis & Svettis, som religiösa. Att samla frimärken kan ju för vissa personer fylla deras liv med mening etc.

Risken med en funktionell definition är alltså att den blir så vid att den blir banal.

I en handbok i socialpsykologiskt orienterad religionspsykologi stannar författarna för en funktionell definition: »Religion är vadhelst vi gör som individer för att komma till rätta med sådana frågor som vi kommer i kontakt med bara därför att vi är medvetna om att vi och andra lever och att vi vet om att vi ska dö, dvs. existentiella frågor» (Batson, Ventis & Schoenrade, 1993, s. 8).

23

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 23

2012-05-11 12.59

den religiösa människan Vi ser här hur man har vidgat fokus. Man är inte bara intresserad av uttalat och medvetet religiösa människor. I stället gör man definitionen så bred att alla människor som på något sätt låter sig konfronteras med frågor om livets mening kommer i centrum för uppmärksamheten. Om sedan individen stannar i sökande efter svar eller relaterar sitt sökande till en organiserad religions svar diskuteras inte i defini­tionen. Man bör observera att definitionen säger »vadhelst» en människa gör. Att som tröst inför livsvillkoren lyssna på Johann Sebastian Bach, Keith Jarrett eller att läsa en dikt blir i detta perspektiv en religiös handling. Frågan blir om »att komma till rätta med existentiella frågor» ens behöver vara en medveten aktivitet. Omedvetet är kanske vandringen i naturen, lyrikläsningen eller att spela på Lotto ett sätt att besvärja döden. Men frågan är om inte definitionen då har blivit så bred att den därmed blir meningslös.

Mycket förenklat kan vi säga att man vid studiet av den religiösa människan kan se religion som något yttre eller som något inre. Det yttre gör sig känt i ett påtagligt och mätbart beteende, det inre rapporteras som upplevelser och erfarenheter. Dessa två linjer kan vi se i ämnesbestämningens fokusering på religion som upplevelse (inre) och beteende (yttre).

Upplevelse Inom en typ av forskning vill man ta hänsyn till de »inre» stämningar och kvaliteter som rapporteras av individer eller grupper. Vad menas när en individ säger att hon har haft en religiös upplevelse eller erfarenhet? Man kan exempelvis utnyttja brev och dagboksmaterial eller intervjua personer som återger erfarenheter, exempelvis efter meditation, tungotal, bibelläsning, som just har tagit en drog, erfarit att Gud hör bön, levt inom en klosterdisciplin eller varit med om en gudstjänst.

Inom psykologin är detta den äldsta formen av material. Om behavioristerna undvek att se in i medvetandet, så är det just rapporter »därinifrån» som en upplevelseinriktad forskare söker samla, systematisera och analysera.

Den forskningstradition som detta går tillbaka till är den hermeneutiska och tolkande. Den är intresserad av att se sitt forskningsföre24

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 24

2012-05-11 12.59

Introduktion mål, den upplevande människan, såsom ett agerande subjekt, inte som ett objekt. Man söker förstå intentioner och handlingar. Man ser människan som en meningsskapande och meningssökande individ.

Beteende Inom psykologin finns en vetenskaplig tradition som går tillbaka till John B. Watson (1878–1958). Watson stod i stark opposition mot den introspektiva och, i hans ögon, starkt spekulativa psykologi som tidigare hade funnits. I stället för att räkna med »medvetandeelement», måste forskaren helt bortse från dessa och enbart koncentrera sig på det objektivt iakttagbara beteendet. Riktningen kom sedan att kallas behaviorism. Om man även betraktade och studerade människan som en på yttre stimuli reagerande, komplex apparat ökade möjligheten att göra experiment. Det forskningsideal som behavioristerna drev var hämtat från naturvetenskapen. För att få exakt vetenskaplig terminologi utmönstrade man alla tendenser till »mentalism». Talet om medvetandet eller upplevelser reducerades till »verbalt beteende».

När det gäller religionspsykologin har en strikt behaviorism mycket sällan gjort sig gällande. Däremot har man – som vi senare ska se – sökt få en inblick i på vilket sätt mänskliga beteenden som exempelvis andningsteknik, dansrytm, den gungande böneställningen inom judendomen, det extatiska trummandet, extrem fasta eller vakenhet har betydelse för olika religiösa medvetandetillstånds uppkomst, tolkning och fortbestånd. Likaså har man studerat beteenden som tungotal, både xenolali (ett främmande språk) och glossolali (ett okänt språk), rituella kroppsliga beteenden vid gudstjänster, i massmöten och i intima sammanhang. Till detta kommer den stora mängd rapporter som beskriver de beteendemässiga följder som en religiös tillhörighet för med sig. Detta är kanske de vanligaste elementen i en viss typ av forskning, grad av religiöst engagemang »mäts» i antalet gånger individer går i kyrkan, ber regelbundet eller ger kollekt. Det ger ett slags objektivt mått på en antagen bakomliggande religiositet. Men självfallet är det enbart skenbart »objektiva» fynd man får. De attitydskalor som forskarna utvecklar är styrda av värderingar som i sin tur ofta är följder av hierarkiska maktstrukturer, etnocentrism och patriarkala fördomar.

25

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 25

2012-05-11 12.59

den religiösa människan Både den beteendeinriktade forskningen och den upplevelseinriktade har för- och nackdelar. Det är nödvändigt att söka kunskaper på båda sätten för att åstadkomma en så fyllig kunskap om den religiösa människans psykologi som möjligt. Vi återkommer senare till en helhetsmodell.

Historia och nutid Historia och nutid är bestämningar som på ett särskilt sätt skiljer religionspsykologin från den allmänna psykologin. På psykologiska institutioner är det ovanligt att man söker förståelse för historiska gestalters inre liv. Först de senaste årtiondena har det vuxit fram grenar inom historieforskningen som kallas psykohistoria, mentalitetshistoria och psykobiografi. Då arbetar man med historiska företeelser men använder modern psykologisk teori. Inom religionspsykologin finns däremot sedan länge en lång rad undersökningar, främst av mystiker, helgon, visionärer och betydelsefulla religiösa gestalter men även av historiska väckelserörelser, andliga övningar, olika steg och stadier liksom av mystika övningar som odlades i klostertraditioner.

Reduktionism Inte sällan beskylls religionspsykologin eller religionssociologin för s.k. reduktionism. Det betyder att man tror att det religiösa livet slutgiltigt skulle kunna förklaras i »ingenting annat än» psykologiska ­eller sociologiska termer.

Som vi kommer att visa, har den religiösa människan, liksom alla andra människor, del av ett samhälleligt och personligt arv som präglar henne. Ett sätt att nå kunskap om förutsättningar som ligger bakom hennes upplevelser är att se på psykiska processer och dessas samspel med den omgivande kulturen. Men man måste akta sig för att göra det »genetiska misstaget», dvs. blanda samman frågan om en före­teelses uppkomst med dess giltighet. Bara för att man har kunnat beskriva en religiös upplevelses psykologiska förutsättningar, har man inte uttalat sig om denna erfarenhets värde eller yttersta »sanning».

En blomma som plockas isär blir ju inte mindre vacker för att man söker förstå hur den ser ut i detalj eller dess samspel med övrig natur. En 26

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 26

2012-05-11 12.59

Introduktion kantat av Bach eller en målning av Munch kan både avnjutas och analyseras av en musikforskare eller konstvetare. Ofta är det en och samma person som njuter av och dessutom vill förstå musikens/konstens struktur.

Man måste därför skilja mellan metodisk reduktionism och ontolo­ gisk reduktionism (ontologi = läran om varat). Metodiskt måste man i all samhällsvetenskaplig och psykologisk forskning reducera hela den komplexa verkligheten till några specifika drag som man närmare söker lära känna. Ur denna speciella synvinkel ser man då vissa ting klart och tydligt. Men om man låter sin egen, av metodiska skäl intagna särskilda synvinkel (i psykologin ofta en teori) utgöra en totalför­ klaring av hela tillvaron, ja, då övergår man till att bli ontologisk reduktionist. Man blir psykologitroende. Vetenskapen blir då inte en metod för att försöka förstå världen, den blir en livsåskådning. Den teori som man försvär sig åt är då inte längre ett instrument för att söka kunskap om en del av verkligheten, utan har expanderat till en allomfattande världsförklaring. En så komplex varelse som männi­ skan kan man naturligtvis se ur etisk, biologisk, kemisk, politisk, religiös, psykologisk, social, ekologisk och många, många andra synvinklar. Men så fort man tror att en enda modell – för många den materiella eller biologiska – svarar på alla typer av frågor, blir man snarare vetenskapstroende.

Religionspsykologins uppgift är begränsad till att se på de psykologiska förutsättningarna för, dynamiken hos och följderna av den reli­ giösa upplevelsen och det religiösa beteendet. Det finns därför ingen särskild »religiös språkvetenskap» för bibelforskande exegeter, det finns heller ingen »kristen historiemetod» för kyrkohistoriker. På samma sätt diskuterar religionspsykologin inte sanningsfrågan, huruvida Gud finns eller ej, eller den etiska frågan, om det ena religiösa före­ ställningssystemet är »bättre» eller »sämre» än ett annat. Syftet är i stället förståelse och förklaring av religiösa fenomen ur individens eget upplevda perspektiv. Inom forskarkretsar finns såväl ateister och sökande som troende och tvivlande – och självfallet påverkar dessa positioner val av undersökningsområde och tolkning av resultat, men de flesta går teoretiskt och metodiskt in i den principiella agnostiska hållningen. Problemet om en faktisk Gud som agerande i människans värld är inte möjligt att vetenskapligt undersöka, bevisa eller motbevisa.

27

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 27

2012-05-11 12.59

den religiösa människan Religionspsykologin önskar vara transkulturell. I detta sammanhang betyder det bara att man söker undersöka upplevelser och beteenden från alla stora religioner, sekter eller samfund. Dock är detta tvärkulturella perspektiv ännu relativt outvecklat. De flesta studier är utförda i västerlandet i kristen, judisk eller muslimsk kontext.

Religiös psykologi och religionspsykologi Innan religionspsykologin utvecklades till en egen vetenskap under det tidiga 1900-talet, med sin specialiserade terminologi och med egna teorier och modeller, fanns självfallet en bred kunskap om och reflexion över hur människan erfor sitt liv i relation till en transcendent realitet. De tre abrahamitiska religionerna, kristendom, judendom och islam, har alla sina beskrivningar av olika steg, stadier eller vägar mot föreningen med Gud. Detsamma gäller inom hinduism och delar av buddhismen. Inte minst är mystikernas skrifter fulla av sådana vägföreskrifter. Dessa diagnostiska och terapeutiska system är inkapslade i en given, teologiskt motiverad människosyn. I systemen ingår ett antal metafysiska och ontologiska antaganden som inte problematiseras utan tas för självklara inom det religiösa tolkningskollektiv där de hör hemma.

Syftet med sådana inomreligiösa beskrivningar av »själens färd mot och förening med Gud», eller »insikten att människans innersta väsen (Atman) är identiskt med det Absoluta (Brahman)» är inte alls en distanserad och saklig beskrivning eller strävan efter generaliserbar kunskap om människan. Dess stadier är normativa och tillämpas för att fördjupa den enskilde – mystikern/konfidentens – personliga tillägnelse av en tro.

Religiösa psykologier finns i alla stora traditioner. I väst hör de oftast hemma i mystiken och i den folkliga fromheten. Inom lutherdomen kan man se pietistens iakttagelse av sitt förändrade »nåda­ stånd» som ett uttryck för en sådan psykologiserande spiritualitet.

Själviakttagelsen – den oroliga frågan huruvida man var kvar i nåden eller hade fallit ur den, liksom om man kände »nådens rörelser» i sitt hjärta – skapade hos både själasörjare och biktbarn ett slags introspektion. Man iakttog en pågående förvandlingsprocess. Bibelord, samvetsiakttagelser och prästers bekräftande eller avvisande 28

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 28

2012-05-11 12.59

Introduktion tolkning av inre känslor samverkade i denna fortgående förvandling.

Man måste emellertid skilja mellan »religiös psykologi» och »religionspsykologi». Religiös psykologi betyder i detta sammanhang den inomreligiösa reflexionen över människans subjektiva erfarenhet av det hon uppfattar som transcendent. De tankemodeller som man arbetar inom är ofta delar av teologisk människosyn och frälsningsläror.

Hit kan man föra de stora spiritualitetstraditionernas beskrivningar av stadier och steg i riktning mot en allt större gemenskap med Gud eller en enhet med det heliga. Beskrivningar av sådana trappor, stegar, inre kammare etc., är oändligt vanliga och en mängd undersökningar har genomförts med skilda metoder och av olika religioner. Man har undersökt såväl mer klassisk religion – judisk, kristen, buddhistisk och muslimsk – som nyandlighetens populära nyskapelser samt gränsområden mellan psykologi och religion som C.G. Jungs analytiska psykologi, Ken Wilbers transpersonella psykologi eller Abraham Maslows humanistiska psykologi. Forskningen kring en traditions religiösa psykologi är huvudsakligen historisk, filologisk eller analytisk.

Religionspsykologin eftersträvar å sin sida »neutrala», icke-metafysiskt impregnerade termer för den religiösa erfarenhetens psykologiska förutsättningar, former och funktioner. I blickpunkten finns människan som social varelse, med sina tankar, känslor och fantasier, en människa som är del av en kulturell tillhörighet. Även om psykologin har vissa grundantaganden som i sig har teologiska och filosofiska implikationer, står inte dessa problem i fokus för religionspsykologin.

De teologiska och religionsfilosofiska frågorna står inte i förgrunden.

Både agnostiker, troende från olika religioner och ateister arbetar inom religionspsykologins ramar som söker vara tvärkulturellt valida.

Intresset är riktat mot det dynamiska samspelet mellan människans personlighet och behov av existentiella referensramar, situationens krav och den omgivande kulturens religiösa berättelser, symbolik och ikonografi. Ofta söker man generaliserbar kunskap, man vill nå en psykologisk förståelse som inte bara gäller en enskild religion eller en enda kontext. Problemen gäller inte det teologiska föreställningsinnehållet i sig, utan dess psykologiska funktion för individen. Gud som en metafysisk autonom entitet eller som en kausalt verkande faktor i eller utanför kända processer står inte i fokus, utan de sociala och psy29

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 29

2012-05-11 12.59

den religiösa människan kiska betingelser som människan behöver för att kunna tolka sin tillvaro såsom skapad och ledd av en levande Gud eller andemakt. Kontexten för religionspsykologin är därför det tolkningskollektiv som finns inom socialvetenskaperna i forskarsamhället, inte i en kristen teologi, kyrka eller ett kristet samfund.

Gränsen mellan religiös psykologi och religionspsykologi blir särskilt viktig att upprätthålla när man arbetar nära »fromma texter» och försöker tolka dessas psykologiska innebörd. På samma sätt som man i tolkningen av intervjumaterial måste skilja (det teoretiskt motiverade) analysspråket från informantens eget religiösa språk, måste man vid studiet av en beskriven religiös upplevelsevärld skilja mellan de specificerade vetenskapliga termerna och de inomteologiska uttrycken. Samtidigt måste man minnas att både de troendes bildlika uttryck och psykologens termer är socialt uppburna metaforer för en tänkt inre värld (metafysisk eller ej). De är verbala överenskommelser med vars hjälp både den fromme och akademikern orienterar sig i tillvaron. Skillnaden är att teologen oftast tillskriver sina termer en slutgiltighet, eftersom de anses referera till en andlig realitet, medan samhällsvetenskapen snarare är mer pragmatisk och uppfattar sina begrepp som interimistiska.

Religionspsykologins vetenskapliga »hemort» Ska religionspsykologin höra samman med den allmänna psykologin eller ska den befinna sig inom religionsvetenskapen? Som kommer att framgå senare menar vi att religionspsykologin är en gränsvetenskap.

På samma sätt som religionssociologin arbetar med sociologins metoder, teorier och typer av material, religionspedagogiken med pedagogikens metoder, teorier och typer av material är religionspsykologin beroende av den allmänna psykologins metoder, teorier och typer av material. Det som skiljer religionsbeteendevetenskaperna från övriga beteendevetenskaper är därför det problem man studerar, nämligen religionen som upplevelse och beteende, inte de vetenskapliga metoder man nyttjar för att få ny kunskap. Samtidigt är det av stor vikt att religionspsykologisk forskning tar hänsyn till religiositetens egen självförståelse och förstår religionsvetenskapens generella termer såsom rit, myt, sekularisering etc. Gränsområden som antropologi, 30

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 30

2012-05-11 12.59

Introduktion social­antropologi och etnologi som tar hänsyn till människan som språk och kulturvarelse är viktiga kompletterande inriktningar.

För att kunna bedriva ett vetenskapligt religionspsykologiskt studium krävs sålunda att man har gedigna kunskaper inom minst två discipliner, psykologi och religionsvetenskap. Det är i mötet mellan dessa två som den nya religionspsykologiska kunskapen stimuleras och produceras. Av allt större intresse är kulturpsykologi, tvärkulturell socialpsykologi och ritual studies. Samspelet mellan de i kulturen liggande symbol- och mytsystemen och den enskilda individen är grundläggande för förståelsen av religiösa och andliga upplevelsers uppkomst och funktioner.

Religionspsykologins vetenskapshistoria Tämligen sent blev religionspsykologin en egen disciplin inom den akademiska världen. Reflexioner över människans religiösa liv var en naturlig del av den allmänna filosofin och den teologiska antropologin ända fram till 1800-talets mitt, då den moderna psykologin växte fram. Hos tänkare som Aristoteles och Platon, Augustinus och Luther, hos Kant respektive Schleiermacher finns en mängd iakttagelser och systematiskt resonemang kring religionens psykologiska ursprung och funktion. Men nästan all reflexion över människans religiositet var insatt i ett konfessionellt trosperspektiv. De distanserade och principiella synsätten var ännu i sin linda. Det är först i och med att reli­ gions­vetenskapen bröt sig loss – både ur den allmänna teologin och ur filosofin – och började arbeta med empiriska metoder som grunden var lagd till det religionspsykologiska studiet.

Amerikansk religionspsykologi (1890–1910) När Max Müller skrev sin Introduktion till religionsvetenskapen 1873 kan vi beteckna detta som en startpunkt för den moderna religionsvetenskapen. Den var då inte en del av den allmänna filosofin och kristna teologin. År 1879 grundade Wilhelm Wundt sitt psykologiska laboratorium i Leipzig. Yngre amerikanska forskare sökte sig till hans närhet. Den mest berömde torde vara G. Stanley Hall. Redan 1883 hade Hall satt upp ett första psykologiskt laboratorium vid Clark31

121009_Den_religiosa.ORIG.indd 31

2012-05-11 12.59

antoon geels & owe wikström

I bokens första del undersöks människans religiösa upplevelse i relation till den sociokulturella miljön. Här beskrivs förhållandet mellan religion och olika psykologiska perspektiv, till exempel dynamisk psykologi, kognitiv psykologi och personlighetspsykologi.

Den andra delen beskriver bland annat intensiva religiösa upplevelser, nya religiösa rörelser, copingteori och andlighet i vår tid.

Nytt i denna utgåva är avsnitt om anknytningsteori och religion, omvändelsens psykologi samt betydelsen av existentiella ritualer.

Den religiösa människan är en etablerad grundbok för studenter i religionsvetenskap på universitet och högskola. Den vänder sig också till lärare i religionskunskap i grundskolan och på gymnasiet, samt till psykologer och personal inom den psykiatriska vården.

Den religiösa människan

Religionspsykologins uppgift är att beskriva människans religiösa upplevelse och beteende i ett psykologiskt perspektiv. Ämnet befinner sig i en viktig utvecklingsfas och i denna klassiker, som nu föreligger i en ny, uppdaterad utgåva, presenteras de senaste forskarrönen på området.

antoon geels & owe wikström

Den religiösa människan

En introduktion till religionspsykologin

Tredje omarbetade utgåvan

Antoon Geels är fil.dr och professor i religionshistoria med religionspsykologi vid Lunds universitet. Han har publicerat ett flertal böcker om mystik i olika världsreligioner. Owe Wikström är teol.dr och professor emeritus i religionspsykologi vid Uppsala universitet. Han är författare till ett stort antal böcker, bl.a.

Den outgrundliga människan (1999). Övriga medverkande är Petra Junus, teol.dr i religionspsykologi vid Uppsala universitet, Jan Hermanson, teol.dr i religionspsykologi vid Lunds universitet samt Valerie DeMarinis, professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet.

ISBN 978-91-27-13268-9

9 789127 132689

GeelsWikstrom.indd 1

2012-05-24 09.21