9789152632765

Darwin och V책r Herre

helle klein och stefan edman [red] Cordia

© 2009 Författarna & Cordia (Verbum Förlag AB) Omslag och grafisk form: Tomas Einarsson Tryck Korotan Ljubljana, Slovenien 2009/InterGraf AB, Malmö isbn 978-91-526-3276-5

Verbum Förlag AB · Box 22543 · 104 22 Stockholm Tel: 08-743 65 00 · www.cordia.se

Verbum Förlag ger ut böcker och musik under namnen Verbum och Cordia

9.

Förord 13.

Författarpresentation 17. stefan edman Snäckorna på badstranden – Darwins pedagoger 35. thomas anderberg Darwins ideologiska biotop 53. antje jackelén Bråket om Darwin och Vår Herre – en onödig kontrovers 71. bengt gustafsson Blomman, världarna och ormen – några tankar om universum och männi­skans utveckling 87. peter århem Språk och medvetande – vad vet vi om hjärnans evolution?

101. johan sahlin Darwin och Kyrklund – litteratur som meningsskapare 119. sara blom Hur kan man då tänka?

133. k g hammar Gudstro och människosyn i Darwins värld 149. roland poirier martinsson Darwinistiskt navelskåderi 163. helle klein Lovsång till den mångtydiga verkligheten 176.

Recept på Darwinkaka

Förord

Vem var egentligen Charles Darwin och vad får hans teorier för konsekvenser för politik, etik och teologi? Kan man tro på en kärleksfull Gud som ”himmelens och jordens skapare” – när skapelsens grundidé bygger på kamp och utslagning?

Vad betyder bönen i en tillvaro av slump?

Vi satt där i hotellobbyn och filosoferade. Det var kväl­ len före det stora interreligiösa klimatmötet i Uppsala på senhösten 2008. Från hela världen kom företrädare för olika religioner. I seminarier, debatter och gudstjänster mötte de företrädare för samhälle och naturvetenskaplig forskning.

Klimatmötets grundhållning var hoppets – det går att för­ ändra! Vi kan rädda Moder Jord om vi bara lär oss mer, tar ett större ansvar för livet och bygger samhällen som är soci­ alt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Hoppet springer ur nyfikenhet och förundran.

Kanske var det just den sortens förundran och vördnad in­ för skapelsens mångfald som drev Charles Darwin?

Det är nu 150 år sedan Charles Darwin publicerade sin banbrytande forskning i boken Om arternas uppkomst. Hur kom han fram till sin teori och vad betyder den för oss i dag?

Hur såg han själv på förhållandet mellan biologi och guds­ tro? Var stod han politiskt?

9

I soffan på hotellet i Uppsala samtalade vi utifrån vår krist­ na tro och vår bejakelse av Darwins evolutionsteori. Frågan om tro och vetande är åter på tapeten. De militanta sannings­ sägarna på båda sidor, det vill säga både vetenskapsfunda­ mentalisterna och de religiösa boktstavstroende, mobiliserar.

Den debatten känns förlegad och föga konstruktiv. Tänk om vi i stället kunde låta Darwin än en gång utmana oss både vetenskapligt och teologiskt.

Det var då vi fick idén att ge ut en bok – en festskrift till Darwin och Vår Herre!

Vi ville ta fasta på Darwins i grunden humanistiska hållning – att tillåta sig tvivla på rådande sanningar inom vetenskap och religion och drivas av nyfikenhet, förundran och ödmjuk­ het inför naturens och livets gåtor. Vi ville göra en bok där naturvetare, samhällsdebattörer och teologer kunde skriva utifrån sina olika perspektiv. Du håller den nu i din hand.

I Stefan Edmans inledande essä möter vi Kerstin Johannes­ son, professor i marinbiologi, och hennes spännande arbete med strandsnäckornas artbildning. ”Man blir både fascinerad och ödmjuk när man inser att vi inte har den blekaste aning om vilka djur och växter som kommer att leva här om en mil­ jon år”, säger hon. Snäckorna är Darwins pedagoger, menar Edman och berättar om den store naturforskarens liv och lära, hans syn på religion och gudstro – och de ännu olösta vetenskapliga problem som modern evolutionsbiologi arbe­ tar med.

Vad hade hänt om utvecklingsläran främst förknippats med Darwins kollega, socialisten och spiritisten Alfred Wal­ lace? Eller med de rasister som ville utnyttja den för sina egna syften? Filosofen Thomas Anderberg sätter in Darwin och hans evolutionsteori i ett samhällspolitiskt sammanhang.

John Stuart Mill kom ut med sin bok Om friheten samma år som Darwin gav ut Om arternas uppkomst och Darwin ci­ terade så småningom ur Mills arbeten, berättar Anderberg.

Motståndet mot slaveriet förenade dem.

10

Biskop Antje Jackelén pekar på skillnaderna mellan debat­ ten om naturvetenskap och teologi i Europa och i USA . I USA har ett dualistiskt tänkande mellan sekularisering och religion funnit starkare fotfäste än i Europa, där man i stället har ett mer dialektiskt sätt att tänka. Sekulariseringen ses då inte endast som en rörelse i motsats till religion utan också som en frukt av den kristna trostraditionen. Frågan om för­ hållandet mellan evolutionsteorin och teologin hör snarare hemma i läran om människan (antropologin) än i läran om Gud, menar hon och avslutar med en förhoppning om att Darwinjubileet ska leda till ökad dialog mellan naturveten­ skap och teologi.

Bengt Gustafsson ställer utmanande frågor utifrån sitt per­ spektiv som astrofysiker. Forskningen har kartlagt materiens utveckling från Big Bang till stjärnor och planeter. Hur ser en eventuell Skapare ut i dessa moderna världsbilder? undrar Gustafsson och brottas med de klassiska frågorna om Guds godhet och allsmäktighet, och om naturens ”finmekanik” som ropar på en förklaring.

Hur har vår hjärna, språket och medvetandet utvecklats?

Hur blir fysik och biologi till tankar, poesi och musik? Neu­ robiologen Peter Århem tar oss med på en spännande resa genom den allra nyaste evolutionsbiologiska forskningen om hjärnan. ”Vi kommer aldrig åt sanningen. Vi får nöja oss med hypotetisk kunskap”, skriver han i slutet av sin essä. Men just detta är en evolutionär insikt; att se evolutionärt är att ”se verkligheten på ett ödmjukt sätt”.

Darwin har inte bara påverkat naturvetare och teologer utan också samhällstänkare och författare. Litteraturvetaren Johan Sahlin skriver om hur Willy Kyrklunds författarskap är präglat av Darwins teorier. Kyrklunds kända prosabok Om godheten är delvis byggd på evolutionära argument. Liksom Darwin sörjer han över att vetenskapen tycks beröva oss människor känslan av sammanhang och mening.

Hur kan man då tänka? frågar prästen tillika teknologie 11

doktorn Sara Blom i en essä om sin egen brottning med evo­ lutionsteori och skapelseteologi. Evolutionen fortgår och det tolkar Blom som att Guds skapargärning fortgår. Och hon tillägger: ”Vi behöver inte vara rädda för en evolution utan mening och mål, i stället borde vi vara nyfikna och söka Gud mitt i det till synes meningslösa.” ”Gud ska inte förknippas med det vi inte vet utan med det vi vet”, hävdar förre ärkebiskopen K G Hammar. Detta är Darwins bidrag till den teologiska reflektionen. Om det finns en Gud så måste vår erfarenhet förmedlas på ett språk som ger utrymme för både naturliga förklaringar och en upp­ levelse av gudsnärvaro, skriver Hammar och låter Darwin utmana traditionellt teologiskt tänkande. ”Darwins bidrag innebär att bokstavlig läsning är omöjlig.”

Det är konstigt att darwinismen är så jobbig för religiösa människor. Men lika märkligt är det att intelligent design är så svåraccepterad för vetenskapens advokater, menar sam­ hällsdebattören och krönikören Roland Poirier Martinsson. ”För alla oss som ser mötet mellan den kreativa gränslöshe­ ten och det kritiska sinnelaget som en av de viktigaste driv­ krafterna bakom vetenskapens framväxt är det oroväckande att biologer och filosofer med hög profil avsäger sig båda de­ larna för att kasta sig in i ett kulturkrig”, skriver han.

Helle Klein avslutar med en lovsång till den mångtydi­ ga verkligheten, där hon utgår från sin farfars far rabbinen Gottlieb Klein och farfar fysikern Oskar Klein och resonerar om vikten av att tänka komplementärt som motvikt till den framväxande fundamentalismen inom religion, politik och vetenskap.

Vi hoppas på fortsatta samtal i mötet mellan naturveten­ skap, filosofi, teologi, etik och politik.

Stockholm och Ljungskile i juni 2009 helle klein och stefan edman

12

Författarpresentation

stefan edman är biolog och teknologie hedersdoktor vid Chalmers. Han är verksam som föreläsare och krönikör och har skrivit nästan 40 böcker om klimat, miljö, hållbar utveck­ ling och förhållandet mellan natur och människa, bland an­ nat Världens chans, Jorden har feber och Förundran. Han var generalsekreterare i oljekommissionen och i perioder miljö­ sakkunnig till förre statsministern Göran Persson. Hemsida: www.stefan­edman.se thomas anderberg har skrivit ett antal romaner och essä­ böcker, där Den mänskliga naturen (1994) behandlar miljö­ frågor utifrån ett etiskt och evolutionsteoretiskt perspektiv.

Verksam som kritiker och kulturskribent i Dagens Nyheter, därtill docent i praktisk filosofi i Uppsala. antje jackelén är biskop i Lunds stift. Hon disputerade 1999 vid Lunds universitet med en avhandling om tidsbe­ greppet i naturvetenskap och teologi (Zeit und Ewigkeit, 2002, engelsk översättning Time and Eternity, 2005). 2001–2007 var hon professor i systematisk teologi samt naturvetenskap och religion vid Lutheran School of Theology at Chicago. Hon är president för European Society for the Study of Science and Theology ( ESSSAT ).

13

bengt gustafsson är astronom och professor vid Uppsala universitet. Han har intresserat sig för områden i gränsen mellan naturvetenskap och samhälle, och mellan naturveten­ skap och humaniora. Han har skrivit boken Kosmisk resa och många artiklar i skilda ämnen. Han har under en period varit direktor för Sigtunastiftelsen och är också teologie heders­ doktor. peter århem är professor i neurofysiologi vid Karolinska Institutet. Var med och grundade Agora for Biosystems för att förbättra dialogen mellan naturvetenskap och humanio­ ra. Medverkat i och redigerat böcker som Matter matters?

(1997), Disorder versus Order in Brain Function (2000) och Consciousness Transitions (2007). Experimentellt arbetar han med nervcellernas biofysik och farmakologi. johan sahlin är doktor i litteraturvetenskap, verksam vid Växjö universitet. Han har tidigare skrivit om Darwin och Kyrklund i avhandlingen Om kyrklundheten: värde, kunskap och skrivande i Willy Kyrklunds Om godheten (Ellerströms, 2008) och om relationer mellan filosofi och litteratur i Svenska Dagbladet. sara blom är doktor i fysik och präst i Svenska kyrkan. Hon arbetar som församlingspräst i Göteborg. Både i sin försam­ lingstjänst och i andra sammanhang intresserar hon sig för frågor kring naturvetenskap och teologi och verkar för en ökad och förbättrad dialog mellan de två. k g hammar är för närvarande gästprofessor i teologi vid Lunds universitet inom Centrum för teologi och religions­ vetenskap. Han har tidigare varit rektor för den praktiska prästutbildningen, domprost och biskop i Lund samt Svens­ ka kyrkans ärkebiskop under åren 1997–2006.

14

roland poirier martinsson är doktor i teoretisk filosofi, praktiserande katolik och författare till bland annat Russells kalkon (2003), om vetenskapens och den västerländska kul­ turens framväxt, och Sånt är livet (2005), om vetenskapens sökande efter livets ursprung och uppbyggnad. helle klein är politisk chefredaktör på Aftonbladet och präst. Hon har medverkat i många antologier, nu senast i Empati och engagemang – en kvinnolinje i svensk journalistik (Tusculum Förlag) och Moder Jord i klimakteriet (Arcus för­ lag). Hon har skrivit boken Längtan efter mening: om vänsterns etik och den nykonservativa utmaningen (Bokförlaget Atlas).

15

stefan edman

Snäckorna på badstranden – Darwins pedagoger

Vem var egentligen Charles Darwin – och varför är hans upptäckter så viktiga? Hur kom han fram till sin berömda teori – och vilken roll spelar den idag? Hur såg Darwin på förhållandet mellan biologi och gudstro? ★ ★ ★

17

A

rtbildning är en kraftfull process som alltid kommer att förse naturen med nya former, säger Kerstin Johan­ nesson. Man blir både fascinerad och ödmjuk när man inser att vi inte har den blekaste aning om vilka djur och växter som kommer att leva här om en miljon år.

Det är en dag i juni och vi strövar njutningsfullt längs stränderna på Tjärnö. Strandskatan ropar sitt gälla kubikkubik-kubik. Luften är ljum. Och gräsbackarna mellan grå­ bergen lyser lila av trift, bohusläningarnas strandpilt.

Vi befinner oss vid randen av Kosterhavet, Sveriges första marina nationalpark. Bakom oss på den smala remsan mel­ lan tallskogen och havet ligger Lovéncentret för marina ve­ tenskaper. Här arbetar Kerstin Johannesson som professor i marinbiologi. Och det är här hon studerar sina älsklingsdjur, strandsnäckorna.

Alla har sett dem. De är små. Och många! Ofta sitter de i täta klungor en bit ovanför vattenbrynet, på stenar och klip­ por. Skalen är svarta, bruna, orange eller blandade i olika färg­ er. Ibland lossnar några av dem från underlaget och rullar ner i vattnet.

Tomma och livlösa? Nej, tar man tid på sig och väntar en stund ser man plötsligt hur själva snäckan tittar ut, en liten varelse med antenner som nyfiket pejlar omgivningen. Snart börjar den röra sig över gnejsen.

18

– Strandsnäckor hasar fram i slem som de avsöndrar från kroppen, berättar Kerstin. Det tär på krafterna, trots att det går i snigelfart, någon centimeter per minut … snäckornas kamp En sommar för trettio år sedan började hon systematiskt un­ dersöka snäckorna här på stränderna vid Kosterfjorden.

– De skiftar rätt rejält i form och färg, somliga är lite stör­ re med påtagligt tjockare skal, andra betydligt mindre och tunnskaligare. Olika arter, tänkte jag och försökte beskriva dem så gott det gick. Men snart insåg jag att allihop var Littorina saxatilis, den vivipara strandsnäckan; vivipar bety­ der att de föder levande ungar. Numera kan vi med DNA teknik bekräfta att det verkligen rör sig om en och samma art.

Kerstin upptäckte att de skilda formerna finns på olika av­ snitt av stranden. Tjockskaliga snäckor, sex till åtta millime­ ter, lever på steniga hårdbottnar, där strandkrabbor hungrigt kilar fram mellan tångruskorna på jakt efter läckert snäckkött.

Här skulle de tunnskaliga typerna inte ha en chans, krabban skulle krossa dem hur lätt som helst.

De firar däremot triumfer längre ut på den mera våg- och stormexponerade udden, där vattnet ofta kastas in över berg­ hällarna och spolar bort allt löst material. Här är det synner­ ligen ”smart” att vara småvuxen (3 millimeter!) och smidig, för att så snabbt det nu går kunna gömma sig i minimala sprickor och under stenar tills ovädret dragit förbi. Inget för de tjockskaliga alltså, som skulle sköljas ut i havet.

– Krabbsnäckor och stormsnäckor, det är mina namn på de här två varianterna eller ekotyperna av Littorina saxatilis, säger Kerstin. Men de ärver också olika beteenden. De tunn­ skaliga är modigast, när man sätter ner dem på berget dröjer det inte länge förrän de kikar fram, kollar läget och vidtar de åtgärder som krävs.

Precis som man kunde vänta sig finns det en mellanform 19