Den hĂ€r boken visar vad du som pedagog i förskolan kan göra för att skapa en god utomhuspedagogik. HĂ€r finns mĂ€ngder av handfasta tips kring hur du med hjĂ€lp av olika lekar och verktyg â och naturens resurser â kan stimulera barnens fantasi och lust att lĂ€ra. Allt med utgĂ„ngspunkt i de olika Ă„rstiderna. Boken ger dig möjlighet att anvĂ€nda utevistelsen till att uppfylla lĂ€roplanens mĂ„l och att stimulera barnens utveckling och lĂ€rande. Författaren Anders Ohlsson har arbetat som förskollĂ€rare sedan 1986, varav elva Ă„r inom I Ur och Skur. Han ligger bakom hemsidan www.utikuligt.se och har skrivit flera böcker om barns utevistelse. Gothia Fortbildning gör anvĂ€ndbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss pĂ„ gothiafortbildning.se.
ISBN 978-91-7205-989-4
9
789172 059894
Anders Ohlsson
Att vistas utomhus ger mĂ„nga fördelar â barnen mĂ„r bĂ€ttre och det finns goda förutsĂ€ttningar för ökat lĂ€rande.
Utomhuspedagogik
Utomhuspedagogik
Utomhuspedagogik Utveckling och lÀrande i naturen Anders Ohlsson
© Anders Ohlsson och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7205-989-4 Kopieringsförbud! MÄngfaldigande av innehÄllet i denna bok, helt eller delvis, Àr enligt lag om upphovsrÀtt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser sÄvÀl text som illustrationer och gÀller varje form av mÄngfaldigande. Redaktör: Karolina Ek Omslagsfoto: Carina Gran/Folio Grafisk form: Roger Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2015 Tryckt pÄ miljövÀnligt framstÀllt papper. Gothia Fortbildning AB Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 www.gothiafortbildning.se
innehĂ„ll Inledning 5 1.âUtomhuspedagogik
11
2.â Varför ska man vara utomhus?
19
3.âLĂ€randeomrĂ„den
27
4.âAllemansrĂ€tten
58
5.â Tema vĂ„r
64
Vad Ă€r utomhuspedagogik? 11 Hur lĂ€r vi? 12 Visa pĂ„ sammanhang 13 Sinnena 17 Leken 19 HĂ€lsan 20 Motoriken 21 NaturkĂ€nslan 22 Den sociala hĂ„llbarheten 22 Kvaliteten 23 Hur ska jag vara som pedagog? 23 NĂ€r kan man vara ute? 25 SprĂ„k & kommunikation 27 Matematik 30 Naturvetenskap 34 Teknik 36 Musik 39 Skapande 40 Motorik/rörelse 45 Hemkunskap 48 SO/SamhĂ€llskultur 53 AllemansrĂ€tten â en unik möjlighet att möta naturen 58 Fridlysning 60 VĂ„r 64 Att uppleva med sinnena â hörsel 65 FĂ€rg 70 Att samtala med barnen om vĂ„ren 73
6.â Tema sommar
77
7.â Tema höst
96
8.â Tema vinter
111
9.âFriluftsliv
127
ĂvergĂ„ng mellan Ă„rstider 77 Ute pĂ„ sommaren 78 Att uppleva med sinnena â smak 80 FrĂ„gor att samtala med barnen om: 83 Vatten 85 Blad 91 Att samtala med barnen om sommaren 95 Klorofyll 97 Djuren pĂ„ hösten 97 Att uppleva med sinnena â doft 98 Svamp 100 TrĂ€d 104 Att samtala med barnen om hösten 108 Att uppleva med sinnena â kĂ€nsel 111 Djur 115 Vad Ă€ter djuren pĂ„ vintern? 117 FĂ„glar 118 Vinterlekar 120 Bygga i snö 123 Att samtala med barnen om vintern 126 Vad Ă€r friluftsliv? 127 Att uppleva med sinnena â syn 128 Eld 133 Att samtala med barnen om friluftsliv 134
10.âDokumentation
Dokumentation i praktiken Exempel pÄ verksamhetsdokumentation relaterat till lÀroplanen
11.âAvslutning
137
140 141
146
NÄgra enkla tips för en bÀttre gÄrd: 146 Tips! 149
Litteraturlista 150
Inledning
Det hĂ€r Ă€r boken för dig som vill utveckla ditt arbete med barnen utomhus. Boken börjar med teori men landar rĂ€tt snart i praktiken dĂ€r den ger handledning, tips och idĂ©er pĂ„ vad du kan göra i det dagliga arbetet med barnen. Om vi backar tillbaka till början av 90-talet sĂ„ var utevistelsen en mindre del av vardagen pĂ„ förskolan. Var man ute sĂ„ var man mycket pĂ„ gĂ„rden och barnen fick leka fritt. Den fria leken var vĂ€ldigt viktig och som pedagog kunde man ta ett steg tillbaka. I takt med att barngruppernas storlek har ökat har Ă€ven utevistelsen gjort det. Man har gĂ„tt ut för att det har blivit trĂ„ngt och högljutt inne. Att barn mĂ„r bra ute och Ă€r friskare har varit anledning nog till att vistas ute. Tack vare att utevistelsen har ökat har Ă€ven forskningen gjort det. Det har dĂ„ framkommit att barn mĂ„r bra av utevistelsen, men att de Ă€ven lĂ€r sig mer och snabbare utomhus med engagerade pedagoger och de rĂ€tta förutsĂ€ttningarna (Grahn m.fl. 1997). Den hĂ€r boken Ă€r tĂ€nkt att skapa en förstĂ„else för de möjligheter utevistelsen ger. Utevistelsen Ă€r inte âbaraâ att vara ute utan ocksĂ„ en metod eller ett verktyg för att nĂ„ upp till lĂ€roplanen. I förskolans uppdrag i lĂ€roplanen kan vi bland annat lĂ€sa: âą Förskolan ska lĂ€gga stor vikt vid miljö- och naturvĂ„rd. Ett ekologiskt förhĂ„llningssĂ€tt och en positiv framtidstro ska prĂ€gla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillĂ€gnar sig ett varsamt förhĂ„llningssĂ€tt till natur och miljö och förstĂ„r sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjĂ€lpa barnen att förstĂ„ hur vardagsliv och arbete kan utformas sĂ„ att det bidrar till en bĂ€ttre miljö bĂ„de i nutid och i framtid. 5
inledning
⹠Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lÀrande sÄvÀl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter bÄde i planerad miljö och i naturmiljö. I lÀroplanens kapitel om utveckling och lÀrande kan vi bland annat lÀsa att barnen: ⹠utvecklar intressen och förstÄelse för naturens olika kretslopp och för hur mÀnniskor, natur och samhÀlle pÄverkar varandra, ⹠utvecklar sin förstÄelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om vÀxter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, ⹠utvecklar sin förmÄga att urskilja, utforska, dokumentera, stÀlla frÄgor om och samtala om naturvetenskap. (Förskolans mÄl enligt Lpfö 98/10)
Vikten av att vistas ute och ta till vara pÄ naturens och utevistelsens resurser nÀmns pÄ flera stÀllen i lÀroplanen. I och med den revidering som gjordes 2010 lyftes vikten av att vara ute fram Ànnu mer i de nya mÄlen Àn tidigare. Intentionerna Àr alltsÄ att utevistelsen Àr viktig och ska vara en naturlig del av barnens dagliga vistelse i förskolan. Det innebÀr bland annat att vi i förskolan ska lÀra barnen om miljö- och naturvÄrd. Vi ska skapa ett ekologiskt förhÄllningssÀtt hos barnen genom att vistas ute pÄ gÄrden och i naturen. Detta stÀller krav pÄ dig som pedagog att du faktiskt vet hur du ska agera ute för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ barnen att uppskatta utomhusvistelsen och vÀcka deras nyfikenhet pÄ hur naturen fungerar. Barndom och natur kopplas ofta samman med varandra i en tankefigur dÀr naturen betraktas som god för barn och dÀr barn mÄr bra av att vara i naturen (Halldén 2009, 2011). Trots detta vistas barn mindre ute nu Àn förr (Kardell 2008, Sandberg 2012) om man ser pÄ barnets totala dag (hemma och pÄ förskolan). Det Àr min förhoppning att den hÀr boken kan bli en start eller 6
inledning
förstĂ€rkning i din förstĂ„else av naturens och utevistelsens betydelse för barnen och för att nĂ„ upp till lĂ€roplanens mĂ„l. Utevistelsen Ă€r inte âbara att vara uteâ utan Ă€r en metod för att nĂ„ upp till lĂ€roplanen. Det krĂ€ver din delaktighet och att du faktiskt Ă€r lika nyfiken pĂ„ naturen som barnen. Det betyder ocksĂ„ att du inte bara kan stĂ„ och se pĂ„ nĂ€r barnen leker fritt utan mĂ„ste vara aktiv och delaktig. Du ska inte trĂ€nga dig pĂ„, men du ska vara tillgĂ€nglig sĂ„ att barnen kĂ€nner ditt stöd, det ger dig dessutom möjlighet att besvara deras frĂ„gor och fĂ„nga upp vad de tycker Ă€r spĂ€nnande. Enligt Thulin (2011) Ă€r samtalet med barnen viktigt men det Ă€r ocksĂ„ viktigt att samtal om naturen sker i naturen. Enligt Dewey krĂ€vs tre aspekter av erfarenhet för inlĂ€rningsprocessen. Dessa Ă€r Kontinuitet; Erfarenheterna mĂ„ste vara kopplade till varandra pĂ„ ett kumulativt sĂ€tt, det vill sĂ€ga att de bygger pĂ„ varandra. Situation; Erfarenheterna inramas av en situation och i den situationen finns den tredje aspekten; Samspelet mellan barnet och dess omgivningar, de yttre förutsĂ€ttningarna. I detta avseende Ă€r erfarenheterna ett bidrag till den personliga utvecklingen: fysiskt, intellektuellt och moraliskt (Dewey 1938). Den yttre miljön Ă€r vĂ€ldigt viktig, dels ur ett hĂ€lsoperspektiv dels ur ett pedagogiskt perspektiv. Det ska vara en miljö som vĂ€cker nyfikenhet. Jörgensen (2014) uttrycker det som att de vilda platserna Ă€r de mest komplexa och spĂ€nnande platserna. Hon kunde se att leken förĂ€ndrades frĂ„n gĂ„rden till skogen. Barnen anvĂ€nde skogens detaljer och variation pĂ„ ett flexibelt och omvĂ€xlande sĂ€tt. Jörgensen uppfattade att barnen âgick in i landskapetâ snarare Ă€n att âgĂ„ ut i naturenâ. Det kunde vara spöregn och mycket vatten pĂ„ marken, men barnen sĂ„g bara möjligheterna med att leka i och med vattnet. Studier visar att kĂ€nslomĂ€ssiga, kognitiva och erfarenhetsmĂ€ssiga upplevelser av naturen under uppvĂ€xten kan ge en motiverande kraft för att skydda naturen (Nisbet m.fl. 2011). Barn som uppskattar naturen har ocksĂ„ visat sig ha empati för andra levande varelser, de kĂ€nner ansvar för naturen och Ă€r mer benĂ€gna att vilja tillbringa 7
inledning
mer tid dĂ€r, vilket i sin tur kan ha en positiv inverkan pĂ„ barnens fysiska och psykiska hĂ€lsa (Cheng & Monroe 2012). Naturen Ă€r inte bara den perfekta inlĂ€rningsplatsen, den har Ă€ven andra potential som blir till en bonus nĂ€r man anvĂ€nder sig av utomhuspedagogik. Forskningen visar att det man upplevt under barndomsĂ„ren pÄ verkar skolprestationerna och dĂ€rmed ens framtida möjligheter pĂ„ arbetsmarknaden. Dessutom kan god hĂ€lsa under de första Ă„ren ge biologiskt skyddande effekter för resten av en mĂ€nniskas liv (Statens folkhĂ€lsoinstitut 2011). Det hĂ€r innebĂ€r att tiden i förskolan Ă€r grundlĂ€ggande för framtida studier och yrkesliv. Att hĂ€lsan blir bĂ€ttre av utevistelse finns det egentligen inte tillrĂ€ckligt med belĂ€gg för. Man har sett att barn som vĂ€xer upp med natur i sin omgivning Ă€r friskare, men dĂ„ kan Ă€ven andra socioekonomiska faktorer ha betydelse eftersom de som bor lĂ€ngre frĂ„n naturen Ă€r fattigare (Mitchell & Popham 2008). I Sverige har man sett att barn med tillgĂ„ng till en naturrik förskolegĂ„rd Ă€r friskare, kan koncentrera sig bĂ€ttre och har en mer utvecklad motorik Ă€n barn som har tillgĂ„ng till en förskolegĂ„rd som Ă€r naturfattig i sin utformning (Grahn m.fl. 1997, refererad i MĂ„rtensson 2011). Projekt Kidscape Ă€r en undersökning av nio förskolegĂ„rdar i Malmö dĂ€r man ville skapa sig en bild av hur vardagsmiljön ser ut för barnen som gĂ„r i förskolan. MĂ„let Ă€r att frĂ€mja en miljö dĂ€r barnen rör pĂ„ sig och inte utsĂ€tts för UV-strĂ„lning. Idag vĂ€ger 20âŻprocent av förskolebarnen för mycket och 80â90 procent av all hudcancer beror pĂ„ för mycket och för stark strĂ„lning i tidig Ă„lder. Det Ă€r dĂ€rför av stor vikt att man erbjuder barn förskolegĂ„rdar dĂ€r förutsĂ€ttningarna finns för en bĂ€ttre hĂ€lsa. NĂ€r en liknande undersökning gjordes i Stockholm fann man att förskolegĂ„rdar med stor yta, kuperad mark och mycket vĂ€xtlighet ökade den fysiska aktiviteten med 20 procent och minskade utsattheten för UV-strĂ„lning med 40âŻprocent. Kidscape Ă€r ett projekt för att undersöka om samma resultat gĂ€ller i Malmö som stĂ€der som ligger pĂ„ en annan breddgrad (Boldeman m.fl. 2010). 8
inledning
Vid resultatredovisningen av Kidscape delade man in miljöerna i âhoÌgpoaÌngmiljoÌerâ, det vill sĂ€ga rymliga miljöer med vĂ€xtlighet som var placerad sĂ„ att den inbjöd till lek mellan och under den, och âlĂ„gpoĂ€ngmiljöerâ som var mer platta, karga och solutsatta. Av de nio förskolor som deltog i Malmö hade sex förskolor lĂ„gpoaÌngmiljoÌer och tre förskolor hoÌgpoaÌngmiljoÌer. I hoÌgpoaÌngmiljoÌer var barnen ute betydligt mer Ă€n i lĂ„gpoaÌngmiljoÌer och de rörde sig ocksĂ„ mer. I hoÌgpoaÌngmiljoÌerna tog barnen i snitt 21,2 steg per minut, och de fick i snitt 26 procent av tillgĂ€nglig UV-strĂ„lning frĂ„n solen pĂ„ sig under tiden dĂ„ de var ute. I lĂ„gpoaÌngmiljoÌer tog barnen i snitt 17,6 steg och fick pĂ„ sig 43 procent av tillgĂ€nglig UV-strĂ„lning frĂ„n solen under utevistelsen. Pojkar tog fler steg Ă€n flickor, 19,4 jĂ€mfört med 16,3 i snitt, men samma skillnad sĂ„gs inte för solexponering. För barnens del bekrĂ€ftades tidigare undersökningar i Stockholm ocksĂ„ i Malmö, dĂ€r barn med tillgĂ„ng till hoÌgpoaÌngmiljoÌer Ă€r över 20 procent mer fysiskt aktiva och fĂ„r 35 procent mindre sol pĂ„ sig jĂ€mfört med barn pĂ„ förskolor med lĂ„gpoaÌngmiljoÌer. MĂ€tningar pĂ„ personal, nĂ„got som aldrig gjorts tidigare, visade att bra utemiljöer sĂ€nkte risken för skadlig solexponering Ă€ven för dem, dĂ€remot inverkade utemiljön inte pĂ„ den fysiska aktiviteten (Boldeman m.fl. 2010). I dagens samhĂ€lle ser vi en ökad andel barn med adhd-diagnos. Det kan bero pĂ„ mĂ„nga faktorer men en skulle kunna vara att barn idag har lĂ€ngre till naturen och Ă€r ute mindre. Man har sett att barn med adhd som ofta leker i grönomrĂ„den uppvisar mildare symtom Ă€n barn med motsvarande svĂ„righet som leker i andra utomhusoch inomhusmiljöer. Faber Taylor & Kuo (2011) visade att detta gĂ€ller för alla grupper och för bĂ„de pojkar och flickor. Flera studier visar att aktiviteter utomhus har potential att stĂ€rka barn psykiskt, socialt, kĂ€nslomĂ€ssigt och fysiskt (Coyle 2010). Forskning tyder Ă€ven pĂ„ att bara att ha utsikt mot naturen kan pĂ„verka barnens kognitiva förmĂ„ga, i synnerhet koncentrationsförmĂ„gan. En studie med afroamerikanska barn frĂ„n mindre gynnsamma ekonomiska förhĂ„llanden i Chicago visade att barn som levde i fler 9
inledning
bostadshus med utsikt över trĂ€d och grönomrĂ„den uppvisade bĂ€ttre uppmĂ€rksamhet, kapacitet och impulskontroll jĂ€mfört med barn som levde i lĂ€genheter utan omgivande grönska (Faber Taylor m.fl. 2002). Sammanfattande argument för utomhuspedagogik: âą Utevistelse Ă€r spĂ€nnande och inbjuder till kunskapstörst. âą Barnen rör sig mer och bĂ€ttre utomhus. âą Koncentrationen blir bĂ€ttre, vilket har positiva effekter pĂ„ in lĂ€rningen. âą Den ger ökad lĂ„ngsiktig kunskapslagring och högre förstĂ„else genom större delaktighet och anvĂ€ndandet av flera sinnen. âą Den ökar förstĂ„else genom att man ser saker i sitt sammanhang. âą Den minskar psykiska problem och underlĂ€ttar tillvaron för barn med adhd. âą Barnen lĂ€r kĂ€nna sig sjĂ€lva bĂ€ttre genom olika typer av upplevelser i olika miljöer. âą Den fungerar som en motiverande kraft för att skydda naturen. âą Med aktiva pedagoger blir utevistelsen en effektiv metod för att nĂ„ upp till lĂ€roplanen. LĂ„t den hĂ€r boken bli en bekrĂ€ftelse pĂ„ det ni kanske redan vet, eller tror er veta, men framför allt en hjĂ€lp att planera verksamheten sĂ„ att den ger varje barn en god start i livet. Anders Ohlsson, Ărebro 2015
10
1.âUtomhuspedagogik
Vad Àr utomhuspedagogik? Utomhuspedagogik Àr ett tvÀrvetenskapligt forsknings- och utbildningsomrÄde som bland annat innebÀr: ⹠att lÀrandets rum flyttas ut till samhÀllsliv, natur- och kulturlandskap ⹠att vÀxelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas ⹠att platsens betydelse för lÀrandet lyfts fram (Szczepanski 2012). Utomhuspedagogik vill vara ett komplement till den traditionella pedagogiken och betonar att upplevelser i den miljö som omger oss ska utgöra en bas för inlÀrning. Utomhusmiljön Àr en stÀndigt aktuell kunskapskÀlla. HÀr finns ett rikt material för sÄvÀl historiska tillbakablickar som studier av nutid och framtid inom olika ÀmnesomrÄden (Szczepanski 2012). Att vistas ute med barnen Àr en sak. Att anvÀnda utevistelsen till att nÄ upp till lÀroplanens mÄl och som verktyg för att stimulera barnens utveckling och inlÀrning en helt annan. MÄnga pedagoger Àr ute med barnen för att de vet att barnen mÄr bra av att vistas ute. En del Àr ute med barnen för att de leker sÄ bra dÄ. TyvÀrr har mÄnga missat möjligheten att anvÀnda utevistelsen som ett verktyg för att nÄ upp till mÄlen. Genom ett utomhuspedagogiskt perspektiv kan man göra utevistelsen till en metod för att uppfylla lÀroplanens mÄl och riktlinjer.
11
1. utomhuspedagogik
Varför? NÀr? Var? FRà GORNA Hur? Vad? Vem? UPPLEVELSEN Se Höra KÀnna SINNENA Lukta Smaka FrÄgorna och sinnena skapar en upplevelse i alla miljöer = utomhuspedagogik.
Hur lÀr vi? Sex trogna tjÀnare jag har. Allt har jag lÀrt av dem. De heter varför, nÀr, var, hur, vad och vem.
Orden Àr Rudyard Kiplings, en författare som fick Nobelpriset i litteratur 1907. Han levde i Indien mellan 1865 och 1936 och var en stor filosof. Men kanske Àr han ÀndÄ mest kÀnd som författaren till Djungelboken. Kipling menade att det bÀsta sÀttet att vÀcka nyfikenhet och lÀra sig hur allt fungerar Àr att alltid ifrÄgasÀtta och aldrig ta nÄgot för givet. Med hjÀlp av frÄgor kan vi skapa ett intresse för naturen och hur allt fungerar. I det dagliga mötet med barnen krÀvs det att pedagogen har en viss kunskapsbas för att kunna stÀlla rÀtt frÄgor. Men det viktigaste Àr trots allt inte att veta allt om allt utan att pÄ ett bra sÀtt kunna stÀlla frÄgor som för barnen framÄt i sin kunskap och framför allt vÀcker ett intresse för att lÀra sig. Att kÀnna att man inte kan sÄ mycket om naturen fÄr inte hindra oss frÄn att gÄ ut. Det enda som krÀvs Àr nyfi12
1. utomhuspedagogik
kenhet, ett intresse och en förmÄga att förmedla en glÀdje i att varje dag kunna upptÀcka nÄgot nytt ute med barnen. Och att det aldrig tar slut! Att kunna inspirera barn gör man genom att utmana och stÀlla frÄgor om saker som Àr aktuella för dem just nu. Vi lÀr genom att reflektera över saker vi stöter pÄ och saker som intrÀffar. Ett barn kastar en sten i vattnet och ser att det blir ringar och att det hörs ett plopp. Barnet kastar en till sten och kan konstatera att det blir ringar igen och att det hörs ett nytt plopp. à terigen kastar barnet en sten och konstaterar att nÀr man kastar en sten i vattnet sÄ blir det ringar och det hörs ett plopp. Barnet har nu lÀrt sig att det blir ringar nÀr man kastar saker i vattnet. NÀsta steg kanske blir att kasta olika tunga stenar och upptÀcka att ploppet blir olika.
Görande>Skeende>Reflektion>LĂ€rande Visa pĂ„ sammanhang En stor förĂ€ndring i pedagogiken skedde pĂ„ 70-talet dĂ„ man började anvĂ€nda luppar. IstĂ€llet för att utgĂ„ frĂ„n bilder pĂ„ djur och vĂ€xter stod barnens egna upplevelser i centrum. De fick krypa ner pĂ„ marken och utforska naturen med sina sinnen och de fick samla, sortera och jĂ€mföra. (ĂnggĂ„rd 2014)
I lÀrandet Àr det viktigt att kunna sÀtta in allt i ett sammanhang. Under mina första Är som förskollÀrare hade jag som ambition att allt jag tog upp med barnen skulle in i ett kretslopp. Det kunde ibland vara svÄrt att fÄ till men pÄ nÄgot sÀtt lyckades det och ofta med barnens hjÀlp. Det hÀr arbetssÀttet mynnade ut i tillverkningen av en kÀnnskapsduk som bestÄr av tvÄ sidor. PÄ ena sidan finns ett vÀldigt enkelt kretslopp och pÄ den andra sidan finns en mindmap med Rudyard Kiplings sex vÀnner (frÄgorna) och dessutom en ring med en ramsa/sÄng och en med en aktivitet. Ordet kÀnnskap har jag 13
1. utomhuspedagogik
hÀmtat frÄn Isbergs bok FÀrd (Isberg 1995). KÀnnskap kan man sÀga Àr en fördjupad kunskap dÀr man har anvÀnt fler Àn ett sinne för att lÀra kÀnna sin kunskap. KÀnnskap kan man inte fÄ genom att lÀsa en bok utan man mÄste uppleva och ta in med alla sinnen.
Blommor och gröna vÀxter
VÀxtÀtare
Nedbrytare
KöttÀtare
Vad? Ramsa/ sÄng
Att göra
Var?
Art?
Vem?
Hur? Varför?
14
NĂ€r?
1. utomhuspedagogik
Kretsloppet Kretsloppet pĂ„ kĂ€nnskapsduken bestĂ„r av blommor och gröna vĂ€xter, vĂ€xtĂ€tare, köttĂ€tare och nedbrytare. Börja med att introducera de olika grupperna för barnen. Tala om vad begreppen innebĂ€r och ge exempel eller lĂ„t barnen komma med förslag. Börja till exempel med blommor och gröna vĂ€xter. Alla fĂ„r gĂ„ och hĂ€mta nĂ„got som de tycker passar in och lĂ€gga pĂ„ duken. NĂ€sta steg blir att tillsammans med barnen fundera pĂ„ vem det Ă€r som Ă€ter det som de hĂ€mtat. Kanske kommer ett barn pĂ„ idĂ©n att maskar Ă€ter löven som ligger dĂ€r. Det innebĂ€r att vi nu kan ge oss ut pĂ„ maskjakt tillsammans. NĂ€r vi har hittat masken blir svĂ„righeten att bestĂ€mma om masken Ă€r en vĂ€xtĂ€tare eller en nedbrytare. HĂ€r fĂ„r man förklara skillnaden och det enklaste Ă€r att sĂ€ga att vĂ€xtĂ€tare Ă€ter sĂ„dant som lever och nedbrytare tar sĂ„dant som Ă€r dött och ligger pĂ„ marken. Med hjĂ€lp av den ledtrĂ„den kan barnen konstatera att masken Ă€r en nedbrytare. Det hĂ€r innebĂ€r att vi nu har fĂ„tt vĂ„rt första kretslopp. LövâMask.
Förslag pĂ„ vad de olika grupperna kan vara: âą Blommor och gröna vĂ€xter â Blad, blommor, frukt och nötter m.m. âą VĂ€xtĂ€tare â Djur som Ă€ter vĂ€xter, t.ex. sniglar/snĂ€ckor, harar, rĂ„djur, insekter (spĂ„r som spillning eller gnag). âą KöttĂ€tare â Djur som Ă€ter fĂ€rskt kött, t.ex. rovfĂ„glar, rovdjur, mĂ€nniÂskor, spindlar (spĂ„r som fjĂ€drar och spillning). âą Nedbrytare â Djur och andra organismer som Ă€ter dött kött och döda vĂ€xter, t.ex. svampar, insekter, maskar och grĂ„suggor. Nu vĂ€nder vi pĂ„ duken och tar med oss masken som vi placerar mitt pĂ„ duken. Runt masken finns nu frĂ„gorna Vad? Var? NĂ€r? Hur? Var för? Vem? och dessutom finns ocksĂ„ tvĂ„ ytterligare ringar dĂ€r det stĂ„r Ramsa/sĂ„ng och Att göra. Varje frĂ„ga har en fĂ€rg och barn Ă€r mĂ€stare pĂ„ att lĂ€ra sig vilken frĂ„ga som har vilken fĂ€rg. Efter ett tag kan de âlĂ€saâ och Ă€r ivriga pĂ„ att vara med och stĂ€lla sĂ„ mĂ„nga frĂ„gor som de kommer pĂ„ om masken i det hĂ€r fallet.
15
1. utomhuspedagogik
âą âą âą âą âą
Vad Ă€r det för sorts mask? Vad Ă€ter masken? Var bor masken? Var sover masken? NĂ€r sover masken? NĂ€r Ă€ter masken? Hur förökar sig maskar? Hur tar sig masken fram? Varför finns masken? Varför ligger det döda maskar pĂ„ vĂ€gen nĂ€r det har regnat? âą Vem Ă€r maskens fiende? Vem har nytta av masken? FrĂ„gor föder nya frĂ„gor och barn Ă€r vĂ€ldigt duktiga pĂ„ att stĂ€lla kluriga frĂ„gor. De övriga ringarna Ramsa/sĂ„ng och Att göra blir en fortsĂ€ttning pĂ„ exemplet masken och hĂ€r kan man vĂ€lja en ramsa eller sĂ„ng som finns om en mask eller göra en ny tillsammans med barnen. Aktivitet kan vara en lek eller ett experiment. Maskramsa Masken kryper i sitt land Ăgonlös och utan tand. Staren kommer pĂ„ visit Maskens mamma ropar smit! Experiment Ett spĂ€nnande experiment Ă€r att lĂ€gga masken pĂ„ ett papper och lyssna. Det hörs ett skrapande nĂ€r masken rör pĂ„ sig och tittar man med en lupp kan man se att det finns smĂ„ borst/hĂ„rstrĂ„n pĂ„ masken som hjĂ€lper den att ta sig fram. Maskkull En Ă€r stare som ska försöka ta de andra som Ă€r maskar. Maskarna för söker undvika att bli tillfĂ„ngatagna men nĂ€r staren tar dem mĂ„ste de lĂ€gga sig ner. Maskarna kan bli rĂ€ddade om nĂ„gon hoppar över dem. Leken hĂ„ller pĂ„ tills alla Ă€r tillfĂ„ngatagna eller tills staren blir trött, dĂ„ byter man stare.
16
1. utomhuspedagogik
Sinnena Allt vi lÀr oss lÀr vi oss med hjÀlp av vÄra sinnen. Sinnena Àr det verktyg med vilket vi kan ta in allt vi möter. HjÀrnan tolkar sedan det sinnena tar in och tack vare vÄr erfarenhet kan hjÀrnan bestÀmma sig för vad det Àr sinnet har hÀmtat in. KÀnner vi att det luktar rök kan vÄr hjÀrna snabbt rÀkna ut att det till exempel brinner eller att nÄgon röker. Sinnena har stor betydelse för inlÀrningen och att fÄ trÀna dem Àr en viktig del i vardagen. Idag har jag varit ute i friska luften sÄ lÀnge att jag Àr helt slut Àr ett uttryck som skulle kunna stÀmma men som egentligen Àr helt fel. Det Àr tack vare den friska luften som man orkar ta sig in igen. Det man blir trött av Àr alla sinnesstimuli som flödar mot oss nÀr vi Àr ute. Sinnesintryck strömmar mot oss hela tiden vilket gör oss trötta. HjÀrnan fÄr arbeta pÄ högvarv för att kunna sÄlla ut vad den ska reagera pÄ och hur. Ju mer vi vistas ute, desto mer van blir hjÀrnan av att bearbeta sinnesintrycken och kan dÀrmed vÀlja bort sÄdant som inte Àr av betydelse. Det gör att hjÀrnan och hela kroppen upplevs som piggare. De flesta brukar tycka att det Àr en skön trötthet som infinner sig efter en utevistelse. Man kÀnner sig nöjd. Om vi nu lÀr oss allt med hjÀlp av vÄra sinnen och utevistelsen innebÀr att sinnena fÄr jobba pÄ högvarv borde det vÀl vara naturligt att tÀnka sig att nÀr vi vistas ute finns möjlighet till konstant inlÀrning. 80 procent av alla sinnesintryck sker idag via synen. Det innebÀr att synen Àr det sinne som trÀnas mest. Doften Àr det sinne som troligtvis har det bÀsta minnet. Alla har sÀkert kommit till en plats dÀr det luktar som det gjorde nÀr man var barn. Kanske vÀcks minnen frÄn nÀr du var hos din mormor till liv dÄ du kÀnner en viss doft? MÄnga barn har gjort den tuffa upplevelsen att brÀnna sig pÄ en spisplatta. Har man gjort det en gÄng hÄller man sig oftast ifrÄn spisen i fortsÀttningen. Att anvÀnda sinnena i vardagen stimulerar barnens inlÀrning pÄ bÀsta möjliga sÀtt. HÀr har du som pedagog en viktig roll att ge barnen möjlighet att trÀna alla sina sinnen. 17
Den hĂ€r boken visar vad du som pedagog i förskolan kan göra för att skapa en god utomhuspedagogik. HĂ€r finns mĂ€ngder av handfasta tips kring hur du med hjĂ€lp av olika lekar och verktyg â och naturens resurser â kan stimulera barnens fantasi och lust att lĂ€ra. Allt med utgĂ„ngspunkt i de olika Ă„rstiderna. Boken ger dig möjlighet att anvĂ€nda utevistelsen till att uppfylla lĂ€roplanens mĂ„l och att stimulera barnens utveckling och lĂ€rande. Författaren Anders Ohlsson har arbetat som förskollĂ€rare sedan 1986, varav elva Ă„r inom I Ur och Skur. Han ligger bakom hemsidan www.utikuligt.se och har skrivit flera böcker om barns utevistelse. Gothia Fortbildning gör anvĂ€ndbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss pĂ„ gothiafortbildning.se.
ISBN 978-91-7205-989-4
9
789172 059894
Anders Ohlsson
Att vistas utomhus ger mĂ„nga fördelar â barnen mĂ„r bĂ€ttre och det finns goda förutsĂ€ttningar för ökat lĂ€rande.
Utomhuspedagogik
Utomhuspedagogik
Utomhuspedagogik Utveckling och lÀrande i naturen Anders Ohlsson