Page 1

Geografi

SVERIGE

EUROPA LÄRARBOK LÄRARBOK

Geograf i

GR UN DB OK

S V E R IG E

E U R O PA

Katarina Olsson • Ing

rid Åsgård

Katarina Olsson • Ingrid Åsgård

Geografi Europa lärarbok omslag.indd 1

2013-11-26 16:53


16

Kopieringsunderlag © 2013 Natur & Kultur PULS Geografi 4–6 Europa, Lärarbok ISBN 978­91­27­42546­0

PULS_Geografi_4-6_Europa_Lararbok_1-102.indd 16

2013-11-26 16:01

E: enkla och till viss del underbyggda C: utvecklade och relativt väl underbyggda A: välutvecklade och väl underbyggda E: enkla samband C: förhållandevis komplexa samband A: komplexa samband E: i huvudsak C: relativt väl A: väl E: i huvudsak C: relativt väl A: väl E: enkla C: utvecklade A: välutvecklad E: i huvudsak fungerande C: relativt ändamålsenligt A: ändamålsenligt och effektivt E: grundläggande C: goda A: mycket goda E: med viss säkerhet C: med relativt god säkerhet A: med god säkerhet E: enkla och till viss del underbyggda C: utvecklade och underbyggda A: välutvecklade och väl underbyggda E: enkla och till viss del underbyggda C: utvecklade och underbyggda A: välutvecklade och väl underbyggda

I resonemang beskriva samband mellan natur- och kulturlandskap

Kan använda geografiska begrepp på ett fungerande sätt

Kan undersöka omvärlden och använda kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett fungerande sätt

Kan föra resonemang om olika källors användbarhet

Använda kartor och enkla geografiska verktyg vid fältstudier

Har kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi

Kan beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt

Kan föra resonemang om hållbar utveckling och ge förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen

Kan föra resonemang om orsaker till/ konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor och ge förslag på hur det kan förbättras

E: grundläggande C: goda A: mycket goda

Har kunskaper om natur- och kulturlandskap

Kan föra resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få

Betygssteg

Kunskapskrav

Bedömningstabell geografi

Namn: _______________________________


Att arbeta med PULS Geografi Europa Välkommen till PULS Geografi 4–6 Europa! I skolämnet geografi läser vi naturgeografi och kulturgeografi, vi studerar hur det ser ut i olika områden och på vissa platser och varför det ser ut just så. Vi läser också om hur människorna lever och arbetar. Att lära sig geografiska begrepp, namn på platser och att kunna lokalisera på kartor är grundläggande förutsättningar för att utveckla en medvetenhet om sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara. Puls Geografi Europa grundbok garanterar centralt innehåll. Lärarboken följer grundboken uppslag för uppslag och ger exempel på hur varje kapitel kan introduceras. I arbetsboken finns uppgifter som kan hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper och förmågor som beskrivs i kunskaps­ kraven. Men arbetsformer och arbetssätt i undervisningen måste du som lärare själv bestämma, med hänsyn till de övergripande målen och riktlinjerna i läroplanens första del (kapitel 2) där inriktningen på skolans arbete anges. Varje skola, varje undervisningsgrupp och varje elev är unik. Att anpassa undervisningen till elevgruppen och de enskilda eleverna, kan bara ansvarig lärare göra. Det förutsätter en bred uppsättning av strategier och varierade arbets­ former – verktyg som är medvetet valda utifrån en analys av nationella mål och den egna elevgruppens behov. Våra erfarenheter visar att det sällan är framgångsrikt att vanemässigt göra som man alltid gjort eller att planlöst välja arbetssätt. Katarina Olsson Ingrid Åsgård

Kursplanen och läroplanen är grunden för undervisningen I den nationella kursplanen för geografi anges det centrala innehållet som undervisningen ska innehålla. När man planerar undervisningen måste detta beaktas i en progression som passar elevgruppen. Det centrala innehållet blir utgångs­ punkten vid planeringen av undervisningen. Men samtidigt måste även de förmågor och de kunskaper som eleverna ska ges möjlighet att utveckla under arbetet fastställas. I skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal, och slutligen i betygen i årskurs 6, ska elevens kunskaper och förmågor bedömas i förhållande till det som i kursplanen beskrivs som ämnets syfte och kunskapskrav. Därför måste varje lärare inför varje arbetsområde bestämma vilka förmågor och kunskapskrav som eleverna ska bli bedömda på, och hur de ska kunna visa sina kunskaper. De arbetssätt, uppgifter och strategier som ska användas måste medvetet väljas för att eleverna ska få de bästa förutsättningarna att nå kunskaps­ kraven. Viktiga framgångsfaktorer är att i under­ visningen fokusera på det som är väsentligt och att tydligt förklara och illustrera vad det är eleverna ska lära sig. Med detta i fokus blir det också lättare att ge eleverna kontinuerlig feedback och att i slutänden bedöma eleverna rättvist.

Kunskaper och förmågor Från och med 1 juli 2011 gäller kursplanerna i Lgr 11. De inleds för varje ämne med motiven till varför detta ämne är viktigt i skolan. Så här motiveras ämnet geografi:

3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.

17

PULS_Geografi_4-6_Europa_Lararbok_1-102.indd 17

2013-11-26 16:01


Därefter kommer en text om ämnets syfte som vänder sig direkt till dig som lärare. Den beskriver vad undervisningen ska leda till och ger därmed också vägledning om hur undervisningen ska läggas upp. Texten beskriver att eleverna ska få möjligheter att utveckla kunskaper och förmågor inom en rad områden. Beskrivningen avslutas med ett antal långsiktiga mål med förmågor som eleverna ska ges förutsättningar att utveckla. Dessa förmågor ligger till grund för formuleringarna i ämnets kunskapskrav, som eleverna ska bedömas mot (Lgr 11 s. 159–160).

Centralt innehåll

• Vilket eller vilka kunskapsområden ska behandlas? • Vilket centralt innehåll ska behandlas? • Vilka förmågor ska eleverna ges tillfälle att träna och utveckla? • Vad ska bedömas? • Vilka arbetssätt ska användas? • Vilka strategier och verktyg ska eleverna ges? • Hur ska eleverna visa vad de lärt sig? • Hur ska arbetet utvärderas? Här följer ett exempel på hur grundbokens kapitel Europa i världen kan planeras utifrån följande utgångspunkter:

I kursplanen för geografi beskrivs vidare det centrala innehåll som undervisningen ska inne­ hålla. För årskurserna 4–6 är det centrala innehållet indelat i tre kunskapsområden: Livsmiljöer, Geografins metoder, begrepp och arbetssätt samt Miljö, människor och hållbarhetsfrågor (Lgr 11 s. 161–162).

Kunskapsområde – Livsmiljöer

Planering och genomförande av undervisningen

Kunskapsområde – Geografins metoder, begrepp

Skolverket har gett ut allmänna råd som handlar om hur lärare bör planera och genomföra under­ visningen utifrån de nya läroplanerna och kurs­ planerna. Råden handlar även om hur lärare bör tillämpa kunskapskraven vid bedömningen och betygssättningen samt hur rektorn kan stödja en likvärdig bedömning på skolan och hur huvudmannen kan stödja en likvärdig betygs­ sättning mellan skolorna. Det finns även råd som rör uppföljning och dokumentation som relaterar både till undervisningen och till det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. De allmänna råden går att ladda ner från Skol­ verkets hemsida. Där finns förklaringar och kommentarer som ger en god förståelse av hur undervisningen kan och bör planeras, genomföras och följas upp (Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen s. 11–32).

Centralt innehåll:

•   Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras  av människans markutnyttjande och naturens egna processer. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur. •   De europeiska landskapen. Processen bakom samt deras  utmärkande drag och utbredning.

och arbetssätt Centralt innehåll:

•   Namn och läge på vatten, berg, slätter och städer. •   Topografiska och tematiska kartor. •   Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa,  skriva och samtala om geografi.

Kunskapsområde – Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Centralt innehåll:

•   Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön  och bidra till en hållbar utveckling.

Struktur och dokumentation i planeringen För att tydliggöra vad ett arbetsområde avser att innehålla och vilka kunskaper och förmågor eleverna ska få möjlighet att utveckla kan följande frågor vara till hjälp vid planering och genomförande av undervisningen.

18

PULS_Geografi_4-6_Europa_Lararbok_1-102.indd 18

2013-11-26 16:01


Arbetsområde Europa i världen

Innehåll

Förmågor som ska tränas

Arbetsformer och verktyg

Redovisning och feedback

Namn och utbredning

Utforska och lokalisera

Klimat

Beskriva och förklara

Föreläsning, arbete i helklass, i grupp, enskilt arbete

Natur

Använda kartor

Nyckelord, Kartor

Genomförda arbetsuppgifter ur lärarhandledning, i arbetsbok, arbetsblad fältstudier

Naturresurser

Förstå och använda geografiska begrepp

Tabeller Diagram

Förstå och beskriva samband, skillnader och likheter

Muntligt, skriftligt med bilder, tabeller, diagram eller på annat sätt redovisa kunskaper, reflektioner och slutsatser Deltagande i diskussioner Slutprov Kontinuerlig feedback på elevens tankar och resultat Kontinuerligt beaktande av elevernas feedback på undervisningens innehåll, arbetssätt och tempo

Upptakt Lektion x–x

Vad vet vi redan om kontinenter och världsdelar?

Reflektera, beskriva, diskutera

Gemensam lärarledd genomgång. Enskilt arbete, arbete i par eller grupp

Vad vet vi redan om Europa?

Strukturera (likheter och skillnader)

Tankekarta/minnesanteckningar

Europas läge och utbredning.

Disposition på tavlan Muntlig redovisning utifrån nyckelord i minnesanteckningar

Arbetsuppgifter s. 8–9 i arbetsboken

Använda kartor (lokalisera)

Europa i förhållande till andra världsdelar. Genomgång av rubriker och bilder i grundboken s. 16–27. Vad skulle vi vilja veta mer om? Hur ska vi arbeta? Lektion x–x

Naturtyper i Europa, övergripande

Förstå och använda centrala begrepp – använda kartor, lokalisera

Gemensam lärarledd genomgång. Enskilt arbete, arbete i par eller grupp

Se och beskriva samband (klimattyp)

Nyckelord

Berg i Europa

Använda kartor

s. 20–21 i grundboken

Se och förklara samband (unga–gamla berg)

Gemensam lärarledd genomgång. Enskilt arbete, arbete i par eller grupp

Klimat s. 18–19 i grundboken

Lektion x–x

Förstå och använda centrala begrepp

Bestäm redovisningsformer tillsammans med eleverna

Tematiskt karta Arbetsuppgifter s. 10 i arbetsboken Bestäm redovisningsformer tillsammans med eleverna

Tematisk karta Blindkarta Nyckelord Arbetsuppgifter s. 11 i arbetsboken

Lektion x–x

Floder i Europa

Använda kartor

s. 22–23 i grundboken

Beskriva och förklara (flodens lopp) Reflektera (problem– möjligheter–naturligt– människan) Förstå och använda centrala begrepp

Lektion x–x

Slätter i Europa

Använda kartor

s. 24–25 i grundboken

Se samband(klimat– växtlighet)

Gemensam lärarledd genomgång. Enskilt arbete, arbete i par eller grupp

Bestäm redovisningsformer tillsammans med eleverna

Tematisk karta Blindkarta Nyckelord Argumenterande text/samtal om det viktiga vattnet Arbetsuppgifter s. 12 i arbetsboken Gemensam lärarledd genomgång. Enskilt arbete, arbete i par eller grupp

Bestäm redovisningsformer tillsammans med eleverna

Tematisk karta

Beskriva och och reflektera (människans användning)

Blindkarta

Förstå och använda centrala begrepp

Reflekterande text/samtal om uppodling av slätterna

Nyckelord

Arbetsuppgifter s. 13 i arbetsboken Lektion x–x

Städer i Europa s. 26–27 i grundboken

Reflektera, se samband, likheter och skillnader

Gemensam lärarledd genomgång. Enskilt arbete, arbete i par eller grupp

Förstå och använda centrala begrepp

Kartstudier

Bestäm redovisningsformer tillsammans med eleverna

Faktasök Arbetsuppgifter s. 14–15 i arbetsboken

19

PULS_Geografi_4-6_Europa_Lararbok_1-102.indd 19

2013-11-26 16:01


Elevuppgifter I arbetsboken och lärarhandledningen finns många uppgifter som syftar till att ge eleverna en gedigen kunskapsgrund. Uppgifterna tränar eleverna i att utveckla de kunskaper och förmågor som uttrycks i läroplanen och kursplanen. Uppgifter som tränar olika förmågor: • Utveckla (och visa) kunskaper om geografiska förhållanden, mänskliga verksamheter, av naturen framkallade processer. • Göra jämförelser mellan olika platser, regioner och levnadsvillkor. • Få medvetenhet om (och kunna beskriva) de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara. • Utveckla (och kunna visa) kunskaper om hur människa natur och samhälle samspelar. • Tolka och bedöma konsekvenser av förändringar i naturen och för människors levnadsvillkor. • Utveckla kunskaper om kartor och kunna använda dem. • Kunna (visa och redovisa) viktiga namn, läges­ och storleksrelationer. • Göra geografiska analyser och dra slutsatser. • Presentera resultat med hjälp av geografiska begrepp. • Utveckla (och kunna visa) kunskaper om varför intressekonflikter uppstår. • Utveckla (och kunna visa) kunskaper om hur vi kan påverka framtiden. Mycket av arbetet kan göras i klassrummet, men fältstudier har också en viktig roll i under­ visningen.

Att formulera egna uppgifter Nedanstående uppställning är tänkt som en hjälp för utformning av egna arbetsuppgifter. Förmågor att utveckla

Exempel på frågeformuleringar

Förstå och använda begrepp

Beskriv, Förklara, Berätta

Redovisa

Beskriv, Berätta, Visa, Räkna upp

Utforska, söka, samla

Ta reda på, Var, När, Hur, Varför

Värdera

Vad tycker du, Hur viktigt är, Vilken är den bästa lösningen

Göra jämförelser

Jämför och beskriv, Se skillnader och likheter, Vad är lika/olika, Varför är det så, För- och nackdelar, Förr – i dag – i framtiden

Se sammanhang och samspel

Hur påverkar, Hur hänger x och y ihop, Varför, Vad hände/händer när

Göra analyser

Undersök, Vad kan x vara ett tecken på

Dra slutsatser

Vad betyder, Varför är, Vad händer om, Varför är det viktigt att

Tolka

Vad betyder, Varför

Använda geografiska källor

Slå upp, Använd tabell, karta, hemsidor, böcker osv.

Reflektera och kommunicera

Vad kan du om, Vad är viktigt att kunna, Vad tror du, Vad tycker du, Argumentera för/emot, Motivera

Prov för bedömning och prov för inlärning Många elever pluggar hårt dagarna innan ett prov. De försöker att lagra så mycket de kan för att vid provtillfället kunna redovisa sina ”kunskaper”. Men har det verkligen blivit kunskaper som sitter kvar? För några kanske, men inte för alla. Det händer inte sällan att lärare upptäcker att den kunskap som redovisades på provet är som bortblåst hos vissa elever några veckor senare. Läroplanens formulering om kunskapens olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, uppmärksammar vikten av att lära för livet och inte för provet. Det krävs stora insatser och skicklighet av läraren för att lägga upp undervisningen så att alla elever verkligen förstår och blir förtrogna med undervisningens innehåll och kunskapskravens förmågor. Eleverna är olika, de har olika lärstilar och strategier att minnas. Att därför tänka på att

20

PULS_Geografi_4-6_Europa_Lararbok_1-102.indd 20

2013-11-26 16:01


inte missgynna vissa elever och gynna andra, vid utformningen av prov och tester, är viktigt. Framgångsrikt, både för elevernas resultat och intresse för undervisningen, är att på olika sätt vara öppen och tydlig med vad som kommer att prövas och på vilket sätt. Många lärare har uppmärksammat den s.k. testeffekten som handlar om att upprepade tester är bra när det gäller att införliva och minnas det man lärt sig. Varje gång vi plockar fram något från långtidsminnet, lagras det in och befästs på nytt. Vi underlättar alltså förtrogenheten och färdigheterna genom att testa samma sak många gånger. Om man planerar ett slutprov på ett arbetsområde kan detta presenteras och användas redan innan man startar arbetet, under arbetets gång och i slutet. Att låta eleverna själva eller tillsammans med kamrater rätta sina prov fram till den dag då det slutliga provet kommer, hjälper till att bygga kunskapen. Det är mycket tillfredställande för såväl elever som lärare när eleven konstaterar – nu kan jag verkligen det här!

Viktiga ord Undervisningen i geografi ska enligt kursplanen bl.a. behandla centrala ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. I inledningen på varje kapitel finns i lärarhandledningen en lista med nyckelord som eleverna behöver kunna för att förstå texterna i grundboken. Längst ner på många av sidorna i grundboken finns några av nyckelorden förklarade och på s. 106–107 i grundboken finns en samlad förteckning med viktiga ord och förklaringar. Att återkommande träna på centrala ord och förstärka begreppsförståelsen är viktigt. I engelska tränar eleverna på glosor, och att på liknande sätt lära sig begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi bör vara återkommande moment. Tänk dock på att orden inte får verkligt liv förrän de uppträder i ett sammanhang (jfr Ingvar Lundbergs text s. 8). På s. 127–129 finns kopieringsunderlag med viktiga ord som då och då kan användas av eleverna för att kontrollera om de förstår olika begrepp. Att låta eleverna, enskilt eller i par, tillverka egna nyckelordstester liknande dem i kopieringsunderlagen, kan bli en rolig uppgift.

21

PULS_Geografi_4-6_Europa_Lararbok_1-102.indd 21

2013-11-26 16:01


Lgr 11

I lärarboken till PULS Geografi Europa finns fakta, tips och kommentarer till grundbokens texter. Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med en beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Geografi 4–6 Europa är upplagda.

I lärarboken får du: Konkret handledning till grundbokens uppslag. Tips på gemensamma diskussioner och aktiviteter. Kopieringsunderlag med blandade aktiviteter och uppgifter. Bedömningsunderlag och tabeller kopplade till kunskapskraven i Lgr 11. Stöd i arbetet med ord och begrepp för elever med svenska som andraspråk. Aktuell forskning om läsförståelse och faktatexter.

• • • • • •

PULS Geografi Europa 4–6 består av följande komponenter: Lgr 11

I arbetsboken till PULS Geografi Norden finns roliga och omväxlande

Geografi

uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

Geografi

SVERIGE EUROPA LÄRARBOK LÄRARBOK

EUROPA

direkt kopplade GRUNDBOK till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper

Geografi

eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna en kartbok för

ARBETSBOK

att kunna lösa vissa av uppgifterna.

Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Norden innehåller:

SVERIGE

EUROPA Lgr 11

I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande

Geografi betyder beskrivning av jorden Kartor Vi bor på Norra halvklotet Norden befolkas Nordens länder Hållbar framtid

Geografi

uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

NORDEN

direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.

I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Eleverna ska förklara orden

ARBETSBOK

och skriva in dem i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna en kartbok för att kunna lösa vissa av uppgifterna. Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller: Vad är geografi? Vår jord Jordytan förändras Kartor beskriver världen Vi bor i Sverige Sveriges natur Återanvändning Arbeta med Sveriges landskap

Geografi

I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

SVERIGE

direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågorna som finns beskrivna i kursplanen. I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Orden ska förklaras och skri-

ARBETSBOK

vas in i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna för att kunna lösa vissa av uppgifterna. Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller:

Nordpolen

Sverige

EUROPA

Haparanda AFRIKA 0°

EKVATORN

Umeå

Arbetsbok 1

Sydpolen

Vad är fysik och kemi? Material Ljud Vatten Blandningar Värme och kyla

Geografi

GRUNDBOK

Stockholm

I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna:

Göteborg

PULS Geografi – Norden PULS Geografi – Europa Malmö

GRUNDBOK

Geografi Geografi SVERIGE

SVERIGE

N

Ö

V

S

Ingrid Åsgård • Katarina

Olsson

ISBN 978-91-27-42226-1

Ingrid Åsgård • Katarina Olsson

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 422261

I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna:

SVERIG E

PULS Geografi Norden PULS Geografi Europa

EUROPA

GRUNDBOK

Geografi Geografi SVERIGE

NORDEN

N

Ö

V

S

Katarina Olsson

• Ingrid Åsgård

ISBN 978-91-27-42226-1

Katarina Olsson • Ingrid Åsgård

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 422261

I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna: PULS Geografi Sverige PULS Geografi Europa

GRUNDBOK

Katarina Olsson • Ingrid

Åsgård

Geografi SVERIGE

EUROPA

Katarina Olsson

• Ingrid Åsgård

ISBN 978-91-27-42542-2

Katarina Olsson • Ingrid Åsgård

Katarina Olsson • Ingrid Åsgård

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Katarina Olsson • Ingrid Åsgård

9 789127 425422

Grundbok

Arbetsbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter och fördjupningsuppslag. Finns även som digitalbok med inläst text.

Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42546-0

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 425460

Geografi Europa lärarbok omslag.indd 2

2013-11-26 16:53

9789127425460  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you