CAMILLA
Ulrika Rasmuson
CAMILLA
© 2017 Ulrika Rasmuson Omslagsdesign: BoD – Books on Demand Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 97 -91-77 5-037-3
Innehållsförteckning Kartongen 11 Pärmen 17 Graviditetstestet 25 Inför förlossningen 27 Klotter på ett vitt kuvert 31 Den första aningen 33 Brevväxlingen med professorn 43 Utomkvedshavandeskapet 65 PM till den första kretsen 67 Brevet till socialstyrelsen 79 Omsvängningen 93 Det större perspektivet 115 Camilla 129 Efterord 139 Tack 143 Personregister 145 Begreppsförklaringar 149
Lästips Längst bak i boken finns ett begreppsregister. För den läsare som är obekant med kemi och medicinska termer har jag försökt att underlätta läsningen genom att förklara de olika facktermer som förekommer i texten. Jag har också gjort ett personregister för att det ska bli lättare att orientera sig bland de personer som är nämnda i boken.
9
Kartongen Nu har jag i alla fall tagit fram kartongen. Efter 35 år, tre månader och nio dagar. Den har följt mig från lägenheten i Bergshamra, där allting började, till huset i Stocksund och sedan till Dalagatan. Här har den stått och vinglat högst uppe på garderobshyllan i drygt femton år. Jag känner ett stort massivt motstånd mot att börja gå igenom vad som finns i den. Fortfarande finns skammen, ska jag verkligen rota i det här igen, det är väl överspelat nu, så länge sedan. Jag vet ju fortfarande inte om det verkligen var som jag misstänkte, eller jag vill inte ens använda ordet misstänkte, fastän det var väl det jag gjorde, jag vill säga jag har ju fortfarande inte fått något klart svar på frågan, jag har ju bara ställt frågan, inte påstått eller misstänkt något. Tänk om jag varit helt fel ute hela tiden. Det har kanske kommit fram forskning som vederlagt mina misstankar som jag nu inte har, utan bara frågor som jag ställt. Fortfarande tvivlet, kan det verkligen vara möjligt, tänk om jag var helt fel ute? Skam. Det finns något annat också, i lådan, som skrämmer mig. Eller jag tror att den ligger där i alla fall. Den borde ligga där om jag inte minns helt fel. Dagboken. Anteckningarna jag skrev när jag kom hem från sjukhuset. Dagboken jag skrev som en livlina till verkligheten när jag var rädd att förlora förståndet. Eller snarare, när jag föll handlöst genom tillvaron och kämpade för att hitta fast mark eller något att hålla mig i. Genom att berätta och skriva ner vad som hänt blev det obegripliga verkligt. Jag var 29 år och jag kom hem till en lägenhet där det stod en barnvagn och väntade i hallen, tillsammans med några kartonger och påsar med barnkläder. Jag
11
minns att sakerna stod kvar i hallen länge, mig rörde det inte att de stod där, jag orkade bara inte ta itu med dem. Men andra tog illa vid sig, tyckte det var en obehaglig påminnelse. Men dagboken, hur ska jag kunna skriva rent den? Då måste jag ju läsa den, och det har jag aldrig gjort.
*
Idag vet alla vad mikrocephali är. Det är barn som föds med onormalt små huvuden och förkrympta hjärnor. Man tror att fosterskadan uppstår om mamman varit exponerad för zikaviruset som sprids med myggor. När Camilla föddes hade varken jag eller någon annan jag kände hört talas om anencephali. Det är när barn föds utan kranium och storhjärna. I inledningen till Peter Englunds bok Poltava beskrivs en episod som inträffade bara några dagar innan det stora slaget, som Sverige skulle komma att förlora, och som blev slutet på Sveriges stormaktsdrömmar. En av generalerna hade blivit varse att krutet som de svenska soldaterna använde hade blivit kraftlöst och att kulorna från musköterna ramlade ner på marken bara tjugo meter från skyttarna. Generalen rapporterade vad han sett för kungen, Karl XII, men kungen vägrade tro honom. En liten iakttagelse som kan ha varit helt ödesdiger. Hur skulle kungen ha kunnat tro på det? Då hade den svenska hären varit helt utlämnad, dömd på förhand. En liten detalj, en iakttagelse; hur får man kungen/makthavarna att lyssna, ta till sig och agera?
*
12