Issuu on Google+

Religion – helt enkelt

Lärarbok Börge Ring

4710367ot.indd 1

2012-06-07 08.56


4710367 inlaga med utfall.indd 269

Billdförtteckning    ()  ()  

Nette Lövgren Stefan Rothmaier/Dagens Nyheter Bridgeman/IBL Bildbyrå Shutterstock Shutterstock Shutterstock

2012-06-08 10.03

BILDFÖRTECKNING

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 3

Förord

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Dimograf, Polen 2012

Arbetet med lärarboken till Religion – helt enkelt har varit en utmaning, svårt och oerhört inspirerande. Många av er behärskar ämnet bättre än jag gör, men min förhoppning är att det ändå kan finnas en och annan tanke och idé att hämta här. Min ambition har varit att försöka spegla det vardagliga klassrumsarbetet så mycket som möjligt och ge praktiska tips och tankegångar som kan bära i det konkreta lärararbetet. Tanken med att lägga elevtext och lärarhandledning helt parallellt är att du ska slippa bära med dig mer än en bok (dator) till klassrummet. Lärarboken ska fungera som din egen helt och hållet, där det inte bara finns tips från mig utan också finns utrymme för dina egna anteckningar om innehåll och upplägg. Helt enkelt, en bok att känna sig trygg tillsammans med. Religion – helt enkelt svarar väl mot ämnesplanen och i denna Lärarbok finns återkommande hänvisningar till ämnesplanen, så att varje avsnitt du vill ta upp kan motiveras utifrån ämnesplanen. Fyra personer har i nämnd ordning läst och kommit med mycket värdefulla synpunkter på texten: Elisabeth Ring utifrån sin erfarenhet som utbildningssekreterare, Christopher Spångmark utifrån lärarperspektivet på Stockholms hotelloch restaurangskola, Anders Wigzell med en skarp redaktörsblick samt Per Granath Byrmo med en sista värdefull genomgång. Jag riktar ett stort och varmt tack till dem.

Kopieringsförbud

Börge Ring

ISBN 978-91-47-10367-6 © 2012 Börge Ring och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell, Per Granath Byrmo Formgivare: Nette Lövgren Bildredaktör: Nadia Boutani Werner Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

2012-06-13 07.25

Liber AB Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se 3

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 4

Innehåll

Islam 121 DEL 1 Muslimer i Sverige 122 DEL 2 Heliga texter 138 DEL 3 Högtider 140 DEL 4 Riktningar 142

Historisk översikt 144 DEL 5 Islam i samhället 146

Hej! 5

Hinduism 151 DEL 1 Hinduer i Sverige 152

Inledning 7

DEL 2 Heliga texter 164

ISBN 978-91-47-10368-3 © 2012 Börge Ring och Liber AB

DEL 1 Religion i Sverige 8

DEL 3 Högtider 166

DEL 2 Vad är religion? 14

DEL 4 Riktningar 169

Redaktion: Anders Wigzell, Per Granath Byrmo Formgivare: Nette Lövgren Bildredaktör: Nadia Boutani Werner Tecknare: Nette Lövgren Produktion: Thomas Sjösten

DEL 3 Identitet och kultur 18

Historisk översikt 170 DEL 5 Hinduismen i samhället 172

Etik och moral 31 DEL 1 Ett gott liv – dygdetik 32

Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

Buddhism 175

DEL 2 Olika former av etik 40

DEL 1 Buddhister i Sverige 176

DEL 3 Moraliska problem 44

DEL 2 Heliga texter 190

DEL 4 Ett gott samhälle 48

DEL 3 Högtider 192 DEL 4 Riktningar 194

Judendom 53

Historisk översikt 200 DEL 5 Buddhismen i samhället 202

DEL 1 Judar i Sverige 54 KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

DEL 2 Heliga texter 65 DEL 3 Högtider 68 DEL 4 Riktningar 72

Historisk översikt 74 DEL 5 Judendomen i samhället 76

Kristendom 79 DEL 1 Kristna i Sverige 80 DEL 2 Heliga texter 99 DEL 3 Högtider 101

Liber AB Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

2012-06-08 09.55

4710368 inlaga.indd 2

DEL 4 Riktningar 105

Historisk översikt 116 DEL 5 Kristendomen i samhället 118

2012-06-05 15.07

4710368 inlaga.indd 3

Fler sätt att se på livet 205 Humanism 206 Feminism 212 Det lite speciella 221 Sekt 221 Hjärntvätt 223 Jehovas vittnen 226 Mormonkyrkan 228 Kreationism 230 Rastafari 232 Satanism 236 New age 239 Avslutningsfrågan 243 Register 244 Bildförteckning 249

09.12 RELIGION HELT ENKELT2012-06-08 – ELEVBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 5

Innehålll Inledning 9

Islam 129

Fler sätt att se på livet 225

DEL 1 RELIGION I SVERIGE 13

DEL 1 MUSLIMER I SVERIGE 131

HUMANISM 227

DEL 2 VAD ÄR RELIGION? 19

DEL 2 HELIGA TEXTER 147

FEMINISM 233

DEL 3 IDENTITET OCH KULTUR 23

DEL 3 HÖGTIDER 151

DET LITE SPECIELLA 241

DEL 4 RIKTNINGAR 153

Sekt 241 Hjärntvätt 243 Jehovas vittnen 247 Mormonkyrkan 249 Kreationism 251 Rastafari 253 Satanism 257 New age 259

Etik och moral 35 DEL 1 ETT GOTT LIV – DYGDETIK 37

HISTORISK ÖVERSIKT 155 DEL 5 ISLAM I SAMHÄLLET 157

DEL 2 OLIK A FORMER AV ETIK 45 DEL 3 MORALISK A PROBLEM 49

Hinduism 161

DEL 4 ETT GOTT SAMHÄLLE 53

DEL 1 HINDUER I SVERIGE 163 DEL 2 HELIGA TEXTER 181

Judendom 57 DEL 1 JUDAR I SVERIGE 61 DEL 2 HELIGA TEXTER 73

DEL 4 RIKTNINGAR 185 HISTORISK ÖVERSIKT 187 DEL 5 HINDUISMEN I SAMHÄLLET 191

DEL 3 HÖGTIDER 77 DEL 4 RIKTNINGAR 81

Buddhism 193

HISTORISK ÖVERSIKT 83

DEL 1 BUDDHISTER I SVERIGE 195

DEL 5 JUDENDOMEN I SAMHÄLLET 85

DEL 2 HELIGA TEXTER 211 DEL 3 HÖGTIDER 213

Kristendom 87

DEL 4 RIKTNINGAR 215

DEL 1 KRISTNA I SVERIGE 89 DEL 2 HELIGA TEXTER 107

Litteraturlista 263 Register 265 Bildförteckning 269

HISTORISK ÖVERSIKT 221 DEL 5 BUDDHISMEN I SAMHÄLLET 223

DEL 3 HÖGTIDER 109 DEL 4 RIKTNINGAR 113 HISTORISK ÖVERSIKT 125 DEL 5 KRISTENDOMEN I SAMHÄLLET 127

2012-06-13 07.25

5

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 6

Hej!

5

I den här boken, Religion – helt enkelt, har jag försökt skriva enkelt, rakt och tydligt. Självklart presenteras flera religioner, allt från judendom till rastafari, men det finns även annat. I inledningskapitlet resonerar jag kring identitet, sexualitet, kultur och vad som kännetecknar livsåskådningar och livshållningar. I ett avsnitt får du fundera kring begreppet sekt och vad det kan betyda och även livshållningar som feminism och humanism beskrivs. I boken finns många frågor och tankar att ta ställning till. En återkommande fråga är: Vilka konsekvenser får svaren du ger för hur du vill leva? Det betonas i boken att alla livsåskådningar kan tolkas på olika sätt. Det finns exempelvis inte ett enda svar på hur en kristen eller muslim ska tro och leva, det finns många svar på det. Jag har låtit utövarna själva granska mina texter och få komma med synpunkter. Fyra personer har i nämnd ordning läst alla texter och kommit med mycket värdefulla synpunkter: Elisabeth Ring (utbildningssekreterare), Christopher Spångmark (lärare) och Anders Wigzell (redaktör) och Per Granath Byrmo (redaktör). Tack för all hjälp! Så önskar jag dig en givande läsning. Börge Ring PS. Tipsa din lärare om att det finns en lärarbok, en handledning, som är kopplad till denna bok. DS.

2012-06-08 09.55

4710368 inlaga.indd 4

2012-06-05 15.07

4710368 inlaga.indd 5

09.13 RELIGION HELT ENKELT2012-06-08 – ELEVBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 7

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK 2012-06-08 09.55

7


4710367 inlaga med utfall.indd 8

6

7 INNEHÅLL

Inledning ör 50 år sedan var praktiskt taget alla svenska medborgare medlemmar i Svenska kyrkan eller en frikyrka. Dessutom hängde staten och religionen ihop. Fram till 1952 gällde exempelvis lagen att en lärare måste vara medlem i kyrkan och omfatta en »evangelisk-luthersk« tro. En kristen som var katolik kunde inte vara lärare och självklart inte heller någon från andra religioner. År 1952 blev det tillåtet att lämna kyrkan och Sverige fick religionsfrihet. Idag finns all världens religioner representerade i Sverige och de enda som idag måste vara kristna är kungen och hans familj. Alla vi andra får tro precis vad vi vill.

I det här kapitlet kommer vi att ta upp: DEL 1: Statistik om religion i Sverige och lite om vad vetenskap är. DEL 2: Vad som är kännetecknande för religion. Något om fundamentalism och vad sekularisering är. DEL 3: Vad en människa är. Tankar kring identitet, kön och sexualitet. Kulturens betydelse för oss.

2012-06-08 09.55

4710368 inlaga.indd 6

2012-06-05 15.07

4710368 inlaga.indd 7

15.07 RELIGION HELT ENKELT2012-06-05 – ELEVBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 9

Inledning Normativ och deskriptiv religionsdefinition 9 Angående förslag till uppgifter och samtalsfrågor 9 Lite om dispositionen 11 INLEDNING DEL 1 Religion i Sverige 13 Statistik 13 Många grupper vem har rätt? 15 Kan vetenskapen tala om vem som har rätt? 15 Varför kan forskare vara oense? 15 Religionsforskning 15 Din uppfattning 17 INLEDNING DEL 2 Vad är religion? 19 Fundamentalism 21 Några centrala begrepp 21 INLEDNING DEL 3 Identitet och kultur 23 En människa 23 Vad är viktigast i livet? 23 Vad menas med identitet? 23 Fyra utgångspunkter 27 Kulturens betydelse 31

I ämnesplanen för religionskunskap sägs att undervisningen ska beröra: . religioner/livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv . identitetens relation till dessa . relationen till vetenskap . olika etiska begrepp, teorier och modeller . etiken i relation till kristendom, andra religioner/livsåskådningar Om ämnets syfte sägs i ämnesplanen: »Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.« Mot den bakgrunden tar både lärar- och elevboken avstamp i Sverige och det religiösa liv som finns här. Därefter följer tankar kring hur människans identitet påverkas av tro och övertygelse. I beskrivningen av religioner/livsåskådningar betonas att det aldrig finns ett enda svar på hur människor följer sin specifika övertygelse. Ämnesplanen framhåller vikten av att eleven ska ges förutsättningar att utveckla »Förmågan att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.« Om och om igen kommer detta att tas upp i boken. Den första delen av boken tar upp det religiösa landskapet i Sverige och elevens egen identitet i relation till religion/ livsåskådning/kultur. Kapitlet kan användas som inledning av kursen eller insprängt när det passar under kursens gång.

Normativ och deskriptiv reeligionsdefinittion I Religion – helt enkelt försöker jag dels förklara vad som är normativt i respektive religion, vad man bör, dels beskriva hur det är, deskriptivt. Det sker på ett enkelt plan. En återkommande tanke är att det finns flera spår i varje religion/livsåskådning. Det finns flera spår för hur det bör vara, men också för hur det är. Kanske räcker det med att stanna där, att konstatera att ingen religion har ett ansikte, ett uttryck och att det är det vi har att förhålla oss till. 2012-06-08 09.56

INLEDNING

9

Angående förslag tilll uppgiffteer occh samtalsfrågor I denna lärarhandledning finns en mängd förslag på samtalsfrågor, arbetsuppgifter och elevuppgifter, flera hundra till antalet. (Till det kommer närmare  Fundera på-uppgifter med hundratals frågor i elevboken.) I de uppgifter som rubriceras Förslag på elevuppgifter riktar jag mig direkt till eleven. I Förslag på uppgift riktar jag mig till dig som lärare. I Att samtala kring finns förslag till frågor och ämnen som du tillsammans med klassen eller elevgrupper kan utgå ifrån. De är ofta av reflektionskaraktär. Dessa tre typer av förslag på uppgifter och samtalsfrågor kompletterar de Fundera på-uppgifter som finns i elevboken. Det är ett av skälen till att lärarbok och elevbok ligger parallellt i denna lärarhandledning. I princip har jag prövat och använt alla förslag till samtalsfrågor och arbetsuppgifter i min egen undervisning. Kanske skulle en enda en reflektion, en enda fråga kunna återkomma till eleven genom hela kursen: Det svar du ger på frågor och reflektioner, vilka konsekvenser får det för ditt eget liv? Att blanda olika arbetsmetoder ser jag som den största framgångsfaktorn som lärare, där samtal i grupp, egna reflektioner, temaarbeten och föreläsningar sker i ett givande växelbruk. Men samtalet står i centrum, ett samtal som kan föras med hela klassen eller i mindre grupper. I det öppna samtalet föds, enligt min erfarenhet, de mest givande tankegångarna. Även när elever kommer med raljerande svar och påståenden ser jag det som en bra början. Min motfråga blir alltid: Hur menar du? Utveckla dina tankar. Att bli tagen på allvar kan vara både avväpnande och utvecklande.

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 10

6

7 INNEHÅLL

Inledning ör 50 år sedan var praktiskt taget alla svenska medborgare medlemmar i Svenska kyrkan eller en frikyrka. Dessutom hängde staten och religionen ihop. Fram till 1952 gällde exempelvis lagen att en lärare måste vara medlem i kyrkan och omfatta en »evangelisk-luthersk« tro. En kristen som var katolik kunde inte vara lärare och självklart inte heller någon från andra religioner. År 1952 blev det tillåtet att lämna kyrkan och Sverige fick religionsfrihet. Idag finns all världens religioner representerade i Sverige och de enda som idag måste vara kristna är kungen och hans familj. Alla vi andra får tro precis vad vi vill.

I det här kapitlet kommer vi att ta upp: DEL 1: Statistik om religion i Sverige och lite om vad vetenskap är. DEL 2: Vad som är kännetecknande för religion. Något om fundamentalism och vad sekularisering är. DEL 3: Vad en människa är. Tankar kring identitet, kön och sexualitet. Kulturens betydelse för oss.

2012-06-08 09.56

4710368 inlaga.indd 6

2012-06-05 15.07

4710368 inlaga.indd 7

15.07 RELIGION HELT ENKELT2012-06-05 – ELEVBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 11

Lite om disposittionen Utgångspunkten är Sverige. Det har fått styra framställningen. Bortsett från de två inledande kapitlen och det avslutande kapitlet har alla kapitel exakt samma uppbyggnad, med syftet att skapa trygghet och igenkännande. Det bör också öppna för jämförelser. Alla kapitel är indelade i numrerade delar vilket möjliggör att dels bara läsa valda delar, dels lättare kunna ge instruktioner och avgränsade läxor. Kursen är kort och jag ser det som en omöjlig uppgift att hinna med hela boken, men med hjälp av de numrerade avdelningarna blir det enklare att göra ett urval. Återkommande i lärarboken är hänvisningar till ämnesplan och betygskriterier. Varje religions kapitel i elevboken inleds med ett bildcollage. Förklarande texter till dessa bilder finns i lärarboken. ● FÖRSLAG PÅ GENOMGÅENDE UPPGIFT

Här finns flera alternativ: 1. Bildcollaget kan ligga till grund för en hemuppgift. Eleven får ta reda på och förklara motiven på bilderna. 2. Bildcollaget kan bli en skrivning. 3. Bildcollaget kan fungera som sammanfattning. 4. Bildcollaget kan ifrågasättas. Vad är det för väsentliga delar som fattas? På detta sätt får eleven möjlighet att visa sina kunskaper.

2012-06-08 09.56

INLEDNING

11

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 12

8

Statistik 2010

INLEDNING DEL 1

9

Samfund

Det är förbjudet att föra statistik över människors tro i Sverige, så det är svårt att veta exakt hur det är. Men det finns statistik över de religiösa grupper som får statliga bidrag. Den här statistiken ger en bild av det mångreligiösa Sverige. Några grupper saknas. Det kan bero på att de inte fått eller velat få bidrag från staten. Svenska kyrkan, som har drygt 7 miljoner medlemmar, finns heller inte med eftersom den inte får bidrag utan finansieras genom kyrkoavgift som betalas via skattsedeln.

3 189 2 810 4 920 1 916 44 717 14 521 110 000 9 039 5 830 47 900

INLEDNING DEL 1 RELIGION I SVERIGE

INLEDNING DEL 1 RELIGION I SVERIGE

Religion i Sverige

Antal medlemmar

Anglikanska kyrkan ELM Bibeltrogna Vänner Estniska evangelisk-lutherska kyrkan Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan Evangeliska fosterlandsstiftelsen Frälsningsarmén Islamiska församlingar Judiska församlingar Metodistkyrkan Evangeliska Frikyrkan Ortodoxa och österländska kyrkor - Armeniska ortodoxa kyrkan - Bulgariska ortodoxa kyrkan - Eritreanska ortodoxa kyrkan - Estniska ortodoxa kyrkan - Etiopiska ortodoxa kyrkan - Finska ortodoxa kyrkan - Grekisk ortodoxa kyrkan - Koptiska ortodoxa kyrkan - Makedoniska ortodoxa kyrkan - Rumänska ortodoxa kyrkan - Ryska ortodoxa kyrka - Serbiska ortodoxa kyrkan - Svenska ortodoxa prosteriet - Syrisk ortodoxa kyrkan - Österns assyriska kyrka Pingströrelsen Romersk-katolska kyrkan Sjundedags Adventistsamfundet Svenska Alliansmissionen Svenska Baptistsamfundet Svenska Missionskyrkan Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd Ungerska Protestantiska kyrkan Totalt

800 2 354 2 870 1 500 17 500 2 675 6 000 5 829 1 500 27 877 2 161 43 497 6 106 113 527 96 950 3 701 22 083 27 789 109 114 5 379 5 217 749 271

F U N D E R A PÅ 1. Placera de tio största grupperna på en lista med den största först. 2. Vilka tre rörelser känner du bäst till och varför du gör det? 3. Varför finns det så många grupper? Försök hitta flera svar.

2012-06-08 09.56

4710368 inlaga.indd 8

2012-06-05 15.07

4710368 inlaga.indd 9

15.07 RELIGION HELT ENKELT2012-06-05 – ELEVBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 13

INLEDNING DEL 1

Religion i Sverige Stattisstik k Några av de största religiösa rörelserna i Sverige är för många relativt okända. Hur många har kunskaper om exempelvis Evangeliska frikyrkan, Evangeliska fosterlandsstiftelsen, Syrisk ortodoxa kyrkan och Pingströrelsen? Antagligen inte många. Vad beror det på? Med hjälp av statistiken kan eleverna få en tydligare bild av den mångfald av religiösa grupper som finns i Sverige. Ämnesplanen säger att undervisningen ska »utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.« Statistiken är hämtad från webbplatsen för Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Webbplatsen innehåller information om vilka samfund som får bidrag, hur många anhängare de har, adresser till samfunden och mycket annat intressant. Jehovas vittnen, som har mer än   medlemmar i Sverige, finns inte med. Rörelsen har hittills inte velat ta emot bidrag från staten men har nu sökt. Regeringen, som avgör vilka som ska få bidrag, har hittills avslagit. Hinduiska grupper finns heller inte med på listan och det kan bero på att de mest existerar i mindre autonoma grupper och ett riktmärke för bidrag är att rörelsen bör ha  medlemmar. Ortodoxa och österländska kyrkor slås samman till en grupp. Notera att Svenska kyrkan inte är medtagen i statistiken.

2012-06-08 09.56

INLEDNING DEL 1

Religion i Sverige

● FÖRSLAG PÅ ELEVUPPGIFT

Ta reda på något om de fem största samfunden med hjälp av ras egna webbplatser. Utgå från följande frågor. 1. Välj fem av de största rörelserna och läs om dem på deras webbplatser. Hur presenterar de sig själva? Vad tar de fram som viktigast? 2. Varför tror du att flera av de stora grupperna är okända för de flesta? Försök att hitta flera förklaringar. 3. Vilken av alla grupper på listan är den mest kända anser du och varför är den känd? 4. Vilka av grupperna känns mest främmande för dig och varför? 5. Vilka av grupperna känns mest tilltalande för dig och varför?

13

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 14

10

Varför kan forskare vara oense??

På listan över religiösa samfund i Sverige finns över 30 grupper. Alla har tankar om Gud, människan och hur vi ska leva. De har olika uppfattningar. Vem har rätt?

Forskare kommer hela tiden på nya saker genom sin forskning. Inget är färdigt och klart, för det pågår hela tiden forskning som leder till nya kunskaper. Sedan kan en forskare lägga större vikt vid viss fakta som andra inte gör och på så sätt kommer de fram till olika svar. Bland forskare förs ofta diskussioner om vem som har rätt. Ta exempelvis den forskning som sker kring mat och bantning. Forskare kan ha olika uppfattningar om vad som är bäst och mest effektivt, till exempel mindre fett eller få kolhydrater.

F U N D E R A PÅ Finns det bara ett svar som är rätt? Om du svarar ja: a. Vem eller vilka bestämmer vad som är rätt? b. Vad gör du när andra inte håller med dig? Om du svarar nej: a. Vad beror det på att det finns flera »rätt«, sanningar? b. Vilka är svårigheterna med att det inte finns ett rätt svar?

Religio onsforsknin ng Religion studeras vetenskapligt på flera sätt. När det sker utifrån historien kallas det religionshistoria. Om det handlar om vad man tror på kallas det med ett fint ord för dogmatik. När de psykologiska sidorna av religionen studeras heter det religionspsykologi. Även religionsforskare kan vara oense. För att bara ta ett exempel: Hur sann är berättelsen om Jesus? Har han levt? Sa han det som står i Bibeln? Här kan forskarna ge olika svar.

Kan veteenskapen tala om veem som m har rätt?? Ordet vetenskap betyder kunskap. Den som forskar vetenskapligt försöker ordna och organisera kunskaper. Det kan ske genom att man samlar in kunskaper med hjälp av undersökningar, intervjuer, tolkningar av texter eller observationer av föremål. Även genom experiment på människor och djur samlar forskare in kunskaper. Om du skulle ställa frågan till en forskare om vem som har rätt, kommer du att få många olika svar. Några forskare skulle inte ens vilja svara på frågan, och andra skulle ge svävande svar. Om nu inte ens forskarna vet, hur ska man då kunna veta?

2012-06-08 09.56

4710368 inlaga.indd 10

11 INLEDNING DEL 1 RELIGION I SVERIGE

INLEDNING DEL 1 RELIGION I SVERIGE

Många grupp per – vem har rätt?

2012-06-05 15.07

4710368 inlaga.indd 11

15.07 RELIGION HELT ENKELT2012-06-05 – ELEVBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 15

Många grupper – vem har räätt?? De som förvaltar en idé, en tro, har olika uppfattningar om svar, tolkningar och tillämpning. Fundera på-uppgiften i elevboken med frågan om det bara finns ett svar, syftar till att få eleverna att reflektera kring att det finns många »sanningar« och hur man förhåller sig till dessa och människor man inte delar uppfattning med. Ämnesplanen säger: »Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.« ● ATT SAMTALA KRING

Låt eleverna i grupp samtala om hur de förhåller sig till människor som har andra uppfattningar än de själva. Vilka strategier kan man använda sig av för att klara av ett samhälle präglat av mångfald? Låt dem ge goda råd.

Kan vettenskapen taala om veem som har rätt? I ämnesplanen framhålls att eleven ska få kunskaper om hur relationen mellan religioner/livsåskådningar och vetenskap ser ut. Det är inte en inte helt lätt uppgift. I NE förklaras vetenskap så här: vetenskap (lågtyska wetenskap, eg. ’kännedom’, ’kunskap’), organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Detta kan ske genom att man samlar in och klassificerar data, gör observationer och experiment eller tolkar och analyserar tillgängligt material (t.ex. dokument, föremål) för att sedan kunna dra generella slutsatser och formulera resultat. En av vetenskapens, särskilt naturvetenskapens, huvuduppgifter brukar sägas vara att förklara verkligheten för att kunna förutsäga kommande händelser. Inom humanvetenskaperna vill man snarare förstå mänskligt handlande och beteende för att klarlägga mönster i samhällen och hos individer.

finns det flera olika skolor. Skolor kan bli abstrakt för många elever, men gör jämförelsen med olika motorer. Diesel- och elmotorer är olika, som olika skolor, men båda är motorer.

● ATT SAMTALA KRING

● ATT SAMTALA KRING

● ATT SAMTALA KRING

1. Vad är vetenskap för dig? Försök beskriva.

Vad skiljer följande två frågor åt?

2. På vilket sätt har du glädje av vetenskapen?

1. Vad heter islams heliga bok?

3. På vilket sätt är vetenskapen negativ för dig?

2. Hur lever en muslim?

● FÖRSLAG PÅ SVÅR ELEVUPPGIFT

1. Vad menas med vetenskap? Slå i olika uppslagsverk och försök förstå. 2. Vad är skillnaderna mellan naturvetenskap och humanistisk vetenskap? Slå i uppslagsverk eller ring till ett universitet och be någon att förklara så enkelt som möjligt.

Varför kan forskare vara oensee? Forskningen gör ständigt framsteg, men det är många gånger en svår och snårig väg fram till resultaten. Ignaz Philipp Semmelweis (–) är ett känt exempel på en forskare som med sina upptäckter väckte stort motstånd bland andra forskare. Han upptäckte att dödligheten i barnsängsfeber minskade drastiskt när läkarna började tvätta sina händer före förlossning. Tidigare kunde de gå direkt från en obduktion till förlossningsavdelningen. Först efter Semmelweis död accepterades hans teorier. Dåtidens accepterade sanning var att orsaken till sjukdom var obalans mellan de fyra kroppvätskorna i kroppen. Semmelweis är ett flagrant exempel på svårigheten med etablerade »sanningar«, som vi inte klarar av att ifrågasätta. Detta gäller de flesta av oss. Antagligen kan en diskussion om detta skapa otrygghet för de elever som vill ha »svaret«. Trots det, eller kanske snarare just därför, bör man försöka samtala om detta. ● ATT SAMTALA KRING

Finns det några motsvarande »sanningar« idag som vi inte klarar av att ifrågasätta? Inom vilka områden skulle det i så fall kunna vara?

Inte sällan är vetenskap för många synonymt med naturvetenskap. Försök att få eleven att förstå att inom vetenskapen 2012-06-08 09.56

INLEDNING DEL 1

Religion i Sverige

Utifrån tanken om att flera svar kan vara rätt kan detta vara ett bra tillfälle att prata om prov, som vi ger eleverna.

15

På den första frågan är det lätt att bedöma om svaret är rätt eller fel. Den andra frågan har många svar som är korrekta. Varför? Låt klassen diskutera och komma med förslag på hur den andra frågan ska bedömas. I ämnesplanen står det att eleven »ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva.« I samtalet kring den andra frågan aktualiseras inte bara vad kunskap är utan också att i förståelsen av religioner ingår att inom en och samma religion existerar olika livstolkningar och att inte endast en av dem är rätt tolkning av religionen.

Religgionsfoorskning ● FÖRSLAG PÅ ELEVUPPGIFT

Ta kontakt med en lärare på ett universitet eller högskola. Ställ frågan: Vilken betydelse och påverkan har religionsforskning på vår syn på religion? Har du tur kan lärare ha sidor på internet där de beskriver sin forskning och syftet med den. Slå på ord som religionsforskare, religionsvetenskap, religionshistoria, religionspsykologi och religionssociologi.

Uppgiften bör väl täcka kraven för betyget E: »Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en enkel analys av de olika uppfattningarna.« Utförs uppgiften väl kan det svara mot betyget A: »Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna.«

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 16

12

F U N D E R A PÅ

Bra att vara oense och inte få klaara svvar?

13

1. Hur bär man sig åt för att formulera sin egen åsikt? Kom med olika tips. 2. Ska man lyssna på andra?

INLEDNING DEL 1 RELIGION I SVERIGE

INLEDNING DEL 1 RELIGION I SVERIGE

Forskningen går framåt och ger oss mer kunskaper om världen och livet, trots att den inte alltid ger oss samma svar på alla frågor. Vi kan tacka den vetenskapliga forskningen för mycket. Den har räddat många liv, den har hjälpt svårt sjuka till ett människovärdigt liv, den har öppnat ögonen för nya världar och nya sätt att se på livet. Alla dessa upptäckter har gjorts samtidigt som forskare många gånger varit oense. Ibland kanske det är bra att vi inte är överens om allting. Vi tvingas tänka vidare och upptäcka nytt. Tänk om alla tyckte exakt likadant. Vore det bra? Vissa frågor kommer du att få tydliga svar på i den här boken. Du kommer exempelvis få veta vilka olika riktningar som finns inom olika religioner. Du kommer att få lära dig hur många anhängare som finns, vilken gud, vilka gudar och vilka skrifter som är viktigast inom religionerna. Men du kommer ibland få flera svar på frågor om hur en kristen, en muslim och andra utövare lever och tror. Varför? Skälet är enkelt: Även om man tillhör samma religion så tolkar man den på många skiftande sätt. Det kanske är den viktigaste kunskapen, att veta och acceptera att det kan finnas fler svar på samma fråga, att det nästan alltid finns flera spår.

Om du svarar ja: a. Vad är fördelarna med det? b. Vilka ska man lyssna på och varför just dem? Om du svarar nej: a. Vad är nackdelarna med att inte lyssna på andra? b. Hur gör du i stället?

M I N N S DU ? 1. Vilket år infördes relig ionsfrihet i Sverige? 2. Vilket är Sveriges stör sta religiösa samfund? 3. Vilken är Sveriges största icke-kristna röre lse? 4. Vad betyder ordet vete nskap? 5. Varför kan forskare vara oense? Vilka är skä len till det? 6. Ge exempel på olik a typer av religionsfors kning. 7. Vad går religionskurs en ut på?

Din n upp pfattning När det gäller religioner och andra livsåskådningar finns det aldrig ett svar. Du kommer alltid få olika svar från olika anhängare. Därför blir det extra viktigt vad du själv tycker, din egen uppfattning. Den avgör hur du förhåller dig till andras sätt att tro eller inte tro. Religionskursen går inte ut på att övertyga dig om att någon tro är bättre eller sannare än någon annan. Kursen går ut på två saker: 1. Du ska lära dig hur människor tänker och tror inom olika religioner och andra livsåskådningar. 2. Du ska försöka formulera vad du själv tänker och tror, så tydligt som möjligt. Det är både svårt och enkelt.

2012-06-08 09.56

4710368 inlaga.indd 12

2012-06-05 15.07

4710368 inlaga.indd 13

15.07 RELIGION HELT ENKELT2012-06-05 – ELEVBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 17

Din uppfatttning I elevens sökande efter svar på såväl enkla som svåra livsfrågor kan en god auktoritet vara betydelsefull. Alla lutar vi oss mot goda auktoriteter och inspirationskällor. Buddha var djupt förankrad i hinduismen och hinduiska läror, Jesus i judendomen och rabbintraditionen och Muhammed i den judisk-kristna traditionen i kombination med den arabiska stamkulturens religion. Alla tre var beroende av goda auktoriteter. Vad kännetecknar egentligen en god auktoritet? En god auktoritet inspirerar och utmanar på ett positivt sätt och är på så sätt auktoritativ. Auktoritativ är enligt ordboken en person som är erkänt sakkunnig och vederhäftig. En dålig auktoritet bryter ner och hämmar och kännetecknas av en auktoritär hållning. Auktoritär betyder maktfullkomlig, diktatorisk. I samhällsdebatten talas om auktoritära regimer och då alltid med negativ betydelse, men tyvärr används ordet som något positivt om människor ibland, vilket är fel och därför det skapar förvirring. Senare i boken (s. ) tas sektbegreppet och auktoritära hållningssätt upp, men redan här kan eleven få fundera kring vilka auktoriteter hon eller han har eller vill ha. Följande uppgift anknyter till Fundera på-uppgiften i elevboken. ● ATT SAMTALA KRING

1. Beskriv en bra auktoritet. Vad kännetecknar en sådan människa? 2. Beskriv en person som är en dålig auktoritet? Vad kännetecknar en sådan människa?

2012-06-08 09.56

INLEDNING DEL 1

Religion i Sverige

17

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 18

14

Vad är religion? Ordet skåda betyder att se på, så livsåskådning är tankar om hur man ser på livet. Hur ska livet levas, vilken ställning har människan, hur får livet mening? Det är frågor som har med livsåskådning att göra. En form av livsåskådning är religion. Religion handlar om att tro på en gud eller en makt, en värld utanför den här, skulle antagligen de flesta svara. Men faktum är att det finns massor med definitioner på vad som kännetecknar en religion. Vilken definition har du? När du talar om religion – vad menar du då?

15 INLEDNING DEL 2 VAD ÄR RELIGION?

INLEDNING DEL 2 VAD ÄR RELIGION?

Men vad är skillnaderna mellan att vara religiös och att vara andlig? Att vara religiös förknippas enligt undersökningen med institutioner som kyrkor och moskéer och de etablerade och gamla religionerna. Att vara andlig uppfattades som mer personligt och individuellt. Forskare som studerar religionens roll i samhället och i människors liv menar att för varje år som går blir människor privata i sin tro. Den personliga upplevelsen väger tyngre än de svar som religioner eller andra livsåskådningar kan ge. Förklaringen till det skulle främst vara globaliseringen, det vill säga de stora möjligheter vi har att på ett enkelt sätt få del av tankar från hela världen. Via internet kan vi använda källor från hela världens religioner och formulera vår egen tro.

INLEDNING DEL 2

F U N D E R A PÅ 1. Vad lägger du i begreppen religiös och andlig? Försök förklara. 2. Vilket av orden ger mest positiva associationer och vilket ger mest negativa? Varför är det så?

Olika sätt att vara religiös på Ibland talar forskare om tre olika sätt som människor kan utöva sin tro på.

3. Hur skulle du definiera dig själv: som andlig, religiös eller varken andlig eller religiös?

1. De som utövar en officiell religion. Det kan vara kristna som går till gudstjänst i kyrkan eller muslimer som ber bön fem gånger per dag. 2. De som utövar folkreligion. Att spotta tre gånger när en svart katt går över vägen eller att tända ett ljus vid en olycka, kan detta handla om. 3. De som utövar sin religion privat. Den som mediterar för sig själv hemma eller den som upplever Gud i naturen, tillhör denna grupp. Religiös eller andlig? En knapp majoritet av de unga tror på något utanför den här världen, en dimension utanför den här tillvaron. En undersökning i Sverige visade att 24 procent av de tillfrågade såg sig själva som andliga personer, men inte religiösa. 18 procent såg sig själva som både andliga och religiösa.

2012-06-08 09.56

4710368 inlaga.indd 14

2012-06-05 15.07

4710368 inlaga.indd 15

15.07 RELIGION HELT ENKELT2012-06-05 – ELEVBOK


● FÖRSLAG PÅ UPPGIFT

Här följer ett antal religionsdefinitioner. Kopiera dem och låt eleverna kryssa för en definition de tycker stämmer bäst och en som är sämst utifrån deras egen uppfattning av religionsbegreppet. Sammanställ resultatet och visa för klassen. Oftast ser man att åsikterna i klassen går starkt isär. Diskutera resultatet med klassen och låt eleverna fundera på vilka konsekvenser det har när man har olika definitioner av vad religion är. Syftet med uppgiften är att tydliggöra skillnader i synsätt och vilken betydelse det kan ha för kommande samtal i klassen. 1. Religion är att tro på en högre makt. 2. Religion är att hålla något heligt. 3. Religion är känslan av absolut beroende. 4. Religion är ett sjukligt tillstånd, en neuros. (neuros = psykiska besvär) 5. Religion är som knark för människor.

Existentiella frågor Religioner och andra livsåskådningar har ambitionen att svara på de existentiella frågorna, vilka kan sammanfattas i tre punkter: . Varifrån kommer människan och världen? Har någon skapat allt eller har allt skett av en slump? . Varför är vi här? Vad är meningen och syftet med våra liv? . Vart? Det vill säga vart kommer vi efter döden? Försvinner vi? Kommer vi till ett nytt liv på jorden? Kommer vi till en himmel? Verktyg med vars hjälp frågorna får svar För att ringa in en livsåskådnings uppfattning kan vi ta hjälp av tre frågor: . Hur är människan? Vilken är uppfattningen om människan? Är hon tom vid födseln? Är hon född med färdiga möjligheter? Vilket ansvar har hon för jorden? . Hur är världen? Vilken är uppfattningen om världen? Har världen kommit till av en slump? Är världen bara en inbillning? . Hur är Gud? Vilken är uppfattningen om Gud/en gudomlig kraft? Finns den eller inte? Om den finns hur är den? Snäll, arg, kärleksfull?

6. Religion är allt som ger människan ett värde. 7. Religion är att leva i ett meningsfullt sammanhang. 8. Religion är tro på andliga väsen. Här är tre ytterligare religionsdefinitioner som är lite svårare: 1. Religion är en allvarlig och social inställning hos individer och grupper gentemot den makt eller de makter, som de anser ha den yttersta kontrollen över deras intressen och öden. (J.B. Pratt) 2. Det religiösa eländet uttrycker samtidigt det verkliga eländet och protesten mot det verkliga eländet. Religionen är den betryckta skapelsens suckan, en hjärtlös världs hjärta, och det andelösa tillstånds ande. Den är folkets opium. (Karl Marx)

2012-06-08 09.56

3. Religion är en neuros, ett exempel på omognad. Men denna neuros är kollektiv, man har den tillsammans med andra, vilket gör den lättare att bära än den privata ångesten. (Sigmund Freud)

INLEDNING DEL 2 Vad är religion?

Återkommande inslag i religioner och andra livsåskådningar . Etik – tankar om vad som är rätt och fel handlande. . Kult – gudstjänster, offer, riter av olika slag, meditationsövningar. . Dogmer – bestämda och formulerade tankar om hur man ska tro. . Traditioner – sådant som man återkommer till varje år. Kanske firar man särskilda högtider som är lokalt förankrade. . Gemenskap – social gemenskap, att träffas för att umgås och markera att man tillhör en särskild och meningsfull gemenskap.

Religiös eller andlig? Frågan om religiös eller andlig väcker frågor om hur vi utövar våra livsåskådningar och hur vi i Sverige skiljer oss från de flesta andra länder. På webbplatsen för World Value Survey redovisas kontinuerligt forskning kring religiösa och politiska värderingar. Under rubriken The WVS Cultural Map of the World finns en skiss över olika kulturella mönster. Sverige sticker verkligen ut och är det land som står längst ut på individualismskalan och längst ner på kyrkoorienterad religion. Religionssociologen Thorleif Pettersson redogör för detta i artikeln Religion och samhällspraktik, en jämförande analys av det sekulariserade Sverige i Socialvetenskaplig tidskrift. På Socialvetenskaplig tidskrifts webbplats finns ytterligare intressanta artiklar om religion. Trots att undersökningen är relativt gammal, är den enligt Thorleif Pettersson aktuell. »De värderingsförändringar som har skett sedan dess är oftast begränsade, och skillnaderna mellan länderna har förblivit relativt oförändrade« skriver han i artikeln. ● ATT SAMTALA KRING

Vad kan orsakerna vara till att människor i Sverige i så liten grad engagerar sig i kollektiva sammanhang? Finns det skillnader mellan olika kulturer i Sverige, där exempelvis invandrare oftare ser sig som en del av ett kollektiv, en familj eller grupp, i högre grad än traditionella svenskar? Om det stämmer, vilka konsekvenser får det i vardagen i mötet mellan olika kulturer? HÖG

Bangladesh, Pakistan

LÅG

Uganda

Egypten

• Polen

• USA

Rumänien

• Kanada

Bosnien

Finland

Frankrike

Sverige

Danmark Individualism

HÖG

● ATT SAMTALA KRING

Vilken av dessa fem punkter tror du är viktigast för en anhängare?

19

Graden av individualism i olika länder, kontra det kollektiva, här representerat av kyrkorelaterad religion. Med kyrkoorienterad menas inte bara kyrka utan även moské, tempel och så vidare.

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK

Källa: WVS/EVS (World value survey/European Value Survey)

Vad är religion?

Som en del i introduktionen till studierna i religionskunskap kan förslagsvis dessa övergripande punkter tas upp:

Kyrkoorienterad religion

4710367 inlaga med utfall.indd 19

INLEDNING DEL 2


4710367 inlaga med utfall.indd 20

16

Fundam menta a l ism

Några centra ala begrepp •

Monoteism: tron på en Gud.

Polyteism: tron på flera gudar.

Ateism: tron på att det inte finns något gudomligt.

Agnosticism: Den som är agnostiker varken tror eller inte tror på Gud. En agnostiker vet helt enkelt inte.

Ortodox: ordet betyder ren lära, men används också som namn på riktningar inom exempelvis judendom och kristendom.

Heligt: betyder avskilt, speciellt. En helig plats är inte som andra platser. Ordet helgdag är en helgad dag och är därför en speciell dag.

INLEDNING DEL 2 VAD ÄR RELIGION?

INLEDNING DEL 2 VAD ÄR RELIGION?

Ordet fundamentalism användes första gången i början av 1900-talet i USA. Kristna såg Bibeln som fundamentet, grunden för livet. De ansåg att det som står i Bibeln var direkt inspirerat av Gud, ord för ord. Idag är det nästan inga som vill kalla sig fundamentalister, eftersom ordet fått en negativ klang. Ordet används numera för att beskriva både politiska och religiösa system. När man talar om fundamentalister inom miljörörelsen exempelvis, så menar man de som håller stenhårt på regler och idéer som rör miljön. Den så kallade kristna högern i USA grundar sig på de första fundamentalisternas idéer. Bland dessa kristna finns kreationister och om dem kan du läsa mer på s. 230.

17

Seekulariisering Ordet sekularisering betyder »förvärldsligande«, att bli en del av världen. Sekulariseringen i Sverige har bland annat lett till att präster och biskopar inte längre styr och bestämmer hur skolan ska se ut. Det gjorde man långt in på 1900-talet. Att de religiösa riterna och ceremonierna får mindre betydelse för människor är också en del av sekulariseringen. Sekularisering behöver inte innebära att färre människor tror på en makt eller Gud, men tron utövas oftare i det privata livet. Ordet sekularism kommer från sekularisering. Sekularismen vill skilja på religion och stat.

M I N N S DU ? 1. Vad kännetecknar den som är privatreligiö s? 2. Vad är skillnaden på att vara religiös och and lig? 3. Vilken är din definitio n på religion? 4. Varifrån kommer orde t fundamentalism? 5. Hur används ordet fundamentalism idag? 6. Vad innebär sekular isering? 7. Vad är sekularism?

F U N D E R A PÅ I Sverige finns det flera religiösa skolor som får statliga bidrag. Vad talar för att det är rätt och vad talar mot? Gör en lista med för och emot.

2012-06-08 09.56

4710368 inlaga.indd 16

2012-06-05 15.07

4710368 inlaga.indd 17

15.08 RELIGION HELT ENKELT2012-06-05 – ELEVBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 21

Gud på internet

Fundamentalissm

Några centrala begrepp

Gud på internet är ett växande fenomen. Den svenska religionsforskaren Mia Lövheim har skrivit en avhandling om detta som heter Young People, Religious Identity and Interaction on the Internet. På sajten Godtube finns ett brett spektrum av religiösa yttringar att studera. I tidsskriften Fokus har detta fenomen tagits upp i en serie artiklar vilka finns tillgängliga på internet.

I Karen Armstrongs bok 12 steg till ett liv i medkänsla framhåller hon att den form av religiositet som bara stödjer sig på dogmer ägnar sig inte åt religionens kärna. Religionens uppgift är inte att lösa problem först och främst, utan att hjälpa människan att leva i döden, sorgen, det goda och onda. Fundamentalism och bokstavstrohet har enligt Armstrong inget med religiositet att göra, det är avarter, som nyateister som Dawkins, Hitchens och Harris gärna polemiserar mot. Om man delar Amstrongs syn eller har den rakt motsatta uppfattningen att all religion är synonymt med fundamentalism, får det självklart betydelse när vi i ett klassrum ska samtala kring religion. Kan ett sådant samtal bli meningsfullt? Hur i så fall? (Se även avsnittet om kreationismen i kapitlet Det lite speciella, s. .)

Helig är ett av de centrala begrepp som tas upp i elevboken. Ordet helig är ett vackert ord och dessutom beskriver det något som har betydelse för oss, att hålla vissa delar av livet avskilt. Helig tid, heliga platser, heliga minnen, heliga dagar är bara några exempel på helighet som berikar våra liv. Poängen med uppgiften nedan är bland annat att eleven förstår att man inte vill att andra ska förlöjliga det man själv håller heligt och att den respekt man önskar av andra även ska gälla tillbaka. En annan poäng är att visa att vi bör vårda det som är heligt för oss. I betygskriterierna betyg E står: »Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.« En dygd värd att vårda bör vara att visa respekt för det andra tycker är heligt.

● FÖRSLAG PÅ UPPGIFT

Låt eleverna samla in och muntligen redovisa vad de hittar om Gud och religiositet på internet som de tycker är intressant. 1. Skiljer sig den religiositet som finns på internet från den religiositet som finns i exempelvis moskéer och kyrkor? På vilka sätt i så fall? 2. Finns det fördelar med att utöva sin tro privat på internet? Vilka i så fall?

● ATT SAMTALA KRING

Vilken funktion anser du att religion i största allmänhet har?

3. Vilka nackdelar kan finnas med att utöva sin tro på internet?

● FÖRSLAG PÅ ELEVUPPGIFT

Försök att frigöra dig från vad andra människor anser vara heligt och koncentrera dig på vad du håller heligt. Tänk i platser, upplevelser, tid … 1. Heligt för mig är… 2. Varför är det heligt? 3. Har det du håller heligt någon gång blivit kränkt? Hur har du reagerat då? 4. Har du själv någon gång »klampat in på helig mark«? Kanske i ett samtal, en relation, ett rum eller helig tid? 5. Hur vill du vårda det som är heligt för dig?

2012-06-08 09.56

INLEDNING DEL 2 Vad är religion?

21

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 22

18

varför vi lever här. Dessa myter och berättelser formuleras om och om igen, för att varje generation vill ge sina svar.

INLEDNING DEL 3

Vad är viktig gast i livet? Några äldre personer fick frågan: Vad är viktigast i livet? En svarade: Att inte bry sig så mycket om vad andra tycker, helt enkelt. En annan svarade: Att få vara frisk. Vad tycker du är viktigast i livet? Hur vill du forma ditt liv? De svar du ger säger något om din syn på livet, din livssyn, som också kallas för livsåskådning. Vissa människor har en genomtänkt livsåskådning, de flesta inte. Men alla har vi någon form av livsåskådning, vare sig den är genomtänkt eller inte. Livsåskådningar kan vara både religiösa och icke-religiösa. De har det gemensamt att de försöker svara på frågor som: Var kommer livet ifrån? Vad är en människa? Vad ger mening och hur ska vi leva?

E n m ä n n isk a Människan är den enda varelse som kan göra upp eld. Forskare som studerar djurens beteenden hävdar att det hänger samman med människans språkförmåga. Människan är den enda art som har ett utvecklat språk. Djur kan kommunicera men inte på samma sätt som människor. Språket gör det möjligt för oss att planera, fantisera, drömma och föreställa oss andra tider och platser. Vi har förmågan att tänka att något har hänt förr och att något kan hända i framtiden. Därför har människor i alla tider frågat: Vad hände innan vi föddes? Vad händer när vi dör? Det har i sin tur lett till att vi människor skrivit skapelseberättelser, fantiserat kring hur världen till slut ska gå under, vad som händer efter döden och

INLEDNING DEL 3 IDENTITET OCH KULTUR

INLEDNING DEL 3 IDENTITET OCH KULTUR

Identitet och kultur

19

F U N D E R A PÅ Frågan om vad som är meningen med livet är nästan omöjlig att svara på. Det är lättare att ställa frågan: Vad är viktigt i livet? Gör ett försök att formulera ett svar. Skriv ner på ett papper och spara det, för senare i boken kommer frågan upp igen och då kan du ha glädje av ditt svar. Låt dig inte hindras av något, utan skriv det du verkligen känner är viktigt för dig. Visa inte svaren för någon – det här handlar bara om dig.

Vad menas med identiteet?? Identitet handlar om hur man ser på sig själv. Hur skulle du beskriva din kropp, ditt humör, din personlighet, ditt sätt att uppträda och din stil? Svaren på dessa frågor är en del av din identitet. En människas identitet hänger också ihop med vad hon tror och tänker. Någon tror på Gud, en annan tror på socialismen, en tredje tror på veganismen och så vidare. En människas identitet formas i kontakten med andra. Det som händer i skolan, i din familj, på din fritid, ja i alla sammanhang där du deltar, formar din identitet.

2012-06-08 09.56

4710368 inlaga.indd 18

2012-06-05 15.08

4710368 inlaga.indd 19

15.08 RELIGION HELT ENKELT2012-06-05 – ELEVBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 23

INLEDNING DEL 3

Identitet och kultur E n m ä n n isk a I det centrala innehållet i ämnesplanen framhålls att »Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religionerna« ska tas upp. Vad är en människa? ● FÖRSLAG PÅ ELEVUPPGIFTER

1. Vilka egenskaper tycker du är kännetecknande för en människa? Försök beskriva med ord som förståndig, tänkande, beroende av andra… Du kan senare jämföra med djuren, men börja först med att bara beskriva en människa. Tänk på någon som du tycker om. 2. Vad skiljer människan från djuren? Gör en lista. 3. Vilka djur får vi äta, anser du? 4. Om du har uppfattningen att det finns djur som är förbjudna att äta, ange skälen till det. 5. Om du tror att människan och djuren är lika mycket värda, innebär det att djur ska ha samma rättigheter som människan. Ska exempelvis djur få samma typ av sjukvård som människor? 6. Ta reda på katolska kyrkans uppfattning om skillnader och likheter mellan djur och människa. Jämför det sedan med veganernas uppfattningar. Webbsidor att vända sig till: fragaprasten.nu vegan.se

Vad är viktigast i livet? Fundera på-uppgiften i elevboken kan introduceras med hjälp av några reflektioner från författare och tänkare. (Uppgiften följs upp på sista sidan i elevboken.) I ämnesplanen sägs: »I ämnet behandlas trons och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet.« I kriterierna för betyget E står: »Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.« För betyget A krävs: »Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.« Vid en grundlig genomgång av följande uppgift bör alla dessa kriterier kunna uppfyllas, särskilt om den följs upp av en sammanfattning i slutet av kursen, kopplat till uppgiften på s.  i elevboken. . Alla dessa dagar som kom och gick inte visste jag att de var livet. (Stig Johansson) . Ty aldrig upphör hat genom hat, utan det upphör genom vänlighet; det är den eviga lagen. (Buddha) . Tre saker följer människan genom livet: Familjen, egendomen och handlingarna. Men bara en följer henne efter döden och det är hennes handlingar. (En muslimsk hadith) . Måttet på livets krav är endast din egen kraft. Och din eventuella bragd – att icke desertera. (Dag Hammarskjöld) . Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. ( Johannes brev i Nya testamentet) . För övrigt, min son, ta varning: det myckna bokskrivandet tar aldrig slut och flitiga studier gör kroppen trött. (Predikaren i Gamla testamentet) . Det är tillräckligt med olyckan, när den är här, varför tänka på den på förhand? (Talmud)

2012-06-08 09.56

INLEDNING DEL 3 Identitet och kultur

23

. Att våga är att förlora fotfästet en sekund… Att inte våga är att förlora sig själv… (Søren Kierkegaard)

Dag Hammarskjöld och Søren Kierkegaard är välkända, men kanske inte Stig Johansson. Stig Johansson är en svensk aforistiker, publicerad i bland annat Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten. Han är känd för en mängd ordspråk och aforismer, gärna fyndiga, som: »Arvsanlag är en slags gengåvor.« ● FÖRSLAG PÅ UPPGIFT

Dela in klassen i mindre grupper och låt dem samtala kring tre citat, som de själva väljer, med utgångspunkt i tre frågor. ● FÖRSLAG PÅ ELEVUPPGIFT

Välj ut tre citat som du tilltalas av. 1. Vad tror du författaren försöker säga? 2. Om du fick välja ett av citaten som skulle påverka ditt liv, vilket skulle du välja? 3. Hur skulle det påverka ditt sätt att leva vardagen?

Vad menas med identitet? I NE förklaras identitet ungefär så här: individens medvetenhet om sig själv, sin kropp, sin personlighet och sin förmåga till självbestämmande. I psykologiböcker finns ofta bra kapitel om identitet, som exempelvis I Martin Levanders och Cornelia Sabelström Levanders bok Psykologi där tydliga beskrivningar återkommer som anknyter till tonåringar. Ämnesplanen lägger vikt vid frågor kring människans identitet. Eleverna ska ges förutsättningar att få utveckla: »Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.« Identitet, egenvärde, självbild, kroppsbild och idealbild är begrepp som används inom psykologin och inte alltid är så lätta att skilja åt. Identitet är det övergripande begreppet för hur människan ser på sig själv. Egenvärde är det värde hon sätter på sig själv, att hon utan värderingar är värd något, utan att för den skull förfalla till hybris och egenkärlek. Människan har ett värde i sig, bortom

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 24

20

F U N D E R A PÅ Varför säger man »djävla bög« eller »djävla hora« till någon? Försök att ge flera förklaringar.

F U N D E R A PÅ I filmer och andra sammanhang kan man tala om att någon har dubbla identiteter. Vad menar man då?

21 INLEDNING DEL 3 IDENTITET OCH KULTUR

INLEDNING DEL 3 IDENTITET OCH KULTUR

Kön och sexualitet Kön och sexualitet präglar vår identitet i stor utsträckning. Om jag är kvinna eller man styr mycket av livet. Min sexuella läggning har också betydelse. Därför ska vi stanna vid det en stund. Könsord och det som rör sex eller sexuell läggning är laddat och kommer ofta upp i olika sammanhang. Inte sällan för att förolämpa eller när någon vill skämta. Ord som hora, bög och flata används ibland för att förolämpa någon.

Den som har en tydlig identitet ser sig själv som en unik människa, inte lik någon annan. Den som inte känner sig hemma i skolan, hemmet eller i samhället, kan få en identitet som präglas av känslan av utanförskap, att vara utanför. Det är inte helt lätt att beskriva sin egen identitet, för mycket av det är så självklart för en själv. Men tänk så här: När någon vill ändra på dig, men du inte vill det, då handlar det ofta om din identitet. Eller när du vill ändra på något hos dig själv och det känns svårt, trots att du vill – då handlar det om identitet.

Alla vi människor vill bli tagna på allvar, oavsett om vi är kvinnor eller män, oavsett om vi är hetero- bi- eller homosexuella. Vi börjar med att gå igenom olika begrepp som tillsammans brukar förkortas HBTQ.

Byta identitet Den som byter identitet gör det ibland för att söka skydd. Den får nytt personnummer, flyttar, byter utseende och vidtar en mängd åtgärder för att inte bli igenkänd. Någon byter identitet från den lille snälle pojken eller duktiga flickan till den jobbige och besvärlige, bara för att synas. Bättre att synas än att vara ingenting. Människor som blir svårt sjuka eller handikappade får en ändrad identitet, eftersom man själv och andra ser annorlunda på en. Äldre människor får ny identitet. Under livets gång ändrar vi identitet, ibland frivilligt, ibland ofrivilligt.

HBTQ H står för homosexuell. Homosexuell är den som sexuellt och i kärleksrelationer söker sig till samma kön som sitt eget. B står för bisexuell. Bisexuell är den som sexuellt och i kärleksrelationer söker sig till man eller kvinna. T står för transpersoner och det kan exempelvis vara en transvestit som klär sig i det motsatta könets typiska kläder eller en transsexuell som upplever sig vara född i fel kropp och vill ändra sin kropp, sin sociala roll och sin juridiska könstillhörighet.

F U N D E R A PÅ

Q står för queer. Queer är engelska och betyder lite speciell. Ordet är svårt att få grepp om, för betydelsen är inte helt klar och enkel. Queer har koppling till feminism och en medveten vilja att vara kritisk till det som är norm och vanligt. Det har tidigare också använts i betydelsen homosexuell.

En kompis till dig har hamnat i en identitet som han/hon egentligen inte tycker om. Han/hon är missnöjd med sig själv, vill inte bli vuxen, men heller inte barn igen. Ge den personen fem goda råd. Vad ska han/hon göra för att komma ur sin negativa identitet?

Heterosexuell är den som sexuellt och i kärleksrelationer söker sig till det motsatta könet.

2012-06-08 09.56

4710368 inlaga.indd 20

2012-06-05 15.08

4710368 inlaga.indd 21

15.08 RELIGION HELT ENKELT2012-06-05 – ELEVBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 25

prestationer. Den som saknar egenvärde i egna ögon, känner inte att han/hon har en given plats i livet och samhället. Självbild kan vara positiv eller negativ och styrs av de uppfattningar och upplevelser man har om sig själv. Kroppsbilden är min yttre bild av mig själv, men också den inre upplevelsen av min kropp. Idealbild är så som jag skulle vilja vara och när den inte stämmer med självbilden skapar det frustration.

Byta identitet Om du låter eleverna göra uppgiften i Fundera på, där de får ge goda råd till den som är missnöjd med sin identitet, hur gör man med svaren? Förslag: Låt eleven använda råden till sig själv, med frågeställningen: . Vad skulle det innebära för mig om jag skulle följa mina egna råd? . Har mina råd kopplingar till min livsåskådning? Vilka i så fall?

2012-06-08 09.56

INLEDNING DEL 3 Identitet och kultur

Kön och sexualitet Hela detta avsnitt om biologiskt kön, könsidentitet, könsroll och vem man sexuellt attraheras av är ett försök att få ordning i det som för de flesta av oss är svårt att få grepp om. Och är det något som rör vår identitet, så är det kön och sexualitet. Ämnesplanen betonar att vi i religionsundervisningen ska ta upp »etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.« Ofta hör jag människor säga att det här med kön och sexualitet inte är något problem, alla får väl vara som de är. Men i praktiken blir det sällan så, när känslor, fördomar och självklara sanningar blandas i mötet med andra. Jag har valt fyra utgångspunkter. Strunta i dessa om du inte tycker att de passar dig och din undervisning. Det finns självklart många andra sätt att närma sig ämnet på. Det är också möjligt att välja att bara arbeta med en av utgångspunkterna. Maria Hedlin, forskare vid Linnéuniversitetet, har i sin bok Lilla genushäftet 2.0, sammanfattat den aktuella genusforskningen. Boken finns på internet att ladda ner. Hon pekar på att genus är ett vetenskapligt begrepp och »det innebär att användandet av begreppet förutsätter en viss kunskap om den vetenskapliga forskning och bakgrund som så att säga är inbyggd i ordet genus.« Maria Hedlin pekar på att när vi använder ordet genus höjer vi oss över det mer vardagliga begreppet kön och försöker se större samband och sammanhang. Vidare redogör hon för att vissa genusforskare föredrar ordet kön i stället för genus, eftersom »genus allt mer har börjat användas som ett vardagsord med oklar innebörd.« Bland annat av det skälet har jag valt att använda ordet könsroll.

25

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 26

22

Fyra utgångspunkter

Olika utttryck k för kön och sexualittet

Utgångspunkt 1 – det biologiska könet De flesta föds med ett tydligt biologiskt kön. Antingen har man vagina eller penis. Några få procent föds med ett könsorgan som är så otydligt att det inte går att avgöra om det är en flicka eller pojke. I de fallen har läkarna tidigare försökt att gissa könstillhörigheten och opererat för att tydliggöra könet, vilket i flera fall blivit fel. Idag anser många därför att varje människa själv ska få avgöra vilket kön de vill vara när de är gamla nog att göra detta val. En vanlig bild är att en kvinna har bröst och en man har skäggväxt, men det finns kvinnor som nästan inte har bröst och kvinnor som har skäggväxt. Det finns män som har små bröst och män som saknar skägg.

INLEDNING DEL 3 IDENTITET OCH KULTUR

INLEDNING DEL 3 IDENTITET OCH KULTUR

Heterosexuell, homosexuell, transvestit, transsexuell, könsroller, könsidentitet, genus – många ord som alla berör samma ämne, kön och sexualitet. Det kan vara svårt att förstå olika former av könsuttryck och sexualitet och att acceptera andras läggningar och hållningar. Det är lätt att man säger att något är rätt eller att något är fel. Men det handlar ytterst om att visa respekt för hur andra väljer sina liv och att du ska bemötas med respekt för dina livsval. Och det är du som bestämmer över dina val och hur du formar ditt liv. I Sverige har synen på sex förändrats. Fram till 1960-talet var en vanlig uppfattning att sex endast hörde till äktenskapet. Och så sent som fram till 1979 betraktades homosexualitet som en sjukdom. Idag kan homosexuella par gifta sig. Det förs en ständig debatt kring vad som är manligt och kvinnligt, om könsroller och könsidentitet. Vilken betydelse har en människas biologiska kön för hur hon tänker, agerar, klär sig och känner sig som? Låt oss fundera på det med hjälp av fyra utgångspunkter.

23

F U N D E R A PÅ 1. Gör en lista på det som du anser är typiskt kvinnligt biologiskt. 2. Gör en lista på det som du anser är typiskt manligt biologiskt. 3. Hur mycket av det du anser vara typiskt kvinnligt/manligt, stämmer överens med de människor du möter i din vardag?

Utgångspunkt 2 – könsidentitet Könsidentitet är det som man känner sig som. De flesta identifierar sig med sitt biologiska kön. Den som har vagina känner sig som en kvinna och den som har penis känner sig som en man. Men en transsexuell person är inte bekväm i sin kropp och kan därför vilja genomgå en operation där det biologiska könet ändras. Det kallas för könskorrigering. Enligt forskning påverkar hormoner fostret i mammans mage på två sätt: 1. vissa hormoner styr vilket biologiskt kön man får 2. vissa hormoner styr vilket biologiskt kön man känner sig som, det vill säga vilken könsidentitet man får. Den som är född som kvinna kan identifiera sig och känna sig som en man, precis som en man kan identifiera sig och känna sig som kvinna. Och enligt forskningen och de transsexuellas erfarenhet går det inte att ändra på könsidentiteten med hjälp av terapi eller andra metoder. 2012-06-08 09.56

4710368 inlaga.indd 22

2012-06-05 15.08

4710368 inlaga.indd 23

15.08 RELIGION HELT ENKELT2012-06-05 – ELEVBOK


4710367 inlaga med utfall.indd 27

Fyra utgångspunkter

1. Det biologiska könet

De fyra utgångspunkterna är biologiskt kön, könsidentitet, könsroll och vem man sexuellt attraheras av. I genusforskningen betonar man exempelvis vikten av att skilja på könsroll och könstillhörighet och i HBTQ-sammanhang resoneras också kring kön och sexualitet och det är bakgrunden till de fyra utgångspunkterna. När en komplex bild blir tydlig kan vi lättare acceptera vår egen identitet och där vi själva befinner oss. Genom samtal och diskussioner kanske vi kan hjälpa eleverna. Ämnesplanen vill att vi ska lära våra elever att »utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva« och här har vi alla möjligheter att arbeta för det. En idé är att börja med den här uppgiften:

Den senaste forskningen visar på att även det biologiska könet kan vara svårt att fastställa och de gamla vetenskapliga kriterierna håller på att förändras. Forskarna har fram till nu utgått ifrån att det :e kromosomparet hos en man utgörs av en Xoch en Y-kromosom, medan kvinnan har två X-kromosomer. Men det finns personer som föds som kvinna med en X- och en Y-kromosom. Inom idrotten har man börjat fokusera på i vilken grad och på vilket sätt det manliga könshormonet testosteron tas upp av kroppen. Ur prestationssynpunkt har inte X- och Y-kromosomer betydelse, utan nivån på testosteronet. På så sätt försöker man skilja på kvinnor och män. Knappt tjugo barn föds i Sverige varje år med otydligt kön. Ett syfte med Fundera på-uppgiften är att tydliggöra och synliggöra att många av de schablonbilder vi har av det typiskt kvinnliga/manliga inte stämmer med hur vår omgivning ser ut.

● ATT SAMTALA KRING

Är det okej att påstå att någon annan är trans, hetero, homo eller bi? Den som svarar ja på frågan: Vem har rätten att påstå? Staten, kompisarna, föräldrarna? Den som svarar nej på frågan: Varför är det inte det?

Syftet med uppgiften är att visa på att ingen annan än jag själv avgör och kan ha synpunkter på min sexuella läggning.

● ATT SAMTALA KRING

1. Varifrån får vi våra bilder av hur en man respektive kvinna ska se ut? 2. Vad vinner vi på att upprätthålla schablonbilder som inte överensstämmer med verkligheten? 3. Vad förlorar vi på att upprätthålla schablonbilder som inte överensstämmer med verkligheten?

2. Könsidentitet Göran som blev Erica Om du vill konkretisera och utveckla det som står i elevboken om könsidentitet, berätta om Göran som blev Erica. Erica föddes som man, men genomgick för ett antal år sedan en »könskorrigerande« operation. Erica som hette Göran som man, kände sig aldrig hemma i sin kropp. Hans könsidentitet var kvinna trots att kroppen var en mans. Men efter att Göran bytt kön och namn till Erica stämde det biologiska könet med hennes könsidentitet – det här var den kropp hon kände sig hemma i. Men, genom könsbytet ändrade hon inte sina sexuella preferenser. Hon fortsatte att attraheras av kvinnor. Så från att ha varit tydligt heterosexuell blev hon tydligt homosexuell genom könsbytet. 2012-06-08 09.56

INLEDNING DEL 3 Identitet och kultur

27

Att berätta om Göran som blev Erica innebär att man går ett steg till i frågor kring könsidentitet. Här talar vi verkligen om att byta identitet. En man blir en kvinna. En man som tycker om tjejer, blir en kvinna som sexuellt dras till kvinnor. Frågor om könsidentitet och sexuell attraktion hamnar i skarpt läge. Du kan läsa mer på Erica Zanders webbplats. Varför ta upp berättelsen om Erica? Man skulle enkelt kunna avfärda berättelsen om Ericas livsöde som något så speciellt och ovanligt att det inte är av allmänt intresse. Men man kan också hävda att genom att försöka förstå vilka krafter som är i rörelse, när en människa är beredd att korrigera sitt kön, tvingas vi fundera kring hur djupt identiteten är förankrad i oss och den stora betydelse som kroppen har. I bästa fall kan vi i förlängningen bli mer toleranta mot oss själva, hur vi är och hur svårt det är att acceptera en identitet som inte kommer inifrån oss själva. Elever, liksom lärare, kan antagligen hävda att det är djupt fel att göra våld på sin egen kropp och kanske sätta in resonemanget i ett religiöst eller politiskt sammanhang. Det är bra, för då får man möjlighet att formulera sina åsikter tydligt och genomtänkt. ● ATT SAMTALA KRING

1. Vad tror du skälen kan vara till att en människa så totalt ändrar identitet? 2. Vad tror du är de största svårigheterna för den som ändrar identitet?

Internettips Dr. Anne Lawrence har en webbsida om transsexuella. RFSL Ungdom har en webbsida som heter Transformering. En sida med flera transsexuella personers berättelser är lynnconway.com. Lästips Gender Outlaw av Kate Bornstein. Transactions av Erica Zander. Det är vår tur nu från RFSL.

RELIGION HELT ENKELT – LÄRARBOK


Religion – helt enkelt är ett läromedel för kursen religionskunskap 1. På ett lättbegripligt sätt presenteras olika religioner, andra livsåskådningar och livshållningar. Det finns även avsnitt om etik, identitet och kultur. Utgångspunkten är det svenska samhället och den mångfald av sätt som människor följer sin tro på. Genom frågor, uppgifter och bilder ger Religion – helt enkelt stort utrymme för reflektion och egna ställningstaganden. Kapitlen om religionerna har alla samma struktur. Det skapar trygghet i läsandet men öppnar även för jämförelser. Läromedlet finns i två versioner: en för elever och en för lärare. Lärarboken är tänkt att fungera som ett stöd för läraren i undervisningen. Här finns hela elevboken med kommentarer, lektionsförslag och idéer kring innehållet. Till varje kapitel finns hänvisningar till ämnesplan och betygskriterier. Utöver detta innehåller lärarboken samtalsfrågor, extra elevuppgifter samt bok- och internettips för både lärare och elever.

Börge Ring har tidigare skrivit en rad omtyckta böcker i religionskunskap. Han är verksam som lärare vid Södra Latin i Stockholm.

Best.nr 47-10367-6 Tryck.nr 47-10367-6

4710367ot.indd 2

2012-06-07 08.56


9789147103676