Page 1

Ystads historia i kartor inlaga-131025-1445.indd 1

2013-10-25 16:28


Ystads historia i kartor inlaga-131025-1445.indd 2

2013-10-25 16:28


YSTADS HISTORIA I KARTOR En resa under 600 år

Ystads Fornminnesförening – Historiska Media

Ystads historia i kartor inlaga-131025-1445.indd 3

2013-10-25 16:28


Redaktörer

Kartinventering Karttextförfattare

Gert Jeppsson Gert Jeppsson Claes B. Persson Anna Möller

Redaktionsmedlemmar

Gert Jeppsson Claes B. Persson Håkan Nilsson Kjell Lugnér Anna Möller Fredrik Bensch

Geografisk faktagranskare av kartorna 1–57

Ystads historia i kartor inlaga-131025-1445.indd 4

Per-Axel ”Pax” Sjöholm Ronny Nielsen

Jan Ellesson

2013-10-25 16:28


Innehåll Förord .................................................................. 7

Kartor, 2000-tal ........................................ 206

Inledning ............................................................. 8

Efterord ......................................................... 208

Kartor, 1400-tal och 1500-tal .............. 12

Kartregister ................................................. 210

Kartor, 1600-tal ........................................... 22

Personregister............................................. 216

Kartor, 1700-tal ........................................... 66

Platsregister ................................................. 219

Kartor, 1800-tal ........................................ 100

Käll- och litteraturförteckning ......... 222

Kartor, 1900-tal ........................................ 142

Medverkande ............................................. 223

Per-Axel ”Pax” Sjöholm och Håkan Nilsson

Gert Jeppsson

Gert Jeppsson

Gert Jeppsson

Gert Jeppsson

Gert Jeppsson (t.o.m. karta 57), Claes B. Persson

Claes B. Persson och Anna Möller

Ystads historia i kartor inlaga-131025-1445.indd 5

Claes B. Persson och Anna Möller

Per-Axel ”Pax” Sjöholm

Kjell Lugnér

Kjell Lugnér

Kjell Lugnér

Gert Jeppsson

2013-10-25 16:28


Ystads historia i kartor inlaga-131025-1445.indd 6

2013-10-25 16:28


Förord Det är med stor glädje – och med stolthet – som Ystads Fornminnesförening presenterar sin femtionionde Ystadiana, Ystads historia i kartor. Troligen är detta verk en av de viktigaste – och historiskt sett mest värdefulla – böckerna som Ystads Fornminnesförening publicerat. Boken kan läsas av alla. Dessutom kommer den troligen att användas under många, många decennier som underlag och till hjälp för fortsatt forskning. Redaktionen har funnit kartor som tidigare inte publicerats i Sverige. Forskningsarbetet har varit omfattande. Utan bidrag från Ingeborg och Emil A. Borgs stiftelse hade vi aldrig kunnat förverkliga detta historiska dokument. Tanken kring boken väcktes från början av före detta stadsarkivarien Gunnar Wieslander, Ronny Nielsen och undertecknad, Per-Axel ”Pax” Sjöholm. Resan med Ystads historia i kartor har varit lång och mycket intressant. Ett idogt arbete tillsammans med övriga redaktionsmedlemmar och duktiga, intresserade kommunala tjänstemän har varit en förutsättning för detta stora arbete. Särskilt för den äldre historiska delen har ett ovärderligt arbete lagts ned av lundahistorikern Gert Jeppsson. Vi vet att kartor alltid fascinerat människor. Nu har redaktionen i de flesta fall lyckats sätta in kartorna i ett sammanhang. Läsarna kan följa Ystads utveckling, eller tänkta utveckling, under 600 år. Vissa grundläggande tankar finns men också politiska infall som skulle ha kunnat totalförstöra staden. Stadsledningen har vid flera tillfällen på ett katastrofalt sätt velat göra stora ingrepp i stadens ursprung och naturliga utveckling. Som läsarna kommer att förstå finns det privatpersoner, organisationer och tjänstemän som genom åren försvarat stadens unika byggnadstraditioner. Ystads Fornminnesförening har varit en stark initiativtagare till detta sedan drygt ett sekel tillbaka. Vi har alltid stått i kulturarvets och i staden Ystads tjänst! Här finns ingen partipolitik – som tur är. Vi vill också tacka Historiska Media för deras insats som gjort att vi har kunnat förverkliga en dröm. Vi hoppas att läsarna skall njuta av kartornas skönhet, men också få en intressant historisk resa som kan ge nya perspektiv på den verklighet som vi lever och verkar i. Ystad i november 2013 Per-Axel ”Pax” Sjöholm Ordförande Ystads Fornminnesförening Ordförande Ingeborg och Emil A. Borgs Stiftelse    

Ystads historia i kartor inlaga-131025-1445.indd 7

Håkan Nilsson Museichef/Ystads Kloster

2013-10-25 16:28


Inledning Namnet Ystad möter man för första gången i ett dokument från år 1244. Då hade orten varit stad sedan några årtionden tillbaka. Det skulle dröja cirka 180 år eller fram till 1427, innan Ystad för första gången stod att läsa på en karta, vilket generellt sett var mycket tidigt. Stadens namn påträffas sedan ytterligare en gång på en karta från medeltiden, i mitten av 1400-talet. Ystad hade genom sitt läge, som kuststad vid ett trafikerat innanhav, goda förutsättningar för att uppmärksammas av sjöfarare, som antingen själva var kartkunniga eller förmedlade sina kunskaper till sådana personer. De allra flesta kartor från äldre tid hade sin upprinnelse i sjöfart eller sjövägar och skall ses i ett perspektiv från havet mot kusten och mot distinkta, kustnära landmärken. Genom att Ystad också gynnades av hög- och senmedeltidens rika sillfiske i Östersjön och ingick i den så kallade Skånemarknaden, drogs extra mycket skeppstrafik till staden. Det var nödvändigt att bygga ut en skeppsbrygga där koggarna kunde lossa salt och öl och lasta silltunnor. Exportvarorna skulle under tidig modern tid, efter reformationen, bytas ut mot oxar, hästar och spannmål. Ystad hade med andra ord ett rikt uppland som var en bas för stadens existens. Ystad låg dessutom inne i en bukt, skyddad av den så kallade Engelska bryggan i öster. Man får dock inte överdriva skyddsparametern, men visst lä mot stormar kunde fartygen få vid skeppsbryggan. Hansans fartyg hittade som sagt till Ystad, men utan hjälp av sjökarta och kompass, när vi talar om tiden före 1500-talets mitt. Väljer vi Lübeck, den största Hansastaden och Ystads största handelspartner, som exempel så kan vi konstatera, att skepparna seglade därifrån och till Ystad med land i sikte hela tiden. Rutten gick från hemmahamnen till Gedser, över Mön, vidare till skånska kusten vid Falsterbo för att sedan följa sydkusten till Ystad. Man seglade efter erfarenhet och sitt minne, kanske med stöd av anteckningar. Dock var kompassen känd för sjöfarande runt Östersjön sedan tidigt 1400-tal, men först i mitten av 1500-talet satte man kurs rakt över Östersjön. Holländarna, som tog över en stor del av sjöfarten i Östersjön efter lybeckarna under 1500-talet, visar på sina 8

Ystads historia i kartor inlaga-131025-1445.indd 8

2013-10-25 16:28


tidiga sjökartor, genom den rikliga kustinformationen, att också de följt kusterna. Den föregående utläggningen ger upphov till frågan: om det inte fanns några hjälpmedel för navigationen till sjöss före kartornas tid? Det fanns det, i form av det skrivna ordet. Skeppare, lotsar och annat sjöfolk samlade och nedtecknade lokala uppgifter av vikt för sjöfarten, vilka sedan sammanställdes till större kartläseböcker. Tidigast gjordes detta runt Medelhavet på 1100- och 1200-talen i så kallade portolaner, som längre fram i tiden fick sina motsvarigheter i Nordeuropa i så kallade rutter eller itinerarier. Det äldsta itinerariet, eller kartläseboken, för Östersjön härstammar från 1532. Dessa innehöll namnuppgifter på hamnar, avstånden dem emellan, riktningsanvisningar, landmärken, information om rev och grund, kustbeskaffenhet, ankringsplatser, vattendjup med mera. Det är dessa upplysningar som grafiskt har översatts och givit upphov till kartor. I denna bok möter man i Gerhard Buhrmans kustkarta över Skåne så sent som 1684 en reminiscens av de handskrivna itinerarierna genom de talrika deskriptiva anvisningarna på själva kartbladet, inte minst vad gäller Ystad. Samtidigt med utvecklingen och framtagningen av praktiska, funktionella kartor pågick den lärda och vetenskapliga kartritningen av geografiska generalkartor, som exempelvis de båda första i denna bok, kartor som aldrig kom i närheten av någon sjökaptens hand. I det äldre kartmaterialet som presenteras här får vi nöja oss med att stadsnamnet Ystad är utsatt. Det gäller generalkartorna fram till mitten av 1600-talet. Schematiskt kan man påstå att 1400-talet är kartografins mycket blygsamma embryotid och 1500-talet dess försöksperiod, då kartor steg för steg rättas till. Under 1600-talet har evolutionen inom kartvetenskapen fullbordats så långt inom Östersjöområdet, att konfigurationen vid århundradets slut är den korrekta och positionerna för orterna med mera de rätta. Kartorna bygger alltmera på exakta mätningar. Man känner vanligen igen sig som på en modern karta. Därtill har åtskilliga specialkartor börjat tillkomma, såsom stadskartor. Över de fyra skånska städerna Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg

föreligger redan 1588 bilder – snarare än kartor – i Braun och Hogenbergs kända verk Civitates orbis terrarum. Ystad är emellertid varken representerat här eller bland den danske historikern Anders Sörensen Vedels kartskisser från 1580-talet, förvarade i Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Endast Malmö och Lund har begåvats med enkla men värdefulla stadskartor. Vi vet dock från Vedels efterlämnade excerpter att han befann sig i Ystadstrakten på 1580-talet och utförde mätningar, som inte fullbordades. Ystad fick på 1650-talet sin första stadskarta, ritad av Johannes Meijer. I en medeltida stad som Ystad förblev stadskärnan intakt med oförändrade gator och kvarter genom århundraden. Det är därför relativt få innovativa stadskartor vi träffar på. De kommer med cirka femtio års mellanrum före 1800-talet: Stobaeus, Weduvar och Bæijer. I vissa fall kan det vara av intresse att ”bryta ned” stadskartan och visa tomtkartor, där befintliga byggnader har en speciell funktion, till exempel surbrunnen, kronobränneriet och det lundgrenska palatset. Under 1600-talet uppkommer också de så kallade geometriska kartorna, som de civila, välutbildade lantmätarna ligger bakom. Dessa kartor omfattar geografiskt oftast en by eller ett ännu mindre område, men kan också vara sockenkartor i de fall där socknen består av en enda by. Denna typ av kartor har oftast en medföljande akt, inte alltid bevarad idag, eller text i form av tabeller på själva kartan. Den arealuppmätta byn beskrivs där vad gäller, till exempel vångar, sädesslag, bonitet, jordmån och ängsmark, men också byns brukare och jordnatur framgår. Syftet med lantmäterikartorna var att från statens sida få ett grepp om landets odlingsresurser för att i nästa steg göra rättvisande skattetaxeringar. På 1690-talet upprättades i Ystad och dess omgivande byar de första geometriska kartorna. Ystads stad var själv stor jordägare och innehade mark utanför själva stadsområdet, till storleken som en socken. Detta förhållande gav upphov till flera kartor framför allt i samband med jordreformer, såsom skiften. Föreliggande kartprojekt inrymmer också några geometriska kartor från grannbyarna, eftersom ett par av dessa till viss 9

Ystads historia i kartor inlaga-131025-1445.indd 9

2013-10-25 16:28


del ligger inom den nutida tätortens ytterområden. När Skåne övergick till Sverige 1658, fanns där redan en färdig lantmäteriorganisation sedan 1628 på initiativ av Gustav II Adolf. Även om dessa kartor tillkom mot bakgrund av en instruktion, fanns det ändå utrymme för skickliga länslantmätare att sätta sin egen prägel på dem, i form av en estetisk-konstnärlig dimension. Begreppen fortifikation och fortifikationsofficer förekommer ofta i karttexterna. Det handlar då framför allt om kartor som har sitt arkivursprung i Krigsarkivet. Ystad var ingen fästningsstad, men tid efter annan uppgjordes planer och kartor för utbyggnad till lands och i hamnen av de blygsamma försvarsanläggningar som fanns. Det mesta av äldre kartläggning som åstadkoms från 1600-talets mitt och ännu ett stycke in på 1800-talet skedde i statlig, militär regi av välutbildade ingenjörer, tillika officerare inom fortifikationskåren. Denna hade i Sverige grundats 1635 under Olof Hansson Örnehufvuds ledning och vidareutvecklats av Erik Dahlbergh 1674–1702. Den har haft stor betydelse för kartografins utveckling. Året före påbörjandet av Skånska rekognosceringskartan slogs fortifikationen samman med fältmätningskåren till ingenjörskåren 1811. En nackdel inte minst för de civila lantmätarna var det faktum att de många militära kartorna var sekretessbelagda och vanligen inte tryckta. En distinktion mellan olika kartor som nämnts ovan är huruvida en viss karta återger verkligheten eller utgör en plan, ett förslag, syftande på framtiden. Många gånger ger kartrubriken besked, medan vid andra tillfällen samtida historiska handlingar i bästa fall kan skingra osäkerheten. Detta gäller i hög grad i Ystads fall, till exempel de talrika hamnkartorna och befästningsförslagen efter övergången 1658. Det är också svårt att veta för en nutida kartbetraktare av en äldre karta, som utger sig för att återge verkligheten, om kartritaren idealiserat eller förbättrat vissa detaljer, om han missuppfattat eller fått felaktig information om till exempel gatunamnen på en stadskarta. Nya kartor tillkommer ofta på grund av förändringar, verkställda eller planerade, genom centralmaktens påbud eller genom lokala beslut. Talar vi om 10

Ystads historia i kartor inlaga-131025-1445.indd 10

2013-10-25 16:28


städer är betingelserna olika för en residensstad med en viktig fästning som Malmö, en lärdoms- och kyrkostad som Lund eller en hamnstad med omfattande utlandskontakt som Ystad. Med bäring på sistnämnda stad går det att lista en del orsaker som varit pådrivande för tillkomsten av kartor. Främst kommer då bryggan och hamnen. I riksdagsdebatter under 1800-talet yttrades det att ingen med Ystad jämförbar stad hade lagt ut så stora penningsummor på sin hamn genom åren. Den var livsnerven i stadens ekonomi och huvudorsaken till stadens relativa välstånd. De svenska befästningsintentionerna efter 1658 och senare förberedelserna för förläggningen av ett regemente till Ystad under 1800-talet medförde militära plankartor. Staden Ystad var stor jordägare och över tid drabbades stadsjordarna av omvälvande reformer som avsatte talrika geometriska kartor. Sandmarkens förvandling till Sandskogen var en speciell ystadiensisk historia. Ystads roll som Sveriges viktigaste utresestad till kontinenten med den kungliga postjakten 1683–1861 spelade också in för upprättandet av väg- och resekartor. Under 1800-talets senare del sprängde den gamla medeltidsstaden sina gränser. Industrialismen, järnvägslinjerna och den kraftigt ökande befolkningens behov av nya bostäder utgör faktorer som tvingade fram och fortfarande tvingar fram nya stads- eller stadsdelskartor. Stadens befolkning ökade mycket kraftigt från järnvägarnas tillkomst på 1860- och 70-talen och hade i början på 1900-talet nått ett invånartal som sedan låg så gott som stilla i 75 år. Detta förklarar varför de kartor som upprättas efter 1860 ofta utgör en form av översiktsplanering och inte bara är kartor som visar faktiska förhållanden. Kartorna från denna tid är i flera fall upprättade av välutbildade ingenjörer från Malmö, något som också indikerar att planeringskunskap erfordrades. Planeringskartan från 1905–06 av Anders Nilsson visar till exempel på en verklig omdaning av staden med stora gatugenombrott och förslag till flyttning av järnvägsstationen. Turismen började också att växa och vissa kartor har tillkommit för att tillfredsställa denna samhällssektor.

De första embryon till bevarandeplaner kom på 1920- och 30-talen. Den stora planeringsperioden i Sverige under 1950- och 60-talen resulterade i de första generalplanerna för vår stad under 60-talet. I dessa tog Ystads målsättningar för framtiden form. De har sedan fullföljts genom kontinuerliga omarbetningar in på tjugohundratalet. Det är intressant att här notera, att många av de målsättningar som då presenterades är relevanta än idag. Detta gäller till exempel stadskärnans roll som kommersiellt och administrativt centrum, trots den ytmässigt kraftiga expansion som bostadsbyggandet inneburit och den nya trafiksituationen som färjetrafiken till och från Bornholm och Polen fört med sig. När kartprojektet startade fanns redan en god kartbas att tillgå i stadens arkiv. Denna bok presenterar hundra kartor. Den har under ett par år förberetts genom en omfattande kartinventering i danska och svenska arkiv, bibliotek och andra institutioner för att komplettera samlingen i Ystad Stadsarkiv. Jag har också – utan att göra några särskilt betydande arkivfynd – besökt de nordtyska städernas kulturinstitutioner. Brevkontakter med arkiv och bibliotek i ytterligare länder har förekommit. Ett bifogat register i boken förtydligar ämnet. Trots denna arkivforskning döljer sig säkerligen flera oupptäckta kartor av intresse för Ystad på arkivhyllorna. Ett ännu större arbete hade varit att redovisa var alla renoverade kartor, kopior, tryck och litteraturpublikationer finns. Detta har fått anstå. Ett urval, ett subjektivt urval, har sedan ägt rum, men med ambitionen att täcka in så många sidor av Ystads historia som möjligt med kartornas hjälp. Lika många kartor till skulle kunna ha publicerats. Beträffande karttexterna innehåller dessa sparsamt med karttekniska beskrivningar, såsom skalmått, kartstorlek och liknande. Däremot är den historiska kontexten förhållandevis fyllig för de kartor där tolkningsunderlag finns. Likaså medtages en del biografiska data om mera kända kartografer. Eftersom noter till texterna medvetet har valts bort, går det tyvärr inte att urskilja vad som är nya fakta och vad som är hämtat från den ”historiska allmänningen”. Gert Jeppsson med bidrag från Claes B. Persson 11

Ystads historia i kartor inlaga-131025-1445.indd 11

2013-10-25 16:28

Profile for Smakprov Media AB

9789175450537  

9789175450537  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded