9789147105281 by Smakprov Media AB

UPPGIFTER F Ö R E TAG S E KO N O M I FÖRETAGSEKONOMI

Access

Access är ett läromedelspaket för kurserna Företagsekonomi 1 och 2 enligt GY11/Vux12 på gymnasieskolan och komvux/vuxenutbildningen samt för annan grundläggande företagsekonomisk utbildning. Access Företagsekonomi 2 tar vid där bok 1 slutar – i ett företag som börjar växa. Innehållet är uppdelat i sex block: • Att göra affärer i en global värld • Marknadsföring • Inköp och kalkylering • Att organisera företaget • Bokföring och bokslut • Uppföljning av verksamheten

ANNA MA U LÉO N • A NNA K R I ST ENS S O N

FÖRETAGSEKONOMI

Faktaboken förklarar och ger grunderna – uppgiftsboken bjuder på varierad och rolig träning som befäster kunskaperna.

Uppgifter – i den här boken ﬁnns ett stort antal övningar av olika karaktär och svårighetsgrad – från repetitions- och övningsuppgifter till praktikfall, fältuppgifter och integrerade uppgifter. Det breda urvalet av övningar samt datortillämpningar på cd:n erbjuder stor ﬂexibilitet och variation i undervisningen.

UPPGIFTER

Access består av följande komponenter: Access Företagsekonomi 1 • Faktabok • Uppgiftsbok med cd • Lösningar • Lärarhandledning med cd

J AN - OLO F A ND ER S S O N • A ND ER S P I H LS G Å R D

Access Företagsekonomi 2 • Faktabok • Uppgiftsbok med cd • Lösningar • Lärarhandledning med cd

Best.nr 47-10528-1 Tryck.nr 47-10528-1

47105281_ovningsbok_access_2_omslag.indd 1

2012-07-04 13.27

Access Företagsekonomi 2 Uppgifter

ISBN 978-91-47-10528-1 © 2012 Jan-Olof Andersson, Anders Pihlsgård, Anna Mauléon, Anna Kristensson och Liber AB Redaktion: Lena von Sydow och Lena W Henrikson Formgivare: Fredrik Elvander Layout: Anna Hild Bildredaktör: Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Omslagsfoto: Andreas Offesson Illustrationer: Kent Enström Faktor: Jürgen Borchert

Upplaga: 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Ömür Printing, Turkiet 2012

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av ev. fel i materialet m.m. hittar du på vår hemsida: www.liber.se.

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB 113 98 Stockholm Tel: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tel: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 2

2012-07-04 10.46

BILDFÖRTECKNING s. 7 s. 8 s. 9 s. 10 s. 11 s. 12 s. 13 s. 15 s. 17 s. 18 s. 19 s. 21 s. 22 s. 23 s. 24 s. 25 s. 28 s. 29 s. 30 s. 32:1 s. 32:2 s. 33 s. 34 s. 35 s. 37 s. 40 s. 45 s. 47 s. 50 s. 51 s. 54 s. 55 s. 58:1 s. 58:2 s. 60:1 s. 60:2 s. 62 s. 67 s. 68 s. 69:1 s. 69:2 s. 71 s. 72 s. 73 s. 74 s. 75 s. 76:1 s. 76:2 s. 78 s. 80 s. 81 s. 82 s. 83 s. 84 s. 85 s. 86 s. 87 s. 88 s. 90:1 s. 90:2

Matton Images Andreas Offesson Thomas Schneider/imagebroker/Alamy Christian Örnberg/Scanpix Paul Hansen/Scanpix Andreas Offesson Andreas Hillergren/Scanpix Ken Welsh/Alamy picturesbyrob/Alamy Hugh Threlfall/Alamy Maskot/Scanpix Matton Images Andreas Offesson Matton Images Stuart Pearce/age fotostock/IBL Bildbyrå Mark D. Maziarz/age fotostock/IBL Bildbyrå Photodisc Håkan Sandbring/sydpol/IBL Bildbyrå Matton Images Andreas Offesson RNB Retail and Brands Matton Images Matton Images Brett Gage/iStockphoto Motoring Picture Library/Alamy Torbjörn Carlsson/Sydsvenskan/Scanpix Matton Images Trons/Scanpix Andreas Offesson Timo Jaakonaho/Lehtikuva/Scanpix Giorgio Fochesato/iStockphoto Jessica Andersson/Sydsvenskan/Scanpix Svenska mässan Matton Images Matton Images Matton Images Juice Images/age fotostock/IBL Bildbyrå Matton Images Andreas Offesson Joakim Berglund/Scanpix Electrolux Matton Images AbleStock Matton Images Matton Images Matton Images ICA Matton Images Elizabeth Whiting & Associates/Alamy Andreas Offesson Maskot/Getty Images Statoil StockXchange AbleStock Henrik Montgomery/Scanpix Martin Lehman/Alamy Stockbyte/GettyImages Matton Images Andreas Offesson Matton Images

s. 91 s. 92 s. 93:1 s. 93:2 s. 94 s. 96 s. 97 s. 100 s. 101 s. 102 s. 103:1 s. 103:2 s. 104 s. 105 s. 107 s. 108 s. 109 s. 111:1 s. 111:2 s. 113 s. 117 s. 118:1 s. 118:2 s. 119 s. 121 s. 122 s. 125 s. 126 s. 127 s. 130 s. 132 s. 133 s. 134 s. 135 s. 137 s. 140:1 s. 140:2 s. 141 s. 143 s. 147 s. 148 s. 151 s. 155 s. 156 s. 162 s. 164 s. 167 s. 168 s. 169 s. 172 s. 180 s. 182 s. 185 s. 188 s. 191 s. 193:1 s. 193:2 s. 195 s. 196 s. 198

Marty Haas/age fotostock/IBL Bildbyrå Morgan Norman/NordicPhotos Matton Images AbleStock Jeppe Gustafsson/Scanpix Matton Images AbleStock Andreas Offesson Jelena Popic/iStockphoto Matton Images Matton Images Matton Images Matton Images Leon Nørgaard/Scanpix AbleStock Creative Collection StockExpert Matton Images Matton Images fotog/Getty Images James Thew/iiStockphoto Andreas Offesson David Lees/Taxi/Getty Images Dwayne Brown/Brownstock/Alamy AbleStock AbleStock Matton Images Ryan McVay/Photodisc/Getty Images Eric Audres/PhotoAlto sas/Alamy Andreas Offesson Frederic Cirou/PhotoAlto/Getty Images Matton Images Jetta Productions/Getty Images Matton Images Jeppe Gustafsson/Scanpix Andreas Offesson StockXpert Ingram Maskot/Scanpix Gaetan Bally/Keystone/Getty Images Carlos Gawronski/iStockphoto James Thew/iiStockphoto George Pchemyan/iStockphoto Andreas Offesson Bartosz Hadyniak/istockphoto Jodi Jacobson/iStockphoto Matton Images Matton Images Lisa Klumpp/iStockphoto PhotoAlto Floortje/iStockphoto Camilla Wisbauer/iStockphoto David Hills/iStockphoto tulcarion/iStockphoto AbleStock Andreas Offesson AbleStock Matton Images Matton Images Tetra Images/NordicPhotos

262

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 262

2012-07-04 11.02

s. 204 s. 205:1 s. 205:2 s. 206 s. 208 s. 210 s. 211 s. 213 s. 214 s. 215 s. 216 s. 218 s. 219 s. 220 s. 223:1 s. 223:2 s. 226 s. 228 s. 230 s. 231 s. 233 s. 234 s. 235 s. 237 s. 238 s. 239 s. 240 s. 242 s. 244 s. 245 s. 248

AbleStock Andreas Offesson AbleStock Ulrich Perrey/dpa/Scanpix Paul Thuysbaert/age fotostock/IBL Bildbyrå AbleStock AbleStock Matton Images Matton Images PhotoDisc Photospin AbleStock AbleStock Dennis Hallinan/Hulton Archive/Getty Images Per Magnus Persson/Johnér Bilbyrå Maskot/Scanpix Matton Images AbleStock George Pchemyan/iStockphoto RunPhoto/The Image Bank/Getty Images REB Images/Getty Images Extreme-Photographer/iStockphoto Nick Daly/Digital Vision/Getty Images Petrovich9/iStockphoto Citymail Iain Masterton/Alamy Jean-Luc Manaud/Getty Images John Moore/Getty Images Photospin Lisbeth Westerlund/Sydsvenskan Petrovich9/iStockphoto

263

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 263

2012-07-04 11.02

Välkommen till Access! Access är ett grundläggande läromedelspaket i företagsekonomi som är väl anpassat till kurserna Företagsekonomi 1 och 2 enligt GY11/Vux 12 på gymnasieskolan och komvux/vuxenutbildning. Men det kan även användas till annan grundläggande företagsekonomisk utbildning.

Bokens uppgifter X Alla kapitel inleds med repetitionsfrågor som du kan använda för snabb kon-

troll av dina kunskaper. X Efter repetitionsfrågorna följer några Tänk till-uppgifter. Det är uppgifter

som du klarar utan att ha läst igenom kapitlets faktatext. Tanken är att du ska reflektera kring några frågeställningar som berör kapitlet, individuellt eller tillsammans med några andra i din grupp. X Därefter följer ett större antal Träna-uppgifter i stigande svårighetsgrad. Upp-

gifterna följer samma ordning som faktabokens framställning. X Efter Träna-uppgifterna kommer Träna mera. Dessa kan du arbeta med om

du vill fördjupa dina kunskaper och få mer rejäla problem att bita i. X Sist i kapitlet finns en fältuppgift som heter Fråga företaget. Denna är tänkt

att ge dig en möjlighet att se hur teorin används ute på företagen.

Uppgifter som även ﬁnns på bokens cd-skiva.

X Vissa uppgifter är markerade med en cd-symbol och då finns uppgifterna

också på den bifogade cd-skivan. Dessa kan du lösa med hjälp av ett kalkylprogram, till exempel Excel. Tanken är att du ska skapa formler i ett delvis ifyllt kalkylark och använda det för att lösa uppgiften. Även lösningarna till dessa uppgifter finns på cd-skivan.

Datoruppgifter på Internet

X En del uppgifter är märkta med en datormus. Dessa uppgifter förutsätter

tillgång till en internetuppkopplad dator. X Efter varje block finns tre typer av integrationsuppgifter. Tanken med dessa

är att knyta samman kunskaperna i blockets kapitel till en helhet. Du kan till exempel arbeta med ett praktikfall som behandlar blockets ämnesområde mer integrerat. Du kan också arbeta med en integrerad projektuppgift om ett bilföretag som löper genom bokens alla block. Dessutom kan du arbeta integrerat med ett verkligt fadderföretag som du följer under studiernas gång. Upplägget i boken är flexibelt och fungerar såväl i traditionell undervisning som för ett mer projektorienterat arbetssätt. Det ger en varierad och rolig träning som ökar din förståelse för företagsekonomi och befäster dina kunskaper. Cd-skivan På den medföljande cd-skivan finns alla de uppgifter som är markerade med cdsymbol. Det handlar exempelvis om Excel-filer för kalkyluppgifter och olika slags bokslutsövningar. Där finns också lösningar till kalkyl- och bokslutsövningar, olika slags underlag i form av räntetabeller för nuvärdesberäkning, baskontoplan, dagboksblad, konteringsrutor, blanketter med mera. Vi hoppas att du ska få stor nytta och glädje av Access och önskar dig lycka till med studierna!

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 3

Bokföringsprogram Som användare av Access har du möjlighet att ladda ner en elevlicens för Visma Spcs bokföringsprogram, som du kan använda till alla de bokföringsövningar du vill göra direkt i ett bokföringsprogram. Gå in på www.liber.se och sök på Access så hittar du en länk med lösenord för att hämta de olika programversionerna. Den enklaste versionen av Visma Administration, räcker utmärkt för uppgifterna i denna bok. Om skolan önskar utbildningsversioner av programmen kan ni kontakta Visma Spcs.

Författarna & redaktionen

2012-07-04 10.46

Block1

Block 2

Block 3

Att göra affärer i en global värld

Marknadsföring

Inköp och kalkylering

Kapitel 1 När företaget växer utanför landets gränser 8 Repetera 8 Tänk till 8 Träna 9 Träna mera 10

Kapitel 2 Affärsplanen – ett stöd i ledningen av företaget 12 Repetera 12 Tänk till 12 Träna 13 Träna mera 18 Fråga företaget 20

Kapitel 3 Marknadsundersökning – för bättre beslut 22 Repetera 22 Tänk till 22 Träna 23 Träna mera 30 Fråga företaget 31

Kapitel 4 Marknadsplanering – sätta upp mål och bestämma hur man ska nå dem 32 Repetera 32 Tänk till 32 Träna 33 Träna mera 37 Fråga företaget 39

Kapitel 5 Skapa relationer – få trogna kunder 40 Repetera 40 Tänk till 40 Träna 41 Träna mera 46 Fråga företaget 49

Kapitel 6 Genomföra – från plan till handling 50 Repetera 50 Tänk till 50 Träna 51 Träna mera 57 Fråga företaget 59

Kapitel 7 Inköp – nyckeln till lönsamhet 68 Repetera 68 Tänk till 68 Träna 69 Träna mera 76 Fråga företaget 79

Kapitel 8 Investeringskalkyler – att välja det mest lönsamma alternativet 80 Repetera 80 Tänk till 80 Träna 81 Träna mera 86 Fråga företaget 89

Kapitel 9 Volym – en viktig faktor för lönsamheten 90 Reptera 90 Tänk till 90 Träna 91 Träna mera 97 Fråga företaget 99

Kapitel 10 Bidragskalkylen – en hjälp vid beslutsfattande 100 Repetera 100 Tänk till 100 Träna 101 Träna mera 108 Fråga företaget 110

Block 2 Integration 60 Praktikfall 60 Projektuppgift 62 Fadderföretaget 65

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 4

Block 3 Integration 111 Praktikfall 111 Projektuppgift 113 Fadderföretaget 115

2012-07-04 10.47

Block 4

Block 5

Block 6

Att organisera företaget

Bokföring och bokslut

Uppföljning av verksamheten

Kapitel 11 Medarbetarna – att bygga ett vinnande lag 118 Repetera 118 Tänk till 118 Träna 119 Träna mera 128 Fråga företaget 129

Kapitel 14 Bokföringens och bokslutets grunder – repetition 156 Repetera 156 Träna 156 Träna mera 170

Kapitel 15 Kontering 172 Kapitel 12 Arbetsrätt och diskriminering 130 Repetera 130 Tänk till 130 Träna 131 Träna mera 137 Fråga företaget 139

Kapitel 13 Ledarskap – att driva och utveckla 140 Repetera 140 Tänk till 140 Träna 141 Träna mera 149 Fråga företaget 150

Repetera 172 Träna 172 Träna mera 184

Kapitel 16 Fler affärshändelser 193 Repetera 193 Träna 193 Träna mera 200

Kapitel 19 Avstamp inför framtiden – håller affärsidén i praktiken? 238 Repetera 238 Tänk till 238 Träna 239 Träna mera 243 Fråga företaget 247

Block 6 Integration 248 Praktikfall 248 Projektuppgift 250 Fadderföretaget 251

Blanketter 252 Formelsamling 256 Räntetabeller 258

Kapitel 17 Bokslut med periodisering 205

BAS-kontoplan, exempel 259 Kortfacit 260

Repetera 205 Träna 205 Träna mera 218

Block 4 Integration 151 Praktikfall 151 Projektuppgift 152 Fadderföretaget 154

Kapitel 18 Ekonomiska rapporter – för extern kommunikation 223 Repetera 223 Träna 224 Träna mera 228

Block 5 Integration 230 Praktikfall 230 Projektuppgift 233 Fadderföretaget 236

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 5

2012-07-04 10.47

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 6

2012-07-04 10.47

Block 1

Att göra affärer i en global värld

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 7

Innehåll 1. När företaget växer utanför landets gränser 8 2. Affärsplanen – ett stöd i ledningen av företaget 12

Att göra affärer i en global värld

Block 1

Marknadsföring

Block 2

Inköp och kalkylering

Block 3

Att organisera företaget

Block 4

Bokföring och bokslut

Block 5

Uppföljning av verksamheten

Block 6

2012-07-04 10.47

När företaget växer utanför landets gränser

Kapitel 1

Repetera 1. Nämn några svenska företag som är etablerade på den globala marknaden.

6. Vilka konkurrensfördelar har Sverige som kan locka utländska företag att etablera sig här?

2. Ange några skäl till att ett företag expanderar sin verksamhet utanför det egna landets gränser?

7. Vilket är huvudsyftet med EU:s konkurrensregler?

3. Vad behöver ett företag känna till för att lyckas med en expansion på den internationella marknaden? 4. Vart kan ett företag vända sig som vill ha råd inför en etablering på en utländsk marknad?

8. På vilket sätt kan EU:s miljölagstiftning påverka ett företags import av varor till Sverige? 9. Många konsumenter ställer ett allt större krav på att företagen tar ett socialt ansvar i de länder de etablerar sig. Hur kan företagen hantera det?

5. Varför är det viktigt för oss att även utländska företag etablerar sig i Sverige?

Tänk till 1:1

Hållbarhet som affärsidé

Stina Billinger, samhällsansvarsstrateg på pensionsbolaget SPP, menar att ”Hållbarhet har gått från att vara definierat som en potentiell risk till att vara en potentiell affärsmöjlighet och en källa till innovation och utveckling i näringslivet.” Enklare uttryck menar hon att hållbarhet tidigare sågs som en risk när man bedömde affärsmöjligheter, medan det numera kan ses som en möjlighet och en källa till utveckling. A Vad tror du Stina Billinger vill säga med det uttalandet? Kan du vidareutveckla det? B Känner du till något annat företag som tänker på liknande vis? Hur resonerar man där?

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 8

2012-07-04 10.48

KAPITEL 1 • N Ä R F Ö R E TA G E T VÄ X E R

Träna 1:2

Globalisering

Allt fler företag slås ihop och bildar större verksamheter. Kameraindustrin, musikbranschen, klädeshandeln och bilindustrin är några exempel. Men vad är det egentligen de vill uppnå? Ett vanligt sätt att växa globalt är genom att köpa upp konkurrenter i andra länder. För några år sedan försökte Volvo och sedan tyska MAN att köpa Scania. Men i det första fallet stoppades affären av Konkurrensverket och i det andra fallet av Scanias styrelse. Scania betonade i samband med detta följande:

Block 1

Därför nobbar Scania MAN Scanias styrelse säger tvärt nej till budet från tyska MAN. Scania klarar sig bra på egen hand, de kortsiktiga synergierna med MAN är överskattade och priset är på tok för lågt. Jämfört med tidigare försök att köpa Scania borde priset upp till bortåt 670 kronor, anser Scania. Källa: Affärsvärlden 061124

Som utdraget visar var det både en prisfråga och en fråga om att Scania inte ansåg att företaget skulle gynnas. Ett företag som tänker annorlunda är Volvo som har köpt lastbilstillverkare i både USA och Frankrike. Nu har en av de tidigare huvudägarna, Volkswagen, köpt huvuddelen av aktierna i Scania som därmed trots allt får en tysk huvudägare. A Varför blir nästan all industri allt mer global? Kan man inte nöja sig med att arbeta på den egna hemmamarknaden, som förr i världen? B Kan du ge något exempel på företag som har tagit sig in på den svenska marknaden, precis som IKEA och H&M har gått in på utländska marknader? C Hur tror du det har påverkat de svenska företagen som fått ökad konkurrens från de företag som har tagit sig in på den svenska marknaden?

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 9

2012-07-04 10.48

B LO C K 1 • AT T G Ö R A A F FÄ R E R I E N G LO BA L VÄ R L D

1:3

Den internationella marknaden kräver mod och kunnande

För att ett företag ska lyckas etablera sig på nya marknader krävs att det skaffar sig goda kunskaper om de länder det planerar att ge sig in i. Som du läste i faktaboken gäller det att förstå vilka spelregler som gäller, att förstå människorna, språket och kulturen i det land som där man ska etablera sig. Du ska nu hjälpa Anders och Lena som driver Viltspecialisten AB. Det är ett grossistföretag som har specialiserat sig på försäljning av norrländska specialiteter till restauranger och exklusiva matbutiker. Försäljningen har gått väldigt bra i Sverige och de leker nu med tanken att expandera och att satsa på export. De är dock osäkra på vilket land de ska börja med och vill först prova i begränsad omfattning. Din uppgift är nu att ge dem råd inför en etablering utomlands. A Vad bör de ta reda på innan de fattar beslut om export till ett annat land? Finns det några risker de måste ta hänsyn till? B Föreslå ett land som skulle kunna vara lämpligt att börja med. Vilka fördelar har det land du föreslår som gör just det lämpligt?

Träna mera 1:4

Att satsa på export

Anders och Lena som du hjälpte i uppgift 1:3 har nu efter moget övervägande bestämt sig för att satsa på export till det land du föreslog. Men först måste de ta reda på mer. Därför ber de dig återigen om hjälp. A Ställs det några särskilda krav i samband med etablering i det land ni valt? B Ta reda på om det finns någon speciell lagstiftning de behöver ta hänsyn till, eftersom det gäller export av matvaror till landet i fråga. C Hur är det med tull och andra avgifter? D Vilken etableringsform bör de välja? Att själva sälja direkt till butiker och restauranger? Eller är det bättre att ta hjälp av någon annan, och i så fall i vilken form? Detta är bara några av de frågor de behöver ha svar på. Du kan hjälpa dem genom att till exempel börja söka information på Exportrådets hemsida http:// www.swedishtrade.se/sv/smaforetag. Annars finns det kanske en handelskammare i landet ni valt, som kan ge lämplig information, www.cci.se/se/Handelskamrarna/Det_internationella_natverket/Svenska_HK_i_utlandet/.

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 10

2012-07-04 10.48

KAPITEL 1 • N Ä R F Ö R E TA G E T VÄ X E R

1:5

Utländska företag i Sverige

År 2010 fanns det totalt 14 000 utlandsägda företag med 600 000 anställda i Sverige. Den vanligaste formen av etablering sker genom förvärv av ett svenskt företag. Det kan vara intressant att veta att Norge är det land som kontrollerar flest företag i Sverige följt av Storbritannien och Danmark. Men det största ägarlandet med avseende på antal anställda är USA följt av Storbritannien och Finland. A Vad kan det finnas för förklaring till att det är just dessa länder som står för majoriteten av utländskt företagande i Sverige?

1:6

Block 1

B Diskutera med dina kamrater vilka positiva respektive negativa konsekvenser dessa företagsetableringar kan ha för svenskt vidkommande.

Arla – ett företag med globalt ansvar

Idag har företag ett allt större tryck på sig – från regeringar, internationella organisationer och enskilda konsumenter – att ta ett socialt ansvar för sin verksamhet. Bland annat tog FN:s förre generalsekreterare Koffi Annan initiativ till FN:s så kallade Global Compact. Det är tio principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption. Många företag har antagit dessa regler och utarbetat en strategi för hur de ska hantera sådana frågor. Ett av dessa företag är Arla. Så här skrev Arlas vd Peder Tuborgh i oktober 2011: Vi arbetar enligt Global Compact ”Sedan tre år tillbaka är Arla anslutet till Global Compact, FN:s globala initiativ för etiskt företagande. Som medlem förbinder vi oss dels att införliva Global Compacts tio grundläggande principer i vår strategi och företagskultur, dels att förmedla detta åtagande vidare till våra medarbetare, ägare, leverantörer, partners, kunder och till vår övriga omvärld […]” Källa: www.arlafoods.se

Gå in på Arlas hemsida http://www.arlafoods.se/om-arla/vart-ansvar/ och läs mer. A Vilka är Global Compacts tio grundläggande principer? B Ge tre exempel på hur Arla arbetar efter dessa principer. Du kan till exempel ta reda på hur man arbetar för att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. I oktober 2011 godkände Konkurrensverket, efter en lång tids prövning, att Arla Foods övertog den mycket mindre mjölkproducenten Milko. Enligt Konkurrensverket hade det funnits en risk att affären skulle medföra höjda priser, minskat utbud eller försämrad kvalitet på mejerivaror. Men Konkurrensverket kom fram till att Milko annars riskerade att gå i konkurs. Därför bedömde man att Arla Foods ställning inom mejerisektorn inte skulle stärkas mer än den hade gjort vid en eventuell konkurs för Milko. C Beslutet var inte helt självklart med tanke på konkurrenslagstiftningen. Diskutera med dina kurskamrater vilka problem respektive eventuella vinster ni kan se med sammanslagningen. 11

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 11

2012-07-04 10.48

Kapitel 2

Affärsplanen – ett stöd i ledningen av företaget Repetera 1. Vad är en vision?

6. Ge tre exempel på innehåll i en affärsplan.

2. På vilket vis ska ett företags affärsidé kunna tjäna som stöd i det dagliga arbetet för de anställda?

7. Vad står förkortningen SWOT för?

3. Ge exempel på ett långsiktigt mål.

9. Ge exempel på vad som kan tänkas stå som hot i en SWOT-analys av en bilåterförsäjare.

4. Vilka är de tre olika nivåer i företagets planering.

8. Vad används en SWOT-analys till?

5. Vilka är stegen i arbetsgången för att ta fram en affärsplan?

Tänk till 2:1

Brukar du göra planer?

Detta kapitel handlar om företagens planering för att nå de mål ledningen har satt upp. Men hur är det med dina mål och dina planer? A Vilket mål har du för dina studier? B Gör du en planering av ditt arbete med skolan för att kunna nå detta?

2:2

Varför gör företaget planer?

När ett företag startas brukar man göra en affärsplan. Därefter brukar denna regelbundet revideras och man gör man nya planer för verksamheten. Men vad är det för mening med denna planering när nya konkurrenter plötsligt kan dyka upp, ekonomi i samhället kan förändras och ny lagstiftning kan förändra förutsättningarna? A Vad tror du är anledningen till att företag gör planer trots att det inte är så lätt att veta hur förutsättningarna för verksamheten kommer vara? B Vilka risker tror du att det finns om man helt låter bli att planera verksamheten? 12

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 12

2012-07-04 10.48

KAPITEL 2 • A F F Ä R S P L A N E N

Träna 2:3

Bra vision?

Fotbollsklubben MFF i Malmö har precis som andra fotbollsklubbar formulerat en vision för sin verksamhet. Den ser ut så här:

Vår vision – dit vi vill nå

Block 1

”Malmö FF:s vision är att genom vinnarmentalitet, laganda och professionalism bli den ledande fotbollsklubben i Norden, med återkommande spel och framgångar i de europeiska cuperna.” Källa: www.mff.se

A Tycker du att visionen ger klubben vägledning till hur verksamheten ska planeras och genomföras? B Hur tror du att denna vision påverkar rekryteringen av nya spelare till laget?

2:4

Vägledning i affärsidén

Expert och Elgiganten är två företag som säljer hemelektronik. Som kund kan man tycka att deras företagsprofiler står varandra mycket nära. Går företagen att skilja åt? Du ska studera deras affärsidéer och se om dessa ger någon vägledning.

Expert: ”Vi erbjuder våra kunder lösningar inom ljud, bild, foto, telefoni, vitvaror, småel och data. Att delar av sortimentet är gemensamt innebär att vi kan erbjuda bra produkter till bra priser. Vi ﬁnns representerade över hela landet, både på små och stora orter, vilket gör det enkelt för våra kunder att nå oss.” Källa: www.expert.se

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 13

2012-07-04 10.48

B LO C K 1 • AT T G Ö R A A F FÄ R E R I E N G LO BA L VÄ R L D

Elgiganten: ”Elgigantens affärsidé är att uppnå god lönsamhet genom att vara den mest effektiva distributionskanalen för hemelektronik, elektriska hushållsapparater och relaterade tjänster till ﬂest kunder i Norden.” Källa: www.elgiganten.se

A Vilken affärsidé är mest kundinriktad? B Hur skiljer sig deras ”produktutbud” åt? Vad är det de vill de sälja? C Vilka marknadsföringsåtgärder tycker du ska vara tyngdpunkten i marknadsföringen för respektive företag? D Vilken affärsidé tycker du ger bäst vägledning till företagets inriktning och planering?

2:5

Jämlik affärsidé

Lisa och Mikael funderar på att öppna ett internetcafé, men känner sig osäkra på hur de ska göra. De bor i en liten stad och där finns inget internetcafé, däremot ett par vanliga caféer. De har funderat på vilka som skulle kunna bli deras kunder och kommit fram till att det troligen skulle bli mest killar i åldern 12–25 år. Lisa och Mikael vill dock även kunna attrahera flickor i samma ålder, men de vet inte riktigt hur. A Ta fram några idéer och föreslå hur de ska göra för att attrahera unga tjejer till sitt internetcafé. B Formulera en lämplig affärsidé.

2:6

Realistiska mål

Cycle Store är en cykelaffär i Västerås. I staden finns ytterligare elva cykelaffärer. Cycle Store vänder sig till en relativt bred kundgrupp – man säljer allt från citybikes till extrema downhill-cyklar. För att kunna sätta mål för de närmaste tre åren har ägarna Ricard och John satt sig ner och funderat. De vill ha dels långsiktiga mål som sträcker sig över minst två tre år, dels kortsiktiga mål för nästa års verksamhet. Detta är deras mål: 1 Vi ska bli störst på cyklar i Västerås inom fem år. 2 Vi ska sälja för minst 5 miljoner kronor under nästa år. 3 Vi ska öka försäljningen med 10 procent per år. 4 Vi ska sälja minst 50 downhill-cyklar under nästa år. 5 Vi ska ha en försäljning i verkstaden på minst 1 miljon kronor under nästa år. A Vilka av dessa mål är långsiktiga mål? B Vilka av dessa mål är kortsiktiga mål? 14

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 14

2012-07-04 10.48

KAPITEL 2 • A F F Ä R S P L A N E N

2:7

Strategisk planering. Vilka resurser är viktigast?

Alla resurser i ett företag ska samverka och leda till att företagets kunder får den produkt de förväntar sig. Därmed är det förstås så att alla resurser är viktiga. Men ibland vill ett företag ha hjälp utifrån och kanske rent av att lägga en del av sin verksamhet på andra företag. Då behöver man ta ställning till vilka resurser som är mest betydelsefulla för verksamheten. Dessa bör man inte lägga ut på andra företag. De viktigaste resurserna är: • Personal

• Teknik

• Anläggningar

• Organisation

• Ekonomi Block 1

Vilka resurser tycker du är mest avgörande för framgång i följande fall: A IKEA. B En exklusiv klädaffär. C SKF (kullagertillverkare). D En McDonald’s-restaurang.

2:8

RadioBengt får ny konkurrens

Under 30 år har RadioBengt drivit sin butik. Hans specialitet har varit radiooch musikanläggningar. Butiken finns på ett torg i en stadsdel som byggdes på 1950-talet. Bland kunderna har Bengt många äldre, men de senaste åren har även yngre kunder tittat in i butiken. De har främst varit intresserade av tv-apparater och hemmabioanläggningar. Bengt har hela tiden haft viss konkurrens från TV-Biten som ligger ca 800 meter ifrån hans butik, på ett annat torg. TV-Biten har samma kundgrupp som Bengt. Men marknaden har de lite underförstått delat upp så att TV-Biten tar hand om försäljning av tv-apparater och Bengt av radio och ljud. Givetvis har de båda butikerna konkurrens av Elgiganten i stadens stora köpcentrum. Men butikerna matchar Elgigantens priser relativt bra och båda satsar på god service. Fri hemkörning och installation uppskattas av kundgruppen. TV-Biten har nu köpts upp av ett par yngre personer som ska satsa på ett bredare sortiment. SWOT-ANALYS I butiken ska de sälja tv, radio, ljudanläggningar och Egna företaget Omvärlden datorer. De har också fått större lokal eftersom konditoriet i lokalen intill lagts ner. strengths opportunities A De nya ägarna har börjat göra en enkel SWOTanalys för att få överblick. Du ska hjälpa de nya ägarna att göra den färdig. Komplettera gärna styrkor och svagheter, men framför allt ska du fylla i de möjligheter och hot som finns. B Vad ska de nya ägarna satsa på så att de klarar konkurrensen? Vilka åtgärder föreslår du att de vidtar?

(styrkor)

(möjligheter)

Kunnig på ljud. Har fötroende hos kunderna. Butiken har funnits i många år.

weaknesses (svagheter)

threats (hot)

Inga stora ekonomiska resurser. Smalt sortiment.

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 15

2012-07-04 10.48

B LO C K 1 • AT T G Ö R A A F FÄ R E R I E N G LO BA L VÄ R L D

Omvärlden speglas i strategierna ICAs verksamheter påverkas av många externa faktorer, från globala megatrender till lokal kultur. Vi svarar på omvärldskrafterna genom att anpassa våra styrkor och strategier till de förutsättningar som styr kund, butik och koncern.

Drivkrafter över tid

Branschtrender

Lokala marknader

Konjunktur

Budget och lyx

Sverige

Hur ekonomin utvecklas styr i hög grad konsumenternas beteende och prioriteringar. Mat och boende är de två områden som konsumenterna prioriterar så länge som möjligt också i sämre tider.

Konjunkturen har gjort kundbeteendet mer polariserat. Vissa kunder måste söka billiga alternativ medan andra har råd att unna sig mer och bättre. I vardagen vill allt ﬂer hitta billiga och bra produkter men också det där lilla extra för speciella tillfällen. Många kunder betalar gärna mer för mervärden som exempelvis ekologiskt.

Bra service, tjänster och produkter som sparar tid samt att handla klimatsmart. Det är några av de starkaste trenderna bland svenska kunder. Etik och hälsa är också viktiga aspekter.

Trygghet Livskvalitet och hälsa är områden som fått allt mer fokus i vår del av världen. Allt ﬂer inser att det vi äter påverkar oss. Kunderna har tillgång till mycket information, vilket kan skapa förvirring då budskap från olika källor ibland är motstridiga. För många ligger det en trygghet i att välja varumärken som man litar på.

Äkta och sunt Efterfrågan på ekologiskt, närproducerat och hälsosamt är fortsatt stark. Debatten om mat och hälsa handlar inte längre bara om socker och fett utan mer och mer om hur maten är producerad och vad den innehåller. Allt ﬂer söker kvaliteter som kommer med småskalighet.

Enkelhet och service Många kunder är beredda att betala för service som skapar enkelhet i vardagen. Produkter och tjänster som erbjuder tidsbesparing är populära.

Kvalitet och ansvar De företag som har högst trovärdighet och ett äkta engagemang får lätt ett försprång framför konkurrenter. Kunderna förväntar sig att företag tar ansvar och dessutom har ett samhällsengagemang.

2:9

Norge Sunda måltidslösningar attraherar de norska konsumenterna. De handlar gärna dagligvaror ﬂera gånger i veckan, helst nära hemmet för bekvämlighetens skull. Intresset för närproducerat fortsätter att växa.

Estland Effekterna av ﬁnanskris och lågkonjunktur blev mildast i Estland av de baltiska länderna. Fortfarande råder dock stor prismedvetenhet bland kunderna. Estlands övergång till euro kommer att prägla 2011.

rv en a r rje dag lite n v e arje dag lite

Allt ﬂer har fått probleminsikt när det gäller klimatförändringarna och hur dessa påverkar vår livskvalitet – och framför allt kommande generationers. Många kunder gör medvetna val när det gäller hur deras livsstil påverkar miljön.

ö ö Vi gVi g

Klimat

kla kla re re

Lettland Att söka de billigaste alternativen har präglat Lettland, som lidit svårt av depressionen som följde på ﬁnanskrisen. Fokus på pris kvarstår.

Litauen Också här slog depressionen hårt, och landet lider fortfarande av sviterna. Plånboken styr största delen av kundernas beteende.

Gör en SWOT-analys för en butik

De allra flesta branscher utvecklas och det sker på ett sådant sätt att gamla framgångsrecept inte längre håller. Det kan bero på att kundgruppen minskar, att teknik förändras eller bara att kundernas vanor och intressen förändras. Välj en specialvarubutik som du känner till väl. Börja med att tänka igenom hur du tror att denna butiks marknadsförutsättningar har förändrats på senare år och hur du tror att de kommer förändras i framtiden. A Vilka starka sidor har denna butik jämfört med konkurrerande butiker? B Vilka svaga sidor har denna butik jämfört med konkurrerande butiker? C Vilka hot kan du se i butikens omvärld?

SWOT-ANALYS Egna företaget

strengths (styrkor)

Omvärlden

opportunities (möjligheter)

Kunnig på ljud. Har fötroende hos kunderna. Butiken har funnits i många år.

weaknesses (svagheter)

D Vilka möjligheter kan du se i butikens omvärld? E Sammanställ det du fått fram i en SWOT-analys.

threats (hot)

Inga stora ekonomiska resurser. Smalt sortiment.

F Skriv ner några åtgärder som du tycker att butiken ska vidta för att bli framgångsrik i framtiden.

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 16

2012-07-04 13.09

KAPITEL 2 • A F F Ä R S P L A N E N

ICAs strategier

ICAs styrkor

Kund

Starka ﬁnanser

Effektiv varuförsörjning

• Lyssna på kunderna. • Erbjuda bra priser och brett sortiment. • Sätta kvaliteten främst. • Skapa ett personligt totalerbjudande.

ICA-koncernens goda ekonomi är en styrkefaktor. ICA har resurser att investera utifrån sin strategi, liksom att stå emot dåliga tider och agera offensivt då marknaden konsolideras eller då affärsmöjligheter av olika slag dyker upp.

ICAs gemensamma inköp ger mycket stora volymer, vilket ger bra priser och hög kvalitet. ICA har utvecklat mycket effektiva system för att rätt produkter ska nå butik ”just-in-time”.

Butik

ICA-idén

• Ha de mest inspirerande butikerna. • Skapa gemensamma format med lokal anpassning. • Jobba aktivt med etablering och förnyelse.

Den svenska ICA-modellen med ”fria handlare i samverkan” är en grundsten i koncernen. Alla butiker har en stark lokal förankring, stort engagemang och kunskap om sin marknad och sina kunder.

Motiverade medarbetare Snabb anpassningsförmåga Koncern • Arbeta långsiktigt och hållbart. • Skapa tillväxt på stabil grund. • Alltid vara kostnadseffektiva. • Vara en arbetsplats att växa på.

Den löpande dialogen med kunderna omsätts inte bara i rätt produkter utan också i sättet att presentera produkterna i en inspirerande miljö. Matglädje och inspiration förmedlas på många sätt, till exempel via recept, kundtidning och butiksdemonstrationer.

NDERNA

Starkt samhällsengagemang God riskspridning

2:10

RNA

I C A - KO N

Ett värdebaserat ledarskap och personligt engagemang präglar verksamheten och skapar tydligt resultatfokus. ICA satsar på en hög grad av intern rörlighet med omfattande kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan butik och koncernfunktioner.

Block 1

rv en arje dag lite

kla re

ö Vi g

ICA är ett av Sveriges allra starkaste varumärken. Det är en väldig tillgång i marknadsbearbetningen. Kundförtroendet är mycket högt, och ICAs kunder är mer lojala än konkurrenternas kunder.

ICAs Goda Affärer

Varumärket ICA

ICAs verksamheter är i olika faser i sin utveckling. Detta ger stabilitet och potential i verksamheten och gör att riskspridningen mellan länder och verksamheter blir god.

ICA har både ett starkt samhällsengagemang och ett klimat- och miljöarbete som ligger i framkant. Dels genom de lokala butikerna som stöttar lokala verksamheter, dels genom ICA-koncernens samarbete med utvalda organisationer.

ICA och strategierna

Detaljhandelsföretaget ICA har presenterat sina strategier och sin syn på omvärlden och de egna styrkorna på ett uppslag i sin årsredovisning. Läs igenom texten och besvara sedan följande frågor: A Vilket löfte ICA sina kunder? B Vad anser ICA påverkar verksamheten i företagets omvärld? C Vilka styrkor har ICA? D Vilka är de tre strategierna som ICA satsar på?

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 17

2012-07-04 13.09

B LO C K 1 • AT T G Ö R A A F FÄ R E R I E N G LO BA L VÄ R L D

Träna mera 2:11

Vilka åtgärder ska Nike ta med i sin affärsplan?

Tänk dig att du är marknadschef på sportföretaget Nike. Du ska träffa vd:n och föreslå vilka strategiska åtgärder som företaget ska ta in i sin affärsplan för kommande år. Du har fått nedanstående SWOT-analys gjord av ett konsultföretag. Dessutom vet du att försäljningen och det ekonomiska resultatet är bättre än budgeterat för detta år. Det gäller nu att hitta en fortsättning på detta vinnande koncept. Vilka planer för framtiden föreslår du att Nike lägger in i sin affärsplan?

Styrkor

Möjligheter

• Nike har inga fabriker. Företaget binder därför inte kapital i byggnader och har inga fabriksanställda att avlöna. Företaget har en slimmad organisation. Nike är bra på produktutveckling och tar ständigt fram nya produkter. Produkterna kan tillverkas där de görs bäst och billigast.

• Produktutveckling ger Nike många möjligheter. Varumärket är ingen modeﬂuga utan inger en känsla av bestående värde.

• Nike är ett globalt varumärke. Det är nummer ett av sportvarumärkena i världen. Fler och ﬂer känner till det.

• Affärsverksamheten kan utvecklas internationellt tack vare det starka varumärket. Det ﬁnns många växande marknader, till exempel Kina och Indien, som har en ny, köpstark generation av konsumenter. Det ﬁnns också evenemang för att stärka varumärket ytterligare, som VM i fotboll och OS.

• Företaget kan dra nytta av sitt starka varumärke genom att skapa nya produkter med större marginaler, som solglasögon och smycken.

Svagheter

Hot

• Nike har ett ganska smalt sortiment. Företaget är sårbart om marknadsandelen på sportskor minskar.

• Nike är som globalt företag utsatt för internationella risker, som valutaförluster och instabila kostnader och marginaler. Detta kan göra att många av Nikes affärer med sina kunder går med förlust.

• Nike har inga egna butiker och återförsäljarna är mycket priskänsliga. Marginalerna tenderar att minska på grund av ökad konkurrens från andra sportskooch klädtillverkare.

• Marknaderna för sportskor och sportkläder är mycket konkurrensutsatta. Konkurrenterna och deras varumärken utvecklas hela tiden och kan ta marknadsandelar av Nike. • Butikerna är utsatta för priskonkurrens och kunderna söker hela tiden lägsta pris. Detta gör att butikkedjorna pressar Nike till att sänka priserna. Nikes marginaler blir mindre.

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 18

2012-07-04 10.48

Block 1

KAPITEL 2 • A F F Ä R S P L A N E N

2:12

Gör en SWOT-analys för en skola

De allra flesta gymnasieskolor kommer under de närmaste åren att uppleva ett minskat elevantal. Detta kombinerat med allt fler alternativ för sökande elever kommer med stor sannolikhet att leda till att en del skolor får problem med att rekrytera elever. Välj en gymnasieskola som du känner till väl. A Vilka starka sidor har denna gymnasieskola jämfört med konkurrerande skolor? B Vilka svaga sidor har denna skola jämfört med konkurrerande skolor? C Vilka hot kan du se i skolans omvärld? D Vilka möjligheter kan du se i skolans omvärld? E Sammanställ det du fått fram i en SWOT-analys. F Skriv ner några tankar om hur du tycker att skolan du valt ska göra i framtiden för att bli framgångsrik.

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 19

2012-07-04 10.48

B LO C K 1 • AT T G Ö R A A F FÄ R E R I E N G LO BA L VÄ R L D

Fråga företaget Affärsplanering Ni ska nu ta kontakt med ett företag och ta reda på hur man arbetar med affärsplaneringen. Se till att ni i kursgruppen kontaktar olika slags företag så att ni får en bred representation av företag.

Ta reda på följande: • Vilken vision och affärsidé har företaget? • Vilka produkter säljer företaget? • Beskriv företagets erbjudande – produkter eller tjänster man erbjuder marknaden. • Vilka kundbehov tillgodoser företagets produkter? • Vilka konkurrenter har företaget? • Vilka är de viktigaste resurserna? • Hur arbetar man med sin affärsplanering? • Gör företaget SWOT-analyser eller bedömer de affärsläget på något annat sätt? • Gör företaget någon årlig affärsplan? • Vilka medarbetare deltar i affärsplaneringen • Hur följer de upp sin affärsplanering. • Egna frågor.

Eventuellt kan ni erbjuda er att göra en enkel SWOT-analys åt företaget. Presentera ert resultat för kursgruppen.

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 20

2012-07-04 10.48

Block 2

Marknadsföring

Innehåll 3. Marknadsundersökning – för bättre beslut 22 4. Marknadsplanering – sätta upp mål och bestämma hur man ska nå dem 32 5. Skapa relationer – få trogna kunder 40 6. Genomföra – från plan till handling 50 Integration 60

Att göra affärer i en global värld

Block 1

Marknadsföring

Block 2

Inköp och kalkylering

Block 3

Att organisera företaget

Block 4

Bokföring och bokslut

Block 5

Uppföljning av verksamheten

Block 6

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 21

2012-07-04 10.48

Kapitel 3

Marknadsundersökning – för bättre beslut Repetera 1. Nämn två undersökningsmetoder som man kan använda för att få fram information.

9. Ge exempel på en fördel och en nackdel med skriftliga enkäter.

2. Vad menas med en skrivbordsundersökning?

10. Vad menas med ett representativt urval?

3. Ge exempel på intern information vid en skrivbordsundersökning.

11. Vad är det för skillnad mellan slumpmässigt urval och bedömningsurval?

4. Ge exempel på en källa för extern information vid en skrivbordsundersökning.

12. Ge exempel på en öppen fråga.

5. Vad menas med en fältundersökning?

14. Ge exempel på en ledande fråga.

6. Vilka är de sex arbetsstegen i en fältundersökning?

15. Ge exempel på överlappande skalor.

7. Nämn några frågeställningar för en fältundersökning.

16. Vad betyder ett stort bortfall för undersökningsresultatet?

8. Nämn fyra olika sätt att göra intervjuer på.

13. Vilken fördel ﬁnns det med ﬂervalsfrågor?

Tänk till 3:1

Vilket är bäst?

Genom telefon, brev, personlig kontakt och internet försöker undersökningsföretag ställa frågor till oss som konsumenter om våra vanor. Ibland blir vi irriterade och ibland tycker vi att det är trevligt att svara. I vilka situationer blir du mest irriterad och när fungerar det bäst för dig att svara på frågor?

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 22

2012-07-04 10.49

KAPITEL 3 • M A R K N A D S U N D E R S Ö K N I N G

3:2

Stämmer resultatet?

När du går in på en hel del hemsidor dyker det upp ett frågeformulär där du blir ombedd om att svara på några frågor om sajten. Dagens PS är en nättidning som vänder sig till näringslivsintresserade. Läsekretsen är tjänstemän på olika nivåer och andra som är intresserade av ekonomi och näringsliv. I mellandagarna har man vidstående fråga på hemsidan.

Block 2

Undersökningens resultat visas i diagramform. Det blev så här:

Tror du att resultaten från denna undersökning speglar målgruppens åsikter.

Träna 3:3

Var hittar man informationen?

Kontorsartiklar AB är ett företag som säljer kontorsmaterial till andra företag. Företaget ska göra ett antal marknadsaktiviteter och behöver information för att kunna satsa på rätt aktiviteter. Vilka källor ska företaget använda för att få fram följande information? A Kunder som köper för under 10 000 kronor av företaget. B Tänkbara nya kunder. C Hur stor andel nöjda kunder företaget har. D Företagets prisnivå jämfört med konkurrenternas. E Konkurrenternas ekonomiska resultat.

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 23

2012-07-04 10.49

BLOCK 2 • MARKNADSFÖRING

3:4

Vilken metod är bäst?

Profilreklam vill veta hur nöjda deras kunder är. Bengt som jobbar som copywriter tycker att han kan räkna reklamationerna och på så sätt få fram antalet missnöjda kunder. Lova som arbetar med layout tycker att man i stället ska välja ut ett antal kunder slumpmässigt och intervjua dem om hur nöjda de är. A Vilka fördelar respektive nackdelar är det med de båda metoderna? B Vilken metod tycker du är mest tillförlitlig?

3:5

Fältundersökning på olika sätt

När man gör en fältundersökning och ska intervju personer kan man göra detta på olika sätt. Vilka fördelar har följande intervjumetoder: A Skriftliga enkäter.

C Telefonintervjuer.

B Personliga intervjuer.

D Internetenkäter.

3:6

Planera en undersökning

All-resor har ett brett utbud av charterresor. På senare år har långväga resmål blivit populära, särskilt Thailand och Sydafrika. Nästa säsong tänker företaget erbjuda ett nytt resmål – Chile eller Costa Rica. Innan man bestämmer vilket tänker man fråga sina kunder vilket av resmålen som är mest attraktivt. Du ska hjälpa företaget att lägga upp undersökningen. A Vilken typ av frågeställning för undersökning är det (kunskap, motiv etc)? B Vilken är målgruppen? C På vilket sätt ska undersökningen ske? D Formulera tre frågeställningar som du tycker ska vara med i undersökningen.

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 24

2012-07-04 10.49

KAPITEL 3 • M A R K N A D S U N D E R S Ö K N I N G

3:7

Hur ska MTB-Shop göra?

MTB-Shop är en mountainbike-specialist med butik i Norrköping. Kundkretsen finns i Norrköping med omnejd. Försäljningen har dessvärre gått ner de senaste åren och ägarna som själva är aktiva inom sporten undrar hur de ska göra för att få butiken att överleva. De funderar på hur de ska få fram de uppgifter som behövs för att fatta beslut. Här kan de söka information:

Svenska Cykelförbundet har statistik.

Cykel- & Sporthandlarnas Riksförbund har statistik och även prognoser för framtida cykelförsäljning.

SCB har befolkningsstatistik.

4 Den egna kassaapparaten har en funktion med kundregister som ägarna kan använda vid cykelförsäljning. De kan med hjälp av kundregistret se vem som har köpt vilken sorts cykel i butiken de senaste fem åren. 5

ORVESTO Konsument har åldersindelad information om köpplaner (där bland annat cykel ingår).

6 De har tillräckligt med kapital för att klara en investering i en fältundersökning.

MTB-Shop har en mängd frågor de vill ha svar på för att kunna fatta beslut om hur de ska utveckla butiken för att överleva. Föreslå metod och eventuella källor för följande frågeställningar: A Är kunderna är nöjda med servicen på cyklarna de har köpt? B Hälften av kunderna är mellan 15 och 30 år. Kommer denna kundgrupp att öka eller minska de närmaste fem åren? C Vilka cykelsporter kommer att vara populära i framtiden? D Hur många cyklar tror du kommer att säljas inom branschen i framtiden? E Vilka cykelsporter är populära bland ungdomar i Norrköping?

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 25

2012-07-04 10.49

BLOCK 2 • MARKNADSFÖRING

3:8

Gör en egen skrivbordsundersökning

Du ska nu göra en egen skrivbordsundersökning. Du ska använda de källor du kan finna på internet. Ta reda på aktuell information om följande frågeställningar och ange dina källor: A Hur många personbilar kommer det att säljas under innevarande år? B Hur har Sveriges BNP (bruttonationalprodukt, ett mått på ekonomins utveckling), utvecklats det senaste året? C Hur tror experter på bank- eller ekonomitidningarna att Sveriges ekonomi kommer att utvecklas under nästa år? D Hur tror de svenska hushållen att den svenska ekonomin kommer att bli i framtiden? (Detta påverkar hur köpvilliga konsumenterna är.) E Hur har försäljningen av cd-skivor utvecklats det senaste året?

3:9

Vilken undersökningsmetod passar bäst?

Undersökningsgruppen är ett konsultföretag som gör marknadsundersökningar. Företaget har fått in fyra olika uppdrag och ska välja undersökningsmetod för en fältundersökning. Vilken metod tycker du passar bäst för vart och ett av de nedanstående uppdragen: A Bridgestone vill gå på djupet och undersöka bilägares attityder till olika vinterdäck. B Volvo vill komma fram till hur kunderna uppfattar företagets varumärke. De vill också få kunskap om vilka köpmotiv som har varit viktiga vid senaste bilköpet. C Tidskriften Allt om mat vill veta hur besökarna på deras webbplats uppfattar innehållet. D Tio olika företag i flera olika branscher samsas i en så kallad omnibusundersökning, det vill säga en fältundersökning där flera uppdragsgivare får sina frågor besvarade. De har tillsammans 100 frågor. E Entré Malmö är ett nybyggt köpcenter. De vill veta hur kunderna rör sig i köpcentrat för att kunna placera nya butiker på bästa möjliga plats.

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 26

2012-07-04 10.49

KAPITEL 3 • M A R K N A D S U N D E R S Ö K N I N G

3:10

Undersökning av åsikter om spelarbyte

Tidningen Expressen gjorde en läsarundersökning om vad läsarna tyckte om att fotbollstränaren Roberto Mancini bytte ut Zlatan Ibrahimovic. Undersökningen bestod av en fråga på Expressens hemsida. Frågan såg ut så här:

Block 2

Enligt undersökningen var åsikterna delade, resultatet såg ut så här:

I Expressens redovisning av resultatet betonar företaget att resultatet endast ska ge en ”bild” av vad läsarna på Expressen.se tycker. A Vilka tror du svarade på denna fråga? B Tycker du att man kan hävda att undersökningen ger svar på frågan vad läsarna tycker om spelarbytet? Motivera ditt svar.

47105281_ACCESS_2_ OVNINGBOK_inl.indd 27

2012-07-04 10.49

UPPGIFTER F Ö R E TAG S E KO N O M I FÖRETAGSEKONOMI

Access

ANNA MA U LÉO N • A NNA K R I ST ENS S O N

FÖRETAGSEKONOMI

Faktaboken förklarar och ger grunderna – uppgiftsboken bjuder på varierad och rolig träning som befäster kunskaperna.

UPPGIFTER

Access består av följande komponenter: Access Företagsekonomi 1 • Faktabok • Uppgiftsbok med cd • Lösningar • Lärarhandledning med cd

J AN - OLO F A ND ER S S O N • A ND ER S P I H LS G Å R D

Access Företagsekonomi 2 • Faktabok • Uppgiftsbok med cd • Lösningar • Lärarhandledning med cd

Best.nr 47-10528-1 Tryck.nr 47-10528-1

47105281_ovningsbok_access_2_omslag.indd 1

2012-07-04 13.27