9789127134287

anna meeuwisse & Hans swärd (red.)

AnnA Meeuwisse och HAns swärd är professorer i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Bokens övriga kapitelförfattare är forskare inom framför allt socialt arbete, sociologi och psykologi: Anna-Karin Andershed, Henrik Andershed, Gunvor Andersson, Thomas Brante, Morten Ejrnæs, Margareta Hydén, Margaretha Järvinen, Max Koch, Søren Kristiansen, Gunilla Lindén, Sven-Axel Månsson, Lennart Nygren, Ingrid Sahlin, Thomas J. Scheff, Bengt Starrin, Sune Sunesson, Catherine Tuvblad och Hanna Wikström.

Perspektiv på sociala problem

P

erspektiv på sociala problem har sedan den kom ut första gången blivit en av grundpelarna inom svensk utbildning i socialt arbete. Boken går igenom ett brett spektrum av teorier om sociala problem, där såväl samhälleliga strukturer som grupper, organisationer och individer uppmärksammas. Hur kan man till exempel förstå fattigdom, missbruk, prostitution, våldshandlingar med rasistiska förtecken, kvinnomisshandel och stökiga barn? Ska man söka förklaringar i samhället eller hos den enskilda individen?

I denna andra omarbetade utgåva har alla kapitel uppdaterats och ett par nyskrivna kapitel har tillkommit. Sociala problem relateras nu också till aktuella globala frågor som kapital- och folkomflyttningar, en ökande ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar och tillväxtkritik. I ljuset av dagens krav på att all professionell verksamhet ska vara kunskapsbaserad analyserar och särskiljer författarna olika typer av kunskap som socialarbetaren har att tillgå, och introducerar i detta sammanhang en ny form av realism.

Boken riktar sig till studerande i samhällsvetenskapliga ämnen på universitet och högskola men också till yrkesverksamma inom socialt arbete, vård och andra sektorer av det samhällspolitiska området som journalister, politiker och tjänstemän i offentlig administration.

Anna Meeuwisse & Hans Swärd (red.)

Perspektiv på sociala Problem Andra omarbetade utgåvan

ISBN 978-91-27-13428-7

9 789127 134287

Perspektiv_omsl_130618.indd 3

2013-06-18 14:21

Perspektiv-130617.indd 2

2013-06-25 15:10

Innehåll

Om författarna 13 Förord 17 Förord till andra omarbetade utgåvan 20 Del I. Vad är ett socialt problem?

1. Introduktion: Vad är ett socialt problem? 23 Anna Meeuwisse och Hans Swärd Inget självklart svar 23 De sociala begreppens ursprung 26 Sociala problem i tid och rum 28 Det förindustriella samhället 28 Industrisamhällets framväxt 30 Välfärdssamhället 31 Det senmoderna samhället 32 Individens problem eller samhällets? 34 Förhållandet till socialvetenskapen 36 Definitioner av sociala problem i kurslitteratur och lexikon 38 Problem och problemhantering 43 En modell för att analysera sociala problem 48 Fenomenets uttrycksformer 49 Samhällskontext, traditioner och politik 51 Institutionella strukturer 53 Perspektiv 55

Perspektiv-130617.indd 5

2013-06-25 15:10

2. Sociala problem och samhällsbekymmer i historien 57 Sune Sunesson Sociala problem i 1500-talstraditionen 58 Arbetslinjen och fattigvårdsreformer 58 Fattiglagen 60 Fortsatt växling mellan generösa och återhållande system 60 Sociala problem som befolkningsproblem under 1800-talet 61 Skydd, självmord och det onormala 62 1900-talets problembeskrivningar 65 Fattigdom eller arbetslöshet 65 Låga inkomster 66 Problemen och beslutsmetoden 68 Samhällsbekymmer och socialpolitik 69 Handlar sociala rapporter om sociala problem? 69 Avslutning – går det att göra något åt saken? 73 Socialpolitiken – lösning eller problem? 74 3. Perspektiv på sociala problem i USA och Skandinavien 76 Morten Ejrnæs och Søren Kristiansen Sociala problem – en försummad disciplin i Skandinavien 76 Amerikanska perspektiv på sociala problem 78 Teorier enligt vilka sociala problem orsakas av faktorer hos individen 79 Teorier enligt vilka objektiva sociala strukturer och processer producerar avvikelse 80 Teorier som fokuserar människors subjektiva definitionsprocesser 81 Skandinaviska perspektiv på sociala problem 83 Välfärdsperspektivet 83 Marxistisk konfliktteori 85 Perspektivförskjutning under senare år 87 De olika perspektivens ursprung 88 Perspektivens styrkor och svagheter 90 Teorier om sociala problem – en utmaning för forskningen och för det sociala arbetet 92

Perspektiv-130617.indd 6

2013-06-25 15:10

Del II. Teorier om sociala problem 4. Perspektiv på sociala problem – några positioner 96 Anna Meeuwisse och Hans Swärd Objektivism eller relativism 96 Förklara eller förstå 98 Fri vilja eller determinism 99 Struktur eller aktör 101 Analysnivå 102 Konsensus eller konflikt 104 Konsensusperspektivet 104 Konfliktperspektivet 105 Vad får det för konsekvenser att man tänker på ett visst sätt? 107 5. Realismen och fältet sociala problem 109 Thomas Brante Realismen 110 Verkligheten består av nivåer av olika djup 111 Tre källor till kunskap 112 Vetenskapens yttersta målsättning 113 Att bryta med det uppenbara 117 Kunskaper om korrelationer, enkla orsakssamband och mekanismer 121 Från paradigm till profession 124 Realismen och fältet sociala problem 125 Avslutning: »Det finns inget så praktiskt som en bra teori« 127 6. Sociala problem som verklighetskonstruktioner 129 Ingrid Sahlin Inledning 129 Om problemens existens 131 Objektivistisk ontologi 131 Konstruktivistisk ontologi eller »bracketing« 134 Blandformer 136 Ontologisk särbehandling 136 Strikt och kontextuell konstruktivism 138 Provisorisk realism 139

Perspektiv-130617.indd 7

2013-06-25 15:10

Vad vi kan veta om problem 140 Tillämpningar 142 Konstruktivism och kritik 147 7. Sociala strukturer och sociala problem 150 Lennart Nygren Inledning 150 Vad är en strukturell förklaring? 151 Strukturfunktionalismen 153 Från Parsons till Merton 153 Mertons »modes of adaptation« 155 Sociala problem och samhällets lösningar 156 Växelspelet mellan samhällets struktur och de sociala problemen 157 Konfliktperspektivet 158 Nutid, nya strukturella villkor och nya problemdefinitioner 159 Det globala samhället 159 Socialpolitik och EU 162 Sociala problem i svensk social rapportering 163 Social rapport 163 Sammanfattning 165 8. Interaktionistiska perspektiv på studiet av sociala problem – processer, karriärer och vändpunkter 167 Sven-Axel Månsson Inledning 167 Vad är symbolisk interaktionism? 169 Arvet från Mead 171 Den symboliska interaktionismen som sociologi 174 Chicagoskolan och därefter 176 Stämplingsteorin 179 Karriärer, vändpunkter och uppbrott 181 Till sist – intresse för människan som subjekt 184 9. Ett emotionssociologiskt perspektiv på sociala problem: skam och utsatthet 186 Thomas J. Scheff och Bengt Starrin

Perspektiv-130617.indd 8

2013-06-25 15:10

Känslor, emotioner och affekter 186 Ett interaktionistiskt perspektiv på skam 188 Cooley och spegeljaget 188 Goffman om förlägenhet 189 Skam – den viktigaste emotionen i den emotionella/relationella världen 190 Skam – både konstruktiv och destruktiv 191 Skam som process och som reglerande social emotion 192 Skam och utsatthet 194 Historik 194 Känslor av stigma och skam även i dag 196 Utsatthetens skamfyllda dynamik 196 Det är den där skammen 197 Korseld av fördomar 197 Att skydda sitt själv viktigt 198 Ansträngningar att må bättre 200 Underordningsskammens dynamik – sammanfattning 200 10. Utvecklingsekologi och sociala problem 202 Gunvor Andersson Inledning 202 Teoretiska utgångspunkter och inspiratörer 205 Utvecklingsekologi och sociala problem 208 Pågående teoriutveckling 212 Avslutande reflexioner 214 11. Anknytningsteoriska perspektiv på sociala problem 217 Gunilla Lindén Anknytningsteorins framväxt 217 Barns reaktioner på separationer 218 Barnets band till mamman 219 Ett relationellt motivationssystem 221 »Detachment« 223 Teorins fortsatta utveckling 223 En trygg bas 224 Inre arbetsmodeller 224 Anknytningsmönster 225

Perspektiv-130617.indd 9

2013-06-25 15:10

»Strange situation procedure« 225 Olika anknytningsmönster 226 Tidig anknytning – hur utvecklas den längre fram? 228 Vuxnas anknytningsmönster /anknytningsintervjun 229 Anknytningsstörningar 230 Desorganiserad anknytning 230 Affektreglering 232 Intersubjektivitet – ett vidare begrepp för att förstå anknytning 233 Mentalisering 234 Mentaliserad affektivitet och individuation 236 Anknytningsteori och sociala problem 237 Exemplet små barn 238 Exemplet tonåringar 239 12. Psykologiska och biologiska perspektiv på sociala anpassningsproblem 242 Henrik Andershed, Anna-Karin Andershed och Catherine Tuvblad Inledning 242 Generella slutsatser från longitudinella studier 243 Multiproblem – vanligt och riskfyllt 243 Olika utvecklingsvägar för unga med anpassningsproblem 244 Ungdomsbegränsade och livsloppspersistenta problem 245 Riskfaktorer 247 Genetik/arv och sociala anpassningsproblem 247 Biologiska faktorer och sociala anpassningsproblem 249 Psykologiska och neuropsykologiska faktorer och sociala anpassningsproblem 253 Hur ta hänsyn till den heterogenitet som finns? 254 Barndomsinitierat kontra ungdomsinitierat antisocialt beteende 255 Undergruppen med hyperaktivitetssyndrom 256 Undergruppen med problematiska personlighetsdrag 256 Könsaspekter på sociala anpassningsproblem 258 Betydelse för prevention och behandling? 259

Perspektiv-130617.indd 10

2013-06-25 15:10

Del III. Fokus på ojämlikhet och ojämlikhetsskapande processer 13. Åtskillnad och särbehandling 262 Sune Sunesson Segregation – ett socialt problem 262 Beskrivningar av segregation och annan påtvingad kategoriåtskillnad 265 Boendesegregation 265 Löneskillnader 266 Tre teorier – tre olika idéer om vad som är viktigt att undersöka och förklara 267 »Hårdkokt teori«: slagsmål om utrymmet i Chicago på 1920-talet 268 Teori från 1960-talet: kalifornisk sociologi, förändring och rasism 271 Beständig ojämlikhet – vem är en outsider? 275 Utbölingarnas öde – förakt och utestängning 275 Tillys teori om ojämlikhet 277 14. Ett maktperspektiv på mötet mellan klient och system 281 Margaretha Järvinen Inledning 281 Fält, doxa och symbolisk makt 282 Pastoralmakt, kontroll och hjälp 285 Ritualiserad vänskap 287 Aktivering till aktivering 289 Motiverade och omotiverade klienter 291 Doxa och makt – och doxisk makt 294 Systemet skapar klienten 294 Kategorisering och uteslutning 296 Hjälp och gåvor 297 15. Har sociala problem ett kön? 301 Margareta Hydén Inledning 301 Vad är en »kvinna«? 303 Det sociala arbetets patriarkala drag 306

Perspektiv-130617.indd 11

2013-06-25 15:10

Ungdomsproblem – olika rättsliga normer beroende på kön 306 Den dubbelt förtryckta missbrukande kvinnan 308 Fattigdom och socialbidrag 309 Våld mot kvinnor 310 Social kategorisering som identitetsskapare 311 »Jag avskyr när dom präktiga och duktiga tycker synd om en« 313 En berättelse om kamp för ett eget värde 315 Kvinnor som offer och män som hjältar 316 Sociala problem i ett processperspektiv 318 16. Ett postkolonialt perspektiv på sociala problem 320 Hanna Wikström Postkolonial teori 321 Hur kan man se på etnicitet, kultur och kulturella identiteter?

322 Globalisering, migration och segregation 324 Skillnadsskapande processer, kultur och ras 326 Arbete och boende 328 Boendesegregation 329 Välviljans och misstrons tyranni inom socialt arbete 331 Vägar bort från kultur som problem: den mångkulturella paradoxen och ett alternativ 334 17. Sociala problem ur ett dynamiskt perspektiv – exemplet ekonomisk tillväxt och klimatkrisen 336 Max Koch Ett dynamiskt och relationellt förhållningssätt till sociala problem 337 Nya samhällsproblem: klimatförändringarna och den ekonomiska tillväxten 339 Referenser 347 Register 369

Perspektiv-130617.indd 12

2013-06-25 15:10

Om författarna

Anna-Karin Andershed är docent i psykologi och verksam vid Örebro universitet. Hennes forskning rör framför allt områdena normbrytande beteende, strukturerad bedömning samt anpassning och socialisation utifrån ett utvecklingspsykologiskt livsförloppsperspektiv.

Henrik Andershed är professor i psykologi och docent i kriminologi vid Örebro universitet. Hans forskning berör främst antisocialt, kriminellt beteende med särskilt fokus på allvarliga och stabila former av antisocialt beteende.

Gunvor Andersson är leg. psykolog, fil.dr i psykologi och professor emerita i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning handlar framför allt om social barnavård, socialt utsatta barn och familjer.

Thomas Brante är professor i socialt arbete och i sociologi vid Lunds universitet. Till hans forskningsområden hör vetenskapsteori, kunskapssociologi, professionsforskning och politisk sociologi.

Morten Ejrnæs är lektor vid Aalborg universitet i Danmark. Hans forskningsområden är bland andra etniska minoriteters situation i Danmark, diskriminering, fattigdom och sociala problem, liksom socialarbetares föreställningar om det sociala arvet.

Margareta Hydén är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet.

Hon har främst forskat om våld mot kvinnor i nära relationer, men även om familjebildning och familjeliv i »nya« familjeformer.

13

Perspektiv-130617.indd 13

2013-06-25 15:10

Margaretha Järvinen är professor vid Sociologisk Institut, Köpenhamns universitet, och vid Socialforskningsinstituttet, Köpenhamn. Hennes forskning är inriktad mot socialt marginaliserade grupper. Hon har också arbetat med sociologisk teori: social interaktionism, konstruktivism, Bourdieus sociologi med mera.

Max Koch är professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Hans främsta forskningsområden är politisk ekonomi och ekologi, klass och ojämlikhet och socialpolitik i ett komparativt och europeiskt perspektiv.

Søren Kristiansen är lektor vid Aalborg universitet i Danmark med undervisning inom områdena mikrosociologi, socialpsykologi och teorier om sociala problem. Hans forskning rör bland annat studier av socialt liv hos personer med psykisk sjukdom.

Gunilla Lindén är leg. psykolog och fil.dr, tidigare verksam som lektor vid Socialhögskolan i Lund och som psykolog. Hennes doktorsavhandling behandlade tonåringar i familjehem utifrån ett objektrelationsperspektiv.

Anna Meeuwisse är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning är framför allt inriktad mot frivilliga organisationer, sociala rörelser och självhjälp.

Sven-Axel Månsson är professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

Hans främsta forskningsområden är kön, sexualitet och socialt arbete.

Han har också skrivit om teorier och metoder i samhällsvetenskaplig forskning.

Lennart Nygren är professor i socialt arbete vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om välfärdspolitik för barn, unga och familjer samt om kunskapsbildning och kunskapsanvändning i socialt arbete.

Ingrid Sahlin är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hon har huvudsakligen forskat om hur samhälleliga åtgärder för att förebygga eller lösa problem som hemlöshet, otrygghet och brottslighet är relaterade till konstruktionen av »problemgrupper«.

14

Perspektiv-130617.indd 14

2013-06-25 15:10

Thomas J. Scheff är professor emeritus i sociologi vid University of California, Santa Barbara. Hans forskning är inriktad mot emotioner ur ett sociologiskt perspektiv. Områden som studerats är exempelvis kopplingen mellan emotioner och social struktur, emotioner och sociala band, liksom emotioner i samband med nationalism och krig.

Bengt Starrin är professor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Han bedriver forskning inom området välfärd och folkhälsa med fokus på utsatta gruppers situation. Hans forskning omfattar också frågeställningar inom det emotionssociologiska fältet, till exempel relationen mellan social utsatthet och känslor av skam.

Sune Sunesson är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hans forskning handlar om socialpolitik och organisering, yrkesexpertis och kunskapsanvändning i människobehandlande organisationer.

Hans Swärd är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hans forskning och undervisning är främst inriktad mot utsatta grupper, sociala problem och socialt arbete.

Catherine Tuvblad är med.dr. i medicinsk epidemiologi och verksam vid University of Southern California. Hennes forskning handlar främst om antisocialt och aggressivt beteende och dess psykofysiologiska och genetiska riskfaktorer.

Hanna Wikström är universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Hennes forskning bedrivs huvudsakligen utifrån ett postkolonialt perspektiv och hon har bland annat skrivit om familjer från Iran i Sverige, samt om hur migrationsmyndigheterna resonerar vid bedömning av asylansökningar.

15

Perspektiv-130617.indd 15

2013-06-25 15:10

Perspektiv-130617.indd 16

2013-06-25 15:10

Förord

Antologin Aspects of the social problem kom ut i London år 1895, för mer än ett sekel sedan. Syftet med boken var att belysa »det sociala problemet« – ett oroande, mångfasetterat fenomen som hade synliggjorts under 1800-talets samhällsomvandling. Författarna menade att det krävdes medvetna insatser och noggranna analyser för att komma till roten med det sociala problemet. En tongivande svensk social tidskrift från samma tid talade om »den sociala frågans slutliga lösning«. Och det nya seklet – 1900-talet – utnämndes både till barnets och till välfärdssamhällets århundrade. Varför ger vi vid det tjugonde seklets ingång ut ännu en bok om perspektiv på sociala problem?

Sociala problem är fortfarande ett aktuellt ämne. En del av de problem som man talade om för ett sekel sedan har visserligen försvunnit. Luffarproblemet finns inte längre. Inte heller lösdriveriet eller osedligheten.

Begreppen känns främmande. Men många andra sociala problem har överlevt 1900-talet. Vi talar fortfarande om alkoholmissbruk, hemlöshet, prostitution och barn som far illa som sociala problem. Vi har dessutom fått en hel del nya sociala problem.

Sociala problem är också ett centralt begrepp i flera moderna yrkesutbildningar och förekommer ofta i samhällsdebatten. Vi har fått akademiska discipliner som har till huvuduppgift att studera sociala problem (t.ex. sociologi och socialt arbete). Socialarbetarnas yrkesuppgift är att lösa sociala problem. Även andra yrkesgrupper och frivilligarbetare kommer i sitt dagliga arbete i kontakt med sociala problem. Detta är några av skälen till att det fortfarande är angeläget att reflektera över hur vi förstår och förklarar sociala problem.

Denna bok riktar sig till en nordisk läsekrets. Det finns gott om anglosaxiska kursböcker som behandlar teorier om sociala problem, men 17

Perspektiv-130617.indd 17

2013-06-25 15:10

anmärkningsvärt få nordiska. Det beror knappast på att det inte förekommer sociala problem i denna del av världen eller på att det saknas praktiskt och teoretiskt intresse för frågan. Det beror snarare på att nordiska forskare ofta närmat sig problematiken från andra håll och med en annan begreppsapparat – med begrepp som »samhällsproblem«, »välfärdsproblem«, »social exklusion« och »marginalisering«. På senare tid har forskare och lärare börjat ifrågasätta om teorier om sociala problem som har utvecklats i andra samhällssystem utan vidare kan överföras till nordiska förhållanden. Lägger vi samma betydelse i begreppet sociala problem? Hur förhåller sig de perspektiv som presenteras i amerikanska kursböcker till skandinaviska synsätt? Vilka teorier och begrepp kan hjälpa oss att förstå och förklara sociala problem i de nordiska länderna? Hur inverkar perspektivvalet på analysen? Sådana frågor diskuteras i denna bok.

Många kursböcker om sociala problem behandlar endast sociologiska teorier. I denna bok har vi en lite bredare, flervetenskaplig ansats. Det betyder att både psykologiska, socialpsykologiska, sociologiska och historiska perspektiv ges utrymme. Dessutom behandlas frågor om makt, kön, etnicitet och ojämlikhet. Ambitionen är att spegla ett brett spektrum av teorier om sociala problem där såväl samhälleliga strukturer som grupper och organisationer och den enskilda individen uppmärksammas. De problem som diskuteras är sammansatta och komplexa till sin natur och kan analyseras utifrån olika teoretiska perspektiv. Perspektivet avgör hur vi kommer att uppfatta problemet och vilka åtgärder som bedöms som lämpliga. Författarna representerar olika akademiska discipliner. De ger en översikt över grunderna i olika teoretiska perspektiv, visar vad de kan bidra med när det gäller förståelsen av sociala problem och hämtar exempel från aktuell nordisk forskning.

Tanken är att boken ska kunna användas både i universitets- och högskoleutbildningar och av praktiker. Att vi samlat flera olika perspektiv i samma bok gör den väl lämpad för grupparbete. Man kan välja ut något aktuellt problem från samhällsdebatten och i mindre grupper fördjupa sig i vad enskilda perspektiv kan bidra med för att förklara och förstå det aktuella fenomenet. I nästa steg kan grupperna diskutera för- och nackdelar med de olika perspektiven, och om de går att kombinera på något fruktbart sätt. Ännu mer intressant blir det om man dessutom för in resonemang om olika typer av åtgärder och om vilka perspektiv och 18

Perspektiv-130617.indd 18

2013-06-25 15:10

lösningar som tillämpas och prioriteras av olika parter i samhället. Vad är det egentligen som styr människobehandlande organisationers och sociala professioners handlande? Vilken roll spelar perspektiven? Forskningsresultat? Historiska synsätt och gamla traditioner? Lagstiftningen?

Ekonomiska överväganden? Ideologi? Massmedia? Sociala problem kan på detta sätt underkastas en mycket sammansatt analys.

Boken består av tre delar. I den första delen diskuteras själva begreppet sociala problem och problemtänkandets historia. Vi försöker bland annat spåra begreppets ursprung och undersöker hur det används i Norden i dag. I den andra delen behandlas en rad olika teoretiska perspektiv på sociala problem, alltifrån teorier på strukturell nivå till teorier som tar sin utgångspunkt i den enskilda individen. I den tredje och sista delen analyseras sociala problem utifrån moderna teorier om makt, kön, etnicitet och ojämlikhet.

Arbetet med boken har pågått under två år och är ett kollektivt verk.

Vi har läst och kommenterat varandras bidrag och olika synsätt har brutits mot varandra. En sak är klar: teorier om sociala problem är och förblir en kontroversiell fråga. Det finns inga vedertagna avgränsningar och definitioner och inga perspektiv som alla kan samlas omkring. De meningsmotsättningar som alltid har förekommit i diskussionen om sociala problem har också gått igen i vårt arbete. Det ligger i sakens natur och det är det som gör frågan så angelägen och intressant.

Samtidigt är vi förvånade över att vår förlagsredaktör Anna Forsling har stått ut med alla de förändrade dispositionerna, alla förslag på nya kapitel och alla andra förändringar in i det sista. Hennes tålmodiga, helhjärtade engagemang och professionella redaktörsarbete är värt ett stort tack. Vi vill också rikta ett stort tack till kolleger som läst och kommenterat kapitelutkast.

Anna Meeuwisse

Hans Swärd

19

Perspektiv-130617.indd 19

2013-06-25 15:10

Förord till andra omarbetade utgåvan

Sedan den första utgåvan av denna bok publicerades år 2002 har vi glädjande nog kunnat konstatera att den används flitigt, inte minst inom de svenska socionomprogrammen. De många omtryckningarna vittnar om detta. Vi tror att bokens styrka ligger i den problematiserande hållningen och att den rymmer så många olika perspektiv på sociala problem. Det finns flera skäl till att vi nu har låtit boken bli föremål för en ordentlig omarbetning. Även om många av de grundläggande resonemangen fortfarande är giltiga så har samhället ställts inför en rad nya utmaningar som också återspeglas i synen på sociala problem och i kunskapsutvecklingen. Därför har alla kapitel uppdaterats och boken har kompletterats med nyskrivna kapitel. Sociala problem relateras nu också till aktuella globala frågor som kapital- och folkomflyttningar, en ökande ekonomisk ojämlikhet, tillväxtkritik och klimatförändring. Nya segregeringsoch utsatthetsmönster i nordisk och europeisk vardag diskuteras också. Ökade krav på att professionell verksamhet ska vara kunskapsbaserad gör det vidare motiverat att särskilja och analysera olika typer av kunskap. I boken introduceras bland annat en ny form av realism. Vi riktar ett tack till bokens författare och till Jessica Rydén för hennes gedigna redaktörsarbete.

Anna Meeuwisse

Hans Swärd

20

Perspektiv-130617.indd 20

2013-06-25 15:10

Del I Vad 채r ett socialt problem?

Perspektiv-130617.indd 21

2013-06-25 15:10

Perspektiv-130617.indd 22

2013-06-25 15:10

KAPITEL 1

Introduktion: Vad är ett socialt problem?

Anna Meeuwisse och Hans Swärd

Inget självklart svar Sociala problem diskuteras i medierna, i offentliga utredningar och av den sociala sektorns yrkesföreträdare. Ofta används begreppet som om det vore självklart. Att alkohol- och narkotikamissbruk, kriminalitet, hemlöshet och prostitution är sociala problem tas mer eller mindre för givet. Det innebär också att missbrukare, kriminella, hemlösa och prostituerade betraktas som »sociala problemgrupper«. Men att svaret på frågan i kapitlets rubrik inte är så entydigt står klart om vi i stället talar om en grupp som ensamstående mödrar, vilka ibland också betraktas som en social problemgrupp. I Social rapport (Socialstyrelsen 2010), vars syfte är att ge en aktuell bild av »hur sociala problem och deras riskfaktorer förändras i befolkningen«, konstateras att (s. 7): Ungdomar, ensamstående mödrar samt invandrare, främst de nyanlända och de från utomeuropeiska länder, har hög risk för fattigdom och andra välfärdsproblem.

23

Perspektiv-130617.indd 23

2013-06-25 15:10

Det går i och för sig att hävda att ensamstående mödrar är ett socialt problem. Inte minst historiskt har ensamstående kvinnor med barn haft en problematisk situation då de ofta varit utestängda från den reguljära arbetsmarknaden på grund av att det inte har funnits någon familjepolitik att tala om. Vid förra sekelskiftet fick många fattiga kvinnor lämna över sina barn till fosterhem om de ville fortsätta att arbeta.

Redan vid denna tid förekom det också en livlig diskussion i samhället om vem som hade ansvar för situationen. En del skyllde på kvinnorna – som blev med barn utan att vara gifta – och såg dem som oansvariga och omoraliska för att de satte oäkta barn till världen. Andra menade att det var de försumliga och undflyende fäderna som var det egentliga problemet. Flera socialreformatorer vid sekelskiftet 1900 propagerade för att staten med offentliga medel borde göra det lättare för de ensamstående mödrarna att ta hand om sina barn (Bergman 2003). Att moralisera över kvinnorna och stigmatisera deras barn var ett sätt att individualisera strukturella problem, hävdades det i debatten.

Sedan dess har jämställdheten på den svenska arbetsmarknaden ökat och det har skapats förutsättningar för kvinnor att förvärvsarbeta utanför hemmet. I dag är arbetskraftsdeltagandet bland nordiska kvinnor internationellt sett högt. Tack vare familjepolitik och generella socialförsäkringar är det numera även möjligt för kvinnor i olika familjesituationer att klara sig hyggligt ekonomiskt. Enligt sociologen Gøsta EspingAndersen (1996), som är upphovsman till en välkänd välfärdstypologi, utmärker sig den nordiska välfärdsmodellen från andra välfärdsregimer bland annat genom högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor och en generös social- och familjepolitik. I detta perspektiv skulle gruppen ensamstående mödrar kunna betraktas som en välfärdsstatssuccé. Nu har kvinnorna bättre förutsättningar att försörja sig själva och välja familjetyp. Vi har skapat ett samhälle där kärnfamiljen inte längre är en tvingande norm. »Ensamstående mödrar« är i dagens samhälle inte någon självklar kategori. I boken Nätverksfamiljen (Bäck-Wiklund & Johansson 2012) visar författarna att familjemönstren bara under de senaste decennierna har förändrats på ett dramatiskt sätt. I dag finns en mångfald av samlevnadsformer, som heltids- och deltidsföräldraskap och olika typer av länkade familjemönster eller vad författarna kallar »nätverksfamiljer«. Delad vårdnad är numera regel snarare än undantag och även om 24

Perspektiv-130617.indd 24

2013-06-25 15:10

myndigheterna i sina kategoriseringar talar om »ensamstående mödrar med minderåriga barn« bor barnet kanske i själva verket växelvis hos både modern och fadern. Ur detta perspektiv skulle man kunna hävda att kategorin »ensamstående mödrar« mer speglar ett förgånget samhälles normsystem än de faktiska levnadsförhållandena för många unga familjer i dagens samhälle.

I dag talas det också om att vi kanske inte ska fokusera så mycket på föräldrarna och olika familjeformer, utan mer synliggöra barnens situation och deras levnadsförhållanden. Ungefär samtidigt som den tidigare citerade Social rapport kom ut fick begreppet »barnfattigdom« offentlig uppmärksamhet (Andersson & Swärd 2010). Rädda Barnen lanserade begreppet i Sverige och ville med sina rapporter Barnfattigdom i Sverige (t.ex. 2008, 2012) fokusera barnens situation genom att frikoppla dem från sina familjer. Det här stämmer väl överens med den moderna barndomssociologins synsätt (se Näsman m.fl. 2012 och Bäckman & Ferrarini 2011) där begreppet »barnfattigdom« upplöser sådana kategorier som ensamstående mödrar med barn.

Samtidigt har begreppet »barnfattigdom« orsakat massmedial debatt, inte minst i valrörelsen 2010, eftersom det dittills främst förknippats med problem i tredje världen. Frågan gällde rimligheten i att tala om barnfattigdom i de nordiska välfärdsdemokratierna med sina omfattande trygghetssystem. Flyktingar är ju beredda att genom riskfyllda resor riskera livet för att komma till ett hörn i världen där de har möjligheter att få ett bättre liv, påpekades det bland annat. En miljard människor på jorden har inte tillräckligt att äta, dubbelt så många lider av näringsbrist. Kan barn verkligen vara fattiga i ett land med fria skolluncher, en generös daghemspolitik med inkomstrelaterade taxor, barnbidrag, föräldraförsäkringar och så vidare?

Motsättningarna i diskussionen om barnfattigdom beror bland annat på att man lägger olika innebörd i begreppet, ofta av politiska skäl. Antingen kan man se fattigdom som ett absolut mått knutet till människors överlevnad. Eller så kan man se fattigdom som ett relativt begrepp som omfattar dem som har en levnadsstandard som tydligt ligger under den standard som gäller för majoriteten i det egna samhället. Den som förespråkar en begränsad välfärdsstat, vars huvuduppgift är att hjälpa de allra mest utsatta med riktade, behovsprövade insatser kan föredra absoluta fattigdomsmått, medan förespråkare för en mer expansiv välfärdsstat 25

Perspektiv-130617.indd 25

2013-06-25 15:10

som bygger på inkomstomfördelning hellre diskuterar fattigdom i relativa termer (Alm m.fl. 2010).

Det har riktats kritik mot att över huvud taget peka ut särskilda grupper eller kategorier som »problembärare«, eftersom det kan skymma underliggande samhällsproblem på makronivå. Långsiktiga strukturella problem skjuts åt sidan och man fokuserar i stället på problem som knyts till enskilda gruppers aktuella situation. Bakom problemkategorin »ensamstående mödrar« döljs ofta förhållande som bristande jämställdhet mellan män och kvinnor, en icke-flexibel arbetsmarknad, brister i barnomsorgs- och hälsovårdssystemen och så vidare.

Exemplen ovan visar att det inte är självklart vad som ska förstås som sociala problem eller sociala problemgrupper eller hur de ska betecknas eller klassificeras. Begreppens innebörd växlar i tid och rum. I det här kapitlet ska vi närma oss dessa frågor genom att undersöka olika sätt att definiera, klassificera och diskutera sociala problem. Låt oss börja med att anlägga ett historiskt perspektiv och undersöka när och i vilket sammanhang man började tala om sociala problem i Sverige.

De sociala begreppens ursprung Med »sociala problem« som sökord gick vi igenom det stora källmaterialet hos Svenska Akademiens Ordboksredaktion. Där kunde vi spåra begreppet till slutet av 1800-talet. Då började till exempel föreningen Studenter och arbetare, som bildades i Uppsala 1886, använda begreppet. År 1901 startade föreningen utgivningen av Social tidskrift, vars syfte var att belysa sociala frågor. Föreningens målsättning var att »väcka det sociala intresset och förbereda de sociala problemens slutliga lösning« (Social tidskrift 1901, nr. 1). Genom sådana initiativ kom begreppet att användas mer systematiskt.

Tidigare under 1800-talet användes i stället uttryck som »den sociala frågan«, »samhällsfrågan« och »samhällsproblem«. Begreppet samhällsproblem finner vi i Ordboksredaktionens material från mitten av 1800-talet och begreppet den sociala frågan något tidigare. Den sociala frågan användes som en sammanfattande beteckning för en rad olika farhågor och missförhållanden. Det innefattade bland annat arbetarfrågan, fattigvårdsfrågan, bostadsfrågan, nykterhetsfrågan, sedlighetsfrågan och befolkningsfrågan.

26

Perspektiv-130617.indd 26

2013-06-25 15:10

Idéhistorikern Per Wisselgren (2000) anser att den sociala frågan ska ses som »en lång över tiden utsträckt diskussion, vilken för Sveriges del tar sin början redan under 1830-talet och sträcker sig ett par decennier in på 1900-talet« (s. 31). Uppmärksamheten kring den sociala frågan var inte specifik för Sverige. Runt om i Europa diskuterades vid samma tid »la question sociale«, »the social question« och »die soziale Frage« och alltid inramad av sociala oroligheter och politiska missnöjesyttringar. Begreppet fångade en stämning i de övre befolkningsskikten, deras oro för en utveckling som uppfattades som ett hot mot samhällets stabilitet och som man fruktade kunde leda till upplösning och förfall.

Debatten om den sociala frågan engagerade debattörer från olika politiska och sociala grupperingar (Smith 1997). Medelklassens socialreformatorer utgick från ett uppifrån- eller ett uppfostrarperspektiv. De beskrev ofta problemen i moraliska termer och förordade måttlighet, självkontroll, goda familjerelationer, hygien, sparsamhet, gudsfruktan och försoning mellan klasserna. Representanter för de lägre klasserna ville hellre beskriva problemen i ekonomiska och demografiska termer och som ett uttryck för klasskonflikter. De krävde i huvudsak strukturella insatser för en rättvisare fördelning av samhällets resurser.

Debatten om den sociala frågan var ett uttryck för en ny medvetenhet om tillvarons sociala dimension som gjorde det möjligt att diskutera samhällets utveckling och dess sociala problem på ett nytt sätt. Upptäckten av »det sociala« innebar en mentalitetsförändring; ett nytt begreppsligt område hade mutats in (Steinmetz 1993; Wisselgren 2000). Den franske sociologen Jacques Donzelot (1979) beskriver det sociala som en tankefigur, som en av den moderna människans förståelsekategorier för att tolka omvärlden (jfr Osborne & Rose 1997). Den franske filosofen Gilles Deleuze (1979) beskriver det sociala som ett socialt landskap vilket lägger grunden för en gränsdragning mellan rik och fattig och som skapar underlag för samhälleliga åtgärder.

Historiesociologen George Steinmetz (1993) framställer det sociala som en arena där kollektiva behov, relationer, problem och oregelbundenheter relateras till ekonomiska förändringar. Det sociala kan alltså beskrivas som både ett tankeredskap och en sfär eller arena för statliga åtgärder. Framväxten av det sociala dateras av tyska, franska och brittiska forskare till slutet av 1700- och början av 1800-talet (Wisselgren 2000). Samhälleliga problem hade förvisso funnits tidigare, liksom 27

Perspektiv-130617.indd 27

2013-06-25 15:10

försök att kartlägga och lösa dem. Det var dock först när det sociala begreppsliggjordes, som försöken att reglera och kontrollera området blev mer systematiska. Kartläggningar och utredningar om den sociala frågan startades, sociala kongresser arrangerades och artiklar i ämnet skrevs.

Regeringar och filantropiska organisationer vidtog åtgärder mot en rad missförhållanden. Dessa problem blev även till vetenskapliga forskningsfält där framstående tänkare som John Stuart Mill och Karl Marx bidrog till teoriutvecklingen. Mentalitetsförändringen gjorde således forskningen om det sociala möjlig, genom att dess objekt gavs form. Den banade väg för begrepp som »sociala problem«, »social rörelse«, »social reform«, »socialvetenskap« och »socialpolitik«. Den legitimerade därmed även statliga ingripanden.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att begreppet »sociala problem« på allvar etablerades i svenska språket mot slutet av 1800-talet, och att detta liksom andra sociala begrepp, till exempel socialt arbete, har sitt ursprung i tänkandet om det sociala som en arena för samhälleliga åtgärder.

Sociala problem i tid och rum Synen på de fenomen som vi i dag betraktar som sociala problem, exempelvis fattigdom, alkoholmissbruk och barn som far illa har varierat genom tiderna och i olika sammanhang. Socialhistoriker kategoriserar och beskriver dessa tidsperioder på lite olika sätt, men följande periodisering är ett försök att beskriva de sociala problemens historia utifrån en europeisk kontext (jfr tabell 1). *

Det förindustriella samhället En del av det som vi betecknar som sociala problem har förekommit sedan mycket lång tid tillbaka i historien (se vidare i kap. 2) Den polske historikern Bronislaw Geremek (1991) tecknar den europeiska fattigdomens historia och visar att »nöden« alltid har varit ett gissel för * Uppställningen är delvis inspirerad av historikern Rolf Torstendahl (1989).

Han har utvecklat en modell för det nordvästeuropeiska samhället under 1800och 1900-talen som ofta används för socialhistoriska periodiseringar.

28

Perspektiv-130617.indd 28

2013-06-25 15:10

Tabell 1. Synen på sociala problem under olika tidsskeden Det för­ industriella samhället

Industri­ samhällets framväxt

Välfärds­ samhället

Det sen­ moderna samhället

Problemformulering

»Nöden«

»Den sociala frågan«

Ojämlikhet

Globaliseringsproblem, social utestängning

Uttrycksformer

Svält, fattig­ dom, hög barnadödlighet, omsorgs­ problem under barndom och ålderdom

Fattigdom, tiggeri, familjevåld, dryckenskap, dåliga bostäder, skador och påfrestningar i arbetslivet

Arbetslöshet vid ekonomiska kriser, dålig bostadsstandard, missbruk, grupper som ställs utanför arbetsmarknaden och den generella välfärden

Flyktingströmmar, arbetsmarknadsimmigration, segregation, etablerings- och försörjnings­ problem för vissa grupper t.ex. ungdomar

Statens hållning

Staten har en passiv hållning till de flesta »sociala« frågor

Reformering av fattiglagar, tvångslagar, krav på sociala reformer, filantropi, sociala kartläggningar, socialt arbete

Transfereringar, socialpolitik, välfärdstjänster

Omprövning av den starka staten och ökad tilltro till marknaden, det civila samhället och överstatlig reglering (t.ex. genom EU)

människorna. Nöden har tagit sig uttryck i olika bristtillstånd (fattigdom, svält, barnadödlighet, sjukdomar) som har äventyrat överlevnaden för delar av befolkningen och gett upphov till sådant som tiggeri, lösdriveri och kriminalitet. Men man har inte alltid sett dessa tillstånd som (sociala) 29

Perspektiv-130617.indd 29

2013-06-25 15:10

problem som har med samhället att göra, utan länge snarare betraktat dem som ödesbestämda eller som individuella bekymmer.

I katolska länder var tiggarna under medeltiden – i alla fall under goda tider – föremål för barmhärtig omsorg. Det kunde rentav diskuteras vem som var den egentlige välgöraren: »givaren, som skänkte sin allmosa, eller tiggaren, som gav den andre tillfälle att göra en god gärning« (Levander 1934, s. 158). Men synen på fattiga och svaga människor hårdnade.

Den katolska kyrkans bud att vi ska ta vara på vår broder och hjälpa människor i nöd ersattes så småningom av den lutherska ortodoxins kallelsemoralism, där fattigdom sågs som tecken på omoral och lättja.

Enligt den lutherska synen var det en plikt att försörja sig själv och inte begära hjälp från medmänniskor eller kyrkan.

Statens hållning var som regel också passiv eller repressiv och fattigdom uppfattades under lång tid främst som en ordningsfråga (Geremek 1991). Det förekom dock vissa statliga ingrepp för att reglera eller lindra nöden, i Sverige började man till exempel på 1500-talet att inrätta en del anstalter för nödställda gamla och barn. Vem som skulle ha ansvaret för fattiga barn och äldres vård har som idéhistorikern Roger Qvarsell (2013) visar varit en ständig stridsfråga mellan å ena sidan staten och kungen och å andra sidan lokalsamhället eller de kyrkliga församlingarna.

Industrisamhällets framväxt Som vi redan berört ovan i avsnittet om det sociala begreppens ursprung, kan 1800-talet betraktas som en brytningstid för de flesta europeiska länder. Först då definierades fattigdom som ett socialt problem som förutsätter organiserade insatser, för vilka även staten har ett visst ansvar.

Befolkningen ökade kraftigt, och jordbruket kunde inte försörja den.

Under industrialismens framväxt (perioden 1830–1920) flyttade många människor till städerna. De snabbt växande städerna uppfattades av samtiden som »osunda«, som en grogrund för missförhållanden av olika slag. Många missförhållanden som uppmärksammades (fattigdom, tiggeri, familjevåld, dryckenskap, dåliga bostäder, skador och påfrestningar i arbetslivet med mera) hade funnits även tidigare. Men nu knöts de till en påtaglig samhällsomvandling med skärpta klassmotsättningar.

De gamla omsorgsmodellerna som byggde på att familjemedlemmarna hjälpte varandra över generationsgränser fungerade inte i städerna och 30

Perspektiv-130617.indd 30

2013-06-25 15:10

fattigdomen skapade problem som endast i begränsad omfattning kunde lösas med fattighjälp och välgörenhet. I sociala undersökningar kartlades problemen mer systematiskt än tidigare, och man upptäckte olika grupper i befolkningen som for illa. Den vetenskapliga filantropin utvecklade metoder för att bekämpa problemen och det ställdes krav på sociala reformer. Fattigvården reformerades och vi fick så småningom pensionssystem.

I Europa krävde arbetarrörelsen reformprogram och socialpolitik samtidigt som en »skötsamhetskultur« utvecklades. Den skötsamme arbetaren var nykter, sedlig och behandlade sin familj med respekt. Ambjörnsson (1988) beskriver hur den svenska skötsamheten växte fram i ett norrländskt samhälle under några decennier kring förra sekelskiftet, då krogkulturen ersattes av nykterhetsloger och bildningsförbund.

Skötsamheten blev ett argument i kampen för rösträtt och medborgerligt förtroende.

I takt med demokratiseringen och etablerandet av liberala fri- och rättigheter uppstod också ett behov av att sätta gränser; det hävdades att de liberala friheterna inte kunde omfatta alla (Björkman 2001). Genom olika tvångslagar fick myndigheterna i många länder en långtgående rätt att ingripa mot vissa grupper i befolkningen, även om de inte hade gjort sig skyldiga till brott. Det gällde bland annat alkoholister, vanartiga barn och ungdomar, prostituerade, psykiskt sjuka, smittbärare och människor som inte tog sitt försörjningsansvar.

Välfärdssamhället Välfärdssamhällets framväxt (perioden 1920–1970) innebar att sociala problem kom att betraktas och hanteras som en följd av ojämn fördelning av arbete, bostäder och välfärd. Liksom i flera andra europeiska länder ledde deflationskrisen efter första världskriget och den ekonomiska depressionen på 1930-talet till massarbetslöshet i Sverige. Den höga arbetslösheten ansågs vara skadlig för samhället då den hämmade den ekonomiska utvecklingen, skärpte klasskillnaderna och ansågs leda till andra typer av sociala problem, som fattigdom, missbruk, familjekonflikter och ökade klyftor mellan dem på och utanför arbetsmarknaden. Även boendeförhållandena uppmärksammandes, inte minst den bristande bostadsstandarden och trångboddheten i städerna. Ofta kopplades 31

Perspektiv-130617.indd 31

2013-06-25 15:10

de dåliga bostäderna till låg moral och sågs som en grogrund för superi, sexuell lössläppthet och förvildning bland barn och ungdomar. De dåliga bostäderna beskrevs således som ett hot mot hela samhällskroppen, och på många håll i Europa drevs kampanjer för bättre bostäder.

Ett annat av 1900-talets mest uppmärksammade sociala problem är alkoholmissbruket, vilket vissa länder försökte reglera genom alkoholförbud (t.ex. i Finland 1918–1932, och i Norge där brännvin förbjöds under åren 1919–1927). I Sverige anordnades en folkomröstning om rusdrycksförbud 1922, som dock inte gav något stöd för en förbudslinje. Däremot försökte man mellan 1914–1955 reglera drickandet genom det så kallade Brattsystemet (motbokssystemet). Alkoholmissbruk kom med andra ord att uppfattats som ett allvarligt socialt problem som orsakar samhället stora kostnader och familjeproblem i termer av otrygghet, misshandel, upplösta äktenskap och fattigdom. Utöver de höga kostnaderna ansågs missbruket leda till samhällelig »degeneration«, ökad brottslighet och en uppluckring av moralen i form av exempelvis prostitution och spridning av olika könssjukdomar. Ungdomarnas drickande och nöjesliv uppmärksammades under 1930- och 1940-talen och en upprörd debatt gällde det så kallade »dansbaneeländet«. I slutet av perioden (1960-talet) framträdde narkotikaproblemet som ett mer överskuggande problem.

För att skapa mer jämlika förhållanden mellan medborgarna utvecklades arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik och andra former av socialpolitik (Swärd, Edebalk & Wadensjö 2013). Socialpolitiken och socialförsäkringarna kunde successivt byggas ut tack vare en gynnsam ekonomisk utveckling. Det skapades också nya yrkeskategorier som inriktades på sociala frågor, och tilltron till experter och forskare växte.

Det senmoderna samhället »Det senmoderna samhället« är ett begrepp som bland annat den brittiske sociologen Anthony Giddens (2005) använder för att beteckna den tidsperiod som vi nu befinner oss i och som kännetecknas av hög förändringstakt till följd av ökad globalisering, kommersialisering och genom att medierna och inte minst de nya etermedierna fått allt större betydelse.

Det har bland annat lett till fler valmöjligheter att ta ställning till för enskilda individer och till en större betoning av individens ansvar för att lösa olika problem.

32

Perspektiv-130617.indd 32

2013-06-25 15:10

Globaliseringen innebär att gränserna mellan olika länder på olika sätt luckras upp genom en större rörlighet av arbetskraft och kapital (se vidare kap. 7). Globaliseringen ställer länderna inför nya utmaningar och det blir svårare att föra en nationell politik. Flyktingströmmar och arbetsmarknadsimmigration är ett globalt fenomen som även berör Europa och Norden och ställer krav på den internationella, europiska respektive nationella flykting- och integrationspolitiken.

Globalt finns ännu inga hållbara regelverk för att hantera arbetskraftsmigrationen och flera länder har haft svårigheter att lyckas med integrationspolitiken. Nyanlända migranter har i många fall svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och i trygghetssystemen och drabbas hårt vid ekonomiska kriser. I Norden hamnar många immigranter i förortsområden som kännetecknas av hög arbetslöshet, låga inkomster och sämre hälsa jämfört med befolkningen i övrigt. Bättre kommunikationer och öppnare gränser kan även innebära att gamla problem framträder i nya former. Ett exempel är handeln med prostituerade kvinnor från det forna Östeuropa, ett annat är sexturismen till fattiga länder. Internet har blivit en mötesplats för könshandel. Fotbollshuliganism och gatukravaller är också exempel på problem som sprids transnationellt. I det mångkulturella samhället uppstår nya former av rasdiskriminering och utanförskap.

I takt med globaliseringen och de sociala problemens »rörlighet« uppstår behov av något slags överstatlig reglering. Flera globala fattigdomsbekämpningsprogram har sjösatts och från att tidigare ha betraktats som nationella angelägenheter uppmärksammas de sociala frågorna numera också av EU, FN och Världsbanken. I EU:s sociala agenda uppfattas fattigdom och »social utestängning« som ett socialt problem i alla medlemsstater och man har satt kampen mot fattigdom i centrum för sin ekonomiska, sysselsättningspolitiska och sociala dagordning – strategin Europa 2020. I den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning utgår man från att fattigdomen måste relateras till det samhälle och den tid människor lever i. Samarbetet inom EU medför samtidigt krav på anpassning – nordiska länder har till exempel svårt att behålla sin restriktiva alkohol- och drogpolitik.

33

Perspektiv-130617.indd 33

2013-06-25 15:10

Individens problem eller samhällets?

Diskussionen om sociala problem har alltid varit fylld av värdekonflikter. Dessa har ofta gällt frågan om vad som orsakar sociala problem och hur dessa bäst ska lösas. Ett tidigt exempel är debatten kring boken ­Aspects of the social problem (Bosanquet 1895). Redaktören, den brittiske filosofen Bernard Bosanquet, stod liksom flera av medförfattarna i nära förbindelse med Charity Organization Society (COS). Boken behandlar frågor om medborgarskap, de bristande karaktärsegenskaperna hos samhällets »bottenskrap«, barnens villkor i storstaden, de äldres situation, dödligheten bland understödstagare, kvinnoarbete, vad som utmärker »gott« välgörenhetsarbete och hur fattigvårdssystemet fungerar.

Ett bestämt synsätt genomsyrar hela boken. I förordet talas det om en principiell utgångspunkt: »The writers have seen and felt as well as reflected that the individual member of society is above all things a character and a will, and that society as a whole is a structure in which will and character ’are the blocks with which we build’ (Bosanquet 1895, s. v).« Författarna bortser inte från materiella förhållanden, men de betonar de personliga karaktärsegenskapernas avgörande betydelse. De sociala insatser som förespråkas innebär oftare försök att åtgärda »karaktärsdefekter« än att förändra samhället.

Många kritiker ansåg att boken hävdade ett alltför individinriktat synsätt på sociala problem. Boken var en i raden av skrifter om hur man skulle lösa den sociala frågan och det fanns två tydligt motsatta ståndpunkter i denna debatt. I Storbritannien fick två kvinnor i den filantropiska rörelsen – Helen Bosanquet och Beatrice Webb – förkroppsliga den djupgående motsättningen mellan dem som företrädde den så kallade barmhärtiga respektive den vetenskapliga inriktningen.

Helen Bosanquet var ledare för Charity Organisation Society (COS) och hade stort inflytande i den stora fattigdomsundersökning som resulterade i Majority report (1909) om hur fattigdomen skulle bekämpas.

Hon ansåg att den engelska fattigvårdslagstiftningen skulle reformeras, men ville slå vakt om den individuella behovsprövningen och de personliga relationerna mellan fattigvården och klienten. Bosanquet företrädde den barmhärtiga filantropin som betonade empati, kristen barmhärtighet och ett personligt förhållningssätt i hjälparbetet.

34

Perspektiv-130617.indd 34

2013-06-25 15:10

COS och andra välgörenhetsföreningar som förespråkade den barmhärtiga filantropin (också de nordiska) beskrev ofta problemen i ett individperspektiv, och de ordinerade lösningar som inriktades på förändringar av den enskildes beteende. På 1800-talet utvecklades till exempel en ideologi bland filantroper som gick ut på att motverka problem i samhället i stort genom påverkan av det lilla samhället, det vill säga familjen (se t.ex. Dyhouse 1979). Enligt denna hem- eller moderskapsideologi skulle arbetarkvinnorna läras att fostra sina barn och skapa trivsamma hem, så att barnen och mannen valde hemmet före gatan och krogen. Genom att kultivera hemmet skulle man bekämpa alkoholmissbruk, prostitution, ohälsa, osedlighet och kulturell förflackning. Ingripandena riktades mot de fattiga, deras hem och relationer, fritid och vanor.

Beatrice Webb var sociolog och ekonom och medgrundare till London School of Economics, där en tidig socialarbetarutbildning utvecklades.

Tillsammans med sin make Sidney var Beatrice Webb också medlem i den reformsocialistiska organisationen Fabian Society som förespråkade sociala reformer för att lösa den sociala frågan. Fabianerna delade åsikter med den reformvänliga arbetarrörelsen som vände sig mot den barmhärtiga filantropins individualiserade synsätt, där ekonomiska och politiska faktorer förbisågs. De hävdade att de fattiga blev syndabockar, när samhälleligt betingade problem omvandlades till individuella bekymmer.

Liksom Helen Bosanquet deltog Beatrice Webb i den fattigdomsutredning som resulterade i Majority report, men hon var missnöjd med förslagen och skrev därför tillsammans med sin make en mycket uppmärksammad motrapport – Minority report (Webb & Webb 1909 a, b).

Makarna Webb menade att individinriktade fattigvårdsinsatser skulle undvikas eftersom de stigmatiserade de fattiga och förespråkade i stället förebyggande åtgärder och socialpolitiska och rättighetsbaserade reformer. Åtgärderna skulle bygga på noggranna undersökningar och ha vetenskapligt stöd. Man kan säga att de perspektiv och åtgärder som föreslogs på många sätt föregrep kärnan i den moderna välfärdsstaten.

Konflikten mellan individ- och strukturperspektiv är fortfarande högst aktuell och kommer till uttryck i diskussioner om både välfärdsstatens utveckling och om hur vi ska hantera problem som hemlöshet, prostitution och missbruk.

35

Perspektiv-130617.indd 35

2013-06-25 15:10

Förhållandet till socialvetenskapen Som vi har sett lyfte vissa inom filantropin, inte minst makarna Webb, fram betydelsen av vetenskap och utbildning för att lösa den sociala frågan. Så småningom fick den moderna socialvetenskapen stort inflytande.

Forskare har visat hur vetenskapen hjälpte politikerna att skapa det moderna samhället och att försöka komma till rätta med sociala problem.

Rön inom socialmedicin, psykiatri, kriminologi och sociologi kunde användas för att legitimera olika politiska beslut. Nya forskningsinstitut inrättades. Socialvetenskapen bidrog med att begreppsliggöra icke önskvärda förhållanden som blev tydliga under industrialismen och urbaniseringen, med att kartlägga problemen och med att klassificera och utvärdera olika åtgärder. Teoretiska begrepp utvecklades parallellt med att en problemorienterad empirisk forskning växte fram.

I Tyskland kartlades tidigt samhälleliga missförhållanden av »katedersocialisterna« kring föreningen Verein für Sozialpolitik (VfS). Även i Norden gjordes en rad empiriska studier av sociala problem (Meeuwisse & Swärd 2003). I Sverige bidrog exempelvis kretsen kring Lorénska stiftelsen, vars mål var att undersöka den sociala frågan, med studier om bostadsfrågan och arbetarnas levnadsförhållanden. Den nya socialforskningen knöt an till en gammal tradition att samla in statistik om befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden.

I flera europeiska stater fanns det en viss samstämmighet i synen på de sociala problemens lösning. Den framväxande statliga socialpolitiken tillmättes en avgörande roll, och forskningen gick hand i hand med reformsträvandena. Enligt sociologen Gunnar Olofsson (1997) var situa­ tionen en annan i USA. Här kom de sociala problemen att betraktas mer som stadens än som statens problem (ibid., s. 239). Den amerikanska sociologin uppmärksammade storstädernas slum, ungdomskriminalitet och familjens sönderfall. Immigration, urbanisering och proletarisering betraktades som viktiga bakomliggande orsaker. Den framväxande socialpatologin (en forskningsinriktning som senare kom att kallas studiet av sociala problem) ville förstå hur problemen uppkom och utvecklades.

Forskningen kring sociala problem utvecklades till en självständig disciplin i USA och brukar kopplas till sju olika perspektiv (Rubington & Weinberg 2011; Jamrozik & Nocella 2000). De olika perspektiven på sociala problem uppstod vid olika tidpunkter i ett visst socialt sammanhang, 36

Perspektiv-130617.indd 36

2013-06-25 15:10

Perspektiv-130617.indd 37

2013-06-25 15:10

anna meeuwisse & Hans swärd (red.)

AnnA Meeuwisse och HAns swärd är professorer i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Bokens övriga kapitelförfattare är forskare inom framför allt socialt arbete, sociologi och psykologi: Anna-Karin Andershed, Henrik Andershed, Gunvor Andersson, Thomas Brante, Morten Ejrnæs, Margareta Hydén, Margaretha Järvinen, Max Koch, Søren Kristiansen, Gunilla Lindén, Sven-Axel Månsson, Lennart Nygren, Ingrid Sahlin, Thomas J. Scheff, Bengt Starrin, Sune Sunesson, Catherine Tuvblad och Hanna Wikström.

Perspektiv på sociala problem

P

erspektiv på sociala problem har sedan den kom ut första gången blivit en av grundpelarna inom svensk utbildning i socialt arbete. Boken går igenom ett brett spektrum av teorier om sociala problem, där såväl samhälleliga strukturer som grupper, organisationer och individer uppmärksammas. Hur kan man till exempel förstå fattigdom, missbruk, prostitution, våldshandlingar med rasistiska förtecken, kvinnomisshandel och stökiga barn? Ska man söka förklaringar i samhället eller hos den enskilda individen?

I denna andra omarbetade utgåva har alla kapitel uppdaterats och ett par nyskrivna kapitel har tillkommit. Sociala problem relateras nu också till aktuella globala frågor som kapital- och folkomflyttningar, en ökande ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar och tillväxtkritik. I ljuset av dagens krav på att all professionell verksamhet ska vara kunskapsbaserad analyserar och särskiljer författarna olika typer av kunskap som socialarbetaren har att tillgå, och introducerar i detta sammanhang en ny form av realism.

Boken riktar sig till studerande i samhällsvetenskapliga ämnen på universitet och högskola men också till yrkesverksamma inom socialt arbete, vård och andra sektorer av det samhällspolitiska området som journalister, politiker och tjänstemän i offentlig administration.

Anna Meeuwisse & Hans Swärd (red.)

Perspektiv på sociala Problem Andra omarbetade utgåvan

ISBN 978-91-27-13428-7

9 789127 134287

Perspektiv_omsl_130618.indd 3

2013-06-18 14:21