Sanne Björklund
| Lärande för hållbar utveckling
Sanne Björklund är miljövetare och jobbar som pedagog inom förskolan i Malmö där hon arbetar med utomhuspedagogik och lärande för hållbar utveckling.
Lärande för hållbar utveckling – i förskolan Den här boken vänder sig till alla som arbetar i förskolan och som är intresserade av lärande för hållbar utveckling. Vi lever idag i en värld där klimatförändringarna och dess konsekvenser blir allt mer påtagliga. Där jordens resurser inte räcker till om inte vårt samhälle och vår relation till naturen förändras. Förskolan ska, liksom all utbildning i Sverige, genomsyras av lärande för en hållbar utveckling. Men vad menas egentligen med det och hur kan man arbeta med det i praktiken? Är det bara ett nytt sätt att arbeta med miljöfrågor eller måste det också vara något annat, något nytt?
Lärande
för hållbar utveckling – i förskolan
Den här boken ger dels en del klarhet kring begreppet lärande för hållbar utveckling men är också tänkt som inspiration till detta arbete. Genom att uppmuntra till engagemang för förskolans viktiga roll i skapandet av den värld vi lever i och den framtid som barnen är en del av, så att varje verksamhet kan hitta sitt sätt att arbeta för en mer hållbar utveckling.
Art.nr 37784
Sanne Björklund
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09256-0_01_cover4.indd 1
2014-01-07 13.04
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 37784 ISBN 978-91-44-09256-0 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: VikaSuh/Shutterstock.com Printed by Ednas Print, Slovenien 2014
978-91-44-09256-0_01_book.indd 2
2014-01-08 08:16
3
INNEHÅLL
Förord 7 Inledning 9 K apitel 1
Hållbar utveckling 13
Miljöproblematiken 14 Dagens miljörörelse 16 Vem är miljöboven? 17 Begreppet hållbar utveckling 18 Vad är behov? Och vad är utveckling? 19 Dimensionerna av hållbar utveckling 20 Ett levande begrepp 21 K apitel 2
Lärande för hållbar utveckling 23
Förskolans läroplan 24 Lärande för förändring kräver ett förändrat lärande 26 Skillnaden mellan miljöundervisning och lärande för hållbar utveckling 26 Miljöundervisning som politiskt projekt 28 ”Något annat” – lärande för hållbar utveckling bortom uppdelningen av världen 29 En mindre antropocentrisk pedagogik 32 Okänd kunskap 33 Mer av något annat 35 K apitel 3
Möten med naturen 37
Vad är natur? 37 Natursyn och lärande för hållbar utveckling 39 Har naturen relevans för lärande för hållbar utveckling? 40 Barnsyn och lärande för hållbar utveckling 41 © F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 3
2014-01-08 08:16
4
Innehåll
Utflykt till naturen 43 Inför utflykten 43 I naturen 45 Efter utflykten 52 Skapande med naturen 53 Mötet med naturen genom skapande 53 Trädets öga 55 Estetisk dokumentation 62 Sammanfattning – möten med naturen 65 K apitel 4
Förskolans utemiljö 67
Djur och natur 68 Respekt för allt levande 69 Bjuda in djuren 70 Odla 71 Odling och gemenskap 74 Att föra samman odlandet och måltiden 74 Vatten 75 Material för vattenutforskande 75 Utmaningar kring vatten 79 En varierande utemiljö 81 Tillgängligt material 82 Sammanfattning förskolans utemiljö 82 K apitel 5
Lärande för hållbar utveckling i projektform 83
En växande nyfikenhet 84 Upplägget 85 Hur börjar man? 86 Börja med en film 86 Börja med bilder 87 Projekten 87 Jordklotet 89 Fantasiplaneten 91 Vatten 99 Önskesjön, vattenspöken och allt där emellan 100 Djuren 103 Demokrati, filosofi och entreprenöriellt lärande 108 En skräpplockarmaskin 110 En u-båt 112 Den viktiga fantasin 114 © F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 4
2014-01-08 08:16
Innehåll
K apitel 6
5
Förskola för hållbar utveckling 115
Lärande för hållbar utveckling som förskolans vision 116 Barnråd 116 Maten 117 Resurshushållning 118 Återanvändning och återvinning 118 Inköp 119 Engagera föräldrar och samhälle 120 Utbildning, inspiration och nätverkande 120 Förskolan som samhällsomvandlare 120
Litteratur 123 Sakregister 125
© F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 5
2014-01-08 08:16
978-91-44-09256-0_01_book.indd 6
2014-01-08 08:16
7
FÖRORD
Först och främst ett stort tack till alla barn, föräldrar och pedagoger som jag har fått möjlighet att dela alla dessa fantastiska upplevelser med. Ett extra tack till de föräldrar som gett tillåtelse att använda bilder på deras barn i min bok. Dessa bilder säger ofta så mycket mer än mina ord och ger därför en större förståelse som ni är generösa nog att dela med er av. Tack till hela Rönnens förskola och i synnerhet till min chef, Ulla Sundin, som gett mig möjligheten att utveckla och försöka förstå vad lärande för hållbar utveckling kan vara på just vår förskola. Tack till alla uppmuntrande kollegor som inte bara gett mig positiva hejarrop, utan som också genom att utöva sin profession tillsammans med mig och i min närhet, gett mig så mycket kunskap kring förskolläraryrket. Ett alldeles speciellt tack till Louise Lundgren som genom samtal, praktik och reflektioner gett mig den kunskap jag behövde för att förstå hur hållbar utveckling kan hänga samman med förskolans pedagogik. Du är för alltid min pedagogista. Sist och mest betydelsefullt vill jag tacka min familj. Tack Daniel för att jag fått den tid och uppmuntran som detta har krävt – du är mitt allt. Tack till Julia och Ebba för att ni förgyller mitt liv och ger mig glädje och inspiration.
© F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 7
2014-01-08 08:16
978-91-44-09256-0_01_book.indd 8
2014-01-08 08:16
9
INLEDNING
Ibland tänker jag att vi på något sätt har vänt upp och ner på vårt sätt att se på världen. Vi har lyckats göra en del saker som borde vara självklara till märkliga och ovanliga. Om vi vill köpa mat som inte är besprutad med gift, måste vi leta efter en speciell märkning. Om vi vill köpa leksaker som inte innehåller farliga kemikalier, måste vi fråga efter det, leta och sätta oss in i vad olika förkortingar och kemiska beteckningar står för. Borde det inte vara tvärtom? Borde det inte vara självklart att vi inte vill att våra barn ska få i sig gifter? Och borde det inte vara den besprutade maten som plastas in och förses med en märkning, en märkning med varning om farliga kemikalier? På samma sätt tänker jag att det är med begreppet hållbar utveckling: att vi har vänt upp och ner på vad som borde vara tvärtom. Att bygga ett samhälle som är hållbart för alla människor, för naturen och för andra arter som vi delar vår värld med, borde vara grunden i allt vi tar oss för. Hållbar utveckling och tankarna kring varför detta är viktigt borde inte behöva någon förklaring. Ett system där man kör med gasen i botten tills allt tar slut och struntar i konsekvenserna för människor, djur och natur, borde däremot avkrävas en förklaring kring hur man ser på framtiden. Vi behöver alla se över vårt förhållande till vår miljö, till varandra och till hur vi lever i den här världen som vi är en del av. Det krävs förändring på individnivå men det behövs också lagar som främjar andra intressen än dem som länge varit förhärskande. Det krävs politiska beslut som ser till hållbarhet på lång sikt i stället för kortsiktig ekonomisk tillväxt. Alla nivåer i samhället behöver göra sin del för att vi ska kunna skapa en hållbar utveckling och det finns idag styrdokument som menar att begreppet hållbar utveckling ska genomsyra även allt lärande. Den här boken är tänkt som en källa till inspiration i detta arbete. När jag studerade miljövetenskap skapades mitt intresse för lärandets och utbildningens roll i arbetet för en hållbar utveckling. Ju mer jag studerade miljö, desto mer upplevde jag att problematiken i grunden handlar om hur vi människor ser på naturen. Jag fick också känslan av att det inte alltid handlar om medvetna ställningstaganden, utan att det är ett synsätt som ligger djupt rotat i vårt sätt att förstå världen. Hur vi förstår vår värld och hur vi lär om den blev därför intressant och begreppet lärande för hållbar utveckling fångade mitt intresse. © F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 9
2014-01-08 08:16
10
Inledning
Men efter hand som jag mer och mer satte mig in i vad begreppet handlar om ökade också en känsla av att jag önskade att det skulle vara något mer, något annat. Det var som att vår syn på kunskap, skolans ämnesindelning med naturvetenskapens härskande roll på toppen av ämneshierarkin, utbildningssystemets förankring i industrisamhället och traditioner av friluftsliv och naturstudier alltid slet sönder begreppet till att bli något som det inte var tänkt att vara. Det blev mer en del av skolans diskurs och inte så mycket en del av arbetet för en bättre värld. Jag fick en stark längtan till att begreppet skulle vara något mer, något som skapade ett annat sätt att se på lärande, där vi inte på samma sätt delade upp världen omkring oss. Som jag ser det är det till stora delar just denna uppdelning av världen, med dess maktordningar som följd, som också är en del av den problematik vi har idag. Jag hade hoppats på något där miljöområdet och utbildningssystemet kunde mötas och skapa något nytt, som också kunde skapa en mer hållbar utveckling. Med den här boken vill jag därför dels ge en översiktlig diskussion kring vad lärande för hållbar utveckling handlar om, dels också utmana detta begrepp till att bli något mer, något annat. Jag tror att begreppet lärande för hållbar utveckling behöver bli någonting som inte bygger på tidigare sätt att se på kunskap och lärande för att verkligen kunna medverka till att skapa en förändring kring hur vi människor ser på den värld vi lever i och av. Den här boken har inga ambitioner att visa på metoder för hur man kan göra för att arbeta med det här, utan kan mer ses som en pedagogisk dokumentation kring lärande för hållbar utveckling, som kan tolkas och diskuteras, inspirera och skapa tankar kring ett fält som ännu är i sin linda, även för mig. Boken kommer att göra en del nedslag i praktiken. Dessa beskrivningar är som tvärsnitt ur verksamheten och är inte på något sätt en fullständig beskrivning av vare sig verksamhet eller projekt. De är fragment ur vardagen och min förhoppning är att de kan sätta igång tankar hos andra, som i sin tur skapar en egen praktik kring lärande för hållbar utveckling. Jag tänker att jag beger mig ut, med mina ofullständiga idéer kring hur man kan arbeta med det här i förskolan, och hoppas att andra hakar på och utvecklar området än mer. Jag har tvekat inför att skriva den här boken och många gånger tänkt att jag hade kunnat vänta med att skriva den, jobbat i 20 år till i förskolan innan jag yttrade mig om mina tankar i ämnet. Men jag tänker, att om vi ser oss själva i tillblivelse tillsammans med den samtid som vi är i, så måste vi våga diskutera även de idéer som ännu inte är helt klara, så att idéerna och vi människor kan bli till tillsammans med andra. Detta tror jag gäller även verksamheter. Att diskutera vår praktik, vår organisation i den verklighet vi befinner oss i här och nu är viktigt om vi ska kunna utvecklas och tänka nytt. Det är det jag vill uppmuntra till med den © F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 10
2014-01-08 08:16
Inledning
11
här boken – att diskutera dessa frågor med varandra i verksamheten och att lyfta tanken om att se förskolan inte bara som en del av det samhälle som den råkar finnas i, utan också som en skapare av det. Tillsammans med barn, föräldrar, pedagoger, chefer, miljö, material och idéer blir också allt detta till i verksamhetens vardag. Vad är det då för värden vi baserar vårt handlande och talande på när vi skapar allt detta? Vad är det för samhälle vi vill ha? Att våga diskutera de stora frågorna ger verksamheten en större ambition som också kan ge kraft åt det arbete som måste utföras. Att arbeta med lärande för hållbar utveckling hoppas jag kan vara något som driver verksamhetens utveckling snarare än att det fungerar som ännu en pålaga. Det är ju trots allt en självklarhet, i synnerhet när vi arbetar med barn, att vi vill skapa en hållbar utveckling, att vi vill att världen ska fortsätta att utvecklas på ett sätt som är bra för vår och andras fortlevnad. Förskolan fick 2010 sin läroplan reviderad och ett utökat ansvar för barns lärande. Det blev, i och med denna revidering, mer fokus på olika ämnen. Men förskolan har en möjlighet att arbeta på ett annat sätt med lärande än vad skolan har. Detta är något jag tycker är oerhört viktigt att framhålla, eftersom jag ser det som att förskolan i och med detta också har en annan möjlighet att arbeta med lärande för hållbar utveckling. Genom att använda sig av teorier som ser lärande som något som skapas mellan miljö och människa och som kan överskrida ämnesindelningar kan också ett annat sätt att se på världen skapas. Jag tänker mig att pedagoger, barn, natur, miljö och olika material möts och skapar kunskap som kan utmana traditionella maktkonstruktioner och överskrida uppdelningen av världen för att därifrån bygga något som kan likna en mer hållbar utveckling. Min förhoppning med den här boken är att den dels ger en del klarhet kring begreppet lärande för hållbar utveckling och dels ger energi och inspiration till detta arbete, genom att uppmuntra till engagemang för förskolans viktiga roll i skapandet av den värld vi lever i och den framtid som barnen är en del av, så att varje verksamhet kan hitta sitt sätt att arbeta för en mer hållbar utveckling.
© F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 11
2014-01-08 08:16
978-91-44-09256-0_01_book.indd 12
2014-01-08 08:16
K AP I T E L 2
Lärande för hållbar utveckling
Miljöfostran och respekten för vår gemensamma miljö har länge varit en del av utbildningssektorns övergripande mål. Det är en del av värdegrunden precis som demokratiska värderingar och respekten för varje människas egenvärde. När begreppet hållbar utveckling skapades blev det också självklart att skola och utbildning måste vara en del av denna nya strategi. Det handlar ju om att ställa om, att skapa nya sätt att se på världen och då måste även lärandet inkluderas. Men om skolan alltid varit en del av denna strävan, att skapa hållbara samhällen, vad är då skillnaden nu? Vad innehåller det här begreppet och vad är det som gör att den miljöundervisning som länge pågått nu måste förändras?
Skolverket och regeringen har gett ut olika skrifter i syfte att inspirera och ge ledning i arbetet med lärande för hållbar utveckling. 2004 kom en offentlig utredning med namnet Att lära för hållbar utveckling. Där slår man fast att all utbildning i Sverige ska genomsyras av perspektivet lärande för hållbar utveckling, samt att Sverige ska vara ett föregångsland inom det här området (SOU 2004:104). Härifrån, från regeringen och internationella överenskommelser, sipprar sedan detta begrepp ner genom det svenska utbildningssystemet. Via bland annat Skolverket når det ut i verksamheterna genom läroplanerna. Att lärande för hållbar utveckling ska vara en del av det svenska utbildningssystemet genom hela det livslånga lärandet är alltså ett faktum. Men vad innehåller då detta begrepp enligt de svenska myndigheterna? Skolverket, som har fått i uppgift att sprida inspiration och kunskap kring begreppet, skriver att lärande för hållbar utveckling är ett förhållningssätt som genomsyras av demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten, en mångfald av pedagogiska metoder samt av delaktighet och inflytande (Skolverket, 2010). Många stora ord som ska förverkligas och för att få ytterligare information kring vad det innebär för förskolan får vi gå till det dokument som styr just där.
© F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 23
2014-01-08 08:16
24
KAPITEL 2 Lärande för hållbar ut veckling
Förskolans läroplan Förskolans läroplan från 1998 reviderades 2010. I det förarbete som låg till grund för de förändringar som sedan genomfördes, kan man finna flera delar där man trycker på vikten av ett lärande i samklang med en hållbar utveckling. Ett av de områden som man ansåg att förskolan behövde utveckla mer var naturvetenskapen. Naturvetenskapen, menar man, ”handlar om frågor som rör människan, djur, växter, klimat och miljö och har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behovet att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld” (Utbildningsdepartementet, 2010:13). Det handlar alltså främst om att se kopplingar mellan natur, människa, miljö och samhälle. Även om man också trycker på vikten av att kunna tala om naturvetenskapliga fenomen och att utveckla sitt kunnande om olika växter och djur så handlar det, i ännu större utsträckning, om att förskolan är den naturliga startpunkten för en utbildning för hållbar utveckling. Man menar att en stor utmaning är att utbilda kommande generationer så att de förstår vad en hållbar utveckling kan vara och hur man kan leva enligt denna princip. Detta får däremot inte innebära att vi ålägger barnen en skyldighet att lösa dagens miljöproblem, utan mer om att göra barnen delaktiga, få dem att känna ansvar och ge dem en upplevelse av att de kan påverka. I denna bakgrund till ändringarna i läroplanen redogör man också för vad lärande för hållbar utveckling handlar om på följande sätt: Lärande för hållbar utveckling handlar idag om att integrera miljöfrågor samt sociala och ekonomiska frågor i en helhet. Omsorg om miljön och återuppbyggnad, naturresurser, hållbart användande, hållbar produktion, livsstilsfrågor, som handlar om så väl konsumtion som om mat, hälsa samt skapandet av ett fredligt samhälle är exempel på principer som ingår i begreppet lärande för hållbar utveckling. (Utbildningsdepartementet, 2010:15)
Vidare förklarar man att det i förskolan finns stora möjligheter att arbeta med hållbar utveckling, eftersom man av tradition ofta jobbar med verklighetsnära frågor, och att man, genom att fånga upp barnens intressen och koppla dem till miljö och livsstilsfrågor, kan styra det pedagogiska arbetet mot ett lärande för hållbar utveckling (Utbildningsdepartementet, 2010). Ett av de mål i den reviderade läroplanen som detta sedan utmynnade i är också ett mål som kan sägas vara en del av lärande för hållbar utveckling. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö 98, 2010)
© F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 24
2014-01-08 08:16
KAPITEL 2 Lärande för hållbar ut veckling
25
Men det finns fler delar av läroplanen som berör lärande för hållbar utveckling, inte minst delen om barns inflytande. Demokrati är en viktig del av ett hållbart samhälle. Att alla människor känner till och förstår sina rättigheter och skyldigheter är grunden för att kunna skapa ett samhälle där man tar ansvar för sina handlingar och inte kränker andra människor eller värden. Självklart börjar vi människor vår övning i demokrati så fort vi blir en del av samhället och därför är demokratibegreppet också en viktig del av förskolan. Att barnen ges möjlighet att påverka sin tid på förskolan och att barnen uppmuntras att föra fram sina åsikter stärker deras känsla av att kunna förändra. Denna styrka, att kunna uttrycka tankar och åsikter, samtidigt som man också ska kunna ta del av andras, är sannerligen en del av arbetet för att skapa en hållbar utveckling. För att kunna se de utmaningar som vi människor står inför ur olika perspektiv, behöver vi tidigt öva på att ta fram flera olika åsikter i stället för att söka efter en rätt väg. Hållbar utveckling handlar om att synliggöra dilemman och att finna flera nya vägar, därför är det viktigt att ta barnens olika åsikter på allvar, så att de inte känner sig ohörda och tystnar. Även den del i läroplanen som handlar om normer och värden har en roll när man talar om lärande för hållbar utveckling. Alla de mål som tas upp i det avsnittet i läroplanen kan man säga har relevans för detta. Det handlar ju om de etiska värderingar som måste vara ständigt närvarande när vi strävar efter en hållbar utveckling: om att känna empati och vilja att hjälpa andra människor, om att respektera allt levande, såväl människor som djur och miljö, och att få en förståelse för allas lika värde oavsett till exempel kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, social bakgrund eller funktionshinder (Lpfö 98, 2010). Läroplanen är alltså en rik källa för den som vill arbeta med lärande för hållbar utveckling. Här finns alla möjligheter att se hållbar utveckling som en grundläggande riktning eller som något som genomsyrar förskolans verksamhet, samtidigt som man arbetar enligt läroplanen. Men man kan förmodligen också följa sin läroplan utan att en gång fundera kring begreppet hållbar utveckling. Det är det här som gör det lite mer komplicerat. Men om man sätter sig in i vad som ligger bakom den reviderade läroplanen, ser man något tydligare vad det är som är viktigt för förskolan att arbeta med. Här talar man återkommande om vad det är barnen i förskolan behöver ha med sig in i framtiden, hur förskolans roll, som det första steget i utbildningssystemet, är med och lägger grunden för de värderingar, kunskaper och engagemang som kan vara ytterst viktiga för att vi ska kunna skapa en hållbar utveckling.
© F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 25
2014-01-08 08:16
26
KAPITEL 2 Lärande för hållbar ut veckling
Lärande för förändring kräver ett förändrat lärande De grundläggande tankar som finns kring begreppet hållbar utveckling går alltså också att finna i de värden som förskolan bygger på. Men för att verkligen skapa den förändring som förmodligen krävs för att vi ska kunna tala om en hållbar utveckling i det samhälle vi lever i idag krävs det något ytterligare. Om lärande ska skapa förändring behöver vi förändra lärandet, så enkelt men också genomgripande kan man se på det som menas med lärande för hållbar utveckling. Det utbildningssystem vi har idag och den diskurs kring lärande som präglar detta är en del av ett tankesätt som delvis har skapat de problem som vi nu brottas med. Industrisamhället och senare konsumtionssamhället är det omgivande landskap som skola och förskola växt fram ur och i. Många menar att det är just detta landskap som också behöver omvärderas och förändras för att vi ska kunna skapa en hållbar utveckling. Det är därför som en utbildning för förändring också är i behov av en förändrad utbildning. Lärande för hållbar utveckling ska vara tvärvetenskapligt eller interdisciplinärt, men det handlar inte bara om att sammanfoga olika ämnesområden eller vetenskaper, utan det handlar om att skapa något som går bortom detta sätt att tänka (Davis, 2010). Det är det här som är utmaningen och det här som är det svåra. Vi är alla skolade in i ett visst kunskapsparadigm, inte bara genom vår skolgång, utan också genom att det är den övergripande berättelse som verkar i samhället och som på ett fullständigt genomgripande sätt delar in vår värld i olika genrer och ordningar. Ambitionen med lärande för hållbar utveckling måste vara att gå bortom dessa.
Skillnaden mellan miljöundervisning och lärande för hållbar utveckling Som sagt så har skola och förskola länge arbetat med miljö och kanske framför allt förskola har en nära relation till naturen och hur vi människor ska ta hand om den. Att vara snäll mot djur och natur och att visa respekt för vår gemensamma miljö har förmodligen alltid varit en del av förskolans verksamhet. Ett enklare miljöarbete där barn och föräldrar engageras och involveras vågar jag påstå är relativt vanligt förekommande på förskolor runt om i landet. Det kan handla om att panta flaskor tillsammans, eller att barnen får vara med när man går till återvinningsstationen med papper och plast. Men det finns också de som profilerar sig genom sitt miljöarbete och som ser miljöfrågor som en stor del av den pedagogiska verksamheten. Davis (2010) har studerat hur man arbetar med miljöundervisning i praktiken på förskolor och kommit fram till ett sätt att strukturera upp skillnaden © F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 26
2014-01-08 08:16
KAPITEL 2 Lärande för hållbar ut veckling
27
mellan olika sätt att arbeta. Hon talar om orden i, om och för, och menar att man, genom att applicera dessa ord på olika praktiker i förskolan, kan se hur man tar sig an miljöundervisningen på olika sätt. • Lärande i miljön
• Lärande om miljön • Lärande för miljön
Lärande i miljön handlar till stor del om att vara ute i naturen, att uppleva och utforska den på olika sätt. Det kan vara genom att leka i en skog, göra utflykter till naturområden eller att skapa en grönare utemiljö. Här kan vi också inkludera utomhuspedagogiska ansatser som menar att barnen, genom att vistas i naturen, också får en relation till den som kan ligga till grund för ett framtida miljöengagemang. Lärande om miljön handlar om att barnen ska få kunskap om miljön. Genom att studera till exempel vattnets kretslopp eller årstidernas växlingar skapas en förståelse för miljöns komplexitet. Genom vardagsnära upplevelser kan pedagogen förklara olika naturvetenskapliga fenomen och relationen mellan människa och miljö. Lärande för miljön är det perspektiv som Davis (2010) menar är mest i samklang med ett lärande för hållbar utveckling. Här handlar det om ett perspektiv som synliggör människans roll och som öppnar upp för engagemang och vilja att förändra. Tillsammans med något av exemplen från de övriga perspektiven kan detta perspektiv bidra med den där extra ifrågasättande och problemlösande formen av lärande som är signifikant för lärande för hållbar utveckling. Genom att inte bara studera naturen och inte bara vara i naturen, utan i stället gå vidare och lägga till ett lärande kring den relation som finns mellan människa och miljö, arbetar vi med lärande för hållbar utveckling. Man kan säga att det handlar om ett ställningstagande. Det blir inte upp till barnen att så småningom kanske börja fundera i termer av hållbar utveckling, utan det blir förskolan som är med och sätter igång ett tänkande kring vårt förhållande till miljön och hur vi kan göra för att skapa ett hållbart samhälle. Detta innebär inte att lärande i vår miljö inte är värdefullt! Det är absolut nödvändigt för barn att få leka och lära i naturen. Detta kan verksamheten erbjuda barnen genom att besöka olika naturmiljöer och framför allt genom att den utemiljö barnen vistas i dagligen har mycket inslag av natur. Genom att barn och personal får många erfarenheter i naturen skapas också flera © F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 27
2014-01-08 08:16
28
KAPITEL 2 Lärande för hållbar ut veckling
olika referenser och utgångspunkter som man kan arbeta vidare med för att få in ett lärande för miljön. Likadant kan vi tänka kring lärandet om miljön. Kunskapen om till exempel ekologiska samband måste också vara en del av förskolans verksamhet. Om man till exempel arbetar med vattnets kretslopp kan man gå in för att lära barnen kring det på olika sätt, men också vara medveten om att det inte är heltäckande nog om man vill gå djupare och alltså arbeta med lärande för hållbar utveckling. Då krävs ett problematiserande av till exempel vattnet som resurs, där barnen kan engagera sig och ta reda på människans komplexa förhållande till vattnet. När man talar om lärande för miljön eller för hållbar utveckling finns det en risk för en alltför normerande undervisning. En normerande miljö undervisning bygger på att läraren vill förmedla ett visst budskap till barnen eller eleverna genom att utgå från redan fastställda värden (Sandell et al., 2003). Genom att utgå från till exempel olika miljöpolicydokument har läraren dragit slutsatsen att man vet vad som är rätt att göra för miljön i ett visst sammanhang och att det är detta som eleverna ska anamma för att vi ska kunna skapa oss en hållbar utveckling. Man kan till och med påstå att en sådan miljöundervisning kan likna en form av indoktrinering. När det handlar om att få eleverna att anamma ett beteende, som till exempel att sopsortera eller att släcka lampan efter sig för att inte slösa energi, är det just indoktrinering (Sandell et al., 2003). Man vill då att eleverna ska skapa sig ett miljövänligt beteende utan att man har förklarat varför detta beteende kan vara bra för miljön eller vilka andra möjligheter som finns. Genom att i stället föra fram en ståndpunkt om varför detta kan vara bra för miljön och också öppna upp för andra åsikter och reflektioner från barn och elever kan man skapa ett mer demokratiskt lärande för hållbar utveckling. Det handlar alltså om att ifrågasätta invanda normer och visa att även elever och barn äger frågan om vad som är bra för miljön. Visst handlar lärande för hållbar utveckling om ett lärande för miljön, men vad som är för miljön är alltför komplext för att kunna komma till uttryck genom en normativ undervisning.
Miljöundervisning som politiskt projekt Miljöundervisning är alltid ett politiskt projekt – ”om man med politik avser att påverka andra människors möjlighet att utforma sina liv” (Sandell et al., 2003:166). Skola och utbildning är en av de platser i samhället där framtidens medborgare formas. Förskolan är nu första steget i utbildningssystemet och är därför också en del av detta. Genom lagar och styrdokument försöker olika politiska intressen påverka det framtida samhället. © F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 28
2014-01-08 08:16
KAPITEL 2 Lärande för hållbar ut veckling
29
Det råder en ständigt pågående kamp mellan åsikter och värderingar, som hela tiden måste kompromissa för att man ska kunna skapa de dokument som slår fast vad som gäller, vilket gör att dessa dokument alltid är mer eller mindre vaga (Sandell et al., 2003). När sedan styrdokumenten i form av till exempel läroplaner är ute i verksamheten finns det, på grund av denna vaghet, ett tolkningsutrymme. Vad som erbjuds barnen i praktiken är alltså också avhängigt av lärarens tolkning. Hela tiden görs olika urval, där vissa värden och åsikter inkluderas, men då andra också utesluts. För varje uteslutande undanhålls barnen ett sätt att se och lära om världen (Ibid., 2003). Det enklaste sättet att illustrera denna poäng är att varje text och varje lektion innebär ett urval av vad som skall sägas om t.ex. naturen och vårt sätt att umgås med naturen. Urvalet innebär att eleverna kommer att få möjlighet att lära sig vissa saker men samtidigt undanhålls de möjligheterna att lära sig andra saker. Möjligheterna påverkar sålunda människors möjlighet till vad de kan lära sig och vad de inte kan lära sig, vilket har konsekvenser för dessa människors utformande av sina liv. (Sandell et al., 2003:166)
Det är på grund av att miljöundervisning är ett politiskt projekt som den demokratiska processen blir så viktig om man vill arbeta med lärande för hållbar utveckling. Genom att se barn och elever som kompetenta och kunniga medborgare blir deras åsikter och värderingar lika viktiga att lyfta fram som lärarens. Att få barnen och eleverna att uttrycka och formulera sina åsikter, och inte minst att som lärare anstränga sig för att lyssna, blir då en viktig del av själva syftet med undervisningen.
”Något annat” – lärande för hållbar utveckling bortom uppdelningen av världen Vi har redan berört tanken att lärande för hållbar utveckling handlar om ett förändrat sätt att se på lärande – ”något annat”. Vi lever i en värld som är ständigt uppdelad i olika dikotomier och strukturer, ordningar och klasser. Det är vi människor som försöker tala om världen och göra den begriplig genom att dela in den, systematisera den och bringa ordning i något som vi kanske annars skulle uppleva som kaos. Också detta kaos och denna ordning är sätt för oss att påverka och benämna hur vi uppfattar olika situationer och erfarenheter. Detta sätt att tala om världen där det finns män/kvinnor, barn/ vuxna, natur/kultur och så vidare delar tillvaron i bitar och fungerar samtidigt uteslutande. Är något natur är det inte kultur, är du kvinna är du inte man och är du barn är du inte vuxen och fråntas därmed alla de möjligheter det innebär att vara vuxen, man, kultur och så vidare. Dessa uppdelningar © F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 29
2014-01-08 08:16
30
KAPITEL 2 Lärande för hållbar ut veckling
är också rangordnade i olika maktförhållanden och vävs in i komplicerade förhållanden till varandra som även är beroende av sådant som klass, kultur och sociala positioner. Man kan tänka sig att lärande för hållbar utveckling med alla krafter måste försöka röra sig bortom denna uppdelning av världen och inte bara se möjliga föreningar mellan olika områden utan också ha ambitionen att fullständigt gå bortom dessa skiljelinjer, eftersom uppdelningen i binära motsatspar som till exempel kultur/natur, vetenskap/filosofi, teori/praktik, ordning/kaos begränsar vårt tänkande och därmed också våra möjligheter att skapa en hållbar värld. Uppdelningarna måste överskridas om vi ska kunna skapa något annat än det ohållbara samhälle vi har idag. Om man ser lärande för hållbar utveckling på det här sättet handlar det mycket om att skapa lärandesituationer där vi öppnar upp för kreativitet och tänkande utöver den uppdelning som vi är vana att röra oss inom. Vi har i tidigare avsnitt resonerat kring vad begreppet ”lärande för hållbar utveckling” innebär enligt olika styrdokument, men i denna syn på lärande, kunskap och hur man kan arbeta med lärande för hållbar utveckling ligger ett ständigt gnagande om att det också måste vara ”något annat”. För visst är det ett lärande som ska präglas av ämnesintegrering, ifrågasättande och demokrati, men det är, och måste vara, även något annat, något utöver, eller nytt om man så vill. Detta kan kännas abstrakt och svårt, denna strävan efter att skapa ”något annat”, kanske på grund av att det inte längre bara handlar om att vidga sina vyer vad gäller hur vi ser på miljöproblematiken, utan även hur vi ser på lärande och förskolans verksamhet. Det handlar om att ta till vara alla de potentialer som uppstår när vi människor, barn som vuxna, interagerar med vår omvärld. Men dessutom handlar det om hur vi människor ser på oss själva i relation till andra arter och material som vi omges av. Genom att anta ett mindre antropocentriskt perspektiv kan miljön omkring oss ges utökat värde. I ett sådant tänkande ses miljön inte som något statiskt där vi människor är och verkar, utan även miljön ses som verksam med möjlighet att aktivt påverka. I inledningen till boken Pedagogisk dokumentation som aktiv agent beskriver Lenz Taguchi (2012) ett tänkande där kultur och natur inte kan skiljas åt: … ett icke-antropocentriskt och post-humanistiskt tänkande, som lägger betoningen på förbindelser, möten, händelser och intra-aktivitet mellan alla typer av materialiteter och kroppar (mänskliga såväl som icke-mänskliga), behövs för att skapa en mer etiskt hållbar kunskap om oss själva. (Lenz Taguchi, 2012:15)
© F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 30
2014-01-08 08:16
KAPITEL 2 Lärande för hållbar ut veckling
31
Denna intra-pedagogik, som Lenz Taguchi (2012) beskriver har hjälpt mig att tänka kring lärande för hållbar utveckling i förskolan och vad detta kan vara. Vi har tidigare diskuterat den normativa risken med miljöundervisning. Lärande för hållbar utveckling ska inte handla om att vi vuxna berättar för barnen hur vi måste göra för att vi ska kunna skapa en mer hållbar värld. För att undvika detta kan ambitionen i stället vara ett försök till att skapa ”något annat”. Detta kan vi närma oss genom att sträva efter att gå bortom de skiljelinjer som finns mellan motsatsparen. Lärandesituationerna handlar då om att öppna upp så mycket som möjligt så att olika potentialiteter kan komma till uttryck. Att lära sig om världen, om ekologiska system, om demokrati och om vetenskapliga begrepp är så klart viktigt i lärande för hållbar utveckling. Men det finns en risk att vi, när vi jagar efter det perfekta sättet att lära ut redan känd kunskap, glömmer bort vikten av sökandet efter okänd kunskap. Framtiden är för oss oviss, kanske mer än någonsin, på grund av de stora förändringar som sker både vad gäller klimatet och mänskliga system, som till exempel ekonomin. Vi behöver tänka om, tänka nytt och tänka något annat än tidigare. Därför är det viktigt att vi också ger utrymme för möjligheten att öva sig i kreativt tänkande. Att reproducera kunskap generationer emellan måste fortfarande vara en del av lärandet. Men att ifrågasätta och sätta igång processer som utmanar redan känd kunskap är absolut nödvändigt för att vi ska kunna förändra, och det är förändring som krävs för att vi ska kunna skapa en hållbar utveckling. Förskolans reviderade läroplan har tydligt fokus på olika ämnesområden (Lpfö 98, 2010). Finns det då en risk att lärandet i förskolan blir allt mer ämnesfokuserat så att de överskridningar mellan områden som är så viktiga för att kunna se nya samband och tänka nytt går förlorade? Eller har man i förskolan en annan möjlighet att, genom projektorienterat arbete och med hjälp av pedagogisk dokumentation, kunna föra samman både ämnes områden, filosofi och vetenskap? För det är det filosofiska tänkandet som måste stimuleras för att vi ska kunna gå bortom den kunskap vi har idag. Barnen måste få tillgång till en verksamhet där begrepp som vi vill lära ut går hand i hand med möjligheten att ifrågasätta, fantisera och filosofera. Ett innovativt tänkande kanske inte kan uppstå ur tomma intet utan måste stimuleras av miljö, verksamhet, pedagoger och chefer. Det måste vara något som är viktigt och som får ta plats i verksamheten. Om utbildningssystemet nöjer sig med att mäta huruvida ett kunskapsobjekt tagits upp på ett korrekt sätt inom ett diskursivt system, så kan de flesta instrumentella och konstruktivistiska lärandeteorier förstås som adekvata metoder för undervisning och lärande. /…/ Men om vi därutöver vill att © F ö r fat ta r en o c h S t u d en t li t t e r at u r
978-91-44-09256-0_01_book.indd 31
2014-01-08 08:16
Sanne Björklund
| Lärande för hållbar utveckling
Sanne Björklund är miljövetare och jobbar som pedagog inom förskolan i Malmö där hon arbetar med utomhuspedagogik och lärande för hållbar utveckling.
Lärande för hållbar utveckling – i förskolan Den här boken vänder sig till alla som arbetar i förskolan och som är intresserade av lärande för hållbar utveckling. Vi lever idag i en värld där klimatförändringarna och dess konsekvenser blir allt mer påtagliga. Där jordens resurser inte räcker till om inte vårt samhälle och vår relation till naturen förändras. Förskolan ska, liksom all utbildning i Sverige, genomsyras av lärande för en hållbar utveckling. Men vad menas egentligen med det och hur kan man arbeta med det i praktiken? Är det bara ett nytt sätt att arbeta med miljöfrågor eller måste det också vara något annat, något nytt?
Lärande
för hållbar utveckling – i förskolan
Den här boken ger dels en del klarhet kring begreppet lärande för hållbar utveckling men är också tänkt som inspiration till detta arbete. Genom att uppmuntra till engagemang för förskolans viktiga roll i skapandet av den värld vi lever i och den framtid som barnen är en del av, så att varje verksamhet kan hitta sitt sätt att arbeta för en mer hållbar utveckling.
Art.nr 37784
Sanne Björklund
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09256-0_01_cover4.indd 1
2014-01-07 13.04