9789147100385 by Smakprov Media AB

Enligt Lgr 11 ska miljöperspektivet genomsyra all undervisning i svensk grundskola. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling. Hur kan man då som lärare svara på Nancys och andra elevers oro inför framtiden? Det finns inget facit och inga färdiga sanningar när det handlar om detta arbete. Det finns många lärare som prövar olika vägar i sin undervisning, som reflekterar över vad som sker, knyter ihop komplexa frågor i vardagen och samarbetar för att skapa sammanhang för eleverna. I den här boken som bygger på intervjuer med lärare i förskolan, grundskolan och på gymnasiet träffar läsaren några av dem, och i boken ges flera konkreta exempel på ämnesövergripande arbete med elever i olika åldrar. Denna nya upplaga av Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang är uppdaterad i linje med skolans nya styrdokument och aktuella forskningsperspektiv. Inger Björneloo arbetar som lektor vid Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

Best.nr 47-10038-5 Tryck.nr 47-10038-5

Hållbar utveckling

Ingen i min omgivning tar det på allvar, att jorden är på väg mot sitt slut. Är det slut nu? Eller kan vi hjälpas åt och fortsätta utveckla vår älskade planet? Jag tänker på det jämt, som om det är mitt eget liv som står på spel. Men det är värre än ett liv. Det handlar om miljontals organismer som hotas och det är på grund av oss. Nu är det vår skyldighet att rädda det som hotas. Jag hoppas att vi som är skyldiga en dag hittar en lösning på detta.

INGER BJÖRNELOO

slutet av nian skriver Nancy ett brev till sin lärare. Hon bekymrar sig över sakernas tillstånd i världen och undrar varför vuxna gör så lite.

INGER BJÖRNELOO

Hållbar utveckling — att undervisa utifrån helheter och sammanhang

OSoriginal Björneloo cs5.indd 1

2011-05-30 09.33

INGER BJÖRNELOO

Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang

INGER BJÖRNELOO

Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang

isbn 978-91-47-10038-5 © 2011 Inger Björneloo och Liber AB redaktör Carin Soussi-Engman typograﬁ Kristina Schollin-Borg illustrationer Sebastian Carlson s. 99, Lina Staaf s. 100, Kristina Schollin-Borg omslag Birgitta Dahlkild omslagsbild Lena Johansson, NordicPhotos förläggare Anna Maria Thunman projektledare Maria Emtell produktion Jürgen Borchert Andra upplagan 1 repro Repro 8 AB, Stockholm tryck Egypten 2011 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

Innehåll Förord ............................................................................................................................................ 8 Nancys brev ............................................................................................................................ 8 Lärare som berättar i boken .............................................................................................. 9 Kapitel 1 Vad är hållbar utveckling? .................................................................................. 11

Rätten till ett värdigt liv

...................................................................................................

Utbildning för hållbar utveckling Tre grundläggande innebörder

................................................................................. 13

.....................................................................................

Fokus på lärare i hela världen ......................................................................................... 16 Prepositionen ”för” ........................................................................................................... 17 Utbildning för hållbar utveckling växer fram – några milstolpar .................. 18 Stockholmskonferensen 1972 .......................................................................................... 19 Tbilisi 1977 ......................................................................................................................... 19 Brundtlandkommissionen 1983–1987 ........................................................................ 19 Rio-konferensen 1992 – utbildning på agendan ...................................................... 20 Thessaloniki 1997 ............................................................................................................. 21 FN:s millenniedeklaration ............................................................................................. 21 Johannesburg 2002 ........................................................................................................... 26 Kiev 2003 ............................................................................................................................ 27 Baltic 21 och Hagadeklarationen ................................................................................. 28 Göteborg 2004, Learning to Change our world ........................................................ 30 Vilnius 2005 ........................................................................................................................ 31 Ahmedabad 2007 ............................................................................................................. 32 Bonn 2009 ........................................................................................................................... 33 Köpenhamn 2009 .............................................................................................................. 34 Durban, december 2011 .................................................................................................. 34 Education for Sustainable Development – inblickar och utblickar .............. 35 Sverige ................................................................................................................................... 35 5

Danska förebilder ............................................................................................................... 37 Kvalitet i undervisning och lärande, exempel 1 ....................................................... 39 Kvalitet i undervisning och lärande, exempel 2 ....................................................... 40 Kvalitet rörande skolan som organisation, exempel 3 ............................................. 41 Kvalitetskriterier för skolans externa relationer, exempel 4 .................................. 42 Nätverk kring lärande för hållbar utveckling ......................................................... 43 Unescos skolnätverk .......................................................................................................... 43 Baltic Sea Project ............................................................................................................... 43 Den Globala Skolan .......................................................................................................... 45 Skola i förändring ................................................................................................................ 46 Kriterier och karaktärsdrag i utbildning för hållbar utveckling .......................... 50 Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling ................................................................ 52 Grön Flagg

............................................................................................................................... 53

Blå Flagg ................................................................................................................................... 55 Kapitel 2 Didaktiska perspektiv – undervisningsexempel ......................................... 57

Helheter och sammanhang ............................................................................................. 58 Forntiden och den röda tråden ...................................................................................... 59 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 60 Hållbar utveckling för Afrika ........................................................................................ 61 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 62 Livet (och döden) i glasburken ...................................................................................... 63 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 65 Vårspaning .......................................................................................................................... 66 Att uppleva tystnaden ...................................................................................................... 67 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 68 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 74 Delaktighet och ansvar ...................................................................................................... 76 Jag kan vara konferencier! ............................................................................................. 76 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 77 Framtidens stad ................................................................................................................. 78 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 79 Inlevelse och förståelse ...................................................................................................... 83 Barnkonventionen ............................................................................................................ 84 6

Barnkonventionen i klass 2E ......................................................................................... 85 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 86 Livskunskap ........................................................................................................................ 87 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 87 Självkänsla och kommunikationsförmåga ............................................................... 91 Farmors dolmar ................................................................................................................. 92 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 92 Brevet från Linnéa ........................................................................................................... 93 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 94 Förmåga att lära .................................................................................................................... 95 Den Blå boken .................................................................................................................... 96 Didaktiska reflektioner .................................................................................................... 96 Aniara i nian ..................................................................................................................... 97 Gymnasieguide på Vetenskapscentrum Universeum ............................................. 101 Didaktiska reflektioner .................................................................................................. 104 Undervisa för en okänd morgondag ......................................................................... 105 Utgå från världen eller boken? .................................................................................... 107 Kapitel 3 Det globala perspektivet i skolan ............................................................... 109

Nationell utvärdering 2003 ........................................................................................... 111 Vilken innebörd lägger elever i årskurs 9 i begreppet globalisering? ................. 111 Kan eleverna skilja mellan fakta och åsikter? ......................................................... 112 Hur ser elever i årskurs 9 på sin egen och världens framtid? ............................... 113 Didaktiska reﬂektioner .................................................................................................. 114 Globala gymnasiet i Göteborg och det stora klimatprojektet ............................... 117 Didaktiska reﬂektioner .................................................................................................. 120 Klimatprojektet ................................................................................................................ 121 Arbete med hållbar utveckling i gymnasieskolan ............................................... 124 En kantarell i hissen ....................................................................................................... 124 Behovet av en ny förståelse ............................................................................................ 127 Många möjligheter ............................................................................................................ 133 Litteratur ................................................................................................................................ 134 Länkar

.....................................................................................................................................

...................................................................................................................................

138 139

Förord Nancys brev

”Vad tänker du på när du hör orden hållbar utveckling?” frågar läraren Stellan sina nior en dag i slutet av vårterminen. En av hans elever, Nancy, skriver så här: Ingen i min omgivning tar det på allvar, att jorden är på väg mot sitt slut. Är det slut nu? Eller kan vi hjälpas åt och fortsätta utveckla vår älskade planet? Jag tänker på det jämt, som om det är mitt eget liv som står på spel. Men det är värre än ett liv. Det handlar om miljontals organismer som hotas och det är på grund av oss. Nu är det vår skyldighet att rädda det som hotas. Jag hoppas att vi som är skyldiga en dag hittar en lösning på detta. ”Ingen i min omgivning tar det på allvar”, skriver Nancy. Och hon verkar bära på en skuld över världens tillstånd. Vem pratar barn och ungdomar med om det som står i tidningarna eller sägs på nyhetssändningarna? Vilka lärare skapar utrymme för frågor om jordens framtid? Är det lärare i filosofi, biologi, religion eller modersmål? Undervisning för hållbar utveckling bör enligt skolmyndigheterna vara ett perspektiv som genomsyrar all utbildning i skolan. Det är inget ”ämne” som några lärare har särskilt ansvar för; det är inget tema som kan arbetas igenom och lämnas efter ett par veckor. Hållbar utveckling ska finnas med i alla ämnen och inkludera alla lärare. Men vad innebär det då att undervisa för en hållbar utveckling? Det finns inget facit och inga färdiga sanningar när det handlar om hur undervisning för hållbar utveckling kan se ut. Däremot finns det många lärare som prövar olika vägar för att få med detta perspektiv i sin undervisning, som reflekterar över vad som sker, knyter ihop komplexa frågor i vardagen med målen i kursplanerna och samarbetar för att skapa sammanhang för eleverna.

Lärare som berättar i boken

Den här boken är en omarbetning av avhandlingen Innebörder av hållbar utveckling, en studie av lärares utsagor om undervisning (Björneloo 2007), som bygger på intervjuer med lärare. Lärarna ombads i dessa intervjuer att ge exempel på hur de gör när de undervisar för hållbar utveckling med barn och unga i åldrarna 5–16 år. Vad strävar de efter att eleverna ska lära sig? Vad anser de att barn och ungdomar behöver kunna, veta och förstå för att de ska bidra till en hållbar utveckling i världen? Ett tjugotal lärare har deltagit i avhandlingsstudien, och alla finns på olika sätt med i de exempel på undervisning som presenteras i denna bok. Ulla Sundemo och Olga Notenberg deltog inte i studien, men de har berättat om hur de knyter samman skönlitteratur och barns språkutveckling och om kopplingar mellan bildundervisning för äldre elever och hållbar utveckling. Tre lärare har reflekterat över en del av undervisningsidéerna i boken: Stellan Petersson, Ingela Bursjöö och Jonas Larsson. Stellan Petersson undervisar i biologi och kemi och har elever i åldrarna 11–16 år. Han har dessutom en gedigen erfarenhet av arbete med kompetensutveckling och har organiserat åtskilliga exkursioner i olika naturreservat och på Hamburgö som ligger utanför Hamburgsund i Bohuslän. Lärarstudenter ger alltid Stellan högsta beröm i sina kursutvärderingar: Hur bär han sig åt för att engagera och inspirera så många? En del av hans tankar om konsten att undervisa för hållbar utveckling återfinns under rubriken Helheter och sammanhang (se s. 58). Ingela Bursjöö undervisar i matematik, naturvetenskap och teknik i montessoriklasser, och hennes elever är ungefär 12–16 år. Ingela är nu doktorand vid Göteborgs universitet på halvtid och arbetar i skolan den andra halvan. Hennes forskningsfokus kretsar kring undervisning för hållbar utveckling. I arbetet ser hon demokratibegreppet som centralt, och hon använder sig av storyline för att få elever engagerade i exempelvis framtidsfrågor. Jonas Larsson har svenska och samhällskunskap som sina huvudämnen, och hans elever är i 10–16-årsåldern. Jonas har funderat mycket över vad som är centralt i alla möten med barn och unga. I läraruppdraget ingår att eleverna ska engagera sig i stora frågor om världen. Jonas ser många möjligheter att knyta dessa frågor till vardagliga utgångspunkter, inte minst i ämnesövergripande samarbete med kolleger.

Under arbetet med den här boken har jag ibland funderat över om det ﬁnns något de intervjuade lärarna har gemensamt. De arbetar på helt olika håll och med helt olika ämnesinriktningar och åldrar på eleverna; och de pratar på skilda sätt om undervisning för hållbar utveckling. Men om jag ska välja ett enda ord som binder dem samman är det lyhördhet. Jag uppfattar att de är lyssnande lärare. Varmt tack till er alla för berättelserna om undervisning och för era reﬂektioner om lärares ansvar för elevers lärande. Den här boken är till er Moa och Mattis. Det är ni och alla andra barnbarn i världen som tar hand om Framtiden. Må vi förvalta den väl för er. Mölndal, våren 2011 Inger Björneloo

KAPITEL 1

Vad 채r h책llbar utveckling?

et är komplicerat att ge en entydig och klar definition av vad hållbar utveckling är. Genom åren har hundratals förklaringsmodeller vuxit fram. Peter Kemp (2005) ser definitionen som i grunden etisk: den handlar både om vad nu levande enskilda människor behöver och om framtida människors behov. Begreppet hållbar utveckling har kritiserats från både politiskt och akademiskt håll för dess vaghet och komplexitet. Det finns risk för att ett komplext begrepp som många vill äga blir uttunnat och klichéartat. Kofi Annan menar att det är en abstrakt idé som ska göras till verklighet för alla människor på jorden – detta kan betraktas som 2010-talets största utmaning. Den här bokens utgångspunkt är den grundläggande och vida definitionen från FN-kommissionen 1987: Sustainable development meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs (WCED 1987:87). Denna definition är emellertid inte till särskilt stor hjälp när lärare ska lägga upp sin undervisning. Människans behov står i centrum för världens utveckling, och vad som är behov kan diskuteras. De kan tolkas som grundläggande behov av mat, vatten, värme, arbete och sjukvård. De kan också tolkas på annat sätt: en del behöver två hus och två bilar, flera par skor och regelbundna utlandsresor. Vad menas med att tillgodose sina behov?

Rätten till ett värdigt liv Hållbar utveckling handlar om ansvar och solidaritet mellan generationer, mellan folkgrupper och nationer, mellan kvinnor och män. En helhetssyn på människors och samhällens behov; förutsättningar och problem är utgångspunkten. Världens länder är beroende av varandra, och beslut som fattas i ett land påverkar även människor i andra länder. Samtidigt som framtidens stora frågor måste hanteras genom ett internationellt samarbete är tanken om individens delaktighet och ansvar tydlig. I den nyligen utkomna boken Behovet av en ny förståelse diskuteras ansvarsfrågor om miljö, klimat och glo12

balt utrymme på jorden. Människor behöver ompröva sin syn på problem, lösningar och politikens roll i förändringsprocesser. ”Avgörande för en sådan omprövning är till sist viljan att ta på sig ett utvidgat ansvar både som individ och som medborgare med delansvar för samhällets utveckling. Detta ansvar bör vila på en delvis ny etik” (Bäckstrand, Olsson & Tengström 2010, s. 120). Bärande principer i begreppet hållbar utveckling är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade. Ekonomisk tillväxt kan ses som en förutsättning för utveckling, men inget land kan uppnå ekonomisk utveckling om miljön förstörs eller om människor inte får sjukvård och utbildning. Social utveckling är därför både en förutsättning för och ett resultat av ekonomisk hållbar utveckling. Den ekologiska hållbarheten handlar om att värna ekosystemens återhämtningsförmåga, för dessa är en förutsättning för ekonomisk utveckling och social välfärd. När arbete inom ett område, exempelvis med fred, utbildning och omsorg om miljön, leder till förbättringar inom ett annat område, till exempel stabil ekonomisk utveckling, ﬁnns det goda förutsättningar för en hållbar utveckling (SOU 2004:104). Det handlar ytterst om varje människas rätt till ett värdigt liv.

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning kan ses som en nyckel till hållbar utveckling och lärande som en förutsättning för att människor ska kunna hantera de utmaningar världen står inför. Lärarens professionella uppdrag består bland annat i att producera ny kunskap i skolan. Ett innehållsligt stort och diffust undervisningsfält som hållbar utveckling, som inte tidigare funnits på skolagendan (åtminstone inte med denna benämning), innebär att lärare behöver göra sig en bild av vad det är. Det är möjligen ny kunskap som ska utvecklas hos både lärare och elever; är kunskapen i sig inte ny, så kan sammanhang och relationer till andra ämnen ses som åtminstone relativt oprövade. Det är skolans och lärarens ansvar att skapa möjligheter för elever att lära. Lärande och hållbar utveckling är tätt sammanlänkade. När lärare behöver definiera vad lärande är och vad hållbar utveckling är uppstår genast frågor. Båda termerna har definierats på ett antal olika sätt både på teoretisk nivå och för praktiska situationer: av lärare, politiker, näringslivsföreträdare och av andra professionella som använder sig av begreppen dagligen. Det är viktigt att definiera vad som menas, men under vägen fram till en gemensam förståelse kan det vara värdefullt med så inkluderande arbetsdefinitioner som möjligt. 13

I denna bok knyts begreppen samman kring ett lärande som ses som livslångt och det innefattar både fostran och utveckling. I skolan sker endast en liten del av allt det lärande en människa är med om från födelse till död. Lärande är inte i första hand att inhämta information eller öva färdigheter, utan att få tillfälle att agera som deltagare i olika sociala praktiker. Vuxenlivet efter skolan kräver att människor kan samarbeta, kommunicera, lyssna och koordinera (Säljö 2003). Utbildning för hållbar utveckling är ett perspektiv som genomsyrar hela undervisningen. Det är ett synsätt som kan hjälpa lärare att välja stoff och metod, samtidigt som det kombinerar sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter på vårt samhälle. Studier visar att demokrati och etik finns med som innehåll, och arbetar lärare med pluralistiska metoder får eleverna ökade möjligheter att lära och förstå (Öhman m.fl. 2004, Lundegård 2007). Hållbar utveckling handlar om frågor som rör värde, moral, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt, samhälleliga intressekonflikter och vår relation till naturen. Hur dessa frågor behandlas och integreras i den pedagogiska verksamheten/undervisningen så att de bildar en helhet blir centralt i ett lärande om hållbar utveckling. (Lärande om hållbar utveckling, s. 5, www.skolverket.se)

Tre grundläggande innebörder Vad innebär det att undervisa för hållbar utveckling? I avhandlingen som ligger till grund för denna bok presenteras tre övergripande innebörder: ett etiskt projekt, ett kulturbygge och individens hållbara utveckling (Björneloo 2007). Undervisning för hållbar utveckling kan för det första ses som ett etiskt projekt där fokus riktas mot att ta ett visst ansvar för världen. Undervisning för hållbar utveckling visar sig i ﬂera studier ha en etisk riktning. Etik kan ses som både mål och medel i denna undervisning. Etik som mål innefattar bland annat att undervisningen leder till att elever utvecklar kunskaper, förståelse, attityder och grundläggande värderingar som främjar en hållbar utveckling i världen (Johansson & Johansson 2003, Kemp 2005, SOU 2004:104). Etik som medel i undervisningen innebär att arbetet i skolan präglas av medvetenhet och moraliska perspektiv på hållbarhetsfrågor – ”att leva som man lär”. Detta kan genomsyra såväl inre som yttre miljö. Undervisningen belyser hur människors sätt att leva kan främja eller hindra en hållbar utveckling. Det innebär att alla i skolan strävar i samma riktning för att verksamheten ska bli trovärdig. 14

För det andra kan undervisning för hållbar utveckling ses som en form av kulturbygge. Lärare bygger broar mellan kulturer med avsikt att elever ska se, förstå och delta i dessa kulturer. Kultur används ofta i betydelsen människors andliga odling, i en generell betydelse ”sätt att leva”. Dessa sätt att leva kan manifesteras i språk, traditioner, religion och estetiskt skapande. Det kan ta sig kreativa uttrycksformer som exempelvis genom konst, teknologi, litteratur, dramatik och musik, eller annat som bildar en kollektiv identitet. Ett samhälles kultur tjänar som förmedlare och upprättare av samhällets moral och värderingar i relation till individen. En människas kultur står i relation till hennes socialklass, etnicitet, miljö och könsroll. I västvärlden skiljer man exempelvis mellan barns, ungdomars och vuxnas kultur, men denna åtskillnad förekommer inte överallt i världen. Kultur hör nära samman med politik, och sedan början av 1900-talet har flera regeringar runt om i världen haft en konkret kulturpolitik för att påverka samhället. Skolan med sin personal är både kulturbärare och kulturskapare. Vanor och rutiner har en viktig roll i upprätthållandet av en viss världsbild och det dagliga livet formar kulturen. Idéer och begrepp kan reproduceras från generation till generation; men människor kan också omforma kulturen genom att göra nya erfarenheter och genom att ifrågasätta dominerande föreställningar. Hållbar utveckling råder det delade meningar om. Här finns inga traditioner från tidigare generationer att luta sig emot; däremot finns det åtskilligt att lära, att granska kritiskt och göra sig en egen bild av. Det är ett pågående bygge som troligen aldrig blir färdigt. En tredje innebörd av undervisning för hållbar utveckling, enligt resultatet i avhandlingsstudien, riktar fokus mot individens hållbarhet, där självkänsla, hälsa och gemenskap med andra människor ingår. Individens hållbara utveckling utgör en viktig del av en undervisning som berör elever på ett djupare plan, där tillit till den egna förmågan att lära och till själva meningen med lärandet kan starta. Elevers lust att lära grundar sig i detta nära och meningsfulla, och när elever är med på noterna, engagerade och nyfikna, växer deras tillit och självkänsla. I en identitetsstärkande undervisning bidrar lärare till att utveckla elevers förmåga att se sitt eget lärande och aktivt ta del i detta. Detta kan i förlängningen vara betydelsefullt för elevernas handlingskompetens. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhället genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Utbildningsdepartementet 2011, s. 4) 15

Fokus på lärare i hela världen Lärares arbete är betingat, vilket innebär att de måste hantera en rad dimensioner som inte primärt handlar om att undervisa. De måste få en grupp barn eller ungdomar att fungera i samma rum: de ska ha god kontakt med dem alla, det ska finnas adekvata hjälpmedel samt trivsel och arbetsro. Inget av detta är givet eller självklart. Att hantera betingelser, göra kloka avvägningar och skapa situationer som främjar lärande är lärarens pedagogiska uppdrag. Läraren visar sin skicklighet genom att i olika sammanhang handla så att den enskilde eleven kan lära sig och växa (Kernell 2010). Stora samhällsförändringar och nya insikter har lett fram till att FN/Unesco riktar fokus mot lärare i hela världen. Åren 2005–2014 är en tioårsperiod, kallad Dekaden, då undervisningen ska präglas av olika perspektiv på hållbar utveckling. Det gäller för alla lärare och all undervisning världen över. Men förutsättningarna för denna undervisning är skiftande och innehållet är diffust. På Unescos hemsida1 sker en kontinuerlig uppföljning av olika undervisningsprojekt världen över. Mer om detta följer under rubriken Education for sustainable development – inblickar och utblickar. I denna bok berättar några svenska lärare om vad de vill åstadkomma med innehåll och perspektiv på hållbar utveckling. Föremålet för deras handlingar kan benämnas ”det professionella objektet” (Carlgren & Marton 2000). Ingrid Carlgren och Ference Marton, två välkända profiler inom utbildningsforskning, har under flera år ägnat sig åt att studera läraryrkets framtid. De menar att lärare i Sverige får allt större frihet och större ansvar. Staten föreskriver mindre, men kontrollerar mer. I det läget måste lärare ha en stark kunskapsbas och ett utvecklat professionellt objekt att utgå ifrån. Carlgren och Marton ser det som att läraryrket håller på att skifta från en hur- till en vad-kultur – från att ha förväntats veta hur man gör ska läraren också veta vad man vill åstadkomma med undervisningen i skolan. Detta ser forskarna som den i särklass viktigaste förändring som läraryrket håller på att genomgå. Huruvida omarbetade läroplaner tillmötesgår denna vad-kultur kring innehåll om hållbar utveckling återstår att se.

www.unesco.org/education

Best.nr 47-10038-5 Tryck.nr 47-10038-5

Hållbar utveckling

INGER BJÖRNELOO

slutet av nian skriver Nancy ett brev till sin lärare. Hon bekymrar sig över sakernas tillstånd i världen och undrar varför vuxna gör så lite.

INGER BJÖRNELOO

Hållbar utveckling — att undervisa utifrån helheter och sammanhang

OSoriginal Björneloo cs5.indd 1

2011-05-30 09.33