9789188099662 by Smakprov Media AB

Inskolningen lägger grunden för att varje barn ska få en trygg, rolig och lärorik förskoletid. Alla delar; planeringen, genomförandet och efterarbetet är lika viktiga för att inskolningen ska bli en så bra start som möjligt. Den här boken beskriver hur du som pedagog gör i praktiken. Den lyfter fram vanliga utmaningar och ger tips och nya infallsvinklar på hur du kan ta dig an dem och arbeta vidare så att inskolningen blir bra för alla. Därtill finns många praktiska exempel berättade genom en fiktiv förskola samt reflektionsfrågor för fördjupning. Boken ger stöd och ökad förståelse kring uppdraget med inskolningar och vänder sig till dig som är yrkesverksam inom förskola eller pedagogisk omsorg. Camilla Lindgren och Tuula Torro är båda förskollärare. De driver förskolan Bränningevägen i Årsta och föreläser kring barns trygghet och lärande i förskolan. Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se.

ISBN 978-91-8809-966-2

789188 099662

Trygg inskolning Camilla Lindgren och Tuula Torro

Trygg inskolning

Trygg inskolning Grunden för en givande förskoletid Camilla Lindgren och Tuula Torro

Trygg inskolning Grunden fรถr en givande fรถrskoletid

Camilla Lindgren och Tuula Torro

© 2017 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-966-2 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Linnéa Isheden Omslagsfoto: Mikael M Johansson Grafisk form: Roger Johansson Foton: Lars Rindeskog (sidorna 14, 35, 60, 85 och 92) och Mikkel Ørstedholm (sidorna 81 och 128) Första upplagan, första tryckningen Tryck: Baltoprint, Litauen 2017 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll Förord 1. Inledning Vad är en inskolning? När är en inskolning klar? Trygghet Barnkonventionen ur ett inskolningsperspektiv Begrepp

2. Inskolningsmetoder Traditionell inskolning Föräldraaktiv inskolning Kometens föräldraaktiva inskolning

3. Förutsättningar för en framgångsrik inskolning Organisation Förhållningssätt Kompetens Personlig men inte privat Den befintliga barngruppen Nystart av en grupp Inskolning av flera barn samtidigt

4. Samarbetet med föräldrarna Försvårande omständigheter Anknytning Kommunikation

5. Inför inskolningen Planering Föräldramöte Enskilt samtal Praktiska förberedelser

5 7 8 10 11 14 16 18 18 20 22 24 24 26 28 31 34 37 40 42 43 44 46 51 51 54 55 56

6. Under inskolningen Den första tiden i förskolan Ingenmansland Lämna och hämta Barnets tidiga kommunikation Trygg med pedagogen Uppföljningssamtal

7. Övergångar Mellan avdelningar Byte av förskola

8. Förskolans fysiska miljö Trygg och säker miljö Lärande miljö En ny värld Förändringar i miljön Trygg i miljön Kamraterna

9. Om det blir svårt Oro i barngruppen Om barnet inte blir tryggt Relationen till föräldrarna

10. Systematiskt kvalitetsarbete kring inskolningen Dokumentation Uppföljning Utvärdering Utveckling

58 58 60 64 75 77 80 83 83 88 91 93 93 96 97 98 101 111 111 113 116 122 122 123 123 125

Slutord

127

Litteraturlista

129

Bilagor

130

Förord Vi som har skrivit boken du håller i din hand har lång erfarenhet av att arbeta i förskolan som förskollärare på olika ställen i Sverige. I samtal med kollegor och medarbetare har vi, både som förskollärare och chefer, uppfattat att det saknas en bok om inskolning. En bok som beskriver hur man gör i praktiken. De flesta inskolningarna blir visserligen väldigt bra för såväl barn och föräldrar som pedagoger, men ibland stöter pedagogen på utmaningar. I den här boken lyfter vi dessa utmaningar och ger tips och nya infallsvinklar på hur du tar dig an dem och arbetar vidare så att inskolningen blir bra för alla. Här beskriver vi också hur barn och föräldrar kan bli trygga i förskolan. Alla exempel är baserade på våra egna erfarenheter och på berättelser vi fått ta del av när vi mött pedagoger i olika sammanhang. Efter varje kapitel finns reflektionsfrågor som du som pedagog kan använda i ditt arbetslag för att fördjupa arbetet med era inskolningar. Genomgående i boken beskriver vi inskolningen genom en fiktiv förskola som vi kallar för Kometen. Du får följa två arbetslag och deras vardag med inskolningarna. Som erfaren pedagog kommer du att känna igen dig i dessa exempel, och du som är ny i yrket kan få ökad förståelse för uppdraget kring inskolningar. Vår förhoppning är att boken används i verksamheter och utbildningar och blir till ett stöd i det viktiga arbetet med inskolningar. Boken är även användbar för pedagogisk omsorg. Camilla Lindgren och Tuula Torro Stockholm, januari 2017 5

1. Inledning

Nästan alla barn i Sverige går i förskola under sin uppväxt och under flera år blir förskolans värld en naturlig del av familjens liv. En familj med flera barn kan i realiteten hämta, lämna, gå på föräldramöten och utvecklingssamtal under mer än tio år. För barnen är förskolan den arena där kamraterna finns och där många långa vänskapsband knyts. ”Jag har känt dig i hela mitt liv” – så sa ett fyra år gammalt barn om kamraten som inskolades samtidigt vid ett års ålder. Under årens lopp har förskolan genomgått många avgörande förändringar. Mellan 2001 och 2003 genomfördes reformer så att barn till föräldralediga och arbetslösa fick ha sina barn i förskolan, och i januari 2002 infördes maxtaxan som gav förutsättningar för fler barn att få ta del av förskolans verksamhet. 2011 blev förskolan en egen skolform med uppdraget att förbereda barnen för fortsatt utbildning. Dagens förskola är både tillgänglig för familjerna och en eftertraktad verksamhet som rankas högt i nöjdhetsindexet. För att förskolan ska bli en plats där familjerna känner sig trygga och där barnen kan ta del av verksamheten krävs en välplanerad och förberedd introduktion till den nya värld som förskolan är. Även om föräldrarna har gått i förskola och har minnen från den tiden har verksamheten förändrats så pass mycket att det ofta är en ny värld även för dem. Inskolningen spelar en stor roll för hur familjen upplever och kan ta del av förskolan och hur barnet kan vara del av en större grupp än familjen. 7

Vad är en inskolning? När familjen har fått en plats i en förskola börjar vistelsen med en inskolning – en introduktion till den nya värld som familjen ska bli en del av och en början till en förhoppningsvis långvarig relation och en trygg, rolig och lärorik tid. För familjen handlar inskolningen om att lotsas in i verksamheten med pedagogerna, miljön och kamraterna. För pedagogerna innebär det att ta emot en ny familj utifrån just den familjens förutsättningar, att påbörja en relation till barnet och att ge barnet en möjlighet att knyta an. Under inskolningen ska både barnet och föräldrarna få förutsättningar att acceptera att barnet stannar kvar i förskolan utan föräldrarna. För att barnet ska kunna påbörja en relation till förskolan måste föräldrarna vara tillgängliga för barnet och förskolan under denna period och ha en flexibilitet att komma dit på kort varsel om det skulle behövas. Enligt läroplanen är det förskolans ansvar att familjen får en god introduktion och att föräldrarna får möjlighet till delaktighet, men för att en inskolning ska bli lyckosam krävs det att både föräldrar och pedagoger engagerar sig och får till ett samarbete. Där familjen och förskolan möts skapas förutsättningar för barnet att börja bygga upp en trygghet till pedagogerna, miljön och kamraterna så att förskolan kan bli en accepterad plats att vara på. Förskolan är till för barnen, och utgångspunkten i pedagogernas arbete är att ha fokus på barnets bästa. Detta gäller givetvis även vid inskolningen. Läs mer om detta nedan. I samarbete med föräldrarna ska pedagogen ge barnet möjlighet att på sitt sätt uttrycka sina tankar och känslor för allt det nya. Det är de vuxnas ansvar att lyssna in och ta hänsyn till barnets tankar och åsik8

ter. Förskolläraren Marjatta Säflund, som driver pedagogisk omsorg, delger i sin uppsats (Säflund, 2015, s. 6) sina tankar kring en inskolning som har pågått länge. Elton, barnet i berättelsen, är fiktiv, och fokus i hennes berättelse är hur hon ska förhålla sig till inskolningar när hennes arbete med att skapa en tillitsfull relation till barnet får henne att reflektera över sin kompetens. I berättelsen är pappan trygg med Marjatta och behöver återgå till arbetet efter sex veckors inskolning. Nu säger pappan vänligt till Elton att han måste gå till arbetet. Föräldern pussar ömt på barnet och lovar att hämta honom lite senare. Elton protesterar skrikande, klättrar på föräldern och tycks vilja försvinna in i skjortkragen som en slingrande orm. Pappan lösgör sig från strypgreppet och räcker den sprattlande varelsen till mig. Jag tar emot honom och de små armarna är tvungna att släppa fadern. Nu hör jag mig själv lova pojken: Det kommer att ordna sig. Vi ska ha en rolig dag, kompisarna vill gärna leka med dig och sedan kommer pappa tillbaka. Är det sant? Blir hans dag bra? Kan jag hålla det löftet? Elton verkar inte tro på mig alls utan strider vilt för att komma loss och jag är tvungen att släppa honom. Han spurtar till hallen som en sprinter och bankar på ytterdörren med sina små händer ropandes förtvivlat: ”Pappa!” Jag går efter och tar honom i famnen. Barnet kämpar emot med överraskande krafter och jag sätter mig ner för att inte tappa honom eller hålla honom mot hans vilja. Mitt hjärta fylls av empati för den lille ”fightern”. Spontant börjar jag nynna, gunga honom och hålla honom i en varm kram. Långsamt slappnar hans kropp av och han sätter sig upp. Han gallskriker inte längre men tårarna forsar fortfarande. Även mina ögon tåras av medkänsla.

I sin uppsats berättar Marjatta hur hon med sin erfarenhet, kompetens och uthållighet hittar, som hon uttrycker det, hemliga stigar till Eltons hjärta. Hon får honom att vara trygg genom att lyssna och tolka hans kroppsspråk. Under inskolningen visar Elton att han tycker om att bli läst för och att sjunga, och det är vägen till att knyta an till honom.

När är en inskolning klar? När föräldrarna, barnet och pedagogerna upplever att inskolningen är klar grundar sig i många aspekter som är unika för varje barn och familj. Olika förutsättningar och erfarenheter av att bygga relationer påverkar hur inskolningen fortgår. Barn tar olika lång tid på sig att knyta an till miljön, pedagogerna och kamraterna. Att inskolningarna tar olika lång tid kan också bero på föräldrarnas varierande erfarenheter av förskola. Faktorer som spelar in är till exempel om föräldern själv har gått i förskola eller om förskola som verksamhet finns i förälderns kultur. Även förälderns syn på förskola kan påverka om hen upplever det som en öppen plats med välvilliga pedagoger eller som en kontrollfunktion som lägger sig i hur familjen ska bemöta sina barn. Det finns således inga entydiga svar på när en inskolning är klar. Introduktionen då föräldern ska vara tillgänglig brukar vara i två veckor, men det kan ta mycket längre tid för barnet att bli tillräckligt tryggt för att acceptera att vara i förskolan utan sin förälder. Pedagogen har ett stort ansvar att hjälpa föräldrarna och barnet att känna att relationen till pedagogen bär. Med en fingertoppskänsla behöver pedagogen kunna läsa av både föräldrarna och barnet och indikera att inskolningen börjar bli klar. 10

När pedagogerna tillsammans med föräldrarna gör bedömningen utifrån barnets bästa att inskolningen är klar fortsätter barnet att fördjupa sina relationer till pedagogerna, miljön och kamraterna. I början sker det i grundverksamheten med rutin situationerna för att så småningom utvidgas till att barnet tar del av nya moment. För att barnet ska känna sig tryggt med miljön och materialet behöver hen, vid varje nytt moment, få en introduktion av sina pedagoger.

Trygghet För att barnet ska kunna utvecklas, trivas och ta till sig verksamheten måste hen vara trygg i förskolan. Grunden till trygghet läggs redan under inskolningen, och för det krävs att barnet knyter an till minst en pedagog. Att knyta an innebär en känslomässig relation där pedagogen kan ge tröst, uppmärksamhet och bekräftelse när föräldrarna inte är där. Genom att barnet är en del av ett positivt samspel med en genuint intresserad pedagog kan separationen från föräldrarna underlättas. När barnet har knutit an är relationen så pass stark att hen kan stanna hos pedagogen vid en lämning och eventuellt ta emot tröst. Idag är det andra dagen som Sture ska lämnas i förskolan av sin mamma Sanna. Stures inskolning har varit bra och mamman har följt hur han och pedagogen Martin har funnit varandra och har roligt ihop. Under inskolningen har Sanna fått svar på sina frågor. Hon har också fått stöd när hon berättat att hon tycker att det är jobbigt att lämna Sture. Sanna tycker att pedagogerna är trevliga och verkar

ha roligt ihop. Igår gick det bra att lämna Sture, även om det blev känslosamt för Sanna. Sture är glad när han kommer till gården och Martins kollega Elise möter upp dem. Elise hälsar glatt på dem båda och berättar att Martin är inne och hjälper ett barn men att han kommer snart. Stures mamma säger att det nog går bra att lämna till Elise och bestämmer sig för att säga hejdå och gå iväg. När hon säger att ”nu är det dags för mig att gå” blir Sture mycket ledsen. Hon tar upp Sture i famnen och lämnar över honom i Elises famn. När Sanna går ut från gården går hon förbi Martin och Elises kollega Petra. Petra ser att Sanna gråter och bekräftar hennes känsla med att säga: ”Vad bra att du gjorde ett så snabbt avsked fast det är svårt.” Sanna nickar och säger att det gör ont i hjärtat. Petra säger att hon förstår och att hon ska be Elise skicka en bild på Sture när gråten är förbi. I Elises knä är Sture ledsen och gråter. Han frågar efter Martin och var hans vagn är och upprepar ”mamma kommer sen”. Elise svarar att Martin kommer alldeles strax och att vagnen står i förrådet och visst kommer mamma sedan. Gråten avtar och Sture börjar iaktta barnen som leker på gården. Snart kommer Martin till gården. Han går fram till Sture, som sträcker upp armarna mot honom, och tar honom i knät. Elise tar en bild på dem och skickar till Sanna, som ganska omgående svarar med ett stort tack.

Sanna lämnade Sture till Elise och litade på att det skulle gå bra, även om avskedet blev känslofullt. Hon såg att pedagogerna samarbetade och att de alla ville att Sture ska ha det bra i förskolan. Sture litade på att Martin skulle komma och på att han sedan skulle bli hämtad av sin mamma. I samarbetet mellan Sanna, Sture och pedagogerna finns det goda möjligheter för Sture och Sanna att bli trygga. Att knyta an till ett eller flera barn kräver en stor arbetsinsats av pedagogen. Detta beskriver psykologen Gunilla Niss och förskolläraren Anna-Karin Söderström i sin bok Små barn i förskolan (2006, s. 33): En trygg anknytning kräver att den vuxne har förmåga och ork att skapa en positiv känslomässig relation till barnet, är lyhörd för barnets behov och har möjlighet att bemöta de behov som barnet har. Förmågan att tillgodose barnets behov är avgörande för en trygg anknytning. Förutom pedagogens förmåga krävs pedagogens tid i mötet med barnen.

Under inskolningen börjar barnet bygga upp de relationer som utgör grunden till trygghet, men det kan ta tid för att hen ska bli helt trygg i förskolan. Att barnet är tryggt kännetecknas exempelvis av att hen kan ta emot hjälp av sina pedagoger vid omsorgsrutiner såsom måltider, vila och hygiensituationer, att hen kan ta emot tröst eller ta kontakt med de personer som finns i förskolan. Tryggheten blir djupare över tid när relationerna stärks, och förhoppningen är att alla barn blir så trygga att de kan be om hjälp när någon gör dem illa eller ifrågasätta pedagogernas arbetssätt och innehållet i undervisningen.

Barnet är tryggt med pedagogen som hjälper till med en stövel.

Barnkonventionen ur ett inskolningsperspektiv Att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn slås fast i barnkonventionen, vars syfte är att värna barnets mänskliga rättigheter. Barnkonventionen består av 54 artiklar varav fyra – artikel två, tre, sex och tolv – kallas för grundartiklar. I arbetet med barnkonventionen ska dessa fyra artiklar vara plattformen som de övriga artiklarna tolkas genom. Både skollagen och förskolans läroplan utgår från barnets rättigheter i barnkonventionen. I nedanstående beskrivning har vi utgått från hur Rädda Barnen beskriver barnkonventionen i sin metodbok Olika men lika (2015), och vi har tolkat det ur ett inskolningsperspektiv. Artikel två beskriver att alla barn har rätt till rättigheterna i barnkonventionen. Länder som ställer sig bakom barnkonven14

tionen är skyldiga att ge barnen samma rättigheter och möjligheter. Barnen ska ses som individer och ska skyddas mot all form av diskriminering. I förskolan kan fördomar om olikheter förebyggas genom att olikheter och mångfald lyfts som något positivt. Vid inskolningen och barnets fortsatta vistelse i förskolan innebär det att hen inte får diskrimineras utifrån de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning hos någon anhörig, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättningar eller ålder, eller kränkas på annat sätt. Artikel tre beskriver att barnets bästa ska ligga till grund vid alla frågor som rör barnet. Vuxna ska lyssna in barnets tankar och åsikter. Barnet har rätt att känna sig tryggt och att vistas i en säker miljö. Hur pedagoger och föräldrar förhåller sig till barnet under inskolningen ska alltså utgå från vad som är bäst för barnet. Artikel sex beskriver barnets rätt till liv och utveckling. Att lära är en rättighet, och det är viktigt att barnet känner glädje och intresse för det hen lär sig och har möjlighet att påverka innehållet. Under inskolningen är det viktigt att barnet upplever att förskolan är intressant att utforska och att det är roligt att vara där. Artikel tolv beskriver att varje barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet och att barnets åsikter har betydelse när beslut tas som rör barnet. Det är viktigt att barnet känner sig sett och att barnets åsikter har betydelse för hur verksamheten planeras och genomförs. Vid inskolningen innebär det att pedagoger och föräldrar behöver läsa av barnets reaktioner om hen inte har ett verbalt språk, eller lyssna in vad barnet tycker och upplever om hen har ett verbalt språk. Under inskolningen och i den fortsatta vistelsen i förskolan är det viktigt att tolka, lyssna på och erbjuda barnet möjlighet att 15

påverka sin situation. Barnet har rätt att uttrycka hur hen upplever och uppfattar sin vardag, både hemma och i förskolan, och de vuxna ska tolka barnets upplevelser ur barnets eget perspektiv och inte ur sitt vuxenperspektiv.

Begrepp Här förklarar vi hur vi har tänkt kring de begrepp vi använder för personalen i förskolan och för de vuxna som har dagligt ansvar för barnet hemma. Vi använder begreppet pedagog om vuxna som arbetar aktivt med barnen i förskolan eller pedagogisk omsorg och som har en pedagogisk utbildning på gymnasial eller eftergymnasial nivå. Bland verksamheter, utbildningar och andra aktörer som påverkar förskolan råder det delade meningar om hur ordet pedagog ska användas och vem som har rätt att kalla sig pedagog. Vi har valt att använda det eftersom vi vill rikta oss till alla i arbetslaget – oberoende av utbildning – och för att kunna inkludera alla med ett ord. Även om det inom ett arbetslag finns de som saknar pedagogisk utbildning, har hela arbetslaget ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan hem och förskola. De vuxna som deltar i inskolningen har vi valt att kalla för föräldrar. Detta för att kunna använda ett ord om de vuxna som barnen har tillit till och som är med vid inskolningen, hämtningar och lämningar. Ett barn kan endast ha två vårdnadshavare och när vi lyfter förskolans juridiska ansvar kring sekretess benämner vi föräldrarna vårdnadshavare. Utifrån hur vi ser att barnen bygger relationer har vi valt att kalla barnen i barngruppen för kamrater. I de exempel du får ta del av har vi inte åldersbestämt barnen. Istället har vi beskrivit dem utifrån hur de, med eller utan ord, 16

kommunicerar sina tankar och reaktioner och utforskar sin omgivning. Det som barnet förmedlar i sin kommunikation ligger till grund för pedagogens fortsatta arbete. Oavsett barnets ålder eller hur hen kommunicerar är det pedagogens ansvar att barnet och familjen får en god introduktion till förskolan och en möjlighet till inflytande. Reflektionsfrågor ■■ Hur kopplar ni inskolningen till målen i läroplanen? ■■ När definierar ni att inskolningen är klar, och förmedlas det till föräldrarna? ■■ Hur hittar ni hemliga stigar till barnens hjärtan när inskolningen drar ut på tiden? ■■ Hur ser en positiv känslomässig relation ut för er? ■■ Hur ger ni barnet möjlighet att lyfta sina åsikter om inskolningen? ■■ Hur kopplar ni inskolningen till barnkonventionen?

2. Inskolningsmetoder

Genom åren har tankarna om vad som är bäst för barnet vid en inskolning och hur pedagogen ska förhålla sig till barnet förändrats. De metoder som används idag är givetvis även de föränderliga. I förskolan är det främst två metoder som används vid inskolning – traditionell inskolning och föräldraaktiv inskolning. Dessa metoder varieras och görs om efter hur förskolorna arbetar med dem och efter vad som passar verksamheten. På så sätt blir varje förskolas inskolningsmetod unik. Oberoende av metod är det viktigt att pedagogerna utgår från varje enskilt barn och familj och anpassar modellen. Som vi redan nämnt behöver vissa familjer mer tid och stöd och vissa mindre, till exempel äldre barn som byter förskola. Yngre barn blir ofta sjuka under sin inskolning, vilket kan ha till följd att inskolningen förskjuts. Vid längre frånvaro kan inskolningen behöva börja om från början. Nedan följer en beskrivning av inskolningsformerna och, i stora drag, de metoder som används i dem.

Traditionell inskolning Den traditionella inskolningen är som namnet beskriver den metod som har funnits längst i förskolan. Den pågår i två veckor. En pedagog i arbetslaget ansvarar för inskolningen och tar kontakt med barnet den första tiden.