9789152315194

Page 1

Komplement채rmedicin


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/LÀromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör: Maria Sandum Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Les Wies/Getty Images Bildredaktör: Iréne Berggren, Hannah Goldstein KomplementÀrmedicin ISBN 978-91-523-1519-4 © 2013 Eva Björklund och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Förord KomplementÀrmedicin 100 poÀng ingÄr som en kurs i Àmnet HÀlsa pÄ VÄrd- och omsorgsprogrammet. Allt fler alternativa behandlingsmetoder anvÀnds idag som ett komplement till skolmedicinen, varför begreppet komplementÀrmedicin ses som mer tidsenligt. I boken tas Àven begreppet integrativ medicin upp, dÄ vissa komplementÀra behandlingsmetoder kan integreras i skolmedicinsk verksamhet. InnehÄllet i denna bok har valts utifrÄn den stora bredd av olika Àmnen som tillhör omrÄdet komplementÀrmedicin, men jag har valt bort mediala och astrologiska inslag samt hypnos och psykoterapi. Jag har valt att ha med behandlingsmetoder som anvÀnds för att lindra och bota sjukdom och Àven förebyggande och hÀlsofrÀmjande insatser för att bibehÄlla en god hÀlsa och öka vÀlbefinnandet, till exempel hÀlsohem och SPA. De effekter och anvÀndningsomrÄden som beskrivs inom de olika komplementÀra behandlingsmetoderna bygger pÄ förklaringsmodeller utifrÄn respektive metod. Jag gör inte ansprÄk pÄ att ge en fullstÀndig beskrivning av de olika behandlingar och metoder som presenteras i boken. I boken finns lÀstips för mer information om de olika behandlingsmetoderna och medicinska systemen. Min förhoppning Àr att boken ska öka intresset för och kunskapen om komplementÀrmedicinska behandlingsmetoder som en vÀg till förbÀttrad hÀlsa och ökat vÀlbefinnande, samt att se komplementÀrmedicin som ett komplement till skolmedicinen. Eva Björklund

Kopieringsförbud! Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen! Kopiering, utöver lÀrarens rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, Àr förbjuden. SÄdant avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman/rÀttsinnehavare. Livonia Print, Lettland 2013

FÖRORD

3


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/LÀromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör: Maria Sandum Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Les Wies/Getty Images Bildredaktör: Iréne Berggren, Hannah Goldstein KomplementÀrmedicin ISBN 978-91-523-1519-4 © 2013 Eva Björklund och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Förord KomplementÀrmedicin 100 poÀng ingÄr som en kurs i Àmnet HÀlsa pÄ VÄrd- och omsorgsprogrammet. Allt fler alternativa behandlingsmetoder anvÀnds idag som ett komplement till skolmedicinen, varför begreppet komplementÀrmedicin ses som mer tidsenligt. I boken tas Àven begreppet integrativ medicin upp, dÄ vissa komplementÀra behandlingsmetoder kan integreras i skolmedicinsk verksamhet. InnehÄllet i denna bok har valts utifrÄn den stora bredd av olika Àmnen som tillhör omrÄdet komplementÀrmedicin, men jag har valt bort mediala och astrologiska inslag samt hypnos och psykoterapi. Jag har valt att ha med behandlingsmetoder som anvÀnds för att lindra och bota sjukdom och Àven förebyggande och hÀlsofrÀmjande insatser för att bibehÄlla en god hÀlsa och öka vÀlbefinnandet, till exempel hÀlsohem och SPA. De effekter och anvÀndningsomrÄden som beskrivs inom de olika komplementÀra behandlingsmetoderna bygger pÄ förklaringsmodeller utifrÄn respektive metod. Jag gör inte ansprÄk pÄ att ge en fullstÀndig beskrivning av de olika behandlingar och metoder som presenteras i boken. I boken finns lÀstips för mer information om de olika behandlingsmetoderna och medicinska systemen. Min förhoppning Àr att boken ska öka intresset för och kunskapen om komplementÀrmedicinska behandlingsmetoder som en vÀg till förbÀttrad hÀlsa och ökat vÀlbefinnande, samt att se komplementÀrmedicin som ett komplement till skolmedicinen. Eva Björklund

Kopieringsförbud! Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen! Kopiering, utöver lÀrarens rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, Àr förbjuden. SÄdant avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman/rÀttsinnehavare. Livonia Print, Lettland 2013

FÖRORD

3


InnehÄll

6. Yoga och meditation 76

8. Fingertryckstekniker

Den Ättafaldiga vÀgen 78

och magnetterapi 106

Medicinsk yoga 80 GrundlÀggande begrepp 81

1. Vad Àr komplementÀrmedicin? 8 Ett holistiskt perspektiv 9 Definitioner och begrepp 12 Cochrane Collaboration 12 KAM 13

Integrativ medicin 15 Integrativ medicin i Sverige 17

Salutogent synsÀtt 20 Etiska förhÄllningssÀtt 22 Arbetsmiljö 23 KomplementÀrmedicin och barn 25 STUDIEUPPGIFTER 26

2. Historik och lagstiftning 27 LĂ€kekonstens fader 29 Skolmedicinens framvĂ€xt 30 Öst och vĂ€st 31 Nationellt register 32

Lagar 33

PatientsÀkerhetslagen 34 STUDIEUPPGIFTER 26

3. Örtmedicin 36 Kryddor som medicin 37 LĂ€kekonsten i klostren 38 LĂ€kekonst och botanik 39 Paracelsus 40 Carl von LinnĂ© 41

Intresset för örter ökar 42 Folkmedicin och traditionell medicin 44 4

INNEHÅLL

Kloka gummor och gubbar 46

Att anvÀnda örter 49 Skörd 50 Torkning 50 Förvaring 50 AnvÀndning 50 VÀxtoljor 51 Omslag 52 Salvor 52

Huskurer 53 VÀxtbaserade lÀkemedel och naturlÀkemedel 59 Homeopati 60 Historik 60

Irisdiagnostik 62 STUDIEUPPGIFTER 63

4. Shamanism 64 SynsÀtt och behandlingsmetoder 66 Samisk shamanism 67 Tre nivÄer 68 STUDIEUPPGIFTER 69

5. Ayurveda – ”medicinens moder” 70 Tre doshor 71 Vata 71 Pitta 72 Kapha 72

Meditation 82

Guidad meditation 82 Zenmeditation 82 Chakrameditation 83 Mantrameditation 83 Vipassana 84 Effekter av meditation 84

Mindfulness 85

STUDIEUPPGIFTER 88

7. Traditionell kinesisk medicin – TCM 89 Livsenergin 90 Yin och yang 92 De fem elementen 93 Dao 94 Diagnosmetoder 95 Behandlingar 96 Akupunktur 96 MoxabrĂ€nning 96 VĂ€sterlĂ€ndsk akupunktur 98 Öronakupunktur 99 NADA-teknik 99 Koppning 100

Kinesisk örtmedicin 100 Kosten 102 Qigong och taiqi 103 Medicinsk qigong 104 Taiqi 104 STUDIEUPPGIFTER 105

Shiatsu 108 Kontraindikationer 110

Zonterapi, Reflexologi 110 Kontraindikationer 113

Magnetterapi 113

Kontraindikationer 115 STUDIEUPPGIFTER 115

9. Massage och taktila behandlingsmetoder 116 Vilken skillnad Àr det mellan massage och beröring? 117 Massage 117 Effekter 118 Metoder 118 Svensk klassisk massage 119 Kontraindikationer 119 Energimassage 120 Kinesisk massage 121 Thaimassage 121 Hawaiiansk massage 122 LymfdrÀnagemassage 124 Hot Stonemassage 125 BindvÀvsmassage 126 Massageövningar 127

Taktila behandlingsmetoder och oxytocin 128

Taktil stimulering 129 Taktil massage/Taktipro 130

Rosenmetoden 130 Oljor för behandling 132 STUDIEUPPGIFTER 133

Ayurvedisk örtmedicin 73 Kosten 74 STUDIEUPPGIFTER 75

INNEHÅLL

5


InnehÄll

6. Yoga och meditation 76

8. Fingertryckstekniker

Den Ättafaldiga vÀgen 78

och magnetterapi 106

Medicinsk yoga 80 GrundlÀggande begrepp 81

1. Vad Àr komplementÀrmedicin? 8 Ett holistiskt perspektiv 9 Definitioner och begrepp 12 Cochrane Collaboration 12 KAM 13

Integrativ medicin 15 Integrativ medicin i Sverige 17

Salutogent synsÀtt 20 Etiska förhÄllningssÀtt 22 Arbetsmiljö 23 KomplementÀrmedicin och barn 25 STUDIEUPPGIFTER 26

2. Historik och lagstiftning 27 LĂ€kekonstens fader 29 Skolmedicinens framvĂ€xt 30 Öst och vĂ€st 31 Nationellt register 32

Lagar 33

PatientsÀkerhetslagen 34 STUDIEUPPGIFTER 26

3. Örtmedicin 36 Kryddor som medicin 37 LĂ€kekonsten i klostren 38 LĂ€kekonst och botanik 39 Paracelsus 40 Carl von LinnĂ© 41

Intresset för örter ökar 42 Folkmedicin och traditionell medicin 44 4

INNEHÅLL

Kloka gummor och gubbar 46

Att anvÀnda örter 49 Skörd 50 Torkning 50 Förvaring 50 AnvÀndning 50 VÀxtoljor 51 Omslag 52 Salvor 52

Huskurer 53 VÀxtbaserade lÀkemedel och naturlÀkemedel 59 Homeopati 60 Historik 60

Irisdiagnostik 62 STUDIEUPPGIFTER 63

4. Shamanism 64 SynsÀtt och behandlingsmetoder 66 Samisk shamanism 67 Tre nivÄer 68 STUDIEUPPGIFTER 69

5. Ayurveda – ”medicinens moder” 70 Tre doshor 71 Vata 71 Pitta 72 Kapha 72

Meditation 82

Guidad meditation 82 Zenmeditation 82 Chakrameditation 83 Mantrameditation 83 Vipassana 84 Effekter av meditation 84

Mindfulness 85

STUDIEUPPGIFTER 88

7. Traditionell kinesisk medicin – TCM 89 Livsenergin 90 Yin och yang 92 De fem elementen 93 Dao 94 Diagnosmetoder 95 Behandlingar 96 Akupunktur 96 MoxabrĂ€nning 96 VĂ€sterlĂ€ndsk akupunktur 98 Öronakupunktur 99 NADA-teknik 99 Koppning 100

Kinesisk örtmedicin 100 Kosten 102 Qigong och taiqi 103 Medicinsk qigong 104 Taiqi 104 STUDIEUPPGIFTER 105

Shiatsu 108 Kontraindikationer 110

Zonterapi, Reflexologi 110 Kontraindikationer 113

Magnetterapi 113

Kontraindikationer 115 STUDIEUPPGIFTER 115

9. Massage och taktila behandlingsmetoder 116 Vilken skillnad Àr det mellan massage och beröring? 117 Massage 117 Effekter 118 Metoder 118 Svensk klassisk massage 119 Kontraindikationer 119 Energimassage 120 Kinesisk massage 121 Thaimassage 121 Hawaiiansk massage 122 LymfdrÀnagemassage 124 Hot Stonemassage 125 BindvÀvsmassage 126 Massageövningar 127

Taktila behandlingsmetoder och oxytocin 128

Taktil stimulering 129 Taktil massage/Taktipro 130

Rosenmetoden 130 Oljor för behandling 132 STUDIEUPPGIFTER 133

Ayurvedisk örtmedicin 73 Kosten 74 STUDIEUPPGIFTER 75

INNEHÅLL

5


10. Healing och chakra-

14. Sinnesterapier 168

systemet 134

Ljusterapi 169

Healing Touch 136 Reiki Healing 136 Chakrasystemet 137 Övning i sjĂ€lvinsikt 140 STUDIEUPPGIFTER 141

Vad kan vi göra sjÀlva? 170

FĂ€rgterapi 170 Ljudterapi 172 Tomatismetoden 173 TrĂ€dgĂ„rden – terapi för alla sinnen 174 TrĂ€dgĂ„rdsterapi i Sverige 175

11. Manuella behandlingstekniker 142 Kiropraktik 143 Naprapati 144 Osteopati 144 Kraniell osteopati 146

Alexanderteknik 147 Feldenkraismetoden 148 Rolfing 149 Kinesiologi 150 STUDIEUPPGIFTER 152

12. Aromaterapi 153 Naturliga och syntetiska oljor 154 Behandling med eteriska oljor 155 Olika effekter 156 Kontraindikationer 158

Bachs blomsterterapi 159 STUDIEUPPGIFTER 161

13. Antroposofisk medicin 162 SjÀlvlÀkning 164 LÀkeeurytmi 164 Vidarkliniken 165 Vigs Àngar 166 Andra verksamheter 167 STUDIEUPPGIFTER 167

6

INNEHÅLL

STUDIEUPPGIFTER 177

Hammam 202 Thermalbad 204 Varmbad 205 Kallbad 205 VĂ€xelvarma bad 208 Massagebad 208 Örtbad 209 Floating 210 Kontraindikationer 212 STUDIEUPPGIFTER 212

15. Mat som medicin 178 FelnĂ€rd i vĂ€lfĂ€rden 180 Olika fetter 182 Varför kolhydrater? 183 Proteiner – kroppens byggstenar 184 Vitaminer 185 Mineraler och spĂ„rĂ€mnen 186 Antioxidanter och fria radikaler 186 Varför ekologiskt odlad mat? 187 Eko-kött och eko-mjölk 189 Vegetarisk mat 189 Medelhavskost 190 Slow Food/LĂ„ngsam mat 190 Raw Food/Levande föda 191 Powermat enligt IFD-systemet 192 Functional Food/Funktionella livsmedel 193 HĂ€lsokost och kosttillskott 194 Detox 194

17. HĂ€lsohem, spa, kurort och retreat 213 Spa och kurort 214 HĂ€lsohem 216 Retreat 218 HemmaSPA 218 Bad 219 HĂ€nder 220 HĂ„rinpackning 220 Kroppspeeling 220 Ansiktspeeling 221 Ansiktsmasker 221

Kinesisk ögongymnastik 222 Skalpmassage 222 Vitamindrinkar och tilltugg 223 STUDIEUPPGIFTER 225

18. Forskning och framtid 226 CAMbrella – ett EU-projekt 227 Osher centrum för integrativ medicin 228 BKB 229 Psykoneuroimmunologi 230 STUDIEUPPGIFTER 231

HĂ€lsa 232 Ämnets syfte 232

Kursen KomplementÀrmedicin 233 Centralt innehÄll 233

LĂ€stips och webbadresser 234 Register 237

STUDIEUPPGIFTER 196

16. Vatten- och badterapier 197 Historik 198 Badtraditioner i öst och vÀst 199 Vattnets terapeutiska effekter 200 Romerska bad 201

INNEHÅLL

7


10. Healing och chakra-

14. Sinnesterapier 168

systemet 134

Ljusterapi 169

Healing Touch 136 Reiki Healing 136 Chakrasystemet 137 Övning i sjĂ€lvinsikt 140 STUDIEUPPGIFTER 141

Vad kan vi göra sjÀlva? 170

FĂ€rgterapi 170 Ljudterapi 172 Tomatismetoden 173 TrĂ€dgĂ„rden – terapi för alla sinnen 174 TrĂ€dgĂ„rdsterapi i Sverige 175

11. Manuella behandlingstekniker 142 Kiropraktik 143 Naprapati 144 Osteopati 144 Kraniell osteopati 146

Alexanderteknik 147 Feldenkraismetoden 148 Rolfing 149 Kinesiologi 150 STUDIEUPPGIFTER 152

12. Aromaterapi 153 Naturliga och syntetiska oljor 154 Behandling med eteriska oljor 155 Olika effekter 156 Kontraindikationer 158

Bachs blomsterterapi 159 STUDIEUPPGIFTER 161

13. Antroposofisk medicin 162 SjÀlvlÀkning 164 LÀkeeurytmi 164 Vidarkliniken 165 Vigs Àngar 166 Andra verksamheter 167 STUDIEUPPGIFTER 167

6

INNEHÅLL

STUDIEUPPGIFTER 177

Hammam 202 Thermalbad 204 Varmbad 205 Kallbad 205 VĂ€xelvarma bad 208 Massagebad 208 Örtbad 209 Floating 210 Kontraindikationer 212 STUDIEUPPGIFTER 212

15. Mat som medicin 178 FelnĂ€rd i vĂ€lfĂ€rden 180 Olika fetter 182 Varför kolhydrater? 183 Proteiner – kroppens byggstenar 184 Vitaminer 185 Mineraler och spĂ„rĂ€mnen 186 Antioxidanter och fria radikaler 186 Varför ekologiskt odlad mat? 187 Eko-kött och eko-mjölk 189 Vegetarisk mat 189 Medelhavskost 190 Slow Food/LĂ„ngsam mat 190 Raw Food/Levande föda 191 Powermat enligt IFD-systemet 192 Functional Food/Funktionella livsmedel 193 HĂ€lsokost och kosttillskott 194 Detox 194

17. HĂ€lsohem, spa, kurort och retreat 213 Spa och kurort 214 HĂ€lsohem 216 Retreat 218 HemmaSPA 218 Bad 219 HĂ€nder 220 HĂ„rinpackning 220 Kroppspeeling 220 Ansiktspeeling 221 Ansiktsmasker 221

Kinesisk ögongymnastik 222 Skalpmassage 222 Vitamindrinkar och tilltugg 223 STUDIEUPPGIFTER 225

18. Forskning och framtid 226 CAMbrella – ett EU-projekt 227 Osher centrum för integrativ medicin 228 BKB 229 Psykoneuroimmunologi 230 STUDIEUPPGIFTER 231

HĂ€lsa 232 Ämnets syfte 232

Kursen KomplementÀrmedicin 233 Centralt innehÄll 233

LĂ€stips och webbadresser 234 Register 237

STUDIEUPPGIFTER 196

16. Vatten- och badterapier 197 Historik 198 Badtraditioner i öst och vÀst 199 Vattnets terapeutiska effekter 200 Romerska bad 201

INNEHÅLL

7


KAPITEL 6

Yoga och meditation

”

Where does the body end and the mind begin? Where does the mind end and the spirit begin?

B.K.S Iyengar

”

B.K.S. Iyengar Àr en av 1900-talets mest framstÄende yogalÀrare som har skapat sin egen yogaform, Iyengaryoga, och som har skrivit ett flertal böcker om yogan och dess filosofi.

76

YOGA OCH MEDITATION

Yoga kan spĂ„ras flera tusen Ă„r tillbaka i tiden och i de gamla Vedaskrifterna förklaras ordet som ”förening” eller ”disciplin”. Det finns olika sĂ€tt att tolka detta, dels som föreningen mellan det individuella jaget och det universella medvetandet, dels som föreningen mellan kroppen, intellektet och anden. Yoga finns i bĂ„de buddhismen och hinduismen, men kan ses mer som ett andligt utövande, Ă€n ett religiöst. Det finns mĂ„nga vĂ€gar inom yoga, men mĂ„let för dem Ă€r detsamma, nĂ€mligen sjĂ€lvförverkligande och att nĂ„ upplysning, det vill sĂ€ga bli ett med det Absoluta. De sex huvudsakliga vĂ€garna Ă€r: t Jnana-yoga, som Ă€r vishetens vĂ€g och som passar bĂ€st för dem med ett intellektuellt temperament. Genom kunskap försöker utövaren att finna sitt sanna jag. Okunnighet ses som ett hinder för att nĂ„ upplysning. De viktigaste metoderna i denna form av yoga Ă€r studier och meditation. t Bhakti-yoga, som Ă€r hĂ€ngivelsens vĂ€g. Denna form passar bĂ€st för personer som tilltalas av eller utövar bön. Principen hĂ€r Ă€r att vi blir som det vi Ă€lskar och dyrkar. Genom att dyrka en guru (andlig ledare) eller en gud som uppnĂ„tt insikt, sĂ„ kan vi sjĂ€lva ocksĂ„ göra det. t Karma-yoga, som Ă€r en vĂ€g för den osjĂ€lviske. Motivet till handlingarna Ă€r viktigare Ă€n antalet handlingar. Den som utövar en handling av kĂ€rlek, utan tanke pĂ„ belöning, utövar karma-yoga. t Mantra-yoga, som Ă€r det heliga ljudets vĂ€g. Genom att upprepa mantran, det vill sĂ€ga heliga ljud, fraser eller ord, antingen tyst för sig sjĂ€lv eller högt för att utestĂ€nga allt annat, sĂ„ kan personen uppnĂ„ sjĂ€lvförverkligande. t Raja-yoga, betyder kunglig yoga och Ă€r en vĂ€g till insikt som bestĂ„r av Ă„tta steg, kallad den Ă„ttafaldiga vĂ€gen, som utövaren ska följa för att nĂ„ upplysning. Den yoga som praktiseras idag bygger pĂ„ ett par av dessa steg. t Hatha-yoga, Ă€r den fysiska kontrollens vĂ€g, dĂ€r bĂ„de fysisk styrka och andningskontroll ingĂ„r. Den ses som en förberedelse för rajayogan. Ordet ha stĂ„r för sol och tha för mĂ„ne, vilket antyder en förening av motsatser. Inom hatha-yogan anvĂ€nds en kombination av fysiska stĂ€llningar, andningsövningar och reningsprocesser. Man övar pĂ„ att ha ett uppmĂ€rksamt medvetande vilket Ă€r en förberedelse för kontemplation och meditation. Hathayoga Ă€r den yogaform som Ă€r vanligast i vĂ€stvĂ€rlden. YOGA OCH MEDITATION

77


KAPITEL 6

Yoga och meditation

”

Where does the body end and the mind begin? Where does the mind end and the spirit begin?

B.K.S Iyengar

”

B.K.S. Iyengar Àr en av 1900-talets mest framstÄende yogalÀrare som har skapat sin egen yogaform, Iyengaryoga, och som har skrivit ett flertal böcker om yogan och dess filosofi.

76

YOGA OCH MEDITATION

Yoga kan spĂ„ras flera tusen Ă„r tillbaka i tiden och i de gamla Vedaskrifterna förklaras ordet som ”förening” eller ”disciplin”. Det finns olika sĂ€tt att tolka detta, dels som föreningen mellan det individuella jaget och det universella medvetandet, dels som föreningen mellan kroppen, intellektet och anden. Yoga finns i bĂ„de buddhismen och hinduismen, men kan ses mer som ett andligt utövande, Ă€n ett religiöst. Det finns mĂ„nga vĂ€gar inom yoga, men mĂ„let för dem Ă€r detsamma, nĂ€mligen sjĂ€lvförverkligande och att nĂ„ upplysning, det vill sĂ€ga bli ett med det Absoluta. De sex huvudsakliga vĂ€garna Ă€r: t Jnana-yoga, som Ă€r vishetens vĂ€g och som passar bĂ€st för dem med ett intellektuellt temperament. Genom kunskap försöker utövaren att finna sitt sanna jag. Okunnighet ses som ett hinder för att nĂ„ upplysning. De viktigaste metoderna i denna form av yoga Ă€r studier och meditation. t Bhakti-yoga, som Ă€r hĂ€ngivelsens vĂ€g. Denna form passar bĂ€st för personer som tilltalas av eller utövar bön. Principen hĂ€r Ă€r att vi blir som det vi Ă€lskar och dyrkar. Genom att dyrka en guru (andlig ledare) eller en gud som uppnĂ„tt insikt, sĂ„ kan vi sjĂ€lva ocksĂ„ göra det. t Karma-yoga, som Ă€r en vĂ€g för den osjĂ€lviske. Motivet till handlingarna Ă€r viktigare Ă€n antalet handlingar. Den som utövar en handling av kĂ€rlek, utan tanke pĂ„ belöning, utövar karma-yoga. t Mantra-yoga, som Ă€r det heliga ljudets vĂ€g. Genom att upprepa mantran, det vill sĂ€ga heliga ljud, fraser eller ord, antingen tyst för sig sjĂ€lv eller högt för att utestĂ€nga allt annat, sĂ„ kan personen uppnĂ„ sjĂ€lvförverkligande. t Raja-yoga, betyder kunglig yoga och Ă€r en vĂ€g till insikt som bestĂ„r av Ă„tta steg, kallad den Ă„ttafaldiga vĂ€gen, som utövaren ska följa för att nĂ„ upplysning. Den yoga som praktiseras idag bygger pĂ„ ett par av dessa steg. t Hatha-yoga, Ă€r den fysiska kontrollens vĂ€g, dĂ€r bĂ„de fysisk styrka och andningskontroll ingĂ„r. Den ses som en förberedelse för rajayogan. Ordet ha stĂ„r för sol och tha för mĂ„ne, vilket antyder en förening av motsatser. Inom hatha-yogan anvĂ€nds en kombination av fysiska stĂ€llningar, andningsövningar och reningsprocesser. Man övar pĂ„ att ha ett uppmĂ€rksamt medvetande vilket Ă€r en förberedelse för kontemplation och meditation. Hathayoga Ă€r den yogaform som Ă€r vanligast i vĂ€stvĂ€rlden. YOGA OCH MEDITATION

77


Den Ă„ttafaldiga vĂ€gen Yoga har beskrivits i mĂ„nga olika texter, till exempel i Bhagavad Gita och i Upanishaderna. Det Ă€r dock Patanjalis ”Yogasutras” som har haft störst inflytande och fungerat som ett rĂ€ttesnöre för hur man ska leva för att uppnĂ„ frihet och frid i sinnet. I Yogasutras andra kapitel beskrivs den Ă„ttafaldiga vĂ€gen, som ocksĂ„ kallas ashtanga (ashta betyder Ă„tta och anga gren pĂ„ sanskrit). Stegen i denna behöver inte utövas i nĂ„gon speciell ordning och man behöver inte bli klar med ett steg innan man kan börja med nĂ€sta. I vĂ€st börjar man ofta med de fysiska stĂ€llningarna, sen följer ofta andningskontroll, koncentration och meditation. Ibland jobbar man med flera steg samtidigt. Detta arbete kan sĂ„ smĂ„ningom leda till ett ökat medvetande om hur vi uppför oss i olika situationer och till slut det sista steget, dĂ€r man upplever ett fokuserat medvetande och en förhöjd lyckokĂ€nsla. Patanjalis ashtangayoga eller Ă„ttafaldiga vĂ€g innehĂ„ller följande steg: 78

YOGA OCH MEDITATION

1. Yama – etiska discipliner. StĂ„r för socialt uppförande, Ă€rlighet och generositet. 2. Niyama – sjĂ€lvobservationer. Innefattar personligt uppförande och renlighet samt enkel livsföring och förnöjsamhet och studier av heliga texter. 3. Asana – kroppspositioner. Att utöva fysiska stĂ€llningar och kroppsrörelser. 4. Pranayama – andningsövningar. Man lĂ€r sig att andas pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt för att fĂ„ kontroll över andningen. Olika yogatekniker krĂ€ver olika andning. 5. Pratyahara – kontroll av sinnena. Man trĂ€nar pĂ„ att vĂ€nda sina sinnen frĂ„n den yttre sociala och fysiska vĂ€rlden till den inre mentala, intellektuella och andliga vĂ€rlden. 6. Dharana – koncentration, som Ă€r viktigt för att till exempel kunna genomföra vissa övningar. 7. Dhyana – meditation. Under meditationen blir sinnet och föremĂ„let för koncentrationen ett. Meditation kan vara konkret (personen fokuserar/koncentrerar sig pĂ„ ett föremĂ„l eller ett ljud) eller abstrakt (personen gĂ„r upp i sig sjĂ€lv). 8. Samadhi – hĂ€nryckning. En intensiv form av koncentration dĂ€r medvetandet Ă€r starkt fokuserat pĂ„ en enda punkt och utövaren upplever en förening med sig sjĂ€lv och det som han eller hon fokuserar pĂ„. Den vanligaste yogaformen i vĂ€st Ă€r hathayoga men inom denna yogaform har en mĂ€ngd olika varianter utvecklats, till exempel iyengaryoga, poweryoga, bikramyoga, ashtanga vinyasa-yoga, kundaliniyoga och dynamisk yoga. Olika former passar olika individer och man fĂ„r prova olika varianter för att hitta ”sin” favorit. Att trĂ€na yoga leder bland annat till att man fĂ„r ökad styrka och rörlighet samt ökad energi och förbĂ€ttrad sjĂ€lvkĂ€nnedom. Finns det nĂ„gra hinder eller mĂ€nskliga svagheter som kan försvĂ„ra utövandet av yoga? Ja, sĂ€ger Patanjali, dessa hinder Ă€r sjukdom, brist pĂ„ mental anstrĂ€ngning, osĂ€kerhet, ouppmĂ€rksamhet, lĂ€ttja eller trötthet, frosseri eller kĂ€ttja, felaktiga kunskaper eller missförstĂ„nd, brist pĂ„ koncentration och brist pĂ„ uthĂ„llighet. Men genom att utöva yoga kan man sĂ„ smĂ„ningom övervinna dessa hinder.

YOGA OCH MEDITATION

79


Den Ă„ttafaldiga vĂ€gen Yoga har beskrivits i mĂ„nga olika texter, till exempel i Bhagavad Gita och i Upanishaderna. Det Ă€r dock Patanjalis ”Yogasutras” som har haft störst inflytande och fungerat som ett rĂ€ttesnöre för hur man ska leva för att uppnĂ„ frihet och frid i sinnet. I Yogasutras andra kapitel beskrivs den Ă„ttafaldiga vĂ€gen, som ocksĂ„ kallas ashtanga (ashta betyder Ă„tta och anga gren pĂ„ sanskrit). Stegen i denna behöver inte utövas i nĂ„gon speciell ordning och man behöver inte bli klar med ett steg innan man kan börja med nĂ€sta. I vĂ€st börjar man ofta med de fysiska stĂ€llningarna, sen följer ofta andningskontroll, koncentration och meditation. Ibland jobbar man med flera steg samtidigt. Detta arbete kan sĂ„ smĂ„ningom leda till ett ökat medvetande om hur vi uppför oss i olika situationer och till slut det sista steget, dĂ€r man upplever ett fokuserat medvetande och en förhöjd lyckokĂ€nsla. Patanjalis ashtangayoga eller Ă„ttafaldiga vĂ€g innehĂ„ller följande steg: 78

YOGA OCH MEDITATION

1. Yama – etiska discipliner. StĂ„r för socialt uppförande, Ă€rlighet och generositet. 2. Niyama – sjĂ€lvobservationer. Innefattar personligt uppförande och renlighet samt enkel livsföring och förnöjsamhet och studier av heliga texter. 3. Asana – kroppspositioner. Att utöva fysiska stĂ€llningar och kroppsrörelser. 4. Pranayama – andningsövningar. Man lĂ€r sig att andas pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt för att fĂ„ kontroll över andningen. Olika yogatekniker krĂ€ver olika andning. 5. Pratyahara – kontroll av sinnena. Man trĂ€nar pĂ„ att vĂ€nda sina sinnen frĂ„n den yttre sociala och fysiska vĂ€rlden till den inre mentala, intellektuella och andliga vĂ€rlden. 6. Dharana – koncentration, som Ă€r viktigt för att till exempel kunna genomföra vissa övningar. 7. Dhyana – meditation. Under meditationen blir sinnet och föremĂ„let för koncentrationen ett. Meditation kan vara konkret (personen fokuserar/koncentrerar sig pĂ„ ett föremĂ„l eller ett ljud) eller abstrakt (personen gĂ„r upp i sig sjĂ€lv). 8. Samadhi – hĂ€nryckning. En intensiv form av koncentration dĂ€r medvetandet Ă€r starkt fokuserat pĂ„ en enda punkt och utövaren upplever en förening med sig sjĂ€lv och det som han eller hon fokuserar pĂ„. Den vanligaste yogaformen i vĂ€st Ă€r hathayoga men inom denna yogaform har en mĂ€ngd olika varianter utvecklats, till exempel iyengaryoga, poweryoga, bikramyoga, ashtanga vinyasa-yoga, kundaliniyoga och dynamisk yoga. Olika former passar olika individer och man fĂ„r prova olika varianter för att hitta ”sin” favorit. Att trĂ€na yoga leder bland annat till att man fĂ„r ökad styrka och rörlighet samt ökad energi och förbĂ€ttrad sjĂ€lvkĂ€nnedom. Finns det nĂ„gra hinder eller mĂ€nskliga svagheter som kan försvĂ„ra utövandet av yoga? Ja, sĂ€ger Patanjali, dessa hinder Ă€r sjukdom, brist pĂ„ mental anstrĂ€ngning, osĂ€kerhet, ouppmĂ€rksamhet, lĂ€ttja eller trötthet, frosseri eller kĂ€ttja, felaktiga kunskaper eller missförstĂ„nd, brist pĂ„ koncentration och brist pĂ„ uthĂ„llighet. Men genom att utöva yoga kan man sĂ„ smĂ„ningom övervinna dessa hinder.

YOGA OCH MEDITATION

79


12. Andas ut och stÄ rakt. Andas in och slappna av innan du fortsÀtter.

1. StÄ rak och avspÀnd, andas ut samtidigt som du för samman handflatorna . 2. Andas in och strÀck armarna över huvudet och böj sakta bakÄt.

11. Andas in och strÀck armarna över huvudet och böj sakta bakÄt. 10. Andas ut, för fram vÀnster ben och sÀtt ihop fötterna. HÄll handflatorna i golvet. StrÀck pÄ benen.

3. Andas ut och böj framÄt med strÀckta knÀn. SÀtt handflatorna i golvet intill fötterna.

9. Andas in och för fram höger fot mellan hÀnderna samtidigt som vÀnster knÀ rör vid golvet.

8. Andas ut och lyft upp höfterna. HÄll armar och ben raka, huvudet ner och handflator och fotsulor i golvet.

SolhÀlsning

4. Andas in. SÀtt handflatorna i golvet och böj vÀnster ben. StrÀck höger ben bakÄt.

5. StrÀck vÀnster ben bakÄt och för ihop fötterna. HÄll andan. 7. Andas in, sÀnk höfterna, böj huvud och bröstkorg bakÄt.

6. Andas ut och lÄt knÀn, bröst och panna vidröra golvet. HÄll upp höfterna.

ÖVNING

SolhÀlsningen Àr en vanlig övning i yogan som det finns mÄnga olika Qigong varianter av. HÀr Àr en.

JagMedicinsk hör och glömmer, jag ser och minns, jag gör och förstĂ„r. yoga ï«ï©ïźï„ïłï©ïłï«ïŽ ïŻïČï€ïłï°ïČ Under hela 1900-talet har det forskats mycket om yoga och de effekter övningarna ger. Resultaten som pĂ„terapimetod mĂ„nga hĂ€lsofrĂ€mjande Qigong betyder energiöverföring ochvisar Ă€r en som funnits i Ă„reffekter, bland annat sĂ€nkt blodtryck och minskad vĂ€rk, har gjort att tusenden i Kina. Under kulturrevolutionen förbjöds den, men den Ă€r nu yoga nu anvĂ€nds som en komplementĂ€r metod vid bĂ„de behandling Ă„ter spridd över hela landet. Idag praktiseras den i stort sett över hela vĂ€rloch rehabilitering. Fysiska, mentala och emotionella obalanser pĂ„verden. Qigong ingĂ„r kinesiska Den bestĂ„r av kas, reduceras ochi den kantraditionella till och med botas med lĂ€kekonsten. hjĂ€lp av regelbunden etttrĂ€ning. urĂ„ldrigt system av rörelser, andningstekniker ochhela meditation, Yoga anvĂ€nds idag vid flera stora sjukhus över vĂ€rlden som bygger pĂ„ djurens instinktiva rörelser. Syftet Ă€r atttillsammans förbĂ€ttra livsenergins och flera yogaformer har integrerats och anvĂ€nds med cirkulation genom kroppen dĂ€rmed ge balans, styrka och friska orskolmedicinen, bland annatoch för hjĂ€rtinfarktsoch cancerpatienter. gan. QigonganvĂ€nds passar alla Ă„ldrar.Yoga MĂ„nga av övningarna kan utföras var som I Sverige Medicinsk inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden, och metoden har utvecklats av Göran Boll pĂ„ Institutet för Medicinsk helst. Yoga (IMY). SedanlĂ€r Karolinska Institutet ryggstudie Skickliga utövare ut metoden, men gjorde de sĂ€gsenocksĂ„ kunna1998 sĂ€nda qi= har det pĂ„gĂ„tt olika forskningsprojekt kring Medicinsk Yoga och som energi för att hjĂ€lpa andra. en del i KAM-programmet pĂ„ Karolinska Institutet fick blivande

80

64 ✾ L I V S F U N K T I O N E N R Ö R E L S E YOGA OCH MEDITATION

lÀkare under fem Är en introduktion i Medicinsk Yoga. IMY har ocksÄ varit initiativtagare till att starta Yogakliniken, ett nÀtverk av rehabiliterings- och behandlingskliniker pÄ flera orter i landet. VÄrdpersonal, sjukgymnaster och andra terapeuter kommer till IMYs utbildningar bÄde i Sverige och i andra lÀnder för att lÀra sig Medicinsk Yoga, som deras patienter sedan fÄr pröva. Utbildad personal finns pÄ ett vÀxande antal sjukhus och vÄrdcentraler bland annat pÄ Danderyds sjukhus, Stockholms Sjukhem, Akademiska sjukhuset i Uppsala samt vid Àtstörningsenheten Dala ABC vid Falu lasarett. Patienter med förmaksflimmer, ryggvÀrk och sjÀlvskadebeteenden behandlas med Medicinsk Yoga. MigrÀn som Àr en av vÄra stora folksjukdomar, med nÀrmare en miljon drabbade i Sverige, Àr ett annat omrÄde dÀr Medicinsk Yoga har visat sig fungera vÀl. Liksom i övrig yoga Àr andningen basen och den röda trÄden nÀr övningarna utförs, eftersom kropp, sinne och hÀlsa pÄverkas av hur vi andas. GrundlÀggande begrepp

NĂ„gra grundlĂ€ggande begrepp som Ă„terfinns i Medicinsk yoga Ă€r: t RotlĂ„s – vilket innebĂ€r att man kniper ihop musklerna kring anus och urinrörsmynningen och drar dem uppĂ„t och inĂ„t samtidigt som man drar in naveln mot ryggraden. Detta ger en mycket kraftfull stimulering av rotchakrat (se s. 138), vilket ökar energinivĂ„n i kroppen och Ă€ven stĂ€rker bĂ€ckenbotten. t NacklĂ„s – betyder att man genom att dra in hakan en aning rĂ€tar ut nacken sĂ„ att den kommer i rak linje med ryggraden. Detta ökar bĂ„de energiflödet och cirkulationen mellan ryggraden och hjĂ€rnan. t Tredje ögat – Ă€r placerat strax ovanför mitten av ögonbrynen. Genom att fokusera hĂ€r skapas en avspĂ€nning i kroppen och framförallt i sinnet. t Sat Nam – Ă€r ett mantra som betyder ”jag Ă€r sann”. Att tĂ€nka eller sĂ€ga dessa ord, till exempel vid in- och utandning, hjĂ€lper personen att samla fokus och uppmĂ€rksamma hur kropp och sinne reagerar under övningarna.

YOGA OCH MEDITATION

81


12. Andas ut och stÄ rakt. Andas in och slappna av innan du fortsÀtter.

1. StÄ rak och avspÀnd, andas ut samtidigt som du för samman handflatorna . 2. Andas in och strÀck armarna över huvudet och böj sakta bakÄt.

11. Andas in och strÀck armarna över huvudet och böj sakta bakÄt. 10. Andas ut, för fram vÀnster ben och sÀtt ihop fötterna. HÄll handflatorna i golvet. StrÀck pÄ benen.

3. Andas ut och böj framÄt med strÀckta knÀn. SÀtt handflatorna i golvet intill fötterna.

9. Andas in och för fram höger fot mellan hÀnderna samtidigt som vÀnster knÀ rör vid golvet.

8. Andas ut och lyft upp höfterna. HÄll armar och ben raka, huvudet ner och handflator och fotsulor i golvet.

SolhÀlsning

4. Andas in. SÀtt handflatorna i golvet och böj vÀnster ben. StrÀck höger ben bakÄt.

5. StrÀck vÀnster ben bakÄt och för ihop fötterna. HÄll andan. 7. Andas in, sÀnk höfterna, böj huvud och bröstkorg bakÄt.

6. Andas ut och lÄt knÀn, bröst och panna vidröra golvet. HÄll upp höfterna.

ÖVNING

SolhÀlsningen Àr en vanlig övning i yogan som det finns mÄnga olika Qigong varianter av. HÀr Àr en.

JagMedicinsk hör och glömmer, jag ser och minns, jag gör och förstĂ„r. yoga ï«ï©ïźï„ïłï©ïłï«ïŽ ïŻïČï€ïłï°ïČ Under hela 1900-talet har det forskats mycket om yoga och de effekter övningarna ger. Resultaten som pĂ„terapimetod mĂ„nga hĂ€lsofrĂ€mjande Qigong betyder energiöverföring ochvisar Ă€r en som funnits i Ă„reffekter, bland annat sĂ€nkt blodtryck och minskad vĂ€rk, har gjort att tusenden i Kina. Under kulturrevolutionen förbjöds den, men den Ă€r nu yoga nu anvĂ€nds som en komplementĂ€r metod vid bĂ„de behandling Ă„ter spridd över hela landet. Idag praktiseras den i stort sett över hela vĂ€rloch rehabilitering. Fysiska, mentala och emotionella obalanser pĂ„verden. Qigong ingĂ„r kinesiska Den bestĂ„r av kas, reduceras ochi den kantraditionella till och med botas med lĂ€kekonsten. hjĂ€lp av regelbunden etttrĂ€ning. urĂ„ldrigt system av rörelser, andningstekniker ochhela meditation, Yoga anvĂ€nds idag vid flera stora sjukhus över vĂ€rlden som bygger pĂ„ djurens instinktiva rörelser. Syftet Ă€r atttillsammans förbĂ€ttra livsenergins och flera yogaformer har integrerats och anvĂ€nds med cirkulation genom kroppen dĂ€rmed ge balans, styrka och friska orskolmedicinen, bland annatoch för hjĂ€rtinfarktsoch cancerpatienter. gan. QigonganvĂ€nds passar alla Ă„ldrar.Yoga MĂ„nga av övningarna kan utföras var som I Sverige Medicinsk inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden, och metoden har utvecklats av Göran Boll pĂ„ Institutet för Medicinsk helst. Yoga (IMY). SedanlĂ€r Karolinska Institutet ryggstudie Skickliga utövare ut metoden, men gjorde de sĂ€gsenocksĂ„ kunna1998 sĂ€nda qi= har det pĂ„gĂ„tt olika forskningsprojekt kring Medicinsk Yoga och som energi för att hjĂ€lpa andra. en del i KAM-programmet pĂ„ Karolinska Institutet fick blivande

80

64 ✾ L I V S F U N K T I O N E N R Ö R E L S E YOGA OCH MEDITATION

lÀkare under fem Är en introduktion i Medicinsk Yoga. IMY har ocksÄ varit initiativtagare till att starta Yogakliniken, ett nÀtverk av rehabiliterings- och behandlingskliniker pÄ flera orter i landet. VÄrdpersonal, sjukgymnaster och andra terapeuter kommer till IMYs utbildningar bÄde i Sverige och i andra lÀnder för att lÀra sig Medicinsk Yoga, som deras patienter sedan fÄr pröva. Utbildad personal finns pÄ ett vÀxande antal sjukhus och vÄrdcentraler bland annat pÄ Danderyds sjukhus, Stockholms Sjukhem, Akademiska sjukhuset i Uppsala samt vid Àtstörningsenheten Dala ABC vid Falu lasarett. Patienter med förmaksflimmer, ryggvÀrk och sjÀlvskadebeteenden behandlas med Medicinsk Yoga. MigrÀn som Àr en av vÄra stora folksjukdomar, med nÀrmare en miljon drabbade i Sverige, Àr ett annat omrÄde dÀr Medicinsk Yoga har visat sig fungera vÀl. Liksom i övrig yoga Àr andningen basen och den röda trÄden nÀr övningarna utförs, eftersom kropp, sinne och hÀlsa pÄverkas av hur vi andas. GrundlÀggande begrepp

NĂ„gra grundlĂ€ggande begrepp som Ă„terfinns i Medicinsk yoga Ă€r: t RotlĂ„s – vilket innebĂ€r att man kniper ihop musklerna kring anus och urinrörsmynningen och drar dem uppĂ„t och inĂ„t samtidigt som man drar in naveln mot ryggraden. Detta ger en mycket kraftfull stimulering av rotchakrat (se s. 138), vilket ökar energinivĂ„n i kroppen och Ă€ven stĂ€rker bĂ€ckenbotten. t NacklĂ„s – betyder att man genom att dra in hakan en aning rĂ€tar ut nacken sĂ„ att den kommer i rak linje med ryggraden. Detta ökar bĂ„de energiflödet och cirkulationen mellan ryggraden och hjĂ€rnan. t Tredje ögat – Ă€r placerat strax ovanför mitten av ögonbrynen. Genom att fokusera hĂ€r skapas en avspĂ€nning i kroppen och framförallt i sinnet. t Sat Nam – Ă€r ett mantra som betyder ”jag Ă€r sann”. Att tĂ€nka eller sĂ€ga dessa ord, till exempel vid in- och utandning, hjĂ€lper personen att samla fokus och uppmĂ€rksamma hur kropp och sinne reagerar under övningarna.

YOGA OCH MEDITATION

81


Meditation Meditation Àr en metod som strÀcker sig flera tusen Är tillbaka i tiden. De flesta religioner har traditionella inslag som pÄminner om meditation. Det finns mÄnga olika meditationsformer, med eller utan religiösa inslag. Syftet med dem alla Àr att lugna och stilla sinnet. Att meditera Àr att för en stund befinna sig i nuet och slÀppa omvÀrlden samt Àven slÀppa det som har varit och det som ska komma. Att meditera ger en djup vila, bÄde mentalt och fysiskt. Olika meditationstekniker kan passa var och en olika beroende pÄ vilka behov personen har. DÀrför Àr det bra att prova pÄ flera olika tekniker för att hitta den som kÀnns bÀst. Meditationen gÄr ofta till sÄ att man sitter bekvÀmt med korslagda ben och slutna ögon. Ibland ligger man ner, men dÄ Àr risken stor att man somnar och missar meditationen. Guidad meditation

Har man ingen erfarenhet av meditation sÄ kan man först prova en guidad meditation. Det Àr en lÀttillgÀnglig meditationsteknik som man kan utöva sjÀlv med hjÀlp av en cd-skiva eller genom att delta i en meditationsgrupp. Guiden hjÀlper personerna att slappna av och att följa de instruktioner som ges. Ofta handlar det om att man ska förestÀlla sig att man Àr ute i naturen och ska hitta sin inre trÀdgÄrd eller sitt speciella inre rum. Personen ser dÄ bilder av hur naturen han befinner sig i ser ut, och olika mÀnniskor eller djur som han möter. Bilderna personen ser kan vara budskap eller insikter om saker som upptar personens tankar eller annat som behöver bearbetas. Zenmeditation

Zen Àr ett japanskt ord som betyder meditation och har sitt ursprung i en gren av buddhismen, som uppstod i Kina under 500-talet. I Zen-meditation har personen fokus pÄ sin andning. Andningen ska nÄ lÄngt ner i buken och personen rÀknar frÄn ett till tio för varje andetag. Tankar som kommer ska personen slÀppa och bara lÄta dem passera förbi och Äter fokusera pÄ andningen. Meditationen hjÀlper personen att hitta sitt inre och sanna jag, den man Àr, och ökar möjligheten att leva livet hÀr och nu. Svenska kyrkan anvÀnder nÄgot som liknar Zenmeditation men kallar den dÄ Kristen djupmeditation.

82

YOGA OCH MEDITATION

Chakrameditation

Kroppens chakran (s. 137) symboliserar sambandet mellan det andliga och det fysiska och överensstÀmmer med det endokrina systemet i kroppen. Chakran Àr energicentra och hÀnger ihop med kroppens energibanor, meridianerna. Med hjÀlp av chakrameditationen kan blockeringar eller obalanser behandlas. Personen utför olika meditationer för olika chakran och kan Àven förstÀrka effekten genom att anvÀnda den fÀrg med vilket respektive chakra Àr förknippat. Chakrameditationen har sitt ursprung inom den ayurvediska lÀkekonsten och inom hinduismen. Mantrameditation

Att meditera med ett mantra innebÀr att personen upprepar ett ljud eller en fras under meditationen. Mantrat kan sÀga tyst eller högt och det vanligaste ljudet Àr det hinduiska skapelseljudet OM som YOGA OCH MEDITATION

83


Meditation Meditation Àr en metod som strÀcker sig flera tusen Är tillbaka i tiden. De flesta religioner har traditionella inslag som pÄminner om meditation. Det finns mÄnga olika meditationsformer, med eller utan religiösa inslag. Syftet med dem alla Àr att lugna och stilla sinnet. Att meditera Àr att för en stund befinna sig i nuet och slÀppa omvÀrlden samt Àven slÀppa det som har varit och det som ska komma. Att meditera ger en djup vila, bÄde mentalt och fysiskt. Olika meditationstekniker kan passa var och en olika beroende pÄ vilka behov personen har. DÀrför Àr det bra att prova pÄ flera olika tekniker för att hitta den som kÀnns bÀst. Meditationen gÄr ofta till sÄ att man sitter bekvÀmt med korslagda ben och slutna ögon. Ibland ligger man ner, men dÄ Àr risken stor att man somnar och missar meditationen. Guidad meditation

Har man ingen erfarenhet av meditation sÄ kan man först prova en guidad meditation. Det Àr en lÀttillgÀnglig meditationsteknik som man kan utöva sjÀlv med hjÀlp av en cd-skiva eller genom att delta i en meditationsgrupp. Guiden hjÀlper personerna att slappna av och att följa de instruktioner som ges. Ofta handlar det om att man ska förestÀlla sig att man Àr ute i naturen och ska hitta sin inre trÀdgÄrd eller sitt speciella inre rum. Personen ser dÄ bilder av hur naturen han befinner sig i ser ut, och olika mÀnniskor eller djur som han möter. Bilderna personen ser kan vara budskap eller insikter om saker som upptar personens tankar eller annat som behöver bearbetas. Zenmeditation

Zen Àr ett japanskt ord som betyder meditation och har sitt ursprung i en gren av buddhismen, som uppstod i Kina under 500-talet. I Zen-meditation har personen fokus pÄ sin andning. Andningen ska nÄ lÄngt ner i buken och personen rÀknar frÄn ett till tio för varje andetag. Tankar som kommer ska personen slÀppa och bara lÄta dem passera förbi och Äter fokusera pÄ andningen. Meditationen hjÀlper personen att hitta sitt inre och sanna jag, den man Àr, och ökar möjligheten att leva livet hÀr och nu. Svenska kyrkan anvÀnder nÄgot som liknar Zenmeditation men kallar den dÄ Kristen djupmeditation.

82

YOGA OCH MEDITATION

Chakrameditation

Kroppens chakran (s. 137) symboliserar sambandet mellan det andliga och det fysiska och överensstÀmmer med det endokrina systemet i kroppen. Chakran Àr energicentra och hÀnger ihop med kroppens energibanor, meridianerna. Med hjÀlp av chakrameditationen kan blockeringar eller obalanser behandlas. Personen utför olika meditationer för olika chakran och kan Àven förstÀrka effekten genom att anvÀnda den fÀrg med vilket respektive chakra Àr förknippat. Chakrameditationen har sitt ursprung inom den ayurvediska lÀkekonsten och inom hinduismen. Mantrameditation

Att meditera med ett mantra innebÀr att personen upprepar ett ljud eller en fras under meditationen. Mantrat kan sÀga tyst eller högt och det vanligaste ljudet Àr det hinduiska skapelseljudet OM som YOGA OCH MEDITATION

83


uttalas aum. Hela universum har enligt hinduismen uppstÄtt ur detta ljud. Personen upprepar mantrat i takt med sin andning och försöker glömma sig sjÀlv och allt runtomkring och bara försjunka i det han gör. Om tankar skulle dyka upp som stör uppmÀrksamheten sÄ vÀnder man lugnt sitt fokus tillbaka till andningen och mantrat. Denna meditation blev populÀr i vÀstvÀrlden under 1960-talet dÄ popgruppen the Beatles började anvÀnda sig av Transcendental Meditation, TM, som Àr den mest spridda tekniken inom mantrameditation. Vipassana

Denna meditation handlar om att man ska komma till insikt om sig sjÀlv och kallas ocksÄ för insiktsmeditation. Under meditationen ska personen iaktta och notera allt som hÀnder, hur han andas, hur det kÀnns och vilka tankar som kommer och gÄr. Personen ska undvika att vÀrdera nÄgot av det han upplever, utan bara acceptera allt som det Àr. Vipassana har en lÄng tradition och sÀgs hÀrröra direkt frÄn Buddha. Den utgör grunden för den vÀsterlÀndska metoden Mindfulness. Effekter av meditation

FrĂ„n att ha varit en religiös eller andlig utövning, har meditation utvecklats till att bli en metod som anvĂ€nds i olika sammanhang, bland annat nĂ€r det gĂ€ller stress och smĂ€rtlindring. Att meditera 10–30 minuter varje dag rĂ€cker för att man ska kĂ€nna att meditationen har effekt, till exempel ökat lugn, förbĂ€ttrad koncentration och ökad energi. Att det hĂ€nder saker vid meditation har buddhistiska munkar och andra utövare vetat i tusentals Ă„r. Med hjĂ€lp av hjĂ€rnskanning har man konstaterat att det sker mĂ„nga positiva processer i hjĂ€rnan under meditationen. Forskning visar bland annat att meditation pĂ„verkar hjĂ€rnans struktur och vissa omrĂ„den i hjĂ€rnan blir mer aktiva medan andra slappnar av. Amygdala, reptilhjĂ€rnan, som spelar en avgörande roll vid Ă„ngest och stress, minskar sin aktivitet vid meditation. Hippocampus, som Ă€r viktig vid inlĂ€rning och minne, ökar dĂ€remot sin aktivitet. Meditation leder alltsĂ„ till ett unikt fysiologiskt tillstĂ„nd, dĂ€r man har en hög sinnesnĂ€rvaro och funktion i vissa delar av hjĂ€rnan samtidigt som man erhĂ„ller en djup vila och avspĂ€nning i andra delar. Forskningen visar ocksĂ„ att man inte behöver meditera under lĂ„ng tid för att detta ska ske. Cirka en 84

YOGA OCH MEDITATION

halvtimme varje dag i Ätta veckor rÀcker för att förÀndra hjÀrnan och göra den mer stresstÄlig. Meditationen har Àven andra positiva effekter. Man har till exempel mÀtt en minskning av ÀmnesomsÀttningen, andningens rytm och syreförbrukningen. Hos rutinerade mediterande personer har ÀmnesomsÀttningen sÀnkts med 40 procent och under korta stunder kan andningen helt upphöra. Aktiviteten i det sympatiska nervsystemet minskar, vilket leder till ett lugn i hela kroppen och att mÀngden stresshormoner minskar. En undersökning visade att immunförsvaret producerade fler antikroppar hos de som mediterade Àn hos de som vaccinerats mot influensa. Ju bÀttre de var pÄ att meditera desto fler antikroppar producerade de. Samtidigt var de mindre stressade och mÄdde bÀttre jÀmfört med kontrollgruppen som fÄtt vaccin. Försök visar ocksÄ att meditation har en stabiliserande effekt pÄ högt blodtryck, pÄ insulinomsÀttningen och minskar risken för Äderförkalkning i halsartÀren (Äderförkalkning i halsartÀren ökar risken för stroke). Enligt forskarna kunde man efter sex mÄnaders meditation, tvÄ gÄnger dagligen i 20 minuter, se effekter som kunde mÀtas genom ultraljudsskanning av halspulsÄdern. Meditationen har Àven en dÀmpande effekt pÄ bÄde smÀrta och oro.

Mindfulness

”

Ett sÀrskilt sÀtt att rikta uppmÀrksamheten med avsikt, i ögonblicket, utan att vÀrdera det som vi uppmÀrksammat.

Jon Kabat-Zinn

”

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska meditationstraditionen och utvecklades under 1970-talet av den amerikanske molekylÀrbiologen Jon Kabat-Zinn. Han kom i kontakt med meditation och den buddhistiska kunskapen om hur mÀnskligt lidande kan hanteras och lindras. Kabat-Zinn konstruerade utifrÄn detta ett program som han kallade Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR). 1979 startade han The Stress Reduction Clinic vid University of Massachusetts Medical Center för att lÀra ut mindfulnesstrÀning till patienter som var somatiskt sjuka. I programmet ingick gruppsam-

YOGA OCH MEDITATION

85


uttalas aum. Hela universum har enligt hinduismen uppstÄtt ur detta ljud. Personen upprepar mantrat i takt med sin andning och försöker glömma sig sjÀlv och allt runtomkring och bara försjunka i det han gör. Om tankar skulle dyka upp som stör uppmÀrksamheten sÄ vÀnder man lugnt sitt fokus tillbaka till andningen och mantrat. Denna meditation blev populÀr i vÀstvÀrlden under 1960-talet dÄ popgruppen the Beatles började anvÀnda sig av Transcendental Meditation, TM, som Àr den mest spridda tekniken inom mantrameditation. Vipassana

Denna meditation handlar om att man ska komma till insikt om sig sjÀlv och kallas ocksÄ för insiktsmeditation. Under meditationen ska personen iaktta och notera allt som hÀnder, hur han andas, hur det kÀnns och vilka tankar som kommer och gÄr. Personen ska undvika att vÀrdera nÄgot av det han upplever, utan bara acceptera allt som det Àr. Vipassana har en lÄng tradition och sÀgs hÀrröra direkt frÄn Buddha. Den utgör grunden för den vÀsterlÀndska metoden Mindfulness. Effekter av meditation

FrĂ„n att ha varit en religiös eller andlig utövning, har meditation utvecklats till att bli en metod som anvĂ€nds i olika sammanhang, bland annat nĂ€r det gĂ€ller stress och smĂ€rtlindring. Att meditera 10–30 minuter varje dag rĂ€cker för att man ska kĂ€nna att meditationen har effekt, till exempel ökat lugn, förbĂ€ttrad koncentration och ökad energi. Att det hĂ€nder saker vid meditation har buddhistiska munkar och andra utövare vetat i tusentals Ă„r. Med hjĂ€lp av hjĂ€rnskanning har man konstaterat att det sker mĂ„nga positiva processer i hjĂ€rnan under meditationen. Forskning visar bland annat att meditation pĂ„verkar hjĂ€rnans struktur och vissa omrĂ„den i hjĂ€rnan blir mer aktiva medan andra slappnar av. Amygdala, reptilhjĂ€rnan, som spelar en avgörande roll vid Ă„ngest och stress, minskar sin aktivitet vid meditation. Hippocampus, som Ă€r viktig vid inlĂ€rning och minne, ökar dĂ€remot sin aktivitet. Meditation leder alltsĂ„ till ett unikt fysiologiskt tillstĂ„nd, dĂ€r man har en hög sinnesnĂ€rvaro och funktion i vissa delar av hjĂ€rnan samtidigt som man erhĂ„ller en djup vila och avspĂ€nning i andra delar. Forskningen visar ocksĂ„ att man inte behöver meditera under lĂ„ng tid för att detta ska ske. Cirka en 84

YOGA OCH MEDITATION

halvtimme varje dag i Ätta veckor rÀcker för att förÀndra hjÀrnan och göra den mer stresstÄlig. Meditationen har Àven andra positiva effekter. Man har till exempel mÀtt en minskning av ÀmnesomsÀttningen, andningens rytm och syreförbrukningen. Hos rutinerade mediterande personer har ÀmnesomsÀttningen sÀnkts med 40 procent och under korta stunder kan andningen helt upphöra. Aktiviteten i det sympatiska nervsystemet minskar, vilket leder till ett lugn i hela kroppen och att mÀngden stresshormoner minskar. En undersökning visade att immunförsvaret producerade fler antikroppar hos de som mediterade Àn hos de som vaccinerats mot influensa. Ju bÀttre de var pÄ att meditera desto fler antikroppar producerade de. Samtidigt var de mindre stressade och mÄdde bÀttre jÀmfört med kontrollgruppen som fÄtt vaccin. Försök visar ocksÄ att meditation har en stabiliserande effekt pÄ högt blodtryck, pÄ insulinomsÀttningen och minskar risken för Äderförkalkning i halsartÀren (Äderförkalkning i halsartÀren ökar risken för stroke). Enligt forskarna kunde man efter sex mÄnaders meditation, tvÄ gÄnger dagligen i 20 minuter, se effekter som kunde mÀtas genom ultraljudsskanning av halspulsÄdern. Meditationen har Àven en dÀmpande effekt pÄ bÄde smÀrta och oro.

Mindfulness

”

Ett sÀrskilt sÀtt att rikta uppmÀrksamheten med avsikt, i ögonblicket, utan att vÀrdera det som vi uppmÀrksammat.

Jon Kabat-Zinn

”

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska meditationstraditionen och utvecklades under 1970-talet av den amerikanske molekylÀrbiologen Jon Kabat-Zinn. Han kom i kontakt med meditation och den buddhistiska kunskapen om hur mÀnskligt lidande kan hanteras och lindras. Kabat-Zinn konstruerade utifrÄn detta ett program som han kallade Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR). 1979 startade han The Stress Reduction Clinic vid University of Massachusetts Medical Center för att lÀra ut mindfulnesstrÀning till patienter som var somatiskt sjuka. I programmet ingick gruppsam-

YOGA OCH MEDITATION

85


hur vi gör det. Vi befinner oss i ett ekorrhjul och saknar tid för Ă„terhĂ€mtning eller reflektion. Stress kan leda till kroppsliga och psykiska problem och pĂ„skyndar Ă„ldrandeprocessen samt pĂ„verkar hjĂ€rnan negativt. Forskning visar dock att mindfulness kan pĂ„verka hjĂ€rnans förmĂ„ga att hantera kĂ€nslor under stress och pĂ„verka lĂ€keprocessen vid stressrelaterade sjukdomar. Genom att utöva mindfulness kan vi lĂ€ra oss att vara i nuet och hantera livet pĂ„ ett annat, mer förnöjsamt och mindre stressfyllt sĂ€tt. Att bli medvetna i det vi gör och sĂ€ger, ökar vĂ„r uppmĂ€rksamhet, effektivitet, kreativitet och energi och vi kan pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bli uppmĂ€rksamma pĂ„ kroppens signaler. Vi lĂ€r oss att vara och inte bara göra. I mindfulness ingĂ„r tvĂ„ typer av trĂ€ning, meditationstrĂ€ning och vardagstrĂ€ning. Till skillnad mot annan meditation dĂ€r man skall slĂ€ppa alla tankar och fokusera pĂ„ ett mantra eller sin andning, sĂ„ trĂ€nar man pĂ„ att observera i mindfulnessmeditation. Man observerar utan att döma eller vĂ€rdera, bara noterar vad det Ă€r som kommer av tankar och kĂ€nslor. TrĂ€ningen innebĂ€r att vara medvetet nĂ€rvarande. Vid meditationen riktas uppmĂ€rksamheten mot kroppen och hur det kĂ€nns i de olika kroppsdelarna i kontakten med underlaget, till exempel stolen man sitter pĂ„. SOAS – MEDVETEN NÄRVARO I VARDAGEN

mankomster och sjÀlvtrÀning i olika meditationstekniker under Ätta veckor. Mindfulness ses bÄde som en meditationsform och som ett förhÄllningssÀtt till livet. PÄ svenska brukar man översÀtta mindfulness med medveten nÀrvaro eller sinnesnÀrvaro. Det handlar om att vara hÀr och nu och iaktta vem man Àr och hur man ser pÄ vÀrlden. Detta ska man göra utan att döma eller vÀrdera. I dagens samhÀlle dÀr stressrelaterade sjukdomar Àr ett ökande problem, finns ocksÄ ett ökat intresse för att lÀra sig hantera stressen. MÄnga lever inte i nuet, utan brottas med tankar pÄ det förflutna eller oroar sig eller planerar för hur det ska bli i framtiden. Detta krÀver mycket energi och leder ofta till ett splittrat inre. Vi gör ofta saker pÄ rutin utan att tÀnka pÄ varför eller 86

YOGA OCH MEDITATION

VardagstrÀningen kan anvÀndas för att hantera stress i olika situationer. StÄr vi till exempel i en kassakö, sÄ kan vi koncentrera oss pÄ vÄr andning, lyssna pÄ ljuden runtomkring eller rikta uppmÀrksamheten mot nÄgot annat Àn tankarna pÄ att det Àr jobbigt att stÄ i en kassakö. Du kan ÀndÄ inte göra nÄgot Ät det. Ett sÀtt att trÀna medveten nÀrvaro i vardagen Àr SOAS, som stÄr för Stanna upp, Observera, Acceptera och SlÀpp eller Svara. NÀr nÄgot hÀnder som stör oss eller pÄ annat sÀtt pÄverkar oss, sÄ ska vi stanna upp och bli stilla i sinnet. Observera vad det Àr som hÀnder. Det kan vara att vi plötsligt hamnat i den dÀr kassakön. Försök acceptera situationen, utan att vÀrdera, döma eller bedöma. Sista steget handlar om ifall vi kan göra nÄgot Ät situationen eller inte. Kan du det, sÄ svara pÄ ett sÀtt som du anser lÀmpligt. Kan du inte göra nÄgot Ät det, sÄ slÀpp det och lÄt det som sker ske. Detta förhÄllningssÀtt kan Àven anvÀndas vid till exempel konflikter eller andra kÀnslofyllda hÀndelser. Det Àr ett sÀtt att lÀra kÀnna sig sjÀlv och sina

YOGA OCH MEDITATION

87


hur vi gör det. Vi befinner oss i ett ekorrhjul och saknar tid för Ă„terhĂ€mtning eller reflektion. Stress kan leda till kroppsliga och psykiska problem och pĂ„skyndar Ă„ldrandeprocessen samt pĂ„verkar hjĂ€rnan negativt. Forskning visar dock att mindfulness kan pĂ„verka hjĂ€rnans förmĂ„ga att hantera kĂ€nslor under stress och pĂ„verka lĂ€keprocessen vid stressrelaterade sjukdomar. Genom att utöva mindfulness kan vi lĂ€ra oss att vara i nuet och hantera livet pĂ„ ett annat, mer förnöjsamt och mindre stressfyllt sĂ€tt. Att bli medvetna i det vi gör och sĂ€ger, ökar vĂ„r uppmĂ€rksamhet, effektivitet, kreativitet och energi och vi kan pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bli uppmĂ€rksamma pĂ„ kroppens signaler. Vi lĂ€r oss att vara och inte bara göra. I mindfulness ingĂ„r tvĂ„ typer av trĂ€ning, meditationstrĂ€ning och vardagstrĂ€ning. Till skillnad mot annan meditation dĂ€r man skall slĂ€ppa alla tankar och fokusera pĂ„ ett mantra eller sin andning, sĂ„ trĂ€nar man pĂ„ att observera i mindfulnessmeditation. Man observerar utan att döma eller vĂ€rdera, bara noterar vad det Ă€r som kommer av tankar och kĂ€nslor. TrĂ€ningen innebĂ€r att vara medvetet nĂ€rvarande. Vid meditationen riktas uppmĂ€rksamheten mot kroppen och hur det kĂ€nns i de olika kroppsdelarna i kontakten med underlaget, till exempel stolen man sitter pĂ„. SOAS – MEDVETEN NÄRVARO I VARDAGEN

mankomster och sjÀlvtrÀning i olika meditationstekniker under Ätta veckor. Mindfulness ses bÄde som en meditationsform och som ett förhÄllningssÀtt till livet. PÄ svenska brukar man översÀtta mindfulness med medveten nÀrvaro eller sinnesnÀrvaro. Det handlar om att vara hÀr och nu och iaktta vem man Àr och hur man ser pÄ vÀrlden. Detta ska man göra utan att döma eller vÀrdera. I dagens samhÀlle dÀr stressrelaterade sjukdomar Àr ett ökande problem, finns ocksÄ ett ökat intresse för att lÀra sig hantera stressen. MÄnga lever inte i nuet, utan brottas med tankar pÄ det förflutna eller oroar sig eller planerar för hur det ska bli i framtiden. Detta krÀver mycket energi och leder ofta till ett splittrat inre. Vi gör ofta saker pÄ rutin utan att tÀnka pÄ varför eller 86

YOGA OCH MEDITATION

VardagstrÀningen kan anvÀndas för att hantera stress i olika situationer. StÄr vi till exempel i en kassakö, sÄ kan vi koncentrera oss pÄ vÄr andning, lyssna pÄ ljuden runtomkring eller rikta uppmÀrksamheten mot nÄgot annat Àn tankarna pÄ att det Àr jobbigt att stÄ i en kassakö. Du kan ÀndÄ inte göra nÄgot Ät det. Ett sÀtt att trÀna medveten nÀrvaro i vardagen Àr SOAS, som stÄr för Stanna upp, Observera, Acceptera och SlÀpp eller Svara. NÀr nÄgot hÀnder som stör oss eller pÄ annat sÀtt pÄverkar oss, sÄ ska vi stanna upp och bli stilla i sinnet. Observera vad det Àr som hÀnder. Det kan vara att vi plötsligt hamnat i den dÀr kassakön. Försök acceptera situationen, utan att vÀrdera, döma eller bedöma. Sista steget handlar om ifall vi kan göra nÄgot Ät situationen eller inte. Kan du det, sÄ svara pÄ ett sÀtt som du anser lÀmpligt. Kan du inte göra nÄgot Ät det, sÄ slÀpp det och lÄt det som sker ske. Detta förhÄllningssÀtt kan Àven anvÀndas vid till exempel konflikter eller andra kÀnslofyllda hÀndelser. Det Àr ett sÀtt att lÀra kÀnna sig sjÀlv och sina

YOGA OCH MEDITATION

87


kĂ€nslor och reagera mera medvetet i de situationer man stĂ€lls inför. Andra sĂ€tt att trĂ€na medveten nĂ€rvaro i vardagen Ă€r att till exempel uppmĂ€rksamma hur maten du Ă€ter ser ut, varifrĂ„n den kommer, dess lukt, smak, och konsistens samt hur den kĂ€nns att svĂ€lja. Du kan Ă€ven uppmĂ€rksamma hur det kĂ€nns att ta en varm dusch, hur vattnet kĂ€nns mot huden, doften av schampot och tvĂ„len samt kĂ€nslan efterĂ„t. NĂ€r du Ă€r ute och gĂ„r kan du försöka bli medveten om vad som hĂ€nder i kroppen nĂ€r du rör dig. Vilka muskler som anvĂ€nds och vilka som Ă€r i vila samt kontakten mellan fötterna och underlaget. Försök att Ă€ven uppmĂ€rksamma andningen. Alla övningar görs utan att vĂ€rdera, bara konstatera hur det kĂ€nns. Yogaterapeuten Sara Emilionie har skapat en syntes av Mindfulness och MedicinskYoga – MIMY-programmet som lĂ€rs ut pĂ„ stora svenska arbetsplatser. Det erbjuds Ă€ven till barn och ungdomar med ADHD och Aspergers Syndrom i syfte att hjĂ€lpa bĂ„de barnen och deras anhöriga att fĂ„ verktyg att hantera utmaningar i vardagen samt fokusera pĂ„ förening och möjligheter snarare Ă€n olikheter och begrĂ€nsningar.

STUDIEUPPGIFTER 1. Förklara översiktligt hur man kan utöva yoga. 2. Vad innebÀr den Ättafaldiga vÀgen? 3. Genomför övningen solhÀlsningen och beskriv översiktligt hur denna övning kan frÀmja mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. 4. Genomför en meditationsövning och beskriv översiktligt eller utförligt och nyanserat hur meditation kan bidra till hÀlsa och vÀlbefinnande 5. AnvÀnd dig av mindfulness i vardagen under nÄgra dagar och dokumentera noggrant hur du utför dina mindfulnessövningar. UtvÀrdera ditt resultat med nyanserade omdömen.

88

YOGA OCH MEDITATION


kĂ€nslor och reagera mera medvetet i de situationer man stĂ€lls inför. Andra sĂ€tt att trĂ€na medveten nĂ€rvaro i vardagen Ă€r att till exempel uppmĂ€rksamma hur maten du Ă€ter ser ut, varifrĂ„n den kommer, dess lukt, smak, och konsistens samt hur den kĂ€nns att svĂ€lja. Du kan Ă€ven uppmĂ€rksamma hur det kĂ€nns att ta en varm dusch, hur vattnet kĂ€nns mot huden, doften av schampot och tvĂ„len samt kĂ€nslan efterĂ„t. NĂ€r du Ă€r ute och gĂ„r kan du försöka bli medveten om vad som hĂ€nder i kroppen nĂ€r du rör dig. Vilka muskler som anvĂ€nds och vilka som Ă€r i vila samt kontakten mellan fötterna och underlaget. Försök att Ă€ven uppmĂ€rksamma andningen. Alla övningar görs utan att vĂ€rdera, bara konstatera hur det kĂ€nns. Yogaterapeuten Sara Emilionie har skapat en syntes av Mindfulness och MedicinskYoga – MIMY-programmet som lĂ€rs ut pĂ„ stora svenska arbetsplatser. Det erbjuds Ă€ven till barn och ungdomar med ADHD och Aspergers Syndrom i syfte att hjĂ€lpa bĂ„de barnen och deras anhöriga att fĂ„ verktyg att hantera utmaningar i vardagen samt fokusera pĂ„ förening och möjligheter snarare Ă€n olikheter och begrĂ€nsningar.

STUDIEUPPGIFTER 1. Förklara översiktligt hur man kan utöva yoga. 2. Vad innebÀr den Ättafaldiga vÀgen? 3. Genomför övningen solhÀlsningen och beskriv översiktligt hur denna övning kan frÀmja mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. 4. Genomför en meditationsövning och beskriv översiktligt eller utförligt och nyanserat hur meditation kan bidra till hÀlsa och vÀlbefinnande 5. AnvÀnd dig av mindfulness i vardagen under nÄgra dagar och dokumentera noggrant hur du utför dina mindfulnessövningar. UtvÀrdera ditt resultat med nyanserade omdömen.

88

YOGA OCH MEDITATION


KAPITEL 15

Mat som medicin

”

NÀr kosten Àr fel, Àr medicinen vÀrdelös. NÀr kosten Àr rÀtt, Àr medicinen onödig.

Ayurvediskt ordsprÄk

178

MAT SOM MEDICIN

”

Uttrycket ”din kropp Ă€r ditt tempel” kanske nĂ„gon kĂ€nner igen? Det myntades av den heliga Hildegard von Bingen redan pĂ„ 1100-talet. Hon var nunna i ett Benedictinerkloster och lĂ€rde sina noviser att ”kroppen som tempel Ă„t sjĂ€len mĂ„ste mĂ„ bra” och sĂ„g till att maten som serverades pĂ„ klostret var bĂ„de nyttig och nĂ€ringsrik. Vad innebĂ€r dĂ„ nyttig och nĂ€ringsrik mat och vad mĂ„r kroppen bra av? Svaren pĂ„ de frĂ„gorna kan skilja sig Ă„t beroende pĂ„ vem som frĂ„gar och nĂ€r man frĂ„gar. I Sverige Ă€r det Socialstyrelsen och Livsmedelsverket som ansvarar för kostrĂ„den pĂ„ myndighetsnivĂ„. Verket har kritiserats frĂ„n olika hĂ„ll för bristande vetenskaplighet. Men Ă€ven inom forskarvĂ€rlden rĂ„der det oenighet om vilken kost som Ă€r den bĂ€sta för att man ska hĂ„lla sig frisk. Vissa anser att fettet Ă€r den stora boven och dĂ€rför bör undvikas, medan andra menar att det Ă€r kolhydraterna som gör störst skada. Det Ă€r inte alltid lĂ€tt att veta vilka rĂ„d och rekommendationer man ska följa. Maj-Lis Hellenius, professor och överlĂ€kare pĂ„ Karolinska universitetssjukhuset, Ă€r en av hundra nordiska forskare som pĂ„ uppdrag av Nordiska ministerrĂ„det gĂ„tt igenom all ny forskning kring kost och utarbetat nya kostrĂ„d. Livsmedelsverket presenterar de nya nordiska nĂ€ringsrekommendationerna som kommer att gĂ€lla frĂ„n Ă„r 2013. De nya rekommendationerna fokuserar mer Ă€n tidigare pĂ„ helheten och vilka matvanor som Ă€r bra för hĂ€lsan, Ă€n betydelsen av enskilda nĂ€ringsĂ€mnen i sig. Kostvanor och nĂ€ringsintag i kombination med fysisk aktivitet i tillrĂ€cklig mĂ€ngd ska bidra till en minskning av riskfaktorer kopplade till kostrelaterade sjukdomar som hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, övervikt, diabetes typ 2, cancer och benskörhet samt vara optimala för kroppens utveckling och funktion. En kost med mycket frukt och grönt, fibrer, fullkorn, fisk, vegetabiliska oljor och magra mjölkprodukter minskar risken för sjukdom. Söta drycker, godis, bakverk, vitt mjöl och hĂ„rda fetter som smör ökar risken för sjukdomar och viktuppgĂ„ng. Även mycket rött kött och charkprodukter kan vara ohĂ€lsosamt. Det Ă€r inte hur mycket fett och kolhydrater man Ă€ter som Ă€r viktigt, utan vilken sort. Olja och margarin Ă€r bĂ€ttre Ă€n smör och fullkorn och fibrer bĂ€ttre Ă€n vitt socker och mjöl. Dessutom rekommenderas ett ökat intag av vitamin D. I vĂ„r upplysta vĂ€lfĂ€rd borde alla ha möjlighet att vĂ€lja mat som stĂ€rker och bygger upp kroppen. Men sĂ„ ser det tyvĂ€rr inte ut i verkligheten. Matmissbruk Ă€r ett ökande problem i vĂ€st medan mĂ€nniskor i andra delar av vĂ€rlden svĂ€lter. MAT SOM MEDICIN

179


KAPITEL 15

Mat som medicin

”

NÀr kosten Àr fel, Àr medicinen vÀrdelös. NÀr kosten Àr rÀtt, Àr medicinen onödig.

Ayurvediskt ordsprÄk

178

MAT SOM MEDICIN

”

Uttrycket ”din kropp Ă€r ditt tempel” kanske nĂ„gon kĂ€nner igen? Det myntades av den heliga Hildegard von Bingen redan pĂ„ 1100-talet. Hon var nunna i ett Benedictinerkloster och lĂ€rde sina noviser att ”kroppen som tempel Ă„t sjĂ€len mĂ„ste mĂ„ bra” och sĂ„g till att maten som serverades pĂ„ klostret var bĂ„de nyttig och nĂ€ringsrik. Vad innebĂ€r dĂ„ nyttig och nĂ€ringsrik mat och vad mĂ„r kroppen bra av? Svaren pĂ„ de frĂ„gorna kan skilja sig Ă„t beroende pĂ„ vem som frĂ„gar och nĂ€r man frĂ„gar. I Sverige Ă€r det Socialstyrelsen och Livsmedelsverket som ansvarar för kostrĂ„den pĂ„ myndighetsnivĂ„. Verket har kritiserats frĂ„n olika hĂ„ll för bristande vetenskaplighet. Men Ă€ven inom forskarvĂ€rlden rĂ„der det oenighet om vilken kost som Ă€r den bĂ€sta för att man ska hĂ„lla sig frisk. Vissa anser att fettet Ă€r den stora boven och dĂ€rför bör undvikas, medan andra menar att det Ă€r kolhydraterna som gör störst skada. Det Ă€r inte alltid lĂ€tt att veta vilka rĂ„d och rekommendationer man ska följa. Maj-Lis Hellenius, professor och överlĂ€kare pĂ„ Karolinska universitetssjukhuset, Ă€r en av hundra nordiska forskare som pĂ„ uppdrag av Nordiska ministerrĂ„det gĂ„tt igenom all ny forskning kring kost och utarbetat nya kostrĂ„d. Livsmedelsverket presenterar de nya nordiska nĂ€ringsrekommendationerna som kommer att gĂ€lla frĂ„n Ă„r 2013. De nya rekommendationerna fokuserar mer Ă€n tidigare pĂ„ helheten och vilka matvanor som Ă€r bra för hĂ€lsan, Ă€n betydelsen av enskilda nĂ€ringsĂ€mnen i sig. Kostvanor och nĂ€ringsintag i kombination med fysisk aktivitet i tillrĂ€cklig mĂ€ngd ska bidra till en minskning av riskfaktorer kopplade till kostrelaterade sjukdomar som hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, övervikt, diabetes typ 2, cancer och benskörhet samt vara optimala för kroppens utveckling och funktion. En kost med mycket frukt och grönt, fibrer, fullkorn, fisk, vegetabiliska oljor och magra mjölkprodukter minskar risken för sjukdom. Söta drycker, godis, bakverk, vitt mjöl och hĂ„rda fetter som smör ökar risken för sjukdomar och viktuppgĂ„ng. Även mycket rött kött och charkprodukter kan vara ohĂ€lsosamt. Det Ă€r inte hur mycket fett och kolhydrater man Ă€ter som Ă€r viktigt, utan vilken sort. Olja och margarin Ă€r bĂ€ttre Ă€n smör och fullkorn och fibrer bĂ€ttre Ă€n vitt socker och mjöl. Dessutom rekommenderas ett ökat intag av vitamin D. I vĂ„r upplysta vĂ€lfĂ€rd borde alla ha möjlighet att vĂ€lja mat som stĂ€rker och bygger upp kroppen. Men sĂ„ ser det tyvĂ€rr inte ut i verkligheten. Matmissbruk Ă€r ett ökande problem i vĂ€st medan mĂ€nniskor i andra delar av vĂ€rlden svĂ€lter. MAT SOM MEDICIN

179


FelnĂ€rd i vĂ€lfĂ€rden Den ökande övervikten och fetman i vĂ€stvĂ€rlden orsakar bĂ„de stort lidande och ökade sjukvĂ„rdskostnader. Barnfetman ökar globalt men tycks enligt FolkhĂ€lsoinstitutet ha avstannat i Sverige. HĂ€r var 17 % av 7–9-Ă„ringarna överviktiga 2008, och den siffran har inte ökat enligt en studie* publicerad 2011. Viss övervikt och fetma beror pĂ„ arvsanlag men en stor del beror pĂ„ ett felaktigt och obalanserat nĂ€ringsintag i form av sĂ„ kallad skrĂ€pmat (junk-food) och halvfabrikat, som ofta bestĂ„r av mycket fett och kolhydrater men saknar mĂ„nga andra viktiga nĂ€ringsĂ€mnen. Man kan fĂ„ nĂ€ringsbrist av fel mat utan att se undernĂ€rd ut. NĂ€ringsbrist pĂ„verkar hela kroppen och sinnet. Man kan bli deprimerad av fel kost. Även hjĂ€rnan behöver energi och rĂ€tt nĂ€ringsĂ€mnen för att fungera. Felaktig kost kan leda till diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar samt förvĂ€rra andra sjukdomar. WHO uppskattar att inom 10 Ă„r kommer 70 % av all sjukfrĂ„nvaro bero pĂ„ problem relaterade till kost och livsstil. Det handlar dĂ„ om sjukdomar som muskel- och ledbesvĂ€r, lĂ€ttare psykiska besvĂ€r, stressrelaterade problem samt hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Viss kost framkallar inflammationer i kroppen. Inflammation Ă€r en viktig och naturlig del av immunförsvarets lĂ€kningsmetoder och den akuta inflammationen Ă€r ett skydd vid vĂ€vnadsskada. Men om inflammationen inte lĂ€ker övergĂ„r den till att bli kronisk. Tecken pĂ„ lĂ„ngvarig inflammation Ă€r bland annat svullnad och smĂ€rta och att man kan bli mer infektionskĂ€nslig. LĂ„ggradig kronisk inflammation anses som ett hot mot hĂ€lsan och forskare har upptĂ€ckt att allt fler vĂ€lfĂ€rdssjukdomar har inflammation som gemensam nĂ€mnare. Det kan yttra sig pĂ„ följande sĂ€tt och man har antingen den ena eller den andra ytterligheten: (ur Sannas Matbok för den sjĂ€lvlĂ€kande mĂ€nniskan). t Fryser lĂ€tt om hĂ€nder och fötter – svettas mycket lĂ€tt och ymnigt. t Onormal viktminskning – kraftig viktökning. t Blodfattigt blekt utseende – rödbrusig, fĂ„r lĂ€tt hudutslag. t Trött och orkeslös – hyperaktiv och nĂ„got manisk. t NedstĂ€md och ledsen – aggressiv och lĂ€ttirriterad.

Kost som ökar inflammationer i kroppen Àr till exempel för mycket snabba kolhydrater i form av socker och vete, mycket spannmÄlsbaserad föda, transfetter (hÀrdat fett), för mycket fleromÀttade oljor (leder till överskott pÄ omega-6) och ett alltför stort intag av nattskuggevÀxter (potatis, tomater, aubergine och paprika som Àr rika pÄ alkaloider) samt nÀringsfattig mat. Som tur Àr finns det Àven kost som minskar inflammationer, sÄ kallad IFD-mat (Inflammation Free Diet). Mat Àr livsviktigt för kroppen och fungerar bÄde som brÀnsle och byggstenar. Vi har ett basbehov av nÀringsÀmnen, som i stora drag kan delas in i fetter, kolhydrater, proteiner, vitaminer, mineraler, vatten och kostfibrer. Det behöver vara en bra balans vid intaget av dessa nÀringsÀmnen för att vi ska fungera optimalt. Hur en bra balans ser ut varierar och beror bland annat pÄ hur aktiva vi Àr. En hÄrt arbetande eller trÀnande person behöver till exempel mer protein, som Àr kroppens byggstenar och energi i form av kolhydrater, Àn en som arbetar pÄ kontor och bara promenerar som motion. Att anvÀnda sig av tallriksmodellen kan vara en hjÀlp för att fÄ i sig rÀtt mÀngd nÀringsÀmnen vid olika behov.

* Obesity Reviews, Volume 12, Issue 5, pages 305–314, May 2011: ”Overweight and obesity in representative sample of schoolchildren – exploring the urban-rural gradient in Sweden” 23 Feb. 2011

180

MAT SOM MEDICIN

MAT SOM MEDICIN

181


FelnĂ€rd i vĂ€lfĂ€rden Den ökande övervikten och fetman i vĂ€stvĂ€rlden orsakar bĂ„de stort lidande och ökade sjukvĂ„rdskostnader. Barnfetman ökar globalt men tycks enligt FolkhĂ€lsoinstitutet ha avstannat i Sverige. HĂ€r var 17 % av 7–9-Ă„ringarna överviktiga 2008, och den siffran har inte ökat enligt en studie* publicerad 2011. Viss övervikt och fetma beror pĂ„ arvsanlag men en stor del beror pĂ„ ett felaktigt och obalanserat nĂ€ringsintag i form av sĂ„ kallad skrĂ€pmat (junk-food) och halvfabrikat, som ofta bestĂ„r av mycket fett och kolhydrater men saknar mĂ„nga andra viktiga nĂ€ringsĂ€mnen. Man kan fĂ„ nĂ€ringsbrist av fel mat utan att se undernĂ€rd ut. NĂ€ringsbrist pĂ„verkar hela kroppen och sinnet. Man kan bli deprimerad av fel kost. Även hjĂ€rnan behöver energi och rĂ€tt nĂ€ringsĂ€mnen för att fungera. Felaktig kost kan leda till diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar samt förvĂ€rra andra sjukdomar. WHO uppskattar att inom 10 Ă„r kommer 70 % av all sjukfrĂ„nvaro bero pĂ„ problem relaterade till kost och livsstil. Det handlar dĂ„ om sjukdomar som muskel- och ledbesvĂ€r, lĂ€ttare psykiska besvĂ€r, stressrelaterade problem samt hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Viss kost framkallar inflammationer i kroppen. Inflammation Ă€r en viktig och naturlig del av immunförsvarets lĂ€kningsmetoder och den akuta inflammationen Ă€r ett skydd vid vĂ€vnadsskada. Men om inflammationen inte lĂ€ker övergĂ„r den till att bli kronisk. Tecken pĂ„ lĂ„ngvarig inflammation Ă€r bland annat svullnad och smĂ€rta och att man kan bli mer infektionskĂ€nslig. LĂ„ggradig kronisk inflammation anses som ett hot mot hĂ€lsan och forskare har upptĂ€ckt att allt fler vĂ€lfĂ€rdssjukdomar har inflammation som gemensam nĂ€mnare. Det kan yttra sig pĂ„ följande sĂ€tt och man har antingen den ena eller den andra ytterligheten: (ur Sannas Matbok för den sjĂ€lvlĂ€kande mĂ€nniskan). t Fryser lĂ€tt om hĂ€nder och fötter – svettas mycket lĂ€tt och ymnigt. t Onormal viktminskning – kraftig viktökning. t Blodfattigt blekt utseende – rödbrusig, fĂ„r lĂ€tt hudutslag. t Trött och orkeslös – hyperaktiv och nĂ„got manisk. t NedstĂ€md och ledsen – aggressiv och lĂ€ttirriterad.

Kost som ökar inflammationer i kroppen Àr till exempel för mycket snabba kolhydrater i form av socker och vete, mycket spannmÄlsbaserad föda, transfetter (hÀrdat fett), för mycket fleromÀttade oljor (leder till överskott pÄ omega-6) och ett alltför stort intag av nattskuggevÀxter (potatis, tomater, aubergine och paprika som Àr rika pÄ alkaloider) samt nÀringsfattig mat. Som tur Àr finns det Àven kost som minskar inflammationer, sÄ kallad IFD-mat (Inflammation Free Diet). Mat Àr livsviktigt för kroppen och fungerar bÄde som brÀnsle och byggstenar. Vi har ett basbehov av nÀringsÀmnen, som i stora drag kan delas in i fetter, kolhydrater, proteiner, vitaminer, mineraler, vatten och kostfibrer. Det behöver vara en bra balans vid intaget av dessa nÀringsÀmnen för att vi ska fungera optimalt. Hur en bra balans ser ut varierar och beror bland annat pÄ hur aktiva vi Àr. En hÄrt arbetande eller trÀnande person behöver till exempel mer protein, som Àr kroppens byggstenar och energi i form av kolhydrater, Àn en som arbetar pÄ kontor och bara promenerar som motion. Att anvÀnda sig av tallriksmodellen kan vara en hjÀlp för att fÄ i sig rÀtt mÀngd nÀringsÀmnen vid olika behov.

* Obesity Reviews, Volume 12, Issue 5, pages 305–314, May 2011: ”Overweight and obesity in representative sample of schoolchildren – exploring the urban-rural gradient in Sweden” 23 Feb. 2011

180

MAT SOM MEDICIN

MAT SOM MEDICIN

181


Det handlar dock inte bara om att fÄ i sig nÀringsÀmnen. Vi mÄste tÀnka pÄ att det Àr kvalitet pÄ den mat vi konsumerar. Genom att vÀlja rÄvaror som Àr ekologiskt producerade, utan gifter, ökar nÀringsinnehÄllet i maten. Att till exempel vÀlja rÀtt fett och rÀtt kolhydrater och att tillföra sÄdant som stimulerar kroppens naturliga sjÀlvlÀkande processer, hjÀlper oss att hÄlla oss friska. Det finns fantastiska rÄvaror med mÀngder av nyttiga nÀringsÀmnen och antioxidanter som hjÀlper kroppen att fungera och mÄ bra. Med rÀtt kost kan man förbÀttra immunförsvaret och öka förutsÀttningarna för att hÄlla sig frisk, pigg och vital.

Olika fetter Kroppen behöver fett men det gÀller att vÀlja rÀtt sorts fett. Vi behöver fiskoljor och feta fiskar, kallpressade oljor och i viss mÄn animaliskt fett. Vissa hÀvdar att vi Àven behöver mÀttat fett. Vad vi inte behöver och det Àr alla överens om, Àr transfetter. Transfetter Àr hÀrdade fetter som Àr starkt inflammationsframkallande och utgör en

av de största riskfaktorerna för att utveckla hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. De lagras i vÄra cellvÀggar och gör dem stelare och pÄskyndar Äldrandet samt ökar risken för cancer, diabetes, allergier och fosterskador. De gör att insulinreceptorernas funktion försÀmras och att testosteronhalten sjunker samt ger övervikt och höjer blodets halt av det onda kolesterolet LDL. Var hittar vi dessa hÀrdade fetter? TyvÀrr har det inte funnits nÄgra restriktioner för detta i Sverige, sÄ de Àr ganska vanligt förekommande i vÄra svenska mataffÀrer och vi hittar dem i till exempel glass, majonnÀs, sÄser, kex, godis och bakverk. De finns Àven i snabbmat, halvfabrikatsbröd, chips och popcorn för mikrovÄgsugn. Alla produktmÀrken innehÄller inte transfetter och det kan dÀrför vara klokt att lÀsa innehÄllsförteckningen nÀr man vÀljer till exempel vilken glass man ska köpa. VÄren 2011 tog riksdagen Àntligen ett beslut att förbjuda transfetter och regeringen fick i uppdrag att Äterkomma med ett konkret lagförslag. I vÄrt grannland Danmark har transfetter i princip varit förbjudna sedan 2004 (max 2 % Àr tillÄtna i produkterna). Viktiga fettsyror Àr omega-3 och omega-6. Det optimala Àr en balans mellan dessa fettsyror men sÄ ser det tyvÀrr inte ut lÀngre. Vi fÄr i oss alldeles för mycket omega-6, bland annat i form av fleromÀttade oljor, vilket gör att det blir en obalans i intaget. Forskare anser att en obalans pÄ 3:1 (omega-6: omega-3) Àr acceptabelt för att inflammationen i kroppen ska vara under kontroll men i vÀstvÀrlden Àr fördelningen 15:1. Omega-3 har antiinflammatoriska egenskaper medan omega-6 har egenskaper som Àr inflammationsdrivande. De tÀvlar om samma plats i cellmembranet och kosten avgör vem som vinner.

Varför kolhydrater? Kolhydrater Àr vÄr största och huvudsakliga energikÀlla och Àr ett samlingsnamn för socker, stÀrkelse och kostfibrer. Det finns lÄngsamma och snabba kolhydrater och vi behöver bÀgge sorter vid olika tillfÀllen. Det Àr lÀtt att överkonsumera de snabba kolhydraterna som bland annat finns i vitt socker och ljust bröd, lÀsk och godis och skrÀpmat. Fler lÄngsamma kolhydrater och fÀrre snabba ger en bÀttre balans.

182

MAT SOM MEDICIN

MAT SOM MEDICIN

183


Det handlar dock inte bara om att fÄ i sig nÀringsÀmnen. Vi mÄste tÀnka pÄ att det Àr kvalitet pÄ den mat vi konsumerar. Genom att vÀlja rÄvaror som Àr ekologiskt producerade, utan gifter, ökar nÀringsinnehÄllet i maten. Att till exempel vÀlja rÀtt fett och rÀtt kolhydrater och att tillföra sÄdant som stimulerar kroppens naturliga sjÀlvlÀkande processer, hjÀlper oss att hÄlla oss friska. Det finns fantastiska rÄvaror med mÀngder av nyttiga nÀringsÀmnen och antioxidanter som hjÀlper kroppen att fungera och mÄ bra. Med rÀtt kost kan man förbÀttra immunförsvaret och öka förutsÀttningarna för att hÄlla sig frisk, pigg och vital.

Olika fetter Kroppen behöver fett men det gÀller att vÀlja rÀtt sorts fett. Vi behöver fiskoljor och feta fiskar, kallpressade oljor och i viss mÄn animaliskt fett. Vissa hÀvdar att vi Àven behöver mÀttat fett. Vad vi inte behöver och det Àr alla överens om, Àr transfetter. Transfetter Àr hÀrdade fetter som Àr starkt inflammationsframkallande och utgör en

av de största riskfaktorerna för att utveckla hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. De lagras i vÄra cellvÀggar och gör dem stelare och pÄskyndar Äldrandet samt ökar risken för cancer, diabetes, allergier och fosterskador. De gör att insulinreceptorernas funktion försÀmras och att testosteronhalten sjunker samt ger övervikt och höjer blodets halt av det onda kolesterolet LDL. Var hittar vi dessa hÀrdade fetter? TyvÀrr har det inte funnits nÄgra restriktioner för detta i Sverige, sÄ de Àr ganska vanligt förekommande i vÄra svenska mataffÀrer och vi hittar dem i till exempel glass, majonnÀs, sÄser, kex, godis och bakverk. De finns Àven i snabbmat, halvfabrikatsbröd, chips och popcorn för mikrovÄgsugn. Alla produktmÀrken innehÄller inte transfetter och det kan dÀrför vara klokt att lÀsa innehÄllsförteckningen nÀr man vÀljer till exempel vilken glass man ska köpa. VÄren 2011 tog riksdagen Àntligen ett beslut att förbjuda transfetter och regeringen fick i uppdrag att Äterkomma med ett konkret lagförslag. I vÄrt grannland Danmark har transfetter i princip varit förbjudna sedan 2004 (max 2 % Àr tillÄtna i produkterna). Viktiga fettsyror Àr omega-3 och omega-6. Det optimala Àr en balans mellan dessa fettsyror men sÄ ser det tyvÀrr inte ut lÀngre. Vi fÄr i oss alldeles för mycket omega-6, bland annat i form av fleromÀttade oljor, vilket gör att det blir en obalans i intaget. Forskare anser att en obalans pÄ 3:1 (omega-6: omega-3) Àr acceptabelt för att inflammationen i kroppen ska vara under kontroll men i vÀstvÀrlden Àr fördelningen 15:1. Omega-3 har antiinflammatoriska egenskaper medan omega-6 har egenskaper som Àr inflammationsdrivande. De tÀvlar om samma plats i cellmembranet och kosten avgör vem som vinner.

Varför kolhydrater? Kolhydrater Àr vÄr största och huvudsakliga energikÀlla och Àr ett samlingsnamn för socker, stÀrkelse och kostfibrer. Det finns lÄngsamma och snabba kolhydrater och vi behöver bÀgge sorter vid olika tillfÀllen. Det Àr lÀtt att överkonsumera de snabba kolhydraterna som bland annat finns i vitt socker och ljust bröd, lÀsk och godis och skrÀpmat. Fler lÄngsamma kolhydrater och fÀrre snabba ger en bÀttre balans.

182

MAT SOM MEDICIN

MAT SOM MEDICIN

183


Proteiner – kroppens byggstenar

Vitaminer

Proteiner Ă€r nödvĂ€ndiga för cellernas uppbyggnad samt för bildandet av hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret. Proteinerna byggs upp av cirka 20 aminosyror. 9 av aminosyrorna mĂ„ste vi fĂ„ i oss via kosten, eftersom kroppen inte sjĂ€lv kan producera dem. Protein ger ocksĂ„ energi och 1 gram innehĂ„ller 4 kcal. Det Ă€r lika mycket som 1 gram kolhydrater men hĂ€lften sĂ„ mycket som 1 gram fett. WHO rekommenderar att vi dagligen fĂ„r i oss 0,75 gram protein av god kvalitet per kilo kroppsvikt. I Sverige rekommenderas att 10–20 procent av den energi vi Ă€ter per dag kommer frĂ„n protein. Protein finns i animaliska livsmedel som kött, fisk, mjölk och Ă€gg samt i vegetabiliska livsmedel som Ă€rtor, bönor, nötter och spannmĂ„l. De animaliska livsmedlen innehĂ„ller alla essentiella aminosyror medan mĂ„nga vegetabiliska inte gör det.

Vitaminerna A, C och E rÀknas som viktiga antioxidanter. Vitamin A Àr bra för syn, tillvÀxt, hud och slemhinnor. Finns i lever, fiskleverolja, morötter, Àggula samt röda och gula frukter. Vitamin B1 Àr bra för nervsystem och ÀmnesomsÀttning, hjÀrta och muskler. Finns i magert griskött, bröd, mjöl, gryn, spaghetti, bönor, gröna Àrtor och mjölk. Vitamin B2 Àr bra för tillvÀxt, hÄr, hud och naglar, lÀppar och tunga samt för synen. Det behövs för förbrÀnningen av protein, fett och kolhydrater. Finns i mjölk, lever, kött, Àgg, ost, Àrtor, bönor och fisk. Vitamin B6 Àr bra vid omsÀttning av protein och kolhydrater. Det förebygger hud och nervproblem samt kramper. Finns i kött, fÄgel, fisk, fullkornsprodukter och banan. Vitamin B12 Àr bra vid bildandet av röda blodkroppar och för nervernas funktion. Finns i lever, kött, fisk, Àggula, mjölk och ost. Vitamin C Àr bra för immunförsvaret och skyddar bÄde mot virus och bakterier. Det medverkar vid sÄrlÀkning och minskar blodets kolesterolnivÄ. Det stÀrker likasÄ celler, förebygger skörbjugg och fungerar som ett naturligt avföringsmedel. C-vitamin finns i citrusfrukter, kiwi, tomat, kÄl, potatis och gröna bladgrönsaker.

NÀr det gÀller kött Àr det vissa saker man bör vara uppmÀrksam pÄ. Enligt amerikanska forskare vid Harvard-universitetet visar en studie som pÄgÄtt under 28 Är, att risken för att fÄ hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt cancer, ökar med 13 procent om man Àter rött kött. Till rött kött rÀknas till exempel nöt, gris, fÄr, lamm, rÄdjur och Àlg samt struts, medan vitt kött Àr övriga fÄglar. Bearbetat rött kött, som till exempel korv ökar risken med 20 procent. ErsÀtt det röda köttet med vegetabilier, vitt kött eller fisk sÄ minskar risken för att dö i cancer eller hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. BÀst riskminskning uppnÄddes för den som anvÀnde nötter som proteinkÀlla istÀllet för rött kött. Studien visar att total avhÄllsamhet frÄn rött kött inte Àr nödvÀndig men max ett halvt kilo i veckan rekommenderas. I Sverige Àter vi cirka 1,3 kilo kött per vecka och dÄ Àr inte kyckling och fisk inrÀknat.

184

MAT SOM MEDICIN

Vitamin D Àr nödvÀndigt för kroppens omsÀttning av kalk och fosfat samt behövs för ett starkt skelett och starka tÀnder. Det anses förebygga depression. Vitamin D finns i fisk och fiskleverolja samt i berikade mejeriprodukter. Huden bildar D-vitamin i solen. Vitamin E Àr en stark antioxidant och bra för musklernas syreförsörjning. Det finns i frön, nötter, olja, Àgg, lax, röd paprika, gröna bladgrönsaker och torkade aprikoser. Det finns tvÄ typer av vitamin E, tokoferoler och tokotrienoler, dÀr tokotrienoler Àr starkare och ger ett bÀttre antioxidantskydd. Folsyra kallas Àven B9 och Àr nödvÀndig för bildningen av röda blodkroppar och rekommenderas vid graviditet för att förhindra ryggmÀrgsbrÄck pÄ barnet. Finns i brysselkÄl, spenat, rödbetor, sallad, bönor, linser, Àggula, apelsin, blomkÄl och bröd.

MAT SOM MEDICIN

185


Proteiner – kroppens byggstenar

Vitaminer

Proteiner Ă€r nödvĂ€ndiga för cellernas uppbyggnad samt för bildandet av hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret. Proteinerna byggs upp av cirka 20 aminosyror. 9 av aminosyrorna mĂ„ste vi fĂ„ i oss via kosten, eftersom kroppen inte sjĂ€lv kan producera dem. Protein ger ocksĂ„ energi och 1 gram innehĂ„ller 4 kcal. Det Ă€r lika mycket som 1 gram kolhydrater men hĂ€lften sĂ„ mycket som 1 gram fett. WHO rekommenderar att vi dagligen fĂ„r i oss 0,75 gram protein av god kvalitet per kilo kroppsvikt. I Sverige rekommenderas att 10–20 procent av den energi vi Ă€ter per dag kommer frĂ„n protein. Protein finns i animaliska livsmedel som kött, fisk, mjölk och Ă€gg samt i vegetabiliska livsmedel som Ă€rtor, bönor, nötter och spannmĂ„l. De animaliska livsmedlen innehĂ„ller alla essentiella aminosyror medan mĂ„nga vegetabiliska inte gör det.

Vitaminerna A, C och E rÀknas som viktiga antioxidanter. Vitamin A Àr bra för syn, tillvÀxt, hud och slemhinnor. Finns i lever, fiskleverolja, morötter, Àggula samt röda och gula frukter. Vitamin B1 Àr bra för nervsystem och ÀmnesomsÀttning, hjÀrta och muskler. Finns i magert griskött, bröd, mjöl, gryn, spaghetti, bönor, gröna Àrtor och mjölk. Vitamin B2 Àr bra för tillvÀxt, hÄr, hud och naglar, lÀppar och tunga samt för synen. Det behövs för förbrÀnningen av protein, fett och kolhydrater. Finns i mjölk, lever, kött, Àgg, ost, Àrtor, bönor och fisk. Vitamin B6 Àr bra vid omsÀttning av protein och kolhydrater. Det förebygger hud och nervproblem samt kramper. Finns i kött, fÄgel, fisk, fullkornsprodukter och banan. Vitamin B12 Àr bra vid bildandet av röda blodkroppar och för nervernas funktion. Finns i lever, kött, fisk, Àggula, mjölk och ost. Vitamin C Àr bra för immunförsvaret och skyddar bÄde mot virus och bakterier. Det medverkar vid sÄrlÀkning och minskar blodets kolesterolnivÄ. Det stÀrker likasÄ celler, förebygger skörbjugg och fungerar som ett naturligt avföringsmedel. C-vitamin finns i citrusfrukter, kiwi, tomat, kÄl, potatis och gröna bladgrönsaker.

NÀr det gÀller kött Àr det vissa saker man bör vara uppmÀrksam pÄ. Enligt amerikanska forskare vid Harvard-universitetet visar en studie som pÄgÄtt under 28 Är, att risken för att fÄ hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt cancer, ökar med 13 procent om man Àter rött kött. Till rött kött rÀknas till exempel nöt, gris, fÄr, lamm, rÄdjur och Àlg samt struts, medan vitt kött Àr övriga fÄglar. Bearbetat rött kött, som till exempel korv ökar risken med 20 procent. ErsÀtt det röda köttet med vegetabilier, vitt kött eller fisk sÄ minskar risken för att dö i cancer eller hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. BÀst riskminskning uppnÄddes för den som anvÀnde nötter som proteinkÀlla istÀllet för rött kött. Studien visar att total avhÄllsamhet frÄn rött kött inte Àr nödvÀndig men max ett halvt kilo i veckan rekommenderas. I Sverige Àter vi cirka 1,3 kilo kött per vecka och dÄ Àr inte kyckling och fisk inrÀknat.

184

MAT SOM MEDICIN

Vitamin D Àr nödvÀndigt för kroppens omsÀttning av kalk och fosfat samt behövs för ett starkt skelett och starka tÀnder. Det anses förebygga depression. Vitamin D finns i fisk och fiskleverolja samt i berikade mejeriprodukter. Huden bildar D-vitamin i solen. Vitamin E Àr en stark antioxidant och bra för musklernas syreförsörjning. Det finns i frön, nötter, olja, Àgg, lax, röd paprika, gröna bladgrönsaker och torkade aprikoser. Det finns tvÄ typer av vitamin E, tokoferoler och tokotrienoler, dÀr tokotrienoler Àr starkare och ger ett bÀttre antioxidantskydd. Folsyra kallas Àven B9 och Àr nödvÀndig för bildningen av röda blodkroppar och rekommenderas vid graviditet för att förhindra ryggmÀrgsbrÄck pÄ barnet. Finns i brysselkÄl, spenat, rödbetor, sallad, bönor, linser, Àggula, apelsin, blomkÄl och bröd.

MAT SOM MEDICIN

185


Mineraler och spÄrÀmnen Mineraler Àr grundÀmnen som finns bÄde i naturen och i vÄr kropp. Cirka 4 % av vÄr kroppsmassa bestÄr av mineraler och de flesta finns i vÄrt skelett. Vi bestÄr av ett 20-tal grundÀmnen, förutom kol, kvÀve, syre och vÀte. Mineraler och spÄrÀmnen behövs för att kroppen ska kunna vÀxa och reparera sig sjÀlv. För att kroppen ska fungera optimalt behöver man fÄ i sig rÀtt mÀngd av de olika Àmnena. Om kroppen behöver mer Àn 100 mg per dag av Àmnet rÀknas det som mineral, annars kallas det spÄrÀmne. Viktiga mineraler Àr bland andra jÀrn, selen, magnesium, jod, kalcium och kalium och dem fÄr vi i oss genom kosten. Man kan göra undersökningar och se om man har brist pÄ nÄgot Àmne.

Antioxidanter och fria radikaler Antioxidanter Ă€r Ă€mnen som finns i framför allt bĂ€r, frukter och grönsaker samt vissa kryddor och örter och fungerar som ett ”antirostmedel” pĂ„ kroppens celler. ”Rosten” eller oxidationen, Ă€r sĂ„ kalllade fria radikaler som normalt bildas nĂ€r syret omsĂ€tts i kroppen. Stora mĂ€ngder fria radikaler bildas ocksĂ„ vid inflammationer, bukfetma, högt blodsocker och högt blodtryck. Överskott uppstĂ„r bland annat genom alltför vĂ€lstekt och upphettad mat och yttre pĂ„verkan som rökning, strĂ„lning och föroreningar, samt stress. Normalt klarar kroppen att ta hand om de fria radikalerna sĂ„ att de inte gör nĂ„gon skada men ibland blir det ett överskott pĂ„ fria radikaler och det kan leda till infektioner, inflammatoriska tillstĂ„nd och cancer. Dessutom pĂ„skyndar det Ă„ldrandet. Antioxidanter tillverkas i kroppen men produktionen avtar med Ă„ldern. De kan Ă€ven tillföras via kosten och det blir naturligtvis viktigare ju Ă€ldre man blir. Man hittar dem bland annat i vitaminerna A, C och E, i vissa fettsyror frĂ„n bland annat fisk samt i mineralerna selen, koppar, zink och magnesium. PĂ„ senare tid har man upptĂ€ckt att vissa bĂ€r, frukter och grönsaker har ett vĂ€ldigt högt antioxidantinnehĂ„ll. Man mĂ€ter innehĂ„llet i ORAC, som stĂ„r för Oxygen Radical Absorbance Capacity. Det Ă€r en standardiserad analysmetod för att mĂ€ta antioxidant-aktiviteten i livsmedel och andra kemiska substanser. Ju högre vĂ€rde, desto bĂ€ttre förmĂ„ga att neutralisera fria radikaler. Studier antyder att en diet som 186

MAT SOM MEDICIN

bestÄr av ORAC-rika frukter och vegetabilier som spenat och blÄbÀr, kan sakta ner processer som har med Äldrandet att göra samt förebygga eller bota sjukdomar. Superfrukt, superbÀr eller supermat fÄr man bara benÀmna sÄdana produkter som har ett högt nÀringsinnehÄll och ett visst antioxidantvÀrde. Det finns mÄnga frukter som hÄller pÄ att kvalificera in sig i kategorin superfrukter eller superbÀr och nÄgra av dem som vÀckt mest uppmÀrksamhet Àr bland annat açai, goji, mangostan, acerola, aronia, havtorn och noni. BlÄbÀr, granatÀpple och hallon rÀknas ocksÄ hit. Man brukar dela in antioxidanterna i olika grupper och nÄgra exempel Àr flavonoider (finns i bÀr, frukt och lök), stilbener (som bland annat finns i rött vin), polyfenoler (till exempel fenolsyra) och karotenoider (finns bland annat i frukt, grönsaker, Àgg och lax). De olika antioxidanterna arbetar pÄ olika sÀtt men har liknande effekter och vissa fungerar bÀttre ihop Àn andra. De skyddar mot inflammationer och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och forskare tror ocksÄ att de kan skydda mot cancer, demens och sjukdomar som Parkinson, Alzheimer, astma och diabetes. E-vitamin Àr ytterligare en kraftfull antioxidant och likasÄ Q10. Forskning pÄ Q10 har visat att svÄrlÀkta diabetessÄr pÄ grund av för hög glukoshalt, har normaliserats nÀr Q10 tillsatts. SÄr pÄ diabetesmöss har lÀkt med hjÀlp av andra antioxidanter.

Varför ekologiskt odlad mat? Vid ekologisk odling anvÀnder man inte konstgödsel och kemiska bekÀmpningsmedel. Det gör att grödorna vÀxer lÄngsammare, vilket kan lÄta som nÄgot negativt, men det innebÀr att de hinner ta upp mer mineraler ur jorden och att de hinner bilda mer vitaminer och antioxidanter. Det innebÀr ocksÄ att vi slipper fÄ i oss rester av kemiska bekÀmpningsmedel samt nanobehandlade* eller genmanipulerade grödor (GMO**). MÀngden skörd kan bli mindre jÀmfört med konventionell odling, vilket vissa ser som ett argument att inte * Nanoteknik eller atomslöjd som det ocksÄ kallas, Àr en otroligt liten partikel som anvÀnds inom allt fler omrÄden. Med hjÀlp av nanopartiklar kan man bland annat styra hur ett livsmedel ser ut, doftar, smakar och kÀnns. * GMO stÄr för genmodifierade organismer och innebÀr att genteknik anvÀnds för att förÀndra arvsmassan och tillföra grödor och livsmedel nya egenskaper.

MAT SOM MEDICIN

187


Mineraler och spÄrÀmnen Mineraler Àr grundÀmnen som finns bÄde i naturen och i vÄr kropp. Cirka 4 % av vÄr kroppsmassa bestÄr av mineraler och de flesta finns i vÄrt skelett. Vi bestÄr av ett 20-tal grundÀmnen, förutom kol, kvÀve, syre och vÀte. Mineraler och spÄrÀmnen behövs för att kroppen ska kunna vÀxa och reparera sig sjÀlv. För att kroppen ska fungera optimalt behöver man fÄ i sig rÀtt mÀngd av de olika Àmnena. Om kroppen behöver mer Àn 100 mg per dag av Àmnet rÀknas det som mineral, annars kallas det spÄrÀmne. Viktiga mineraler Àr bland andra jÀrn, selen, magnesium, jod, kalcium och kalium och dem fÄr vi i oss genom kosten. Man kan göra undersökningar och se om man har brist pÄ nÄgot Àmne.

Antioxidanter och fria radikaler Antioxidanter Ă€r Ă€mnen som finns i framför allt bĂ€r, frukter och grönsaker samt vissa kryddor och örter och fungerar som ett ”antirostmedel” pĂ„ kroppens celler. ”Rosten” eller oxidationen, Ă€r sĂ„ kalllade fria radikaler som normalt bildas nĂ€r syret omsĂ€tts i kroppen. Stora mĂ€ngder fria radikaler bildas ocksĂ„ vid inflammationer, bukfetma, högt blodsocker och högt blodtryck. Överskott uppstĂ„r bland annat genom alltför vĂ€lstekt och upphettad mat och yttre pĂ„verkan som rökning, strĂ„lning och föroreningar, samt stress. Normalt klarar kroppen att ta hand om de fria radikalerna sĂ„ att de inte gör nĂ„gon skada men ibland blir det ett överskott pĂ„ fria radikaler och det kan leda till infektioner, inflammatoriska tillstĂ„nd och cancer. Dessutom pĂ„skyndar det Ă„ldrandet. Antioxidanter tillverkas i kroppen men produktionen avtar med Ă„ldern. De kan Ă€ven tillföras via kosten och det blir naturligtvis viktigare ju Ă€ldre man blir. Man hittar dem bland annat i vitaminerna A, C och E, i vissa fettsyror frĂ„n bland annat fisk samt i mineralerna selen, koppar, zink och magnesium. PĂ„ senare tid har man upptĂ€ckt att vissa bĂ€r, frukter och grönsaker har ett vĂ€ldigt högt antioxidantinnehĂ„ll. Man mĂ€ter innehĂ„llet i ORAC, som stĂ„r för Oxygen Radical Absorbance Capacity. Det Ă€r en standardiserad analysmetod för att mĂ€ta antioxidant-aktiviteten i livsmedel och andra kemiska substanser. Ju högre vĂ€rde, desto bĂ€ttre förmĂ„ga att neutralisera fria radikaler. Studier antyder att en diet som 186

MAT SOM MEDICIN

bestÄr av ORAC-rika frukter och vegetabilier som spenat och blÄbÀr, kan sakta ner processer som har med Äldrandet att göra samt förebygga eller bota sjukdomar. Superfrukt, superbÀr eller supermat fÄr man bara benÀmna sÄdana produkter som har ett högt nÀringsinnehÄll och ett visst antioxidantvÀrde. Det finns mÄnga frukter som hÄller pÄ att kvalificera in sig i kategorin superfrukter eller superbÀr och nÄgra av dem som vÀckt mest uppmÀrksamhet Àr bland annat açai, goji, mangostan, acerola, aronia, havtorn och noni. BlÄbÀr, granatÀpple och hallon rÀknas ocksÄ hit. Man brukar dela in antioxidanterna i olika grupper och nÄgra exempel Àr flavonoider (finns i bÀr, frukt och lök), stilbener (som bland annat finns i rött vin), polyfenoler (till exempel fenolsyra) och karotenoider (finns bland annat i frukt, grönsaker, Àgg och lax). De olika antioxidanterna arbetar pÄ olika sÀtt men har liknande effekter och vissa fungerar bÀttre ihop Àn andra. De skyddar mot inflammationer och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och forskare tror ocksÄ att de kan skydda mot cancer, demens och sjukdomar som Parkinson, Alzheimer, astma och diabetes. E-vitamin Àr ytterligare en kraftfull antioxidant och likasÄ Q10. Forskning pÄ Q10 har visat att svÄrlÀkta diabetessÄr pÄ grund av för hög glukoshalt, har normaliserats nÀr Q10 tillsatts. SÄr pÄ diabetesmöss har lÀkt med hjÀlp av andra antioxidanter.

Varför ekologiskt odlad mat? Vid ekologisk odling anvÀnder man inte konstgödsel och kemiska bekÀmpningsmedel. Det gör att grödorna vÀxer lÄngsammare, vilket kan lÄta som nÄgot negativt, men det innebÀr att de hinner ta upp mer mineraler ur jorden och att de hinner bilda mer vitaminer och antioxidanter. Det innebÀr ocksÄ att vi slipper fÄ i oss rester av kemiska bekÀmpningsmedel samt nanobehandlade* eller genmanipulerade grödor (GMO**). MÀngden skörd kan bli mindre jÀmfört med konventionell odling, vilket vissa ser som ett argument att inte * Nanoteknik eller atomslöjd som det ocksÄ kallas, Àr en otroligt liten partikel som anvÀnds inom allt fler omrÄden. Med hjÀlp av nanopartiklar kan man bland annat styra hur ett livsmedel ser ut, doftar, smakar och kÀnns. * GMO stÄr för genmodifierade organismer och innebÀr att genteknik anvÀnds för att förÀndra arvsmassan och tillföra grödor och livsmedel nya egenskaper.

MAT SOM MEDICIN

187


Eko-kött och eko-mjölk Djur uppfödda under ekologiska förhĂ„llanden Ă€ter naturligt foder utan bekĂ€mpningsmedel, GMO och nano. AntibiotikaanvĂ€ndning (som kan leda till resistensutveckling) och övrig medicinering Ă€r mycket begrĂ€nsad. Kalvarna gĂ„r med sina mödrar och fĂ„r i sig modersmjölk. De fĂ„r vĂ€xa upp i naturlig takt. Vid slakt hanteras djuren lugnt och med mindre stress, vilket pĂ„verkar köttets kvalitet. Kött frĂ„n ekologiskt uppfödda djur innehĂ„ller mer E-vitamin Ă€n köttet frĂ„n djur uppfödda vid konventionellt jordbruk. Ekologisk uppfödning pĂ„verkar Ă€ven mjölkproduktionen. Enligt vissa studier innehĂ„ller eko-mjölk mer E-vitamin (vilket till stor del beror pĂ„ det foder korna Ă€ter), betakaroten (som omvandlas till vitamin A i kroppen) och fler antioxidanter samt dubbelt sĂ„ mycket omega-3 som ”vanlig” mjölk. HĂ€r följer ett urval av olika koster som anses förbĂ€ttra hĂ€lsan.

Vegetarisk mat

odla ekologiskt. Det har frÄn olika hÄll hÀvdats att det nÀringsmÀssigt inte Àr nÄgon skillnad pÄ grödor som odlats ekologiskt och grödor som odlats konventionellt, möjligen har smakupplevelsen varit bÀttre pÄ ekologiskt odlade produkter. Nu har forskning visat att hos ekologiskt odlade tomater Àr halterna av flavonoider nÀstan dubbelt sÄ höga jÀmfört med konventionellt odlade tomater inom samma geografiska omrÄde. Ekologiskt odlade grönsaker och potatis har visat sig innehÄlla mer C-vitaminer och man har Àven mÀrkt skillnad pÄ mineralinnehÄllet hos framför allt spenat, sallat, kÄl och potatis, i jÀmförelse med de konventionellt odlade. Sedan 1940-talet har mineralinnehÄllet i mÄnga konventionellt odlade grönsaker fallit dramatiskt, vilket till stor del anses bero pÄ urlakade och överanvÀnda jordar. Ekologiskt odlad mat innebÀr alltsÄ att maten har ett högre nÀringsinnehÄll, samtidigt som man vÀrnar om miljön och den biologiska mÄngfalden. 188

MAT SOM MEDICIN

Att Àta vegetarisk kost kan innebÀra olika saker beroende pÄ vilken typ av inriktning man valt. Grunden Àr att man Àter vegetabilier, det vill sÀga mat frÄn vÀxtriket. NÄgra exempel pÄ olika vegetariska koster och kort information om vad de innehÄller: Laktovegetarisk kost: Vegetabilier samt mjölkprodukter Ovo-vegetariskt kost: Vegetabilier och Àggprodukter Lakto-ovo-vegatarisk kost: Vegetabilier samt Àgg- och mjölkprodukter Demivegetarisk kost: Vegetabilier, Àgg- och mjölkprodukter samt fisk och eventuellt kyckling Vegankost: Endast vegetabilier

Normalt fÄr en vegetarian i sig alla nÀringsÀmnen i kosten. Risk för brist kan dock finnas nÀr det gÀller proteinintaget samt vitaminerna B12 och D. Protein och B12 finns i animaliska livsmedel och för en

MAT SOM MEDICIN

189


Eko-kött och eko-mjölk Djur uppfödda under ekologiska förhĂ„llanden Ă€ter naturligt foder utan bekĂ€mpningsmedel, GMO och nano. AntibiotikaanvĂ€ndning (som kan leda till resistensutveckling) och övrig medicinering Ă€r mycket begrĂ€nsad. Kalvarna gĂ„r med sina mödrar och fĂ„r i sig modersmjölk. De fĂ„r vĂ€xa upp i naturlig takt. Vid slakt hanteras djuren lugnt och med mindre stress, vilket pĂ„verkar köttets kvalitet. Kött frĂ„n ekologiskt uppfödda djur innehĂ„ller mer E-vitamin Ă€n köttet frĂ„n djur uppfödda vid konventionellt jordbruk. Ekologisk uppfödning pĂ„verkar Ă€ven mjölkproduktionen. Enligt vissa studier innehĂ„ller eko-mjölk mer E-vitamin (vilket till stor del beror pĂ„ det foder korna Ă€ter), betakaroten (som omvandlas till vitamin A i kroppen) och fler antioxidanter samt dubbelt sĂ„ mycket omega-3 som ”vanlig” mjölk. HĂ€r följer ett urval av olika koster som anses förbĂ€ttra hĂ€lsan.

Vegetarisk mat

odla ekologiskt. Det har frÄn olika hÄll hÀvdats att det nÀringsmÀssigt inte Àr nÄgon skillnad pÄ grödor som odlats ekologiskt och grödor som odlats konventionellt, möjligen har smakupplevelsen varit bÀttre pÄ ekologiskt odlade produkter. Nu har forskning visat att hos ekologiskt odlade tomater Àr halterna av flavonoider nÀstan dubbelt sÄ höga jÀmfört med konventionellt odlade tomater inom samma geografiska omrÄde. Ekologiskt odlade grönsaker och potatis har visat sig innehÄlla mer C-vitaminer och man har Àven mÀrkt skillnad pÄ mineralinnehÄllet hos framför allt spenat, sallat, kÄl och potatis, i jÀmförelse med de konventionellt odlade. Sedan 1940-talet har mineralinnehÄllet i mÄnga konventionellt odlade grönsaker fallit dramatiskt, vilket till stor del anses bero pÄ urlakade och överanvÀnda jordar. Ekologiskt odlad mat innebÀr alltsÄ att maten har ett högre nÀringsinnehÄll, samtidigt som man vÀrnar om miljön och den biologiska mÄngfalden. 188

MAT SOM MEDICIN

Att Àta vegetarisk kost kan innebÀra olika saker beroende pÄ vilken typ av inriktning man valt. Grunden Àr att man Àter vegetabilier, det vill sÀga mat frÄn vÀxtriket. NÄgra exempel pÄ olika vegetariska koster och kort information om vad de innehÄller: Laktovegetarisk kost: Vegetabilier samt mjölkprodukter Ovo-vegetariskt kost: Vegetabilier och Àggprodukter Lakto-ovo-vegatarisk kost: Vegetabilier samt Àgg- och mjölkprodukter Demivegetarisk kost: Vegetabilier, Àgg- och mjölkprodukter samt fisk och eventuellt kyckling Vegankost: Endast vegetabilier

Normalt fÄr en vegetarian i sig alla nÀringsÀmnen i kosten. Risk för brist kan dock finnas nÀr det gÀller proteinintaget samt vitaminerna B12 och D. Protein och B12 finns i animaliska livsmedel och för en

MAT SOM MEDICIN

189


vegetarian gÀller det att Àta tillrÀckligt med till exempel bönor, linser, nötter, tofu och quorn som Àr proteinrika. B 12 finns i mjölkprodukter, vilket innebÀr att en vegan kan behöva ta tillskott. D-vitamin finns i mjölk och Àgg samt bildas i huden nÀr man vistas i solljus. Tillskott kan behövas, speciellt under vinterhalvÄret.

Medelhavskost Forskare har kommit fram till att mĂ€nniskor som Ă€ter medelhavskost Ă€r bland de friskaste mĂ€nniskorna i vĂ€rlden. Medelhavskost Ă€r den kost man Ă€ter i mĂ„nga av lĂ€nderna kring Medelhavet. Sedan tidigare vet forskare att medelhavskost minskar risken för bland annat hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och demens. Nyare forskning visar att den Ă€ven Ă€r bra för minnet och koncentrationsförmĂ„gan, framför allt hos Ă€ldre. Enligt studien hade de mĂ€n som Ă€tit medelhavskost 70 % lĂ€gre risk att drabbas av kognitiva störningar, jĂ€mfört med kontrollgruppen. Ju striktare diet, desto bĂ€ttre resultat. Andra sjukdomar som kan undvikas med kosten anses vara diabetes, fetma och högt blodtryck. Kosten bestĂ„r bland annat av fet och mager fisk, fĂ„gel, nötter, frukt, bĂ€r och rött vin. Rekommenderat veckointag ser ut pĂ„ följande sĂ€tt: t Fullkornsprodukter till frukost och i maten dagligen t Frukt och bĂ€r dagligen t Rött vin till middagen dagligen (kvinnor Âœ glas och mĂ€n 1 glas) t Nötter och mandlar som snacks till helgen t Kalkon eller kyckling minst tre gĂ„nger i veckan t Fet och mager fisk minst tre gĂ„nger i veckan t BaljvĂ€xter minst tre gĂ„nger i veckan t Grönsaker dagligen t FettsnĂ„la mejeriprodukter dagligen.

Slow food/LÄngsam mat Slow food-rörelsen grundades av italienaren Carlo Petrini 1986, som en motkraft till snabbmatskulturen. Det Àr nu en internationell rörelse med sÀte i den italienska staden Bra. Man jobbar för en helhetssyn pÄ maten, dÀr hÀlsa, skydd av odlingslandskap, ett hÄllbart jordbruk och stöd av regional matproduktion ingÄr. Ledmotivet för 190

MAT SOM MEDICIN

slow food Àr att mat skall vara god, ren och rÀttvis. God stÄr för att mat och dryck ska njutas. Att Àta ska inte bara vara ett sÀtt att snabbt fÄ i sig nÀring. Ren innebÀr att mat och dryck inte ska innehÄlla en massa gifter och att produktionen av mat inte fÄr skada miljön. RÀttvis betyder att bra mat Àr en rÀttighet Àven för dem med sÀmre ekonomi och att de som producerar mat och dryck ska ha drÀgliga arbets- och livsvillkor. I Sverige finns flera slow foodföreningar.

Raw food/Levande föda Raw food eller levande föda som det kallades tidigare, Àr mat som inte tillagas i temperaturer över 42 grader. Det innebÀr att alla nÀringsÀmnen och viktiga enzymer som hjÀlper till att förbrÀnna maten bevaras. Intresset för raw food ökar i takt med ett ökat intresse för hÀlsa och miljö vÀrlden över. RÄvarorna i raw food bör vara ekologiska och helst nÀrproducerade för bÀsta nÀringsinnehÄll och minsta miljöpÄverkan. De effekter som brukar mÀrkas om man Àter en raw food-diet Àr förbÀttrad matsmÀltning, mer energi och förbÀttrad psykisk balans. Man behöver inte enbart hÄlla sig till raw food för att uppnÄ dessa effekter, man mÀrker skillnad Àven om en del byts ut mot kött eller fisk. Ett bra riktmÀrke Àr att 75 % av dieten ska bestÄ av raw food. MAT SOM MEDICIN

191


vegetarian gÀller det att Àta tillrÀckligt med till exempel bönor, linser, nötter, tofu och quorn som Àr proteinrika. B 12 finns i mjölkprodukter, vilket innebÀr att en vegan kan behöva ta tillskott. D-vitamin finns i mjölk och Àgg samt bildas i huden nÀr man vistas i solljus. Tillskott kan behövas, speciellt under vinterhalvÄret.

Medelhavskost Forskare har kommit fram till att mĂ€nniskor som Ă€ter medelhavskost Ă€r bland de friskaste mĂ€nniskorna i vĂ€rlden. Medelhavskost Ă€r den kost man Ă€ter i mĂ„nga av lĂ€nderna kring Medelhavet. Sedan tidigare vet forskare att medelhavskost minskar risken för bland annat hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och demens. Nyare forskning visar att den Ă€ven Ă€r bra för minnet och koncentrationsförmĂ„gan, framför allt hos Ă€ldre. Enligt studien hade de mĂ€n som Ă€tit medelhavskost 70 % lĂ€gre risk att drabbas av kognitiva störningar, jĂ€mfört med kontrollgruppen. Ju striktare diet, desto bĂ€ttre resultat. Andra sjukdomar som kan undvikas med kosten anses vara diabetes, fetma och högt blodtryck. Kosten bestĂ„r bland annat av fet och mager fisk, fĂ„gel, nötter, frukt, bĂ€r och rött vin. Rekommenderat veckointag ser ut pĂ„ följande sĂ€tt: t Fullkornsprodukter till frukost och i maten dagligen t Frukt och bĂ€r dagligen t Rött vin till middagen dagligen (kvinnor Âœ glas och mĂ€n 1 glas) t Nötter och mandlar som snacks till helgen t Kalkon eller kyckling minst tre gĂ„nger i veckan t Fet och mager fisk minst tre gĂ„nger i veckan t BaljvĂ€xter minst tre gĂ„nger i veckan t Grönsaker dagligen t FettsnĂ„la mejeriprodukter dagligen.

Slow food/LÄngsam mat Slow food-rörelsen grundades av italienaren Carlo Petrini 1986, som en motkraft till snabbmatskulturen. Det Àr nu en internationell rörelse med sÀte i den italienska staden Bra. Man jobbar för en helhetssyn pÄ maten, dÀr hÀlsa, skydd av odlingslandskap, ett hÄllbart jordbruk och stöd av regional matproduktion ingÄr. Ledmotivet för 190

MAT SOM MEDICIN

slow food Àr att mat skall vara god, ren och rÀttvis. God stÄr för att mat och dryck ska njutas. Att Àta ska inte bara vara ett sÀtt att snabbt fÄ i sig nÀring. Ren innebÀr att mat och dryck inte ska innehÄlla en massa gifter och att produktionen av mat inte fÄr skada miljön. RÀttvis betyder att bra mat Àr en rÀttighet Àven för dem med sÀmre ekonomi och att de som producerar mat och dryck ska ha drÀgliga arbets- och livsvillkor. I Sverige finns flera slow foodföreningar.

Raw food/Levande föda Raw food eller levande föda som det kallades tidigare, Àr mat som inte tillagas i temperaturer över 42 grader. Det innebÀr att alla nÀringsÀmnen och viktiga enzymer som hjÀlper till att förbrÀnna maten bevaras. Intresset för raw food ökar i takt med ett ökat intresse för hÀlsa och miljö vÀrlden över. RÄvarorna i raw food bör vara ekologiska och helst nÀrproducerade för bÀsta nÀringsinnehÄll och minsta miljöpÄverkan. De effekter som brukar mÀrkas om man Àter en raw food-diet Àr förbÀttrad matsmÀltning, mer energi och förbÀttrad psykisk balans. Man behöver inte enbart hÄlla sig till raw food för att uppnÄ dessa effekter, man mÀrker skillnad Àven om en del byts ut mot kött eller fisk. Ett bra riktmÀrke Àr att 75 % av dieten ska bestÄ av raw food. MAT SOM MEDICIN

191


Metoden Àr i grunden vegetarisk och har praktiserats under mÄnga Är vÀrlden över, vilket har lett till att olika inriktningar har uppstÄtt. En del innehÄller mjölkprodukter och kött medan andra hÄller sig till vegankost. Vegankosten innehÄller bland annat grönsaker, frukt, nötter, frön, groddar, alger, kallpressade vegetabiliska oljor, kryddor och honung. Att göra goda och nÀringsrika smoothies Àr ett av mÄnga sÀtt att tillreda raw food.

Powermat enligt IFD-systemet Powermat eller IFD-mat innebĂ€r mat som har en inflammationsdĂ€mpande effekt. IFD-systemet föresprĂ„kar mat som Ă€r rik pĂ„ vitaminer, fytonutrienter (inflammationsdĂ€mpande Ă€mnen) och enkelomĂ€ttat fett men inte sĂ„ mycket socker och fleromĂ€ttade fetter. Raffinerad, processad mat, transfetter och tomma kalorier (fett och kolhydrater som har inget eller begrĂ€nsat nĂ€ringsinnehĂ„ll, t ex lĂ€sk och godis) bör uteslutas. IFD-matens grundregler ser ut pĂ„ följande sĂ€tt (ur Sannas Matbok för den sjĂ€lvlĂ€kande mĂ€nniskan. Bonnier Fakta, 2010.) 1. Ät massor av grönsaker i olika fĂ€rger. Lök av alla slag, chilipeppar och gröna grönsaker, sötpotatis, morötter och linser. Undvik pommes frites, majs, potatis. 2. Fisk helst tre gĂ„nger i veckan. Ät sill, makrill, vildlax, tonfisk, regnbĂ„gsforell, sardiner och ostron. 3. Olivolja och rapsolja ska anvĂ€ndas rikligt varje dag. Variera med hampafröolja, hasselnötsolja, avokadoolja och mandelolja. Undvik margarin, solrosolja, vindruvskĂ€rnolja, bomullsolja, palmkĂ€rnolja och vetegroddsolja pĂ„ grund av för mycket omega-6. 4. Kryddor Ă€r suverĂ€nt i maten och anvĂ€nd vitlök, lök, cayennepeppar, ingefĂ€ra, gurkmeja, chilipeppar, curry. Alla örtvĂ€xter Ă€r ocksĂ„ utmĂ€rkta. 5. Bönor och legymer (baljvĂ€xter) Ă€r bara lĂ€tt inflammationshĂ€mmande sĂ„ krydda gĂ€rna med nĂ„gon av ovanstĂ„ende kryddor. 6. Kött och fĂ„gel ska helst vara frĂ„n frigĂ„ende vuxna djur. GrĂ€sfodrade ger mer omega-3 medan spannmĂ„l ger mer omega-6. Nötkött, gĂ„s och anka gĂ„r bra. Ät mindre av kalv, lamm och inĂ€lvsmat

192

MAT SOM MEDICIN

7. Frukt Ă€r lĂ€tt till milt inflammatoriskt pĂ„ grund av sötman men vĂ€ldigt nyttigt, sĂ„ Ă€t varje dag. Blodgrape, citron, hallon och jordgubbar Ă€r bra. 8. Nötter kan Ă€tas varje dag, speciellt hasselnötter, pecannötter, macadamianötter och cashew nötter. Ät inte alltför mycket pĂ„ grund av omega-6-innehĂ„ll. 9. Bröd och musli kan Ă€tas i mĂ„ttlig mĂ€ngd om det Ă€r fullkornsprodukter. Undvik muffins, bagel, vit lĂ„ngfranska, cornflakes och rice crispies. 10. Gryner och pasta gĂ„r bra om det Ă€r fullkorn. Även rĂ„ris, korn och couscous, Undvik vitt ris och vit pasta. 11. Mejeriprodukter som keso, kesella, yoghurt, fĂ€rskost, fetaost och mozarella gĂ„r bra. Undvik sötad fruktyoghurt, glass och alltför mycket hĂ„rd, lagrad ost. 12. Drycker som morots- och tomatjuice, svart eller grönt te, örtte och kĂ€llvatten Ă€r bra. Undvik saft, coca-cola och andra lĂ€skedrycker.

Functional Food/Funktionella livsmedel Uttrycket Functional Food kommer frÄn Japan, som sedan 1984 forskat om och utvecklat denna typ av kost som kan sÀgas vara ett mellanting mellan mat och lÀkemedel, eftersom den har inbyggda hÀlsoeffekter. I Sverige kallas det för funktionella livsmedel och det innebÀr livsmedel som förutom grundlÀggande nÀringsÀmnen, Àven innehÄller aktiva Àmnen som kan förebygga sjukdom och befrÀmja hÀlsa. Exempel pÄ sÄdana Àmnen Àr fettsyror, fibrer, mineraler, vitaminer, levande mikroorganismer (laktobaciller) och örtextrakt. Det kan ibland vara svÄrt att avgöra var grÀnsen gÄr mellan lÀkemedel, mat och kosttillskott. Produkter som anses vara funktionella livsmedel Àr bland annat olika mjölkprodukter som innehÄller pro-

MAT SOM MEDICIN

193


Metoden Àr i grunden vegetarisk och har praktiserats under mÄnga Är vÀrlden över, vilket har lett till att olika inriktningar har uppstÄtt. En del innehÄller mjölkprodukter och kött medan andra hÄller sig till vegankost. Vegankosten innehÄller bland annat grönsaker, frukt, nötter, frön, groddar, alger, kallpressade vegetabiliska oljor, kryddor och honung. Att göra goda och nÀringsrika smoothies Àr ett av mÄnga sÀtt att tillreda raw food.

Powermat enligt IFD-systemet Powermat eller IFD-mat innebĂ€r mat som har en inflammationsdĂ€mpande effekt. IFD-systemet föresprĂ„kar mat som Ă€r rik pĂ„ vitaminer, fytonutrienter (inflammationsdĂ€mpande Ă€mnen) och enkelomĂ€ttat fett men inte sĂ„ mycket socker och fleromĂ€ttade fetter. Raffinerad, processad mat, transfetter och tomma kalorier (fett och kolhydrater som har inget eller begrĂ€nsat nĂ€ringsinnehĂ„ll, t ex lĂ€sk och godis) bör uteslutas. IFD-matens grundregler ser ut pĂ„ följande sĂ€tt (ur Sannas Matbok för den sjĂ€lvlĂ€kande mĂ€nniskan. Bonnier Fakta, 2010.) 1. Ät massor av grönsaker i olika fĂ€rger. Lök av alla slag, chilipeppar och gröna grönsaker, sötpotatis, morötter och linser. Undvik pommes frites, majs, potatis. 2. Fisk helst tre gĂ„nger i veckan. Ät sill, makrill, vildlax, tonfisk, regnbĂ„gsforell, sardiner och ostron. 3. Olivolja och rapsolja ska anvĂ€ndas rikligt varje dag. Variera med hampafröolja, hasselnötsolja, avokadoolja och mandelolja. Undvik margarin, solrosolja, vindruvskĂ€rnolja, bomullsolja, palmkĂ€rnolja och vetegroddsolja pĂ„ grund av för mycket omega-6. 4. Kryddor Ă€r suverĂ€nt i maten och anvĂ€nd vitlök, lök, cayennepeppar, ingefĂ€ra, gurkmeja, chilipeppar, curry. Alla örtvĂ€xter Ă€r ocksĂ„ utmĂ€rkta. 5. Bönor och legymer (baljvĂ€xter) Ă€r bara lĂ€tt inflammationshĂ€mmande sĂ„ krydda gĂ€rna med nĂ„gon av ovanstĂ„ende kryddor. 6. Kött och fĂ„gel ska helst vara frĂ„n frigĂ„ende vuxna djur. GrĂ€sfodrade ger mer omega-3 medan spannmĂ„l ger mer omega-6. Nötkött, gĂ„s och anka gĂ„r bra. Ät mindre av kalv, lamm och inĂ€lvsmat

192

MAT SOM MEDICIN

7. Frukt Ă€r lĂ€tt till milt inflammatoriskt pĂ„ grund av sötman men vĂ€ldigt nyttigt, sĂ„ Ă€t varje dag. Blodgrape, citron, hallon och jordgubbar Ă€r bra. 8. Nötter kan Ă€tas varje dag, speciellt hasselnötter, pecannötter, macadamianötter och cashew nötter. Ät inte alltför mycket pĂ„ grund av omega-6-innehĂ„ll. 9. Bröd och musli kan Ă€tas i mĂ„ttlig mĂ€ngd om det Ă€r fullkornsprodukter. Undvik muffins, bagel, vit lĂ„ngfranska, cornflakes och rice crispies. 10. Gryner och pasta gĂ„r bra om det Ă€r fullkorn. Även rĂ„ris, korn och couscous, Undvik vitt ris och vit pasta. 11. Mejeriprodukter som keso, kesella, yoghurt, fĂ€rskost, fetaost och mozarella gĂ„r bra. Undvik sötad fruktyoghurt, glass och alltför mycket hĂ„rd, lagrad ost. 12. Drycker som morots- och tomatjuice, svart eller grönt te, örtte och kĂ€llvatten Ă€r bra. Undvik saft, coca-cola och andra lĂ€skedrycker.

Functional Food/Funktionella livsmedel Uttrycket Functional Food kommer frÄn Japan, som sedan 1984 forskat om och utvecklat denna typ av kost som kan sÀgas vara ett mellanting mellan mat och lÀkemedel, eftersom den har inbyggda hÀlsoeffekter. I Sverige kallas det för funktionella livsmedel och det innebÀr livsmedel som förutom grundlÀggande nÀringsÀmnen, Àven innehÄller aktiva Àmnen som kan förebygga sjukdom och befrÀmja hÀlsa. Exempel pÄ sÄdana Àmnen Àr fettsyror, fibrer, mineraler, vitaminer, levande mikroorganismer (laktobaciller) och örtextrakt. Det kan ibland vara svÄrt att avgöra var grÀnsen gÄr mellan lÀkemedel, mat och kosttillskott. Produkter som anses vara funktionella livsmedel Àr bland annat olika mjölkprodukter som innehÄller pro-

MAT SOM MEDICIN

193


biotika, vilket bidrar till förbĂ€ttrad balans i mag- och tarmkanalen. Det finns Ă€ven i fruktdrycker, glass och fĂ€rskost. I knĂ€ckebröd hittar vi kalcium och i juice fibrer. Den nyttiga fettsyran omega-3 som bland annat finns i feta fiskar, Ă„terfinns nu Ă€ven i bröd och margarin, som en ersĂ€ttning för andra onyttigare fetter. Utvecklingen pĂ„gĂ„r och alltfler livsmedel anses vara funktionella, till exempel vitlök, tranbĂ€r, tomater och broccoli. Även drycker som grönt te och rött vin kopplas ihop med funktionella livsmedel, bland annat pĂ„ grund av deras höga antioxidantinnehĂ„ll. Andra benĂ€mningar pĂ„ kost och produkter som hör till omrĂ„det funktionella livsmedel Ă€r designer foods (innehĂ„ller ofta tillsatser som ska vara nyttiga), medical foods (kan rekommenderas av lĂ€kare som en del av behandlingen), ”sĂ€rnĂ€r” (livsmedel för sĂ€rskilda nĂ€ringsĂ€ndamĂ„l, bland annat vid sondmatning), nutraceutical (ett samlingsnamn för funktionella livsmedel och kosttillskott).

HÀlsokost och kosttillskott Tidigare var hÀlsokost sÄdan mat man fick pÄ hÀlsohemmen men numera inbegriper hÀlsokost de preparat man köper i hÀlsokostbutikerna. MÄnga av vÄra hÀlsokost- och kosttillskott-preparat rÀknades tidigare som naturmedel men enligt de nya reglerna kallas de nu för livsmedel och hamnar under livsmedelslagen. Det gör att sÄvÀl hÀlsokostpreparat som kosttillskott Àven sÀljs i livsmedelsaffÀrer idag. Vissa av preparaten sÀljs Àven pÄ apotek, till exempel olika vitaminer och mineraler. Ett hÀlsokost- eller kosttillskottpreparat fÄr inte uppges ha medicinska effekter, dÄ ses det som ett lÀkemedel och hamnar i kategorin traditionella eller vÀletablerade vÀxtbaserade lÀkemedel eller naturlÀkemedel.

Detox Detox betyder ungefĂ€r att avgifta och Ă€r ett sĂ€tt att stĂ€da och rensa kroppen frĂ„n slaggprodukter och gifter. Det kan man behöva göra nĂ€r kroppens eget reningsverk inte fungerar som det Ă€r tĂ€nkt eller nĂ€r man vill hjĂ€lpa kroppen lite extra. Dagligen fĂ„r vi i oss Ă€mnen som kroppen inte behöver och det tar levern, njurarna, lungorna och tarmen hand om och ser till att vi blir av med. Även huden fungerar 194

MAT SOM MEDICIN

som ett reningsorgan nÀr vi svettas. Om levern Àr överbelastad och inte kan ta hand om avfallet, transporteras det till fettlagren, dÀr det gör mindre skada. Hur vet man om man behöver göra en detox? Har du nÄgra av dessa symtom, sÄ kanske en detox kan hjÀlpa dig att mÄ bÀttre: t Torr hud och problem med klÄda t Frekvent huvudvÀrk t DÄlig andedrÀkt t OjÀmnt humör t Deppighet och hÄglöshet t KÀnslor av stress t Hudutslag och allergi t Led- och muskelvÀrk t IllamÄende t MatsmÀltningsproblem t Tarmproblem, som till exempel förstoppning t Trötthet t Sömnproblem t Viktproblem. Det finns detox-kurer alltifrÄn de som varar i bara nÄgra dagar till de som pÄgÄr i flera veckor. VÀlj den som passar dig bÀst. De första dagarna kan man kÀnna sig lite hÀngig eftersom kroppen jobbar med att bryta ner och rensa ut gifter och slaggprodukter. Man kan kÀnna sig trött och fÄ ont i kroppen. En detox fungerar inte som en fasta, dÀr man bara dricker, utan under en detox Àter man ocksÄ men bara sÄdana produkter (helst ekologiska) som Àr nyttiga för kroppen och hjÀlper till med utrensningen. Det Àr viktigt att kroppen fÄr vila i samband med en detox. Undvik hÄrda trÀningspass eller andra anstrÀngande aktiviteter.

MAT SOM MEDICIN

195


biotika, vilket bidrar till förbĂ€ttrad balans i mag- och tarmkanalen. Det finns Ă€ven i fruktdrycker, glass och fĂ€rskost. I knĂ€ckebröd hittar vi kalcium och i juice fibrer. Den nyttiga fettsyran omega-3 som bland annat finns i feta fiskar, Ă„terfinns nu Ă€ven i bröd och margarin, som en ersĂ€ttning för andra onyttigare fetter. Utvecklingen pĂ„gĂ„r och alltfler livsmedel anses vara funktionella, till exempel vitlök, tranbĂ€r, tomater och broccoli. Även drycker som grönt te och rött vin kopplas ihop med funktionella livsmedel, bland annat pĂ„ grund av deras höga antioxidantinnehĂ„ll. Andra benĂ€mningar pĂ„ kost och produkter som hör till omrĂ„det funktionella livsmedel Ă€r designer foods (innehĂ„ller ofta tillsatser som ska vara nyttiga), medical foods (kan rekommenderas av lĂ€kare som en del av behandlingen), ”sĂ€rnĂ€r” (livsmedel för sĂ€rskilda nĂ€ringsĂ€ndamĂ„l, bland annat vid sondmatning), nutraceutical (ett samlingsnamn för funktionella livsmedel och kosttillskott).

HÀlsokost och kosttillskott Tidigare var hÀlsokost sÄdan mat man fick pÄ hÀlsohemmen men numera inbegriper hÀlsokost de preparat man köper i hÀlsokostbutikerna. MÄnga av vÄra hÀlsokost- och kosttillskott-preparat rÀknades tidigare som naturmedel men enligt de nya reglerna kallas de nu för livsmedel och hamnar under livsmedelslagen. Det gör att sÄvÀl hÀlsokostpreparat som kosttillskott Àven sÀljs i livsmedelsaffÀrer idag. Vissa av preparaten sÀljs Àven pÄ apotek, till exempel olika vitaminer och mineraler. Ett hÀlsokost- eller kosttillskottpreparat fÄr inte uppges ha medicinska effekter, dÄ ses det som ett lÀkemedel och hamnar i kategorin traditionella eller vÀletablerade vÀxtbaserade lÀkemedel eller naturlÀkemedel.

Detox Detox betyder ungefĂ€r att avgifta och Ă€r ett sĂ€tt att stĂ€da och rensa kroppen frĂ„n slaggprodukter och gifter. Det kan man behöva göra nĂ€r kroppens eget reningsverk inte fungerar som det Ă€r tĂ€nkt eller nĂ€r man vill hjĂ€lpa kroppen lite extra. Dagligen fĂ„r vi i oss Ă€mnen som kroppen inte behöver och det tar levern, njurarna, lungorna och tarmen hand om och ser till att vi blir av med. Även huden fungerar 194

MAT SOM MEDICIN

som ett reningsorgan nÀr vi svettas. Om levern Àr överbelastad och inte kan ta hand om avfallet, transporteras det till fettlagren, dÀr det gör mindre skada. Hur vet man om man behöver göra en detox? Har du nÄgra av dessa symtom, sÄ kanske en detox kan hjÀlpa dig att mÄ bÀttre: t Torr hud och problem med klÄda t Frekvent huvudvÀrk t DÄlig andedrÀkt t OjÀmnt humör t Deppighet och hÄglöshet t KÀnslor av stress t Hudutslag och allergi t Led- och muskelvÀrk t IllamÄende t MatsmÀltningsproblem t Tarmproblem, som till exempel förstoppning t Trötthet t Sömnproblem t Viktproblem. Det finns detox-kurer alltifrÄn de som varar i bara nÄgra dagar till de som pÄgÄr i flera veckor. VÀlj den som passar dig bÀst. De första dagarna kan man kÀnna sig lite hÀngig eftersom kroppen jobbar med att bryta ner och rensa ut gifter och slaggprodukter. Man kan kÀnna sig trött och fÄ ont i kroppen. En detox fungerar inte som en fasta, dÀr man bara dricker, utan under en detox Àter man ocksÄ men bara sÄdana produkter (helst ekologiska) som Àr nyttiga för kroppen och hjÀlper till med utrensningen. Det Àr viktigt att kroppen fÄr vila i samband med en detox. Undvik hÄrda trÀningspass eller andra anstrÀngande aktiviteter.

MAT SOM MEDICIN

195


Effekter som kan uppnĂ„s vid detox Ă€r: t Viktminskning t Ökad energi t BĂ€ttre matsmĂ€ltning t BĂ€ttre sömn t StĂ€rkt immunförsvar t Vackrare hud t Glansigt hĂ„r. Detox kan dessutom leda till nya förbĂ€ttrade vanor, en bĂ€ttre balans och ökat vĂ€lbefinnande i livet, vilket i sin tur kan leda till ett friskare och lĂ€ngre liv.

STUDIEUPPGIFTER 1. Beskriv översiktligt dina matvanor. TĂ€nker du medvetet pĂ„ vad du Ă€ter? 2. Gör en matsedel med det du Ă€ter under tre dagar och det du borde Ă€ta enligt till exempel tallriksmodellen. Är det nĂ„got du borde Ă€ndra nĂ€r det gĂ€ller dina matvanor? Redogör översiktligt eller utförligt och nyanserat. 3. Vilken av de olika dieter som beskrivs i kapitlet tilltalar dig mest? Förklara översiktligt varför. 4. LCHF-kosten Ă€r omdiskuterad. Ta reda pĂ„ vad denna kosthĂ„llning innebĂ€r och vilka argumenten för och emot LCHF Ă€r. Beskriv översiktligt eller utförligt och nyanserat vilka för- och nackdelar du ser. 5. Beskriv översiktligt eller utförligt och nyanserat vad anvĂ€ndningen av GMO och nano-teknik kan ha för betydelse för mĂ€nniskors hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. 6. Ta fram och jĂ€mför Livsmedelsverkets gamla och nya nĂ€ringsrekommendationer. Beskriv översiktligt vilka förĂ€ndringar du ser. 7. Planera och genomför en detox-kur efter samrĂ„d med handledare. Vilka effekter kan uppnĂ„s? Dokumentera enkelt eller utförligt och nyanserat och beskriv arbetet och resultatet.

196

MAT SOM MEDICIN


Effekter som kan uppnĂ„s vid detox Ă€r: t Viktminskning t Ökad energi t BĂ€ttre matsmĂ€ltning t BĂ€ttre sömn t StĂ€rkt immunförsvar t Vackrare hud t Glansigt hĂ„r. Detox kan dessutom leda till nya förbĂ€ttrade vanor, en bĂ€ttre balans och ökat vĂ€lbefinnande i livet, vilket i sin tur kan leda till ett friskare och lĂ€ngre liv.

STUDIEUPPGIFTER 1. Beskriv översiktligt dina matvanor. TĂ€nker du medvetet pĂ„ vad du Ă€ter? 2. Gör en matsedel med det du Ă€ter under tre dagar och det du borde Ă€ta enligt till exempel tallriksmodellen. Är det nĂ„got du borde Ă€ndra nĂ€r det gĂ€ller dina matvanor? Redogör översiktligt eller utförligt och nyanserat. 3. Vilken av de olika dieter som beskrivs i kapitlet tilltalar dig mest? Förklara översiktligt varför. 4. LCHF-kosten Ă€r omdiskuterad. Ta reda pĂ„ vad denna kosthĂ„llning innebĂ€r och vilka argumenten för och emot LCHF Ă€r. Beskriv översiktligt eller utförligt och nyanserat vilka för- och nackdelar du ser. 5. Beskriv översiktligt eller utförligt och nyanserat vad anvĂ€ndningen av GMO och nano-teknik kan ha för betydelse för mĂ€nniskors hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. 6. Ta fram och jĂ€mför Livsmedelsverkets gamla och nya nĂ€ringsrekommendationer. Beskriv översiktligt vilka förĂ€ndringar du ser. 7. Planera och genomför en detox-kur efter samrĂ„d med handledare. Vilka effekter kan uppnĂ„s? Dokumentera enkelt eller utförligt och nyanserat och beskriv arbetet och resultatet.

196

MAT SOM MEDICIN


KomplementÀrmedicin Àr en fördjupning inom Àmnet HÀlsa i VÄrd- och omsorgsprogrammet. I boken ges en bred introduktion till komplementÀra behandlingsmetoder frÄn hela vÀrlden. Eleven fÄr inblick i mÄngtusenÄriga medicinska system som Traditionell kinesisk medicin (TCM) och Ayurveda liksom mer moderna behandlingsmetoder. I vissa avsnitt finns olika huskurer, recept, hemmaspabehandlingar och praktiska övningar som alla frÀmjar kroppens sjÀlvlÀkande förmÄga. Eleven ska sjÀlv kunna prova pÄ och fÄ erfarenhet av de olika metoderna och hur de kan hjÀlpa den enskilde till större kontroll över sin hÀlsa, sitt tillfrisknande och sitt vÀlbefinnande. I boken belyses ocksÄ pÄ vilket sÀtt den komplementÀra medicinen och skolmedicinen kan nÀrma sig varandra och arbeta sida vid sida i den integrativa medicinen. Ett kapitel beskriver forskning inom och framtidsutsikter för komplementÀrmedicin och integrativ medicin. Författare: Eva Björklund, vÄrd- och omsorgslÀrare samt friskvÄrdsterapeut.

www.sanomautbildning.se

(523-1519-4)


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.