9789127818323 by Smakprov Media AB

m a rc us s a m u e l sson

LÄS OCKSÅ:

Boken ger handfasta råd kring centrala områden som en klassrumsledare behöver etablera och upprätthålla. Lärandets ordning och reda – ledarskap i klassrummet bidrar med begrepp, perspektiv och teorier som såväl blivande som verksamma lärare har användning av som ledare i klassrummet.

Lärandets ordning och reda

En ledare i klassrummet arbetar förebyggande, långsiktigt, medvetet och uthålligt. Att många lärare lyckas leda sin undervisning så att deras elever lär sig och utvecklas kunskapsmässigt, moraliskt och socialt är ingen tillfällighet. Tvärtom är det resultatet av dessa lärares omsorgsfulla planering, organisering och genomförande. Det vet vi från forskning om ledarskap i klassrummet som presenteras i den här boken. Denna forskning har lärt oss hur skickliga lärare utövar sitt klassrumsledarskap.

M a rcus S a m u e l sson

LÄRANDETS ORDNING OCH REDA Ledarskap i klassrummet Marcus Samuelsson arbetar som biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hans forskning är i huvudsak inriktad mot ledarskap i klassrummet, slöjd och simuleringar i lärarutbildningar.

ISBN 978-91-27-81832-3

omslag: niklas lindblad, mystical garden design författarporträtt: Lennart Lundwall

9 789127 818323

NOK_SAMUELSSON_LARANDETS_ORDNING_OCH_REDA_omslag_135_210.indd Alla sidor

2017-08-21 15:36

978-91-27-81832-3_lĂ¤randets ordning och reda.indd 1

2017-08-21 10:31

Innehåll Förord 5 På väg till klassrummet 11

Del 1 Kapitel 1: Effektiv från första stund 17 Kapitel 2: Från distans till närhet i undervisningen 33 Kapitel 3: Ordning och reda som markörer 49 Del 2 Kapitel 4: Etablera respektfulla relationer till varje individ 65 Kapitel 5: Etablera ett gott lärandeklimat 81 Kapitel 6: Etablera hållbara procedurer, regler och rutiner 97 Kapitel 7: Etablera förväntningar och motivera eleverna 125 Kapitel 8: Etablera rimliga disciplinära interventioner 151 På väg till ett annat klassrum 197 Referenser 199 Register 216

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 3

2017-08-21 10:31

978-91-27-81832-3_lĂ¤randets ordning och reda.indd 4

2017-08-21 10:31

FÖRORD av Martin Karlberg Ledarskap i skolan och klassrummet har under decennier betraktats med viss ambivalens. Mer än ett fåtal har gjort misstaget att betrakta lärarens ledarskap i klassrummet som ett uttryck för makt och förtryck. En del lärare har därför tvekat inför sitt ledarskapsansvar, vilket har lett till ökad risk för försämrad arbetsro och minskad trygghet. Problemet, om det nu är ett problem, är att ett klassrum alltid har (minst) en ledare. Om läraren inte tar ledarrollen kommer någon annan att göra det. För att undervisningen samt elevernas lärande och utveckling ska fungera behöver läraren axla ansvaret att leda verksamheten i skolan och klassrummet. Man skulle kunna påstå att ett gott ledarskap motverkar ”den starkes rätt”. En lärare som leder arbetet i klassrummet fråntar stökiga och störande elever rätten att diktera villkoren i klassrummet. En lärare som utövar ett effektivt ledarskap ser till att även blyga, försiktiga och svagpresterande elever får möjlighet att höras i klassrummet och att utveckla sitt lärande. En lärare som använder ett ändamålsenligt ledarskap i klassrummet ser till att även stökiga och störande elever får chansen att lyckas i skolan. Det finns fog för påståendet att ett gott ledarskap har potentialen att utjämna oönskade skillnader mellan individer i klassrummet. Omotiverade elever, blyga elever, ambitiösa elever och högpresterande elever: alla vinner de på ett effektivt och föredömligt ledarskap i klassrummet. Det finns sålunda mycket goda skäl för lärarstudenter och verksamma lärare att tillägna sig, och utveckla, ett gott ledarskap i klassrummet. Med denna bok ger 5

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 5

2017-08-21 10:31

Marcus Samuelsson läsaren möjlighet att reflektera över sitt eget ledarskap och att utveckla det. Boken kan med fördel läsas av ett arbetslag med ambitionen att utveckla ledarskapet tillsammans. Jag undervisar lärarstudenter i ledarskap vid Uppsala universitet. Varje termin möter jag några hundra studenter och utbildar dem i hur de kan leda arbetet i klassrummet. Studenterna deltar i ledarskapskursen med stort intresse och de är synnerligen motiverade att ta del av erfarenheter och forskning rörande ledarskap i klassrummet. Anledningen till detta är sannolikt att ledarskap är en förutsättning både för elevernas lärande och utveckling och en förutsättning för lärarens undervisning. Läraren förväntas undervisa eleverna och det går inte att göra detta utan att ha arbetsro och kontroll över vad som händer i klassrummet. Men, ledarskap i klassrummet handlar inte bara om undervisning, lärande och utveckling. Ledarskap handlar också om omgivningens förväntningar på vad en lärare ska göra i klassrummet. En lärare som inte klarar av att leda arbetet i klassrummet uppfattas ofta som en misslyckad lärare. Dessutom är det stressande för lärare att inte klara av att hantera ledarskapet i klassrummet. Lärare som brister i ledarskapet mår ofta dåligt. Ledarskap i klassrummet består av ett stort antal färdigheter och förmågor. Dessa går att lära sig och att utveckla. Oftast är mer erfarna lärare bättre på ledarskap i klassrummet än mindre erfarna lärare, något som styrker tesen om att ledarskap är något man lär sig och att man inte nödvändigtvis föds till ledare, eller att det bara handlar om en särskild talang. Trots att många lärare utvecklar sitt ledarskap under några decennier i läraryrket så upplever även mer erfarna 6

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 6

2017-08-21 10:31

lärare att de ställs inför utmaningar. Jag har träffat lärare som har sagt att de tycker att de börjar bli duktiga på ledarskap i klassrummet, nu när de har arbetat i 18 eller 19 år, men att de ändå hamnar i situationer där de känner att de har otillräckliga erfarenheter eller färdigheter. En slutsats av detta är att alla lärare, oavsett erfarenhet eller utbildning, har något att vinna på att utveckla sitt ledarskap. Baserat på forskningen på området kan jag dessutom påstå att det är klokt om denna utveckling sker tillsammans med andra lärare, i det som kal�las kollegialt lärande. Lärare som tillsammans utvecklar sitt ledarskap och sin undervisning skapar goda förutsättningar för elevernas lärande och prestationer. Ledarskapet i klassrummet är viktigt, inte bara för att elever ska känna sig trygga och trivas i skolan. Ledarskapet är också centralt i elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling. Genom ett effektivt och relationsinriktat ledarskap skapar läraren förutsättningar för att eleverna ska utvecklas till välutbildade och demokratiska medborgare. Lärarens uppdrag kan sammanfattas i ”kunskap och fostran”. Lärarna ska skapa förutsättningar för lärande, se till att eleverna utvecklar sina kunskaper och mer avancerade färdigheter som kritiskt tänkande, kreativitet och problemlösning. Eleverna ska också lära sig att arbeta självständigt, att arbeta i grupp och att utvecklas socialt. En förutsättning för denna kunskapsmässiga och sociala utveckling är att eleverna är motiverade, har goda förebilder, känner sig trygga, har arbetsro samt erbjuds struktur och förutsägbarhet. Det är lärarna som skapar dessa förutsättningar genom att ha goda ämneskunskaper, goda kunskaper om hur elever lär sig, hur de utvecklas samt hur de fungerar som individer 7

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 7

2017-08-21 10:31

och i grupp. Forskning från det senaste decenniet visar att arbetsro, goda relationer och utveckling av undervisningen skapar förutsättningar för goda skolprestationer. En central del i detta arbete är lärarens ledarskap i klassrummet. I denna bok tas ledarskapet i klassrummet på mycket stort allvar. Läsaren får inga snabba lösningar på komplicerade problem och utmaningar. Tvärtom ägnas stor omsorg åt att visa att ett effektivt ledarskap präglas av att det är förebyggande, långsiktigt, målmedvetet och uthålligt. Sedan något decennium har skolan i ökande grad fokuserat på elevernas skolprestationer. Detta ökade fokus på elevernas skolprestationer syns exempelvis i det starka intresset för svenska elevers prestationer i internationell jämförelse. Mer än ett fåtal har kritiserat intresset för skolprestationer och hävdat att skolan också ska värna andra värden. Saken är emellertid den att det inte finns en motsättning mellan elevernas välmående, deras demokratiska fostran, medbestämmande och goda skolprestationer. Skolan kan och ska åstadkomma allt detta. Lärare som bedriver ett effektivt ledarskap skapar ett tryggt och hälsofrämjande klimat i skolan och samtidigt goda förutsättningar för demokratisk fostran och goda skolprestationer. Trygga och motiverade elever ges möjlighet att vara delaktiga i att forma sin egen undervisning och de får också fostran i hur de kan agera demokratiskt och solidariskt. Utmaningen för lärare är sålunda att inte lockas till att se världen i svart eller vitt. Lärares ledarskap handlar inte om skolprestationer eller hälsa och det handlar inte om undervisning eller demokratisk fostran. Det handlar om alla dessa fenomen, samtidigt. Läsaren av denna bok har säkert redan för länge sedan insett att detta är en utmaning 8

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 8

2017-08-21 10:31

för lärarna och samtidigt tjusningen med läraryrket. Marcus Samuelsson lyckas på ett förträffligt sätt fånga dynamiken i läraryrket och dess utmaningar avseende ledarskapet. Marcus Samuelsson behandlar centrala delar av lärares ledarskap, såsom rutiner, regler, relationer, förväntningar och lärares befogenheter. Han belyser hur läraren kan styra eleverna i klassrummet genom att agera förutsägbart och strukturerat, men också hur läraren kan fungera som en god förebild för eleverna genom att agera rimligt och respektfullt. Marcus Samuelsson behandlar det intressanta mötet mellan det traditionella ledarskapet i klassrummet och den moderna forskningen rörande effektiv undervisning och effektivt ledarskap. Han behandlar pedagogiska förgrundsfigurer som Brophy, Emmer, Evertson, Kounin och Weinstein, men även moderna forskare, exempelvis Darling-Hammond, Hattie och Wubbels. En inte oviktig del av ledarskapet i klassrummet utgörs av konflikthantering. Både lärarstudenter och erfarna lärare kan uppleva att konflikter i klassrummet lägger hinder i vägen för undervisningen. I denna bok behandlas konflikter utförligt. Författaren ger detaljerade och forskningsbaserade rekommendationer över hur man kan arbeta med konflikter i klassrummet. Dessutom behandlas lågaffektivt bemötande, ett systematiskt förhållningssätt för att hantera beteendeproblem. Många läsare kommer att läsa dessa delar av boken med stort intresse. Marcus Samuelsson använder sig både av målande beskrivningar av situationer i klassrummet samt sin egen och andras forskning för att visa ledarskapets komplexitet, men också för att ge förslag på hur man kan hantera och lösa kom9

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 9

2017-08-21 10:31

plexa situationer. Med hjälp av talrika tabeller och figurer får läsaren ta del av den omfattande forskning som finns på området. Det är tydligt att författaren behärskar fältet och i texten visar han att han har förmåga att förmedla denna kunskap till läsaren. Texten är informativ, men samtidigt lättläst. Jag rekommenderar boken varmt till den student eller lärare som vill utveckla sitt ledarskap i klassrummet. Martin Karlberg Universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala Universitet

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 10

2017-08-21 10:31

På väg till klassrummet Ursäkta om jag stör när du är på väg till din undervisning! Innan du är där kanske jag kan fånga din uppmärksamhet för innehållet i denna viktiga bok som jag hoppas kan hjälpa dig i din roll som lärare. Att få alla elever att utvecklas och trivas i skolan ser jag som lärarens främsta mål. Och för att nå dit så tror jag att det krävs att fler lärare blir tillräckligt bra ledare. Att lyckas nå ut med sin undervisning handlar i stort om att leda eleverna rätt. Genom att vara en bra ledare i klassrummet kan man motivera och engagera sina elever. Men hur lyckas man som lärare med det? Till att börja med handlar det om FLMU. Inte flum, som skol- och utbildningspolitiker på senare år ofta stridit om, utan om det förebyggande, långsiktiga, målmedvetna och uthålliga arbetet i och utanför klassrummet. Det handlar om att ha en bra plan för vart man vill nå, att från början ha en strategi som man berättar om och inte ger upp. Med hjälp av en förebyggande planering kan man undvika en hel del besvär och organisera bort många saker som kan vålla bekymmer längre fram. Medvetenhet om att samvaron med eleverna i de flesta fallen är utsträckt över år talar för att tänka långsiktigt och arbeta uthålligt. FLMU är motsatsen till ett impulsivt, aggressivt ledarskap, som det ibland berättas om. Sådana berättelser får mycket uppmärksamhet och skuggar det goda arbete som de flesta lärare gör. Ett av målen med boken är att förmå fler och i förlängningen alla lärare, att 11

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 11

2017-08-21 10:31

agera lugnt, tålmodigt, respektfullt, situationsanpassat och professionellt för elevernas, sin egen och sina kollegors skull. Att ha kontroll över situationen i ett klassrum är själva förutsättningen för en god undervisning. Ofta menar man att det först måste råda ordning och reda innan undervisning kan bedrivas. Men det är inte samma sak som att ha kontroll. Jag menar att lugn och ro, ordning och reda, istället också kan följa som en funktion av skickligt genomförd undervisning. Ledarskap i klassrummet har länge ansetts som en viktig förmåga hos lärare. En undersökning1 fann att nio av tio lärare rankade förmågan att leda undervisningen som mycket viktig och att den återstående rankade förmågan som viktig. Däremot menade så många som åtta av tio att klassrumsledarskap är något de lärt sig under sitt arbete på skolan och i klassrummet – inte under sin lärarutbildning. Mitt intryck från möten med verksamma och blivande lärare bekräftar detta. Det innebär att alltför många nya lärare kommer otillräckligt förberedda till sitt arbete. Jag hoppas att den här boken kan hjälpa fler lärare att komma förberedda och [för]- bli bra ledare i klassrummet. I bokens första del kommer jag att beskriva läget i skolan, lärarutbildningen idag och ge lite olika perspektiv på frågan om ledarskap. Hur upplevs klassrummet av blivande och verksamma lärare, samt av eleverna själva? Innan vi går vidare med de olika områdena vill jag först fördjupa synen på ledarskap i klassrummet genom en tillbakablick och olika definitioner på ledarskap. Jag kommer även att göra ett ned-

1 Merrett & Wheldall, 1993.

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 12

2017-08-21 10:31

slag i den svenska forskningen om ordningen och redan i den svenska skolan. I bokens andra del kommer vi så till kärnan. I fem kapitel lyfter jag fram områden som ledare i klassrummet måste tänka igenom och arbeta reflekterat med för att uppnå ett bra, effektivt, framgångsrikt eller gott ledarskap. Rubrikerna beskriver vad de handlar om – etablera respektfulla relationer till varje individ, etablera ett gott klassrumsklimat, etablera hållbara procedurer, regler och rutiner, etablera tydliga förväntningar och motivera eleverna samt etablera rimliga disciplinära interventioner. Jag har medvetet valt orden etablera, för att signalera att det ligger en aktiv insats, ett medvetet arbete bakom detta. Jag påminner också om att det mycket väl kunde ha stått etablera och upprätthålla. Viktigt är också att etablering förutsätter planering, något som sker innan genomförandet. På så sätt poängterar jag betydelsen av att arbeta förebyggande, långsiktigt, målmedvetet och uthålligt. Jag återkommer till FLMU på olika ställen i texten. Boken blandar och ger mellan internationella och svenska studier av betydelse för ledarskap i klassrummet. Det som lyfts fram är sådant jag tycker är relevant för den berättelse om ledarskap i klassrummet som jag vill berätta. Min bok skiljer sig en del från andra böcker om ledarskap i klassrummet och liknar på en del sätt andra sådana böcker. Det finns klassiker, eller annorlunda uttryckt klassiska studier, som är svåra att komma runt eller hoppa över. De har bidragit med begrepp, perspektiv och teori som använts och fortsatt bör användas när man resonerar om ledarskap i klassrummet. Jag försöker på mitt sätt visa på hur detta forsknings- och kunskapsområde vuxit fram och utifrån mitt perspektiv hur 13

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 13

2017-08-21 10:31

det ser ut idag. Jag tänker att begrepp, perspektiv och teori ska fungera som redskap när blivande lärare och verksamma lärare tänker, talar och utövar ledarskap i klassrummet. Dessa redskap kan på så sätt vara till hjälp när lärare fortsätter att utveckla ett yrkesspråk kring ledarskap i klassrummet. Ett yrkesspråk där språklig precision har stor betydelse. Yrkesspråket kan beskrivas som ett instrument som hjälper yrkesutövaren att koda och skapa struktur i den samlade kunskapen inom yrkesgruppen och därmed ge en samlad förståelse av yrkesutövandet.2 Därför tycker jag det är viktigt att alla lärare kan ha ett gemensamt språk och det motiverar att jag introducerar en del begrepp som jag anser är viktiga för klassrumsledarskap. Min förhoppning är att denna bok ska komma till nytta för blivande lärare medan de tillägnar sig kunskap och för verksamma lärare medan de strävar efter att utöva ledarskap och förhoppningsvis också får utrymme att generera beprövad erfarenhet om klassrumsledarskap. Men först tar vi det från början.

2 Colnerud & Granström, 2015.

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 14

2017-08-21 10:31

Del 1

978-91-27-81832-3_lĂ¤randets ordning och reda.indd 15

2017-08-21 10:31

978-91-27-81832-3_lĂ¤randets ordning och reda.indd 16

2017-08-21 10:31

Kapitel 1

Effektiv från första stund Det första veckorna av en termin är mycket viktiga för hur resten av läsåret kommer att se ut. Till och med F10M, de första tio minuterna av den första lektionen!1 När läraren möter sina elever för första gången läggs grunden för den relation som sen kommer att utvecklas och förhoppningsvis fördjupas till det bättre. Att göra ett gott första intryck och visa vad som förväntas av både klassrummet och av eleverna kan vara ovärderligt. Hur undervisningen bedrivs från start visar hur läraren tänker och vad som förväntas. Är ett klassrum organiserat, effektivt och styrt från början, kommer det förmodligen att fortsätta vara det. Men det börjar inte där. För att åstadkomma ett bra förs ta möte och givande första veckor krävs planering. En bra, duktig, effektiv, framgångsrik, skicklig eller utmärkt lärare – kärt barn har i detta fall många namn beroende på vem som studerat dem – vet från början vilka regler som gäller och vilka målsättningar som finns, och kommunicerar detta på ett tydligt sätt till eleverna. De har lärt sig hur viktigt det är med förutsägbara klassrum.

Effektiva ledare En amerikansk studie om grundskollärares arbete i samband med terminsstart visar hur man kan skilja på effektiva ledares

1 Wubbels, Brekelmans, den Brok & van Tartwijk, 2006.

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 17

2017-08-21 10:31

och ineffektiva ledares sätt att organisera och leda klassrummet från första skoldagen.2 Effektiva ledare ՖՖ Visar tydligt vilka beteenden som är lämpliga ՖՖ Söker elevers ögonkontakt ՖՖ Beskriver attityder som är rimliga ՖՖ Stoppar elevers störande beteende fort ՖՖ Beskriver lärmål för undervisningen ՖՖ Använder flera olika slags åskådningsmaterial ՖՖ Har åskådningsmaterial tillgängligt ՖՖ Använder åskådningsmaterial till stöd för sina instruktioner ՖՖ Har tydliga beskrivningar ՖՖ Har tydliga presentationer ՖՖ Tar hänsyn till att elevers förmåga att vara uppmärksamma varierar när lektioner planeras ՖՖ Har elever som når målen ՖՖ Väljer innehåll så att det matchar elevernas intressen ՖՖ Har förmåga att lyssna ՖՖ Har förmåga att uttrycka känslor. Ineffektiva ledare ՖՖ Förstärker ouppmärksamma beteenden ՖՖ Kritiserar elever ՖՖ Bestraffar elever frekvent ՖՖ Ignorerar att knyta an till elever ՖՖ Använder utvisningar frekvent ՖՖ Beter på sig på ett distraherande sätt. 2 Emmer, Evertson & Andersson, 1980.

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 18

2017-08-21 10:31

Effektiva ledare introducerar ett genomförbart system av regler och procedurer som de tränar upp sina elever att förstå och följa redan första dagen i första veckan. Att det är genomförbart är beroende av att det är anpassat efter elevernas förmåga, vad de kan och inte kan. Effektiva ledare har uppsikt över sina elever på ett varsamt sätt och »släpper dem inte fritt« utan tydliga instruktioner. De riktar sin uppmärksamhet mot sina elevers lämpliga och olämpliga beteenden som de tydligt beskriver och förstärker på ett konsekvent sätt. De planerar, organiserar och skapar en miljö som minimerar risken för att de ska behöva hantera vardagliga återkommande problem. Det innebär också att de gör vad de kan för att undvika att försätta sig själva och eleverna i besvärliga situationer. Effektiva lärare kan på så sätt ägna merparten av sin tid och energi åt att undervisa därför att det från början är ordning och reda i klassrummet. De har lagt grunden för att ägna sig åt sitt ämne och kan göra det på ett sådant sätt att eleverna vill lära sig. Allt detta gör de från första stunden första dagen enligt principen F10M.

Ordningen i klassrummet Man hör ofta talas om att det har blivit mycket värre i den svenska skolan. Att det har blivit svårare för lärare att bedriva undervisning och att resultaten därför sjunker. Men stämmer det? Hur ser ordningen ut på skolorna runt om i Sverige idag? Innan vi gör nedslag hos lärare och elever är det värt att lyfta fram vad Skolinspektionen skriver om skolans arbete för att säkerställa studiero.3 Enligt 2013 års undersökning 3 Skolinspektionen, 2015.

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 19

2017-08-21 10:31

kritiserades var fjärde svensk grund- och gymnasieskola för att deras skolmiljöer var otrygga och hade bristande studiero. Vidare så upplevde en av tre elever i årskurs 9 att de inte hade studiero på sina lektioner. I Skolenkäten uppgav hälften av alla elever att andra elever störde ordningen på lektionerna och lika många tyckte inte att de fick vara med och bestämma om ordningsregler. Störst problem med ordningsregler var det i skolår 9. Slutsatserna kan sammanfattas i tre punkter som är värda att stanna till inför 4 : ՖՖ Om lärare anpassar sin undervisning och möter elever-

nas behov ökar upplevelsen av studiero. ՖՖ Om skolor är otrygga har de också större problem

med studiero. ՖՖ Om lärare har låg tillit till elevers förmåga har de också hög grad av bristande studiero. Detta är tankeväckande resultat för ledare i klassrummet och på skolor. Det illustrerar tre viktiga områden som skolor och lärare bör fokusera på. Lärare bör utgå från sina elever och vad de kan genom att situationsanpassa sin undervisning så att den gör det möjligt för eleverna att tillägna sig ännu inte utvecklade färdigheter och förmågor. Vikten av att ha ett tryggt skolklimat och hur det kan påverka undervisningen kommer jag ta upp i kapitel 5. Det handlar till stor del om

4 Ibid.

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 20

2017-08-21 10:31

att lärare måste ha tilltro till sina elevers förmågor, vilket jag diskuterar i kapitel 7. Att elever ibland gör saker som kan störa ordningen i klassrummet är något troligtvis alla lärare någon gång upplevt och därför har erfarenhet av. Inte sällan innebär det att lärare upplever att de måste ägna tid och kraft åt det praktiska, handfasta och påtagliga ledarskapet. Så många som fyra av tio lärare menade att de ägnade för mycket tid åt det, och sju av tio att kollegorna ägnade ännu mer tid åt det.5 Om det speglade deras mindre utvecklade ledarförmåga eller en särskilt besvärlig situation kan vi fundera på. Vi kan också Stadium 1998

2013

År 1–3

1. Otillåtet prat

2. Återkommande ljud 2. Sysslolöshet

3. Borta från sin plats 3. Återkommande ljud

År 4–6

1. Otillåtet prat

2. Olydnad

2. Sysslolöshet

3. Hindra andra elever 3. Verbala skymfningar

År 7–9

1. Otillåtet prat

2. Passar inte tider

2. Sysslolöshet

3. Fysisk aggression

3. Slarv

Gymnasiet

1. Sysslolöshet

2. Passar inte tider

3. Otillåtet prat

Tabell 1.1. Vanligast förkommande besvärande beteende för lärare 1998 och 2013 (efter Samuelsson, 2014).

5 Merrett & Wheldall, 1993.

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 21

2017-08-21 10:31

fundera på om saker förändras över tid. Jag var nyfiken på om lärares uppfattningar om elevers besvärande beteende hade förändrats under 15 år av diverse skolreformer och samhällsutveckling. Därför följde jag 2013 upp en studie från 1998 av Kjell Granström och Charlotta Einarsson om hur svenska lärare besväras av olika elevbeteenden. På en övergripande nivå upptäckte jag att lärarna till största del stördes av samma slags elevbeteende, otillåtet prat, både 2013 och 1998. Detta alldeles oavsett vilken ålder det var på eleverna som de arbetade med. Mycket var sig likt, avseende vad lärare besväras mest av, under dessa 15 år. Vad som däremot hade ökat var att lärare 2013 i betydligt större grad besvärades av elever som var sysslolösa. Det handlade om elever som inte kom igång med skolarbetet, fick för lite gjort under lektionerna och som inte klarade av att avsluta arbetet i tid enligt lärarna. Sysslolöshet som tidigare bara besvärat lärare på gymnasiet besvärade numera också grundskolans lärare. Traditionella förklaringar om (tonårs-)trötthet och bristande motivation för skolarbetet kan kanske förklara resultatet. En annan tänkbar förklaring är de förändrade villkor som barn och ungdomar växer upp under i dagens samhälle, vilket jag återkommer till i kapitel 7. En tredje tänkbar förklaring handlar om ett förändrat innehåll i skolan med skärpta kunskapskrav som eleverna ska bedömas emot. Lågstadielärare stördes mest av elever som pratade utan tillåtelse, då som nu. Näst mest stördes de 2013 av elevers sysslolöshet. Klassrummen på lågstadiet verkar ha blivit tystare, kanske till följd av ökad grad av sysslolöshet. De verkar också ha blivit mindre röriga i och med att fler elever 22

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 22

2017-08-21 10:31

sitter på sina platser och att detta kan ha fått till följd att det också blivit ljudligare. Mellanstadielärare stördes 1998 och 2013 mest av elever som pratade utan lov. De stördes 2013 näst mest av sysslolösa elever till skillnad från 1998 då de näst mest stördes av olydiga elever. Det verkar å ena sidan ha blivit lugnare på mellanstadielektionerna, men att lärare numera får stå ut med ett otrevligare språk än de fick 1998. Högstadielärare stördes vid bägge tillfällena mest av samma besvärande beteende, elevers otillåtna prat. Högstadielärare blev mindre sällan störda av elever som kom för sent samtidigt som de stördes av elever som har svårt att komma igång och därmed fick mindre än planerat, eller inget alls, gjort under lektionerna. Gymnasielärare upplevde däremot samma beteende som besvärande vid bägge tillfällena. Det kan tolkas som att förhållandena på gymnasiet upplevdes på samma sätt 1998 som vid 2013. Jag vill, utifrån detta exempel, påstå att situationen för de svenska skolorna inte har försämrats, med stöd i lärares erfarenheter. De besvärande beteenden som lärare uppger är relativt milda eller ganska triviala, men är fortfarande värda att ta på allvar. Men jag tror att det finns goda förutsättningar att ta itu med oordningen som råder, vilket till stor del handlar om att lärare får bättre förutsättningar att öva upp sig och verksamma lärare får ägna mer uppmärksamhet åt sitt ledarskap och sätta undervisningen i första hand. De rimliga åtgärder som finns tillhands kommer jag ägna en stor del av boken åt.

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 23

2017-08-21 10:31

Så upplever eleverna skolan Låt oss också ta en närmare titt på hur elever upplever situationen i skolan. Stockholms stad har sedan 2012 genomfört årligt återkommande undersökningar där alla elever i skolår 2, 5 och 8 får ta ställning till ett stort antal påståenden om sina lärare och klimatet på skolan. Vi återkommer till elever i Stockholm senare, vilket är ett skäl för att de lyfts fram här och nu. Ett annat skäl är att det handlar om elever i både fri- och kommunala skolor. Därmed inte sagt att dessa elevers erfarenheter kan appliceras på alla elever överallt i hela Sverige utan vidare, exempelvis med hänsyn till olika sociokulturella och geografiska förutsättningar, men de utgör ändå en bra grupp att utgå från. I rapportens del om trygghet och trivsel visas att andelen elever som trivs i skolan 2016 är lika stor som 2012 för eleverna i åttan, men har sjunkit en procent för eleverna i femman.6 Sammantaget är det trots allt fler elever i femman som trivs än vad det är bland eleverna i åttan. Skolår 2012 2013 2014 2015 2016 År 2 64% 65% 63% 65% 74% År 5 63% 63% 57% 59% 64% År 8 46% 53% 47% 49% 52%

Tabell 1.2. Andel positiva svar av elever som kan arbeta under lugn och ro på lektionerna.

6 Stockholms stad, 2016.

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 24

2017-08-21 10:31

Inte heller visar elevernas svar om lugn och ro på lektionerna på någon påtaglig försämring över tid, snarare en förbättring. Fler och fler elever, undantaget skolår 8, upplever att de kan arbeta under lugn och ro. Störst ökning gäller för ele verna i skolår 2. Tabell 1.2 visar däremot ett negativt samband mellan upplevelsen av att kunna arbeta i lugn och ro och elevernas ålder. Detta gällde för undersökningens alla fem år. Men trots det verkar lärare i Stockholms stad generellt sett ha blivit bättre på att göra det möjligt att arbeta i lugn och ro på lektionerna. Trenden är stabil och går åt rätt håll. Detta kan troligen vara en följd av ett ökat fokus på lugn och ro i klassrummet, bland annat genom politikers uppmärksamhet på undervisning och klassrumsledarskap under 2010-talet. Det kan också ha påverkats av de internationella jämförande studier som visat på olika resultat avseende den upplevda ordningen i skolan, liksom förändringar över tid.7 Samtidigt är det ett problem att ganska många elever ännu Skolår 2012 2013 2014 2015 2016 År 2 85% 86% 83% 86% 85% År 5 79% 79% 71% 76% 76% År 8 67% 71% 63% 68% 69%

Tabell 1.3. Andel positiva svar av elever som upplever en bra stämning på skolan.

7 OECD, 2011; 2013.

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 25

2017-08-21 10:31

inte upplever att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna trots ovan nämnda fokus. Elevernas svar om stämningen på skolan, vilket kan ses i tabell 1.3, visar för det första att resultaten varierar för eleverna i skolår 2, 5 och 8 över de sex åren. För det andra kan man se en nedgång i resultaten 2014 för alla eleverna. För det tredje visas ett negativt samband mellan upplevelsen av stämningen på skolan och elevernas ålder, för undersökningens alla fem år. Ju äldre eleverna är, desto sämre upplever de stämningen. Skolorna i Stockholms stad upprätthåller i stort sett en god stämning enligt eleverna, samtidigt som ganska många elever upplever den på ett annat sätt än bra. Att de äldre eleverna upplever stämningen annorlunda än de yngre kan bero på flera olika saker. Mellanstadiets [hem]klassrum, där merparten av undervisningen bedrivits av en eller ett mindre antal lärare, är förbytt till högstadiets många lärare och ämnesklassrum. Eleverna har också blivit äldre och kommit in i tonåren. Bemötandet från lärarna förändras efterhand som eleverna blir äldre, vilket diskuteras mer utförligt i kapitel 3. Genom att undersöka hur elever upplever skolan kan man lättare hitta de utvecklingsområden som man behöver fokusera på. Det är en feedback för alla som arbetar på en skola, och hjälper till så att de kan utvecklas. Hur är det då med de som utbildar sig till lärare, hur utvecklas de?

Brister i lärarutbildningen För att kunna bli en bra ledare i klassrummet krävs det att man som lärarstudent förbereds för den variation av situationer som kan uppstå. 26

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 26

2017-08-21 10:31

Den amerikanska forskaren Vern Jones har ägnat mycket tid åt att hitta sätt att förbättra skolmiljön för lärare och elever. Han upplever brister i utbildningen av blivande lärares ledarskap och vill se mer av förberedande praktik för lärarstudenterna. Bristerna handlar om att: ՖՖ Blivande lärare läser om olika ledarskapsmodeller

utan att pröva dem eller få ta del av studier kring deras effektivitet. ՖՖ De tränar inte sin förmåga att hantera allvarligt störande beteenden. ՖՖ De förbereds inte för att undervisa i multikulturella miljöer.8 Ännu ett problem är att de oftast undervisades av universitetslärare som saknade aktuella erfarenheter av vilket slags klassrumsledarskap som krävdes i samtidens klassrum.9 Att blivande lärare mestadels läser om olika ledarskapsmodeller ligger det en del i. Men att det ser ut så speglar också hur lite tid som ägnas åt detta kunskapsinnehåll på dagens lärarutbildningar.10 Det finns svenska lärarutbildningar som går från ord till handling och försöker förändra dagens situation genom ett ökat fokus på lärares ledarskap. Det finns också flera goda exempel från svenska lärarutbildningar där blivande lärare introduceras till metastudier som visar på effektiva sätt att arbeta med ledarskap i klassrum8 Jones, 2006. 9 Ibid. 10 Stough & Montague, 2015.

978-91-27-81832-3_lärandets ordning och reda.indd 27

2017-08-21 10:31

m a rc us s a m u e l sson

LÄS OCKSÅ:

Lärandets ordning och reda

M a rcus S a m u e l sson

ISBN 978-91-27-81832-3

omslag: niklas lindblad, mystical garden design författarporträtt: Lennart Lundwall

9 789127 818323

NOK_SAMUELSSON_LARANDETS_ORDNING_OCH_REDA_omslag_135_210.indd Alla sidor

2017-08-21 15:36