9789147114184 by Smakprov Media AB

förläggare: Anna Maria Thunman redaktör: Magnus Winkler omslag: Birgitta Dahlkild ombrytning: OKS Prepress Services produktion: Jürgen Borchert

Första upplagan 1

repro: OKS Prepress Services tryck: Kina 2013

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147114184b1-216c.indd 2

6/24/13 3:09 PM

Innehållsförteckning Förord

Inledning

Dokumenterad verksamhetsutveckling 16 ”Åh, nej, inte en grej till!”

Bokens upplägg 19 DEL I – FÖRSKOLANS FÖRSTÄRKTA UPPDRAG Kapitel 1. Förskolans

uppdrag

Förskolans läroplan 22 Förskolans tradition av att dokumentera och utvärdera 23 Revidering av läroplan och ny skollag 26 En verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 30 Observationer av barns individuella prestationer 32 Kapitel 2. Olika

inriktningar inom förskolepedagogik 34

Kort historisk tillbakablick 34 Olika pedagogiska inriktningar

Postmodernitet/socialkonstruktivism och utvecklingspedagogik – kompletterande eller konkurrerande inriktningar? 39 Bedömning och dokumentering inom svensk förskola 42 Kapitel 3. Dokumentation

– ett begrepp med många innebörder 48

Dokumentera vad barn lärt – utvecklingspedagogik 53 Dokumentera hur barn lär – pedagogisk dokumentation

Dokumentation av hur eller vad? 58 En pedagogisk ”dragkamp” 61 Faktorer för framgångsrikt lärande 69 Dokumentation utifrån i förväg bestämda mål eller som process 71 Standardiserat kvalitetsarbete? 72 Dokumentation för ökad valfrihet 73

9789147114184b1-216c.indd 3

6/24/13 3:09 PM

Kapitel 4. Systematiska

analyser utifrån förskolans uppdrag – ett synsätt

(av många) 75 Tidigare erfarenheter av systematiskt kvalitetsarbete med ﬁlmade sekvenser 77 Syn på kunskap

Kvalitet – allt annat än ett neutralt ord 80 Språkets funktion 82 Videokamera och förskolans miljö som ”subjekt”

Videokamerans möjlighet att ”registrera” kvalitet 85 Nätverk av barn, kunskap, videokamera, pedagoger med mera 87 Det går inte längre att falla tillbaka på universell kunskap 89 Ett systematiskt kvalitetsarbete – allt annat än systematiskt? 91 DEL II – SYSTEMATISKA ANALYSER I FÖRSKOLAN Kapitel 5. Att

spela in som underlag för systematiska analyser 94

Inledning 94 Regnbågens förskola 95 Regnbågens tre avdelningar 96 Första mötet med videokameran – att packa upp, filma och se på första inspelningen (teknik) 97 Att välja utvecklingsområden 99 Känslan inför att bli filmad och höra och se sig själv 103 Att välja kamerans placering 105 Att välja och uppskatta längd på sekvenser 108 Att få tid till filmning, analys och reflektion 108 Kamerans inverkan på de inspelade situationerna 112 Kapitel 6. Att

tänka på inför och under videoinspelning

114

Kamerans närvaro 114 Organisationens roll 121 Exempel på inspelningssituationer 122 Kapitel 7. Analyser

som underlag för att utvärdera och utmana verksamheten 125 ”Bara” att titta på inspelade sekvenser sätter igång tankar

125

Vad kan gå fel i en analys? (känslan av att bli analyserad) 127 Ett år senare: frustration 129

9789147114184b1-216c.indd 4

6/24/13 3:09 PM

Kapitel 8. Systematiska

analyser – åtta exempel 133

Exempel 1 – öppna och slutna frågor (snabb) 134 Exempel 2 – öppna och slutna frågor, genus (lite längre) 139 Exempel 3 – att skriva ner vilka frågor pedagogen ställer till barnen (genus 2) 147 Exempel 4 – barnen och datorn 152 Exempel 5 – att göra spaltdokumentation 159 Exempel 6 – utﬂykt 163 Exempel 7 – att skriva ner berättelser 168 Exempel 8 – pedagogisk dokumentation 178 DEL III – VAD ÄR EN ANALYS? Kapitel 9. Det

ﬁnns inga neutrala beskrivningar

190

Analys 190 Att se med medmänskligt intresserad eller felsökande blick? 192 Vad analyseras i en analys av förskolans verksamhet? 194 Hur gör man en analys? 197 Förslag på organisering av en analyssituation 198 Referenser

203

9789147114184b1-216c.indd 5

6/24/13 3:09 PM

9789147114184b1-216c.indd 6

6/24/13 3:09 PM

Förord De böcker jag tidigare skrivit handlar om jämställdhetsarbete i förskola och skola. När jag föreläser om praktiska insatser för politiker, ledare, ungdomar, föräldrar, företrädare för näringslivet och lärare runt om i Sverige är det vanligt med kommentaren att det är andra som har problem med sitt bemötande av flickor och pojkar, men att man just på den här förskolan/skolan (arbetsplatsen) redan bemöter barnen, eleverna och medarbetarna individuellt och inte beroende på om de är födda som flickor eller pojkar. När jag träffar lärare brukar jag därför utmana deltagarna att filma sig själva, som en del i arbetet med att alla barn ska erbjudas samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter, då analyser av inspelade sekvenser många gånger visar mönster och beteenden som inte är medvetna. I handledning har vi sedan tillsammans stött på svårigheter både vad gäller själva filmtekniken och hur man kan analysera inspelade sekvenser. Därför inleddes ett projekt för att arbeta med hantverket att analysera filmsekvenser. Denna bok är skriven för förskollärare som vill utveckla sitt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och som vill få en fördjupad förståelse för olika teorier och arbetssätt. Projektet som ligger till grund för boken är finansierat av Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och har bedrivits inom Plattformen för förskolepedagogisk forskning av mig och universitetsadjunkt Susanna Anderstaf. I denna grupp har framför allt Karin Alnervik och Monica Nilsson gett värdefulla synpunkter. Idén till projektet är även sprungen ur mitt engagemang i den genuspedagogiska gruppen vid Stockholms universitet (SU), som då bland andra bestod av Hillevi Lenz Taguchi, Kajsa Ohrlander, Anna Palmer, Klara Dolk, Linnéa Bodén och Karin Hultman. Framför allt har Anna, tillsammans med Emilie Moberg vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid SU, varit till stor hjälp i slutarbetet av texten. Utöver dessa har Kajsa Svaleryd, jämställdhetsstrateg vid Gävle kommun och Ingrid Pramling Samuelsson professor vid Göteborgs universitet frikostigt delat med sig av sina erfarenheter. 7

9789147114184b1-216c.indd 7

6/24/13 3:09 PM

Mitt tack går till samtliga ovanstående, men framför allt till de pedagoger, chefer och studenter som ingått i projektet. Den person som betytt mest för denna bok är så klart Susanna, som utöver att vara en engagerad kollega även är en varm vän. Det har varit en spännande resa vi gjort tillsammans. Maj 2013 Jönköping/Stockholm Christian Eidevald

9789147114184b1-216c.indd 8

6/24/13 3:09 PM

Inledning

förskolans läroplan är lärande centralt. Uppdraget är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan ska ”erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” (Skolverket, 2010a, s. 5). Det är förskolan som ska erbjuda och arbeta för att barnen ska ges möjligheter till lärande och utveckling. Det är därför inte barnen eller deras lärande som ska följas upp, utvärderas och utvecklas, utan verksamheten. I skollagens 4:e kapitel anges att detta ”systematiska kvalitetsarbete […] ska dokumenteras” (SOU, 2010:800, s. 31). Skollagen är juridiskt bindande för alla som arbetar i förskola. Ordet ”ska” lämnar inget utrymme för att välja eller välja bort att dokumentera ett systematiskt kvalitetsarbete. Dokumentationsarbetet kan ske på många olika sätt, att spela in rörlig bild – som kommer att ges exempel på senare i boken – är bara ett av många. De rapporter som Skolinspektionen publicerat, utifrån inspektioner av förskolor, slår fast att det i många förskolor är ”ett för svagt fokus på lärande” och att ”[p]edagogerna beskriver vad de gör i verksamheten och inte i vilket syfte i relation till strävansmålen de har med olika aktiviteter” (2011:10, s. 7), vilket även lyfts fram i granskningen av förskolans förstärkta pedagogiska uppdrag (2012:7). Skolinspektionen sammanfattar förskolans situation i ett stycke med rubriken ”Förskolornas rädsla för att dokumentera blir ett hinder för utvärdering” (2011:10, s. 8). I detta stycke går att läsa: På flertalet förskolor finns en stor osäkerhet kring hur man ska följa och dokumentera enskilda barns utveckling och förändrade kunnande. Några förskolor är så rädda för att dokumentationen ska leda till betygsliknande bedömningar att de har helt enkelt ”lagt ner pennan” och dokumentarer ingenting. Detta leder i sin tur till att det blir svårt för pedagogerna att utvärdera verksamheten och veta vad barnen lärt sig.

9789147114184b1-216c.indd 9

6/24/13 3:09 PM

Förskolornas kvalitetsarbete handlar ofta om värdegrund och aktiviteters genomförande, inte lärande. Lärandet tas i stället för givet utan dokumentation eller analys av vad barnen lärt sig. Utvärderingen med barnen handlar ofta om de har haft roligt under aktiviteterna. När verksamheten utvärderas fokuserar ofta pedagogerna på vad barnen gjort och sällan görs jämförelser mot läroplanens mål att sträva mot. […] Kopplingen till målen sker i stället i efterhand, pedagogerna konstaterar vilka mål som funnits med i verksamheten under föregående period. Förskolorna behöver utveckla sitt arbete med att följa och dokumentera varje barns utveckling och lärande, så att det kan bidra till underlag för att utvärdera verksamheten.

Rädslan att dokumentera, på sätt som mynnar ut i betygsliknande omdömen, kan säkert förklaras med Skolverkets utvärdering från 2008 av förskolans tio första år med läroplanen. Där fördes kritik fram just mot att dokumentationer av enskilda barn allt oftare gjordes i relation till uppnåendemål. Det vill säga mål om vad barn ska kunna eller klara av. Skolinspektionens formulering att det är ”enskilda barns utveckling och förändrade kunnande” som ska dokumenteras och att pedagogerna ska dokumentera ”varje barns utveckling och lärande” kan tolkas på olika sätt, som vi kommer att se senare. En av tolkningarna är att förskolan just nu är inne i en styrning mot ett mer skolliknande innehåll. I förarbetet till förändringarna i läroplanen står dock: Förskolans läroplan innehåller mål att sträva mot som anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den önskade kvalitetsutvecklingen i verksamheten. Förtydliganden av vissa delar i läroplanen innebär inte någon förändring i denna inriktning. I förskolan är det verksamhetens kvalitet och hur den tillgodoser barnens utveckling och lärande som ska värderas. (Utbildningsdeprtementet, 2010, s. 3)

Det är lätt att bli lite förvirrad av de olika skrivningarna. Det är inte barnens kunskaper som ska utvärderas, utan hur väl verksamheten ger förutsättning för lärande. Samtidigt ska varje barns lärande dokumenteras som underlag för att utvärdera verksamheten. I stödmaterial från Skolverket (2012c) föreslås pedagogisk dokumentation som arbetsform 10

9789147114184b1-216c.indd 10

6/24/13 3:09 PM

för att dokumentera och synliggöra processer i förskolan. Samtidigt beskrivs pedagogisk dokumentation som svår att arbeta med, både utifrån forskning (Bjervås, 2011) och i de berättelser av förskollärare jag möter. Ska dokumentation ske i relation till enskilda barns lärande och utveckling eller i relation till hur verksamheten stödjer barns lärande? Är detta samma sak? För vissa verkar det vara det, medan andra säger att det är två olika saker. Som jag ser det finns det potentiella inbyggda konflikter mellan Skolverkets rekommendationer i arbetet och Skolinspektionens inspektioner. Det är mitt i denna rör(l)ighet som ett arbete påbörjades tillsammans med förskolechefer, förskollärare och barnskötare för att arbeta med de utmaningar vi tillsammans såg. Det finns flera olika sätt att tolka skrivningarna i förskolans läroplan, och de olika tolkningarna beror på hur dokumentation i förskola kommit att växa fram historiskt och vilken roll dokumentationen anses ha utifrån olika teoretiska, ideologiska och politiska inriktningar. I boken kommer jag därför att reda ut hur det kommer sig att detta tolkas på så olika sätt. Ingången i arbetet har varit det som varit utmanande, spännande och roligt. Jag visste sedan tidigare, genom möten med förskollärare och förskolechefer, att många tycker att läroplanen är otydlig i vad det är som ska bedömas och dokumenteras. De olika steg vi tagit har varit utifrån vad som ansetts som nödvändigt utifrån de erfarenheter vi gjort, vilket också märks i bokens uppbyggnad. Den innehåller delar med fritt berättande om erfarenheter, men också delar med forskningsanknytning och delar av handboksliknande inslag med konkreta tips på arbetssätt. Tips som många av de jag möter efterfrågar. I Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete från 2012 slås fast att förskolechefen kan behöva ”analysera om den genomförda uppföljningen utgör tillräckligt underlag för att bedöma den faktiska kvalitetsutvecklingen” (s. 33, mina kursiveringar). Naturligtvis utan att ange vad som är ”tillräckligt” underlag. Inte heller problematiseras möjligheterna att mäta eller dokumentera en ”faktisk kvalitetsutveckling”, men det verkar som om dessa allmänna råd förutsätter att kvalitet är något som går att mäta neutralt och objektivt. Det är förskolechefens ansvar att ”skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten” (Skolverket, 2012b, s. 15), samt att ”säkerställa att personalen har förutsättningar 11

9789147114184b1-216c.indd 11

6/24/13 3:09 PM

att följa och dokumentera i förhållande till sitt uppdrag” (s. 17). Ansvaret slutar inte där, förskolechefen har även ansvar för att se till att det finns ”dokumentation som beskriver måluppfyllelsen” (s. 21) och ska också vara tydlig med ”vilka underlag som ska samlas in, hur det ska göras, när det ska göras och vilket syftet är” (s. 28). Personalens gemensamma analyser ska sedan sammanfattas i vilka utvecklingsinsatser som behöver göras. Om det finns någon som tycker detta verkar enkelt, så grattis! Själv letar jag febrilt i de allmänna råden efter rutiner som klargör hur arbetet kan genomföras, och finner de tydligaste råden sammanfattade i fyra frågor på sidan 23: – Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt? – Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska vara tillräcklig som underlag för analys? – Vem ansvarar för att det görs olika typer av dokumentation? – När och hur ska enheten dokumentera olika analyser och bedömningar av måluppfyllelse som görs under året? Nu ska vi se … inte speciellt konkret hur man ska göra alltså, vilket får sin förklaring en sida tidigare. Det finns ju inga individuella kunskapskrav för barn i förskolan. Även i detta dokument lyfts vikten fram av att dokumentationen ”innehåller en analys och bedömning av hur väl förskolan arbetar i riktning mot målen”. Denna analys ska bygga på systematiska och kontinuerliga dokumentationer, med fokus på en långsiktig utveckling. Varje förskoleenhet måste ”hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet” (s. 11), utifrån enhetens ekonomi, lokaler, personel, organisation och motivation. Så varken i Skolverkets allmänna råd, i skollagen eller i förskolans läroplan finns reglering eller förslag på struktur och innehåll av dokumentationen, det som finns är en rad olika områden som dokumentationen och analyser ska vara till för. De råd som finns gällande dokumentationsarbetet finns i stället i Skolverkets stödmaterial från 2012 med exempel på pedagogisk dokumentation, som beskrivs som ”ett exempel på hur man kan synliggöra processer i 12

9789147114184b1-216c.indd 12

6/24/13 3:09 PM

förskolans verksamhet i enlighet med förskolans läroplan” (s. 3). Dokumentationen, som beskrivs i Skolverkets allmänna råd, ska bland annat: • Kontinuerligt följa verksamheten, med fokus på långsiktig utveckling • Regelbundet stämma av att kvalitetsutvecklingen leder mot målen • Identifiera utvecklingsområden • Skapa delaktighet (mellan chefer, personal, barn och föräldrar) och dialog om orsaker till eventuella brister och måluppfyllelse • Utgå från befintlig dokumentation och annan reglering (befintlig diskrimineringsplan, nationella mål etcetera) • Samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar • Dokumentationen ska även analysera: o hur resurs- och ansvarsfördelning på bästa sätt kan användas o vilken betydelse olika arbetssätt och arbetsformer har för måluppfyllelsen o betydelsen av barngruppens sammansättning samt personella och materiella resurser o hur personalens värderingar, förhållningssätt och kompetens påverkar barnens utveckling och lärande o om personalen har tillräcklig kompetens för uppdraget Det är inte förskolechefen som ska göra allt detta, men hon eller han har ett ansvar för att all personal är involverad. Förskolechefen ska vara aktivt drivande och se till att personalen kontinuerligt planerar och genomför verksamheten utifrån förskolans mål. I planeringen ska anges vilka förutsättningar man bedömer behövs vid olika utvecklingsinsatser och vad de förväntas leda till. Dokumentationen behöver inte vara skriftlig, utan kan innefatta exempelvis bilder och filmer. Hur enkelt som helst! Eller? En utmaning, och den viktigaste orsaken till att jag skrivit denna bok, är att det finns flera olika tolkningar av vad som är viktigt att fokusera i dokumentationsarbetet, där pedagogisk dokumentation är en av flera 13

9789147114184b1-216c.indd 13

6/24/13 3:09 PM

arbetssätt som just nu marknadsförs mot förskolan. Flera andra modeller, som kommer att beskrivas längre fram, uppfattas av många av de jag mött som betydligt enklare – men som vi kommer se är det inte säkert att dessa kan användas utifrån förskolans uppdrag. Osäkerheten om hur man ska arbeta med dokumentation i förskola har inneburit att förskolor efterfrågat konkreta metoder som snabbt kan ge mätbara resultat. Ibland används metoder som går ut på att identifiera barns kunskaps- eller utvecklingsnivå. Men jag menar att dessa modeller har flera inbyggda problem – och för att förklara dessa problem kommer jag att behöva beskriva en historisk utveckling gällande synen på dokumentation och beskriva några av de teorier som påverkat förskolans utveckling. Dessutom kommer jag att gå igenom skollagen och en del av den forskning som studerat metoderna, samt hur olika metoder bör förstås utifrån förskolans uppdrag. En av de viktigaste sakerna för förskollärare att reflektera över är vilka barnsyner metoderna bygger på, eftersom en del av dessa inte är förenliga med den barnsyn som förs fram i läroplanen. Det behövs en medvetenhet om att de arbetssätt man väljer inte är neutrala, utan att varje arbetssätt också bär på en viss kunskapssyn och att denna syn kommer att, medvetet eller omedvetet, påverka verksamheten. Att förstå förskolans systematiska kvalitetsuppdrag, hur verksamheten ska dokumenteras och utvecklas, innebär flera utmaningar. Förändringarna i skollag och läroplan är relativt omfattande, men innehåller inga direktiv för hur arbetet ska genomföras. Den stora utmaningen för alla som arbetar i förskolan är att, som Skolverkets (2012c) stödmaterial för förskolans dokumenterande uttrycker: ”All dokumentation av barns utveckling och lärande ska göras i relation till den pågående verksamheten” (s. 5). Frågan är om denna formulering fångar detsamma som när Skolinspektionens kvalitetsgranskningar lyfter fram vikten av att dokumentera ”vad verksamhetens innehåll fått för fäste hos varje barn och vilket lärande det inneburit för det enskilda barnet” (Skolinspektionen, 2012:7, s. 18). Är det samma sak? Dokumentation och bedömning antas av Skolinspektionen kunna fånga ”vad som faktiskt sker med barnens utveckling och lärande utifrån den verksamhet som erbjuds på förskolan” (s. 57), vilket kan ses som en annan utgångspunkt än i Skolverkets 14

9789147114184b1-216c.indd 14

6/24/13 3:09 PM

(2012c, s. 9f ) stödmaterial, där det står att det är ”svårt att avgöra var gränsen går mellan det som barnet gör och tänker och det som pågår i verksamheten”. Stödmaterialet från Skolverket argumentera vidare för att det är svårt att veta vad var och en bidrar med, eftersom kommunikation går snabbt och lärande ”uppstår i komplexa relationer mellan människor och även mellan människor och ting”. Därför menar Skolverket att det är viktigt att ”dokumentera relationerna mellan barnet och allt det som pågår runt omkring henne eller honom” (s. 11). I detta stödmaterial beskrivs ”pedagogisk dokumentation” som ett alternativ till ”traditionella barnobservationer”, vilka ses som observationsunderlag för att bedöma barns utveckling i relation till på förhand definierade utvecklingar. Det vill säga på sådant sätt som flera av de metoder som nu marknadsförs mot förskolor utgår från, ibland tillsammans med diagnostiska eller andra kunskapstester. Denna kunskap menar jag är helt central för att kunna avgöra vilka arbetssätt man kan använda sig av i förskolan. I Skolverket föreslås observationsformer som lyssnar in vad som pågår för att synliggöra och gestalta läroprocesser. Dokumentationen beskrivs ha en roll för att synliggöra och kritiskt granska den ”kunskap som produceras genom olika utvärderingsmetoder” (s. 18), för att synliggöra hur det påverkar förskolans verksamhet. En varning som lyfts fram, och som jag kommer att belysa ytterligare, är att förskollärare behöver fundera över om de utvärderingsmetoder man använder verkligen överensstämmer med förskolans läroplan. Även Skolinspektionen är inne på liknande tankar då de skriver att det förstås är omöjligt att ”tala om eller dokumentera något om barnet utan att göra en bedömning” (Skolinspektionen, 2012:7, s. 57), men att denna bedömning inte ska ”hänföras till någon typ av åldersnorm, stadietänkande eller liknande”. Förvirrande? Ja, jag tycker det i alla fall. Att sätta sig in i detta har för mig inneburit att läsa utredningstexter, lagar, förordningar och en mängd rekommendationer och tolkningar från teoretiker, praktiker, politiker och forskare. Det är lätt att tappa bort sig bland alla termer och rekommendationer. En hel del inom förskolan menar att man redan har mycket att hålla reda på. Därför är jag orolig för att förskollärare och förskolechefer väljer de metoder som de på snabbaste sätt tror kan ge 15

9789147114184b1-216c.indd 15

6/24/13 3:09 PM

dem arbetsverktyg för att klara besök från Skolinspektionen. Många av de jag har träffat de senaste åren har sagt att de gärna skulle vilja arbeta med pedagogisk dokumentation, men att de valt arbetssätt som de uppfattat som enklare. De metoder jag har sett prov på beskrivs som om de endast neutralt och objektivt mäter kvalitet eller barns förmågor, men jag menar att det inte finns några metoder som är neutrala. Snarare bygger respektive arbetssätt på specifika kunskaps- och barnsyner, och dessa följer med av bara farten när de används. Flera av dessa syner utgår från att barn ses som ”beroende” av vuxna och ska ”fyllas” med kunskap, det vill säga en barnsyn som kommit att beskrivas som ett fattigt och sovande barn. Jag kommer att förklara hur jag tänker kring detta när jag gör en genomgång av olika dokumentationsformer och vilken teoretisk grund de har, där jag argumenterar för en syn på barn som rika och kompetenta.

Dokumenterad verksamhetsutveckling En tolkning man kan göra av Skolverkets stödmaterial är att det finns en önskan om att förskolor helst ska arbeta med pedagogisk dokumentation med fokus på vad barn gör, utifrån en syn på barn som rika och kompetenta. Samtidigt har jag i mötet med förskollärare fått uppfattningen att det för många upplevs ta lång tid och kräver handledning innan man får arbetet med pedagogisk dokumentation att fungera. En handledning som inte alltid finns att tillgå. Metoderna, som ibland används i stället, har fokus på barns brister och inte på deras erfarenheter och möjligheter, ett fokus som påverkar hur förskollärarna ser på barnen. I det projekt som kommer att beskrivas i denna bok har jag ställt frågan hur det kan vara möjligt att inleda ett arbete med att dokumentera en verksamhetsutveckling på ett sätt som stämmer överens med läroplanen och Skolverkets krav på en dokumenterad verksamhetsutveckling och som bygger på en barnsyn som betraktar barn som rika och kompetenta. Då många känner sig ensamma i detta arbete har projektet också strävat mot arbetssätt som kan påbörjas utan ingående handledning, eftersom många säger att de inte har tillgång till just denna handledning. De exempel och förslag som ges i denna bok är inte skrivna utifrån att dessa arbetssätt täcker in hela läroplanen. Exemplen ska ses som för16

9789147114184b1-216c.indd 16

6/24/13 3:09 PM

enklade beskrivningar av det som sker i förskolans verksamhet och som ett sätt att börja arbeta med dokumentation – särskilt för dem som inte tidigare arbetat med analyser av dokumentationer i systematiserad form. I exemplen är fokus framför allt på de vuxna och deras bemötanden av barn och på de vuxna som individer, med endast litet fokus på verksamheten. De ska ses som några personers erfarenheter att arbeta med analyser av inspelade sekvenser i ett dokumentationsarbete. Videokameran är vald i dessa exempel, men dokumentation kan naturligtvis även ske på en mängd andra sätt. Om man vill börja använda videokamera utan att ha stor erfarenhet av att spela in rörlig bild behövs viss förståelse för vad som kan vara svårt. Därför finns bland exemplen konkreta beskrivningar på vad man kan behöva tänka på och hur man kan arbeta med att lära sig använda videokamera. I denna bok fördjupas inte relationen mellan strukturen, miljön, enskilda lärares beteenden och barns lärande. Antagandet är (outtalat) att ett förändrat beteende från de vuxna leder till en förändring av verksamheten. Genom att ställa fler reflekterande frågor till barnen antas de också ges bättre förutsättningar för att utveckla socialt samspel och språklig förmåga. Tanken är att genom exempel ge idéer om hur det är möjligt att närma sig analyser av verksamheten, och att i dessa analyser sedan gemensamt börja diskutera vad som är verksamhetsutveckling, vad som är ett bra lärande etc. Min erfarenhet är att det är svårt att börja diskutera vad en verksamhetsutveckling eller ett bra lärande är, särskilt om men inte arbetat med detta tidigare. Nästa steg i arbetet menar jag ska vara att se på barnens lärande och reflektera över vad lärandet innebär. Denna bok kan vara en ingång i dessa frågor utifrån reflektioner om hur man som vuxen bemöter barnen i verksamheten. En del av boken handlar om teknik, i detta fall arbetet med videokamera. Här går utvecklingen i rasande fart. Videokameror är i dag den vanligaste tekniken för att dokumentera rörlig bild, men smarttelefoner och surfplattor kan snart vara lika självklara i dokumentationsarbetet. Genomgångarna är utifrån de utmaningar som pedagogerna ställts inför när de arbetat med denna teknik. Vissa utmaningar är specifika för just de kameror som används i exemplen, men många av de problem vi stött 17

9789147114184b1-216c.indd 17

6/24/13 3:09 PM

på gäller också när man arbetar med annan inspelningsteknik (exempelvis surfplattor). Det handlar om att träna på hur man kan använda tekniken och hur den fungerar. Skolinspektionen (2012:7, s. 37) lyfter fram att pedagoger i förskola ofta känner rädsla inför teknik: ”Teknik är något de upplever att de inte kan.” På ett antal förskolor runt om i landet, har huvudmannen köpt in olika tekniska hjälpmedel. Nya prylar blir ofta liggande, ofta med argumentet att förskollärarna väntar på att någon ska komma och hjälpa dem att komma igång med tekniken. Erfarenheterna i denna bok är därför även tänkta som en hjälp att börja använda fler, och för pedagogen kanske nya, tekniska hjälpmedel.

”Åh, nej, inte en grej till!” En fråga som jag, och många med mig, ställt är hur det är möjligt att dokumentera förskolans verksamhet utan att bedöma och kategorisera barn. Samtidigt som man ska dokumentera enskilda barns utveckling som ett stöd för verksamhetens utveckling. Utvecklingen ska ske i relation till läroplanens strävansmål, men också i relation till den pågående verksamheten. Dokumentationskravet upplevs av många som ytterligare en belastning i en redan pressad arbetssituation, trots att det inom förskolan funnits en lång styrning mot att utvärdera för att utveckla verksamheten. En av förskollärarna, som ingått i det projekt som kommer att beskrivas senare i boken, uttryckte när vi pratade om förändringarna: ”Åh, nej, inte en grej till att göra!” Ett citat som jag tror många känner igen sig i. Jag ser det som att många i förskolan saknar konkreta verktyg för hur dokumentationsarbetet kan ingå i den så kallade dagliga verksamheten utan att vara ”ytterligare en grej”. Det handlar om att använda dokumentation i verksamheten, inte utanför eller om verksamheten. Min förhoppning med boken är att den ska ge tankar att arbeta vidare om hur dokumentation kan bli ett stöd snarare än en belastning, men för att komma dit behövs, i varje fall för de förskollärare som jag arbetat med, hjälp att komma förbi vissa hinder. En del av hindren handlar om att förstå vad dokumentationen ska fylla för funktion och vad styrdokumenten kräver, andra hinder handlar om att lära sig det praktiska hantverket med 18

9789147114184b1-216c.indd 18

6/24/13 3:09 PM

att dokumentera och analysera. För att arbeta med utvärdering behöver förskollärare kunskaper även om vad forskningen kommit fram till. I genomgången av forskning kommer jag bland annat att visa vad det finns för stöd, eller snarare inte finns för stöd, för en inriktning med allt tätare kunskapsmätningar och metoder som kategoriserar barn. Jag hoppas att du som läser denna bok ska bli mer kritisk och uppmärksam på risker med en del av de observations- och utvärderingsverktyg som marknadsförs mot, och också kommit att användas på, förskolor. Som förskollärare och forskare ser jag det som den största utmaningen förskolan just nu står inför. Problemet som jag ser det är att om förskollärare inte har kunskaper om förskolans uppdrag och den forskning som finns om olika arbetssätt, men också vilken barnsyn som arbetssätten tar med sig in i förskolan, riskerar vi en verksamhet som konstruerar behövande och beroende barn. Många upplever sig sakna handledning och kanske även kompetens, samtidigt som man nu förväntas ansvara för en verksamhetsutveckling som både ska vara systematisk och på vetenskaplig grund.

Bokens upplägg Boken består av tre delar. I den första delen beskrivs förskolans förstärkta uppdrag, där den historiska utvecklingen är viktig att gå igenom för att kunna förstå de motsättningar som finns mellan olika politiska ideologier och olika teoretiska inriktningar. Det är inte bara tidigare som frågan om omsorg och lärande varit föremål för diskussion, även i dag diskuteras förskolans roll som viktig för barnen här och nu i relation till en syn på förskolan som viktig för framtida lärande. Det behöver inte vara en direkt motsättning mellan de synsätten, men det finns skillnader i argument och retorik som får konsekvenser för synen på hur verksamheten ska dokumenteras, vad som ska dokumenteras och varför verksamheten ska dokumenteras. Som exempel på ideologiska inriktningar ställs en nyliberal inriktning mot en klassisk socialistisk politik, där förskolans roll kommer att beskrivas på lite skilda sätt. Även inom forskning går det att se skiljelinjer mellan olika forskningsmiljöer. Den tydligaste skiljelinjen finns mellan så kallad pedagogisk dokumentation, som skrivits fram 19

9789147114184b1-216c.indd 19

6/24/13 3:09 PM

utifrån det som av många förskollärare kommit att förknippas med en så kallad Reggio Emilia-inspirerad forskning, som teoretiskt influerats av socialkonstruktivistisk-, poststrukturell och posthumanistisk forskning, och arbetssätt som på olika sätt mäter kvalitet eller barns kunskaper. Exempel på arbetssätt av det senare är Learning Study och metoder som ECERS, som teoretiskt influerats av den utvecklingspedagogiska forskningen som har sina rötter inom variationsteorin och det sociokulturella teoretiska fältet. Dessa olika inriktningar ger (i varje fall delvis) olika svar på vad man måste tänka på i ett systematiskt kvalitetsarbete. Därför är det bra att känna till vilka utgångspunkter olika forskare har i de böcker och rekommendationer som ges ut inom detta område. Denna bok är naturligtvis också skriven utifrån vissa teoretiska antaganden, därför följer även en genomgång av dessa antaganden samt hur de påverkar synen på kvalitet med mera. Bokens andra del tar sin utgångspunkt i förskolans praktik och hur videokameran kan användas utifrån det förstärkta uppdraget i ett systematiskt kvalitetsarbete. Ett arbete som är allt annat än enkelt. I böcker som skrivits om att använda videokamera i förskola har det ibland stått (typ): ”Sedan filmade vi och såg att …” vilket gjort att själva filmningen och analysarbetet inte framstått som särskilt svårt. I denna del får vi först följa tre avdelningars arbete från det att de packar upp en videokamera till att de har lyckats filma sekvenser som de analyserar utifrån förskolans uppdrag. Ett arbete som var långt mer utmanande än vi först trott. Vi får också följa verksamma förskollärares arbete med verksamhetsutveckling utifrån en kurs. Denna del är mer av handledande karaktär, jämfört med första delen som är mer av teoretiska genomgångar. I den tredje och avslutande delen ställs frågan vad en analys är, eller kan vara, utifrån förskolans uppdrag. Olika ingångar för analyser problematiseras och en av de frågor som behandlas är om man ska göra analyser utifrån en kritisk blick eller en nyfiken blick. Boken avslutas med förslag på hur det kan vara möjligt att organisera analysarbete.

9789147114184b1-216c.indd 20

6/24/13 3:09 PM

Kapitel 1.

Förskolans uppdrag

Förskolans läroplan

r 2009 blev jag kallad till Skolverket, som just nybliven doktor i pedagogik, på grund av mina studier i hur förskollärare bemöter flickor och pojkar i förskolan. De samlade en grupp forskare från hela Sverige inför arbetet med att revidera förskolans läroplan och diskussionen kom bland annat att handla om hur läroplanen kan förtydligas inom några områden utan att innebära försämringar på andra områden. Direktiven från Utbildningsdepartementet var att lyfta fram språk, matematik, natur och teknik, utan att påverka områden som jämställdhet och demokrati. Läroplanens mål kom i revideringen att utökas från 16 till 27 (Skolverket, 2010a), samtidigt som alla mål, även de som inte förtydligats, ska ses som lika viktiga. Direktiven till förändringarna var att alla mål och områden skulle fortsätta betraktas som lika viktiga. Det finns inget i läroplanen som säger att vissa mål eller områden är viktigare än andra. Läroplanen är en sammanhängande text där varje mål och formulering behöver läsas i relation till förskolans uppdrag i stort. I promemorian Förslag till förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan (Utbildningsdeprtementet, 2010, s. 3) står att förtydligandena inte förändrar ”betydelsen av de mål som rör andra områden eller förskolan i övrigt”. Förskola ska även fortsättningsvis präglas av allsidighet och helhet. Men eftersom Skolinspektionen i de första kvalitetsgranskningarna efter revideringen (2011:10) framför allt lyfter fram brister inom de områden som förtydligats finns en risk att just dessa mål nu ses som mer viktiga än andra områden i läroplanen. En effekt av förtydligandena är att förskolor oftare än tidigare särskiljer dessa områden i verksamheten, exempelvis genom att ha särskilda ”mattehörnor” eller 22

9789147114184b1-216c.indd 22

6/24/13 3:09 PM

–Hallå, hur gör man?

Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan beskriver Christian Eidevald hur man kan genomföra systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Ett av förskolans förstärkta uppdrag är att arbeta med just systematiskt kvalitetsarbete. I skollagen står att förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och att utvecklingen ska dokumenteras och analyseras systematiskt. Men vad innebär vetenskaplig grund? Och hur kan man systematisera dokumentationer och analyser på ett vetenskapligt sätt? Detta är frågor som författaren besvarar. Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan är både teoretisk och forskningsanknuten, med fokus på förskolepedagogik och systematiskt kvalitetsarbete, och konkret i hur man praktiskt kan gå tillväga på förskolan. Boken består av tre delar. Den första delen beskriver förskolans förstärkta uppdrag. Den andra delen utgår från förskolans praktik och beskriver hur videokameran kan användas i ett systematiskt kvalitetsarbete för att man ska kunna utföra det förstärkta uppdraget. Den tredje och sista delen ställer frågan vad en analys är, eller kan vara, utifrån förskolans förstärkta uppdrag. Boken avslutas med förslag på hur man kan organisera analysarbete. Boken riktar sig dels till studenter på förskollärarprogrammet dels till förskollärare och förskolechefer som vill utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete.

christian eidevald

”Åh nej, inte en grej till!”

christian eidevald

Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan

–Hallå, hur gör man?

Christian Eidevald är förskollärare, lärarutbildare, ﬁl.dr och lektor

Best.nr 47-11418-4 Tryck.nr 47-11418-4

9789147114184c1c.indd 1

Liber

i pedagogik vid högskolan i Jönköping och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. År 2011 gav han ut Anna bråkar! Att göra jämställdhet i förskola.

6/24/13 3:11 PM