9789127133709 by Smakprov Media AB

ULF P. LUNDGREN ROGER SÄLJÖ CAROLINE LIBERG RED.

skolans historia och framväxt, och ger en god inblick i det som i dag utgör vårt svenska skolsystem. Den innehåller bland annat kapitel om den lärande människan, didaktik, kunskapsbedömning ur svenskt och internationellt perspektiv, utbildningspolitikens ekonomiska bakgrund och skolledningens roll, samt genus, mångkulturalitet och social segregation. Denna reviderade utgåva är uppdaterad med de förändringar som har skett inom skolväsendet, som införandet av en ny skollag och av nya läroplaner. Boken har även uppdaterats med referenser till ny forskning. Lärande skola bildning är indelad i fem sektioner:

• SKOLAN VÄXER FRAM • LÄRANDE OCH ELEVERS UTBILDNING • UTBILDNING OCH DEN KULTURELLLA REPRODUKTIONEN • POLITISK STYRNING OCH SKOLANS FÖRÄNDRING • LÄRANDE UNDER LIVSCYKELN I boken medverkar nitton författare från flera universitet. Boken är i första hand avsedd för studerande på lärarutbildningen och för alla yrkesverksamma lärare, men bör också läsas av den som vill veta mer om vår svenska skola. Arbetet har utförts under redaktion av Ulf P. Lundgren, professor emeritus i pedagogik vid Uppsala universitet, Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi vid Göteborgs universitet och Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Övriga författare är verksamma inom lärarutbildningen och närliggande forskningsområden.

LÄRANDE SKOLA BILDNING

LÄRANDE SKOLA BILDNING är en gedigen grundbok som belyser

ANDRA UTGÅVAN

LÄRANDE SKOLA BILDNING GRUNDBOK FÖR LÄRARE

ANDRA UTGÅVAN ULF P. LUNDGREN, ROGER SÄLJÖ,

ISBN 978-91-27-13370-9

CAROLINE LIBERG RED.

9 789127 133709

omslag_424x276.indd 1

2012-07-02 08.30

LSB_Del_0.indd 2

2012-07-02 16.13

Innehåll

Medverkande författare 12 Förord 14

k apitel 2

Skolan växer fram kapitel 1

Skolans tidiga historia och utveckling

– från skrivarskola till folkskola 23 Ulf P. Lundgren och Roger Säljö

Edduban – den första skolan 26 Det grekiska inflytandet 27

Den västerländska kulturens vagga 28 Den första läroplanen 30 Det grekiska bildningsidealet 30

Det romerska inflytandet 31

Differentiering genom utbildning 33

Kristendomens spridning 33

Nya miljöer för lärande – universiteten 34

Renässansen – återupptäckternas tid 36 En måttfull och harmonisk människa 36 En humanistisk utbildning 37 Styra staten och tjäna kyrkan 39 Skolan blir ett eget samhälle 39 Det tryckta ordet 40

Att överföra kunskap mellan generationer 41 Den svenska skolan 42

Luther och vägen till Gud 43 Läsandet sprids till folket 44 Luthers lilla och stora katekes 45 Reformförsök 47 Svenskarna blir ett läsande folk 50 Folkskolan – en allmän skola 50

LSB_Del_0.indd 5

Den moderna skolan blir till – ett framtidsprojekt 55 Ulf P. Lundgren

En ny roll som upplysare 56 Skiftesreformer 57

Vad innebar skiftesreformerna? 58

Ett nytt sekel 60 Pedagogik som egen vetenskap 62 Johann Friedrich Herbart 63 1812 års uppfostringskommitté 64 Skolväsendet 65

Växelundervisningen 66 ”Snillekommittén” – och det moderna Sverige 66 En förändrad omvärld 69 Reform av folkundervisningen – folkskolestadgan 70 Den andra fasen av industrialiseringen 75 Den ekonomiska utvecklingen 76

k apitel 3

En gemensam skola

– utbildning blir en nödvändighet för alla 77 Ulf P. Lundgren

Demokratibegreppet 79 Den statliga styrningen 82

2012-07-02 16.13

Differentieringsfrågan 83 Rationaliseringar och ökat statligt inflytande 84 1940 års skolutredning 85 Kontakt med Amerika 86

Vid krigsslutet – 1946 års skolkommission 87 1957 års skolberedning 90 Utbildning – en investering 91 Konsekvensreformer 93 Individualisering 95 Rullande läroplansreformer och utvärdering 96 Utbildningsväsendet expanderar – högre krav på kontroll 97 En förändrad ekonomi 99

Vad ska bildas? 132 Hur ska en uppdelning av eleverna ske? 133

lärande och elevers utbildning k apitel 5

Den lärande människan – teoretiska traditioner 139 Roger Säljö

kapitel 4

Det livslånga lärandet

– att utbilda för ett kunskapssamhälle 101 Ulf P. Lundgren

Förskola och barnomsorg 101 Förskolans rötter 102 Reformer inom barnomsorgen 106 Medinflytande och decentralisering 107 Ökat ansvar för lärare och skolledare 109 Målstyrning 110

Den politiska styrningen 111 Valfrihet och ansvarsfördelning 113 Vem ska ha ansvaret? 114 Europas bästa skola 116 Betygssystem 117 Ett fristående skolsystem 118 Gymnasieskolan 119

Krav på mer kvalificerad arbetskraft 119 En stor uppgift för kommunerna 121

Kunskapslyft och vuxenutbildning 122 1990-talets reformer 123 Ett nytt millennium 124 Kompetensutveckling 127

LSB_Del_0.indd 6

Olika syn på världen 128 Kvalitetskontroll 129 Den moderna skolan 131

Lärande – en term med många betydelser 140 Vetenskapliga definitioner 140

Lärande och samhällets utveckling 142 Behaviorismen – Pavlov, Watson och Skinner 144

Den betingade reflexen 145 Beteendet som byggsten i psykologin 147 Den klassiska betingningens begränsningar 147 Operant betingning 148

Behaviorismens inflytande på skola och utbildning 150 Undervisningsteknologin 151 Utbildningsteknologin 152 Beteendeterapi 153

Behaviorism – kunskapssyn och föreställningar om lärande 153 Kognitiva traditioner – intelligenspsykologin, kognitivismen och Piaget 156 Intelligensmätning och den differentiella psykologin 157 Kognitivismen 159 Processmetaforen och meningsskapande 161 Piagets utvecklingspsykologi 164 Kognitiv utveckling 166 Utveckling och lärande 169 Piaget och skolan 170

2012-07-02 16.13

Piaget och tänkandets innehåll 173 Den vetenskapliga kritiken av Piagets utvecklingspsykologi 174

Pragmatismen – Dewey 175

Pragmatismens utveckling och syn på kunskap 177

Hur lärande förstås 179

Kommunikation och lärande genom inquiry 181

Det sociokulturella perspektivet – Vygotskij 185

Psykologins kris 186 Språk och tanke 189 Appropriering 192 Synen på undervisning och den närmaste utvecklingszonen 193 Den sociokulturella traditionens inflytande 194

Perspektiv på lärande – slutsatser 196 kapitel 6

Didaktik

– undervisning och lärande 199 Staffan Selander

Historiska förändringar och didaktikens förutsättningar 200 Lärandets sociala förutsättningar 201 En filosofisk utgångspunkt för didaktiken 202 Didaktikens grundfrågor 204 Vad ska läras? 204 Hur ska det läras? 205 Varför ska detta läras? 206 Var någonstans ska man lära sig? 207 Med vem ska man lära sig? 208 När ska man utmanas i sitt lärande? 209 Med hjälp av vad ska man lära sig? 210 Hur ska lärandet bedömas? 211

Didaktiken i dag 212

Ämnesdidaktiska spår 212

Tolkning och handling i lärararbete 214 Didaktikens kommunikativa vändning 214 Didaktisk design – en ny utmaning 215

LSB_Del_0.indd 7

k apitel 7

Den didaktiska reliefen – att vara lärare 217 Caroline Liberg

Undervisning är att vilja något 218 Undervisning och lärande som sekvenser av kommunikativa handlingar 221 Undervisningsförlopp 221 Undervisningsförlopp, lärande och deltagare 223 Undervisningsförlopp, lärande och sociala sammanhang 225

Dimensioner i undervisnings- och lärandesekvenser 226 Inramning 226 Innehållsstrukturer 227 Dialogicitet och flerstämmighet 228 Skillnader och utmaningar 230

Undervisningstraditioner 231 Läraren som etnograf 232

k apitel 8

Grundläggande färdigheter – att bli medborgare 235 Caroline Liberg och Roger Säljö

Skrift och skriftspråklig kommunikation 238 Vad är grundläggande färdigheter? 239 Literacypraktiker 242 Barns och ungas språkliga landskap 245 Färdigheter och undervisning 248 Synen på färdigheter och undervisning 249 En balanserad syn på färdigheter i undervisningen 254 Literacypraktiker i skolan 255

2012-07-02 16.13

kapitel 9

Bedömning

– att veta vad andra vet 257 Christian Lundahl

Kunskapsbedömning i förmodern tid 258 Hur bedömningar knyts till utbildningsinstitutioner 259 Framväxten av psykologiska bedömningar 260 Bedömningar, undervisning och lärande 261

Kunskapsbedömningar under den moderna skolans framväxt 265

Folkskolans bedömningar 265 Examensväsendet och läroverken 267 Mot ett mer exakt mätande med experimentell psykologi 269 Kunskapsbedömning och progressiva reformer – Dewey versus Thorndike 273 Bedöma och särskilja – Alfred Binet och intelligenstester 276

De första svenska intelligensundersökningarna 278

Centralt utarbetade prov och deras olika funktioner 279

Bedömning i senmodern skola 284

Förändrad kunskapssyn i läroplanerna och kring provresultat i sig 284 Bedömning för lärandet 286 Bedömning av lärandet 289

Nya villkor för bedömning – internationalisering och kompetensvalidering 291 Interna och externa bedömningars dialektik 292

LSB_Del_0.indd 8

k apitel 10

Kunskapsprövningar i klassrummet – att bedöma elever 295

Ingela Eriksson och Widar Henriksson

Norm- och kriterierelaterade prov 296 Normrelaterade prov 296 Kriterierelaterade prov 297

Formativa och summativa prov 297 En reformerad grund- och gymnasieskola 298 Kvalitetshierarkier i grundskola och gymnasium 300 Prövningar i ett systemperspektiv 302 Tre viktiga frågor: Varför? Vad? Hur? 304 Konstruktion av uppgifter 305 Några generella regler för uppgiftskonstruktion 306 Uppgiftens format 306 Uppgiftens utformning 310 Uppgiftens poängsättning 311

Sammansättning och genomförande av prov 313 Viktning 314 Kravgränser 314 Kompensatorisk modell 315 Provadministration 316

Kvalitetsindikatorer för prov 317 Bedömaröverensstämmelse 317 Reliabilitet (tillförlitlighet) 318 Validitet 320

Tolkningsramar 324

2012-07-02 16.13

kapitel 11

Specialpedagogik i en skola för alla

Uppväxtmiljö 372 Förväntad nytta 373 Föräldrarnas utbildningsnivå 374

– att arbeta med elever med skolsvårigheter 327

En vidare utblick 375 Snedrekrytering och meritokrati 377

Lisa Asp-Onsjö

Spänningsfältet mellan pedagogik och specialpedagogik 329 Synen på specialpedagogik i ett kompensatoriskt perspektiv 331 Synen på specialpedagogik i ett kritiskt perspektiv 332 Synen på specialpedagogik från ett dilemmaperspektiv 335 Vem är i behov av särskilt stöd? 337 Konsekvenser – att pekas ut eller osynliggöras 339 Specialpedagogik i dagens skola 341 Specialpedagogisk forskning – några iakttagelser 344

utbildning och den kulturella reproduktionen kapitel 12

Den sociala selektionen till högre utbildning – restriktioner och val 351 Robert Erikson

Effektivitet och rättvisa 352 Utvärdering genom uppföljning 353 Hur mäter vi snedrekryteringen? 354 Oddskvot 355

Social bakgrund 356 Egen utbildning 359

LSB_Del_0.indd 9

Hur omfattande är den sociala snedrekryteringen? 363 Social position och barnens utbildning 369

k apitel 13

Om genusordning förr och nu

– betydelsen av utbildning 381 Inga Wernersson

Om de genusvetenskapliga begreppens utveckling och förändring 384 Om jämställdhet i grundskolans läroplaner 387 Om vad könstillhörighet betyder i klassrummet 393 Om genus i undervisningens innehåll och form 395 Om könsskillnader i undervisnings resultat 399 Om genusordning och lärares yrkesutövning 400 Könsordningen – en levande del av skolan 402 k apitel 14

Utbildning och mångkulturalitet

– i det globala samhället 403 Nihad Bunar

Mångkulturella urbana skolor 405 Konfessionella och etniska friskolor 410 Vilka skolor finns i Sverige? 413 Förändra den sociala och den symboliska positionen 416

2012-07-02 16.13

politisk styrning och skolans förändring kapitel 15

Utbildningspolitik och ekonomin – att investera i framtiden 423 Florian Waldow

Humankapitalteorin växer fram 424 Det planerbara samhället 426 Planeringstänkandet försvagas 428 Marknaden som styrinstrument 429 Ett internationaliserat kunskapssamhälle 430 Livslångt lärande 433 Utbildningspolitiken ekonomiseras 434 kapitel 16

Styrningen av den obligatoriska skolan

– mellan stabilitet och förändring 437 Eva Forsberg

1842 års folkskolestadga – en milstolpe i styrningen av skolan 438 Utbildningssystemets expansion 439 Allt fler är i utbildning under allt längre tid 440 Skolans innehåll utvidgas och komprimeras 441 Vad ska stå på den politiska dagordningen? 442 Ökat antal aktörer, arenor och nivåer 442 System för styrning 443

Ekonomi – reglering som (om)fördelning av resurser 447 Utvärdering – reglering som utfallskontroll 449

Modeller för styrning av skolan 450

Den centraliserade styrmodellen 450 Den decentraliserade styrmodellen 453

Globalisering – styrning som interaktion i det (inter)nationella 455 Recentraliseringen av den svenska skolan 456 Offentlig och privat produktion – marknadiseringen 458 Skolan som institution 459 k apitel 17

Skolans lagar och förordningar

– det legala ramverket 461 Stephan Rapp

Skoljuridiken i historisk betraktelse 462 Skolans huvudman och skolan som myndighet 465 Skoljuridiken i dag 466

Skollagen (SFS 2010:800) 467 Skollagen, Barnkonventionen och EGrätten med mera 471 Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) 472 Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) 473 Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) 474

Skoljuridiken – förskolechefen och rektorn 475 Skoljuridiken och läraren 477 Skoljuridiken och barnet/eleven 478 Skolans systematiska kvalitetsarbete och tillsyn 480 Skoljuridiken i framtiden 482

Instrument för styrning av utbildning 444

Juridik – reglering som författning 444 Ideologi – reglering som påverkan 445

LSB_Del_0.indd 10

2012-07-02 16.13

kapitel 18

Moderna språk i EU 525 Learning to Learn 526

Skolan – en del av en ekonomisk doktrin 526

Skolledare

– att förverkliga det nationella uppdraget 485 Elisabet Nihlfors

Rektor, förskolechef och skolchef – en definition 486 Historiska rötter 488 Styrning och ledning 489 Ting tar tid 492 Att hushålla med resurserna 492 Att vara chef och ledare 493 Att finna stöd och bli utmanad 495 Rektorer 498 Villkoren för skolledare 499 kapitel 19

Skolan i världen

– internationella kunskapsmätningar 503 Daniel Pettersson och Anita Wester

lärande under livscykeln k apitel 20

Om folkets lärande och vuxnas bildning

– kunskapsbehovet livet igenom 533 Staffan Larsson

Vardagslivet som läroplan 534 Läskunnighet – folkuppfostran eller frigörelse? 536 Folkbildning 539 Vuxenstudier som del i samhälls planering – reformpolitiken 545 Från jämlikhet till ekonomisk tillväxt 553 Utmaningar i samhällsförändringars spår 554

Ekonomiskt samarbete konstitueras 504 Viktiga kommunikationskanaler 505 Fördjupad integration 506

Förändring i lokala ekonomier 506 Förändringarnas årtionde 508 Internationellt pedagogiskt samarbete växer fram 509

Internationella utbildningssamarbeten 510

IEA:s kunskapsmätningar 511

De första internationella studierna i matematik och naturvetenskap 513 Civicundersökningen 1999 och 2000 516 ICCS 2009 (International Civic and Citizenship Education Study) 516 Internationella studier av läsförståelse 517

OECD:s kunskapsmätningar 518 Studier av vuxnas kunnande 520

k apitel 21

Bildning och utbildning – vad formar en människa? 557 Sven-Eric Liedman

Den mänskliga materien 558 Bildning och utbildning 564 Paideia 566 Comenius himmelska akademi 568 Bildningen och dess förfall 570 Det ödsliga informationshavet och nyttans gullgossar 575 Idealen och verkligheten 577

PISA-studierna 520

Forskningssyfte eller policysyfte 523 EU:s kunskapsmätningar 524

LSB_Del_0.indd 11

Referenser 581 Register 613 Bildkällor 623

2012-07-02 16.13

Medverkande författare Fackredaktörer

Kapitelförfattare

Caroline Liberg är professor i utbildningsveten-

Lisa Asp-Onsjö är fil dr och universitetslektor

skap vid Uppsala universitet. Hon har tidigare varit universitetslektor i lingvistik vid Uppsala universitet samt professor i svenska med didaktisk inriktning, Området för lärarutbildning, vid Malmö högskola.

Ulf P. Lundgren är professor emeritus i peda gogik vid Uppsala universitet. Han har tidigare varit generaldirektör för Skolverket och dessförinnan verksam som professor och rektor vid Lärarhögskolan i Stockholm. Han har även anlitats som expert av Utbildnings departementet i Sverige, Frankrike, Norge och Portugal samt av OECD och Världsbanken.

Roger Säljö är professor i pedagogik, särskilt peda gogisk psykologi vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen rör lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv. Han är föreståndare för LinCS som är ett nationellt forskningscenter för studier av lärande och digitala medier finansierat av Vetenskapsrådet.

vid Institutionen för pedagogik och didaktisk profession vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse rör specialpedagogiska frågor i allmänhet med särskilt fokus på elevdokumentation.

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdoms vetenskap vid Stockholms universitet. Han är även lektor vid Polishögskolan i Stockholm där han undervisar om ungdomars livsvillkor och ungdomskulturer.

Robert Erikson är professor i sociologi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Han ledde 1991 års utredning om den sociala snedrekryteringen till högre studier och är ledamot av Kungliga Vetenskapsaka demin och British Academy.

Ingela Eriksson är ämneslärare i matematik och fysik och har sedan 2001 arbetat som provutvecklare av nationella kursprov i matematik vid Institutionen för tillämpad utbildnings vetenskap vid Umeå universitet.

Eva Forsberg är prefekt i pedagogik vid Uppsala universitet och verksam inom forsknings gruppen Studies in Educational Policy and Philosophy (STEP) och forskningsgruppen för Studier av Kunskapskulturer och Lärandepraktiker.

Widar Henriksson är professor i pedagogik vid Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet. Han har aktivt bidragit till etablerandet av forskarutbildning i ämnet beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet.

LSB_Del_0.indd 12

2012-07-02 16.13

Staffan Larsson är professor i vuxenpedagogik

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stock-

vid Linköpings universitet. Under senare år har han skrivit om didaktik för vuxna, men också om folkbildning. Han har även gett ut skrifter i olika forskningsmetodiska ämnen.

holms universitet och docent i pedagogik vid Åbo Akademi i Finland. Han leder forskningsgruppen DidaktikDesign och är redaktör för tidskrifterna Designs for Learning och IARTEM e-journal.

Sven-Eric Liedman har varit professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet 1979–2006. Han har gett ut en lång rad böcker, till exempel I skuggan av framtiden (1997), Ett oändligt äventyr (2001) och Stenarna i själen (2006).

Christian Lundahl är docent i pedagogik och lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet samt pro fessor vid Estetisk-filosofiska fakulteten, Karlstad universitet.

Elisabet Nihlfors är docent i pedagogik vid Uppsala universitet och adjungerad professor i pedagogik vid Umeå universitet. Hon arbetar också som huvudsekreterare vid Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Tidigare har hon varit verksam som lärare, skolchef och rektorsutbildare.

Daniel Pettersson är universitetslektor i peda

Florian Waldow är universitetslektor i jämförande pedagogik vid universitetet i Münster. Han har tidigare varit forskare vid Uppsala universitet med fokus på internationella kunskapsmätningar, nationell bedömningskultur och reformhistoria.

Inga Wernersson är professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet och kommer att tillträda en tjänst som professor vid Högskolan Väst. Hon har arbetat med pedagogisk genusoch jämställdhetsforskning sedan mitten av 1970-talet.

Anita Wester är sedan 1999 undervisningsråd på Skolverket samt Sveriges representant i PISA Governing Board och PISA Executive Board. Hon har tidigare varit verksam som universitetslektor vid Umeå universitet samt projekt ledare på Skolverket.

gogik vid Högskolan i Gävle. Han har tidigare varit verksam som 1–7-lärare, specialpedagog och doktorand vid Uppsala universitet.

Stephan Rapp är docent i pedagogik och utbildningsdirektör i Jönköpings kommun. Han har en bakgrund som lärare, rektor, skolchef, kommunchef och utbildningschef vid Domstolsverket. Han är knuten till Högskolan i Jönköping samt till den statliga rektors utbildningen vid Linnéuniversitetet.

LSB_Del_0.indd 13

2012-07-02 16.13

Förord Utbildning är en av samhällets mest omfattande verksamheter. Om vi räknar med alla som under ett år deltar i olika former av utbildning – förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium, högskola och universitet, olika slags vuxenutbildning, folkbildning och en växande sektor av företagsförlagd utbildning – når vi svindlande tal. Enbart ungdomsskolan (från förskola till gymnasium) omfattar omkring 2,5 miljoner elever och knappt 250 000 lärare. Lägger vi därtill 350 000 studerande inom högskolan, den kommunala vuxenutbildningens och folkbildningens (studieförbund och folkhögskolor) över 2 miljoner deltagare och alla deras lärare, talar vi om en ansenlig del av befolkningen i ett land med drygt 9 miljoner invånare. Och till detta kommer all den personalutbildning som uppskattningsvis omfattar 1,5 miljoner deltagare. Den dramatiska expansion av utbildning som ägde rum under 1900-talet, och särskilt under århundradets andra hälft, är en spegel av samhällets utveckling. Det är självfallet ingen tillfällighet att utbildningssystemet byggdes ut i högt tempo under denna period. Detta var en tid som präglades av teknisk utveckling och genomgripande sociala förändringar som följde i industrisamhällets spår med urbanisering, migration och en alltmer differentierad arbetsmarknad med ökande krav på kunskaper. Men det var också en tid av återkommande kriser och två förödande världskrig som satt djupa spår i vårt medvetande. Under senare decennier har vi upplevt globalisering och de utmaningar som miljöfrågorna innebär, som på nytt förändrar villkoren för vårt sätt att leva och finna vår utkomst. I alla dessa förändringar har lärande och utbildning spelat en av görande roll för samhällsutvecklingen. En utbyggd och förbättrad utbildning har blivit svaret på många av de frågor som ställts om hur samhället ska hantera utmaningar. Erfarenheterna av andra världskriget ledde till en övertygelse om utbildningens betydelse för det aktiva medborgarskapet i ett demokratiskt samhälle. En självständig, informerad och kritisk medborgare är nyckeln till en levande demokrati. Utvecklingen av arbetsmarknaden och den snabba förändringen av arbetsuppgifter möts likaså med krav på en mer kvalificerad utbildning och leder dessutom till behov av livslångt lärande. I våra dagar ser många utbildning som en investering i människor – i vad som kallas humankapitalet – och sådana investeringar är nu måhända ännu viktigare än de som görs i tekniska produktionsresurser.

LSB_Del_0.indd 14

2012-07-02 16.13

förord |

Men utbildning ska också ha ett egenvärde. Att få tillgång till kunskaper och färdigheter ger ett rikare liv med större möjligheter att delta i de erbjudanden som samhället tillhandahåller. Ett av utbildnings systemets viktigaste uppdrag är därför att befästa och utveckla intresset för lärande och bildning hos medborgarna. Kunskap är, som idéhisto rikern och bidragsgivaren till denna volym Sven-Eric Liedman uttrycker det, ”ett oändligt äventyr”. En nyckelperson i denna omfattande sektor, och i hela samhälls omvandlingen, är läraren och den pedagogiska gärningen. Det är i mötet mellan lärare och elever som undervisning gestaltas och det är där som intresset för lärande som en väg till personlig utveckling vidmakthålls. Lärare har direkt kontakt med elever och kan stödja elevers sociala, emotionella, personliga och kunskapsmässiga utveckling över tid. Intresset för hur det pedagogiska uppdraget ska fullföljas är gammalt. Frågor om undervisning och lärande har engagerat människor i flera tusen år. Den mer omedelbara kunskapsutvecklingen och forskningen avsedd att stödja lärarens uppdrag är dock av betydligt senare datum. Det kan illustreras av att Bertil Hammer installerades som professor i pedagogik vid Uppsala universitet den 8 oktober år 1910, som den första professorn i pedagogik i Sverige. Utbildningsvetenskap – ett nytt vetenskapsområde År 1997 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdraget att utreda lärarutbildningen och komma med förslag till en ny lärarutbildning. Kommittén skulle också behandla frågor om lärar utbildningens anknytning till vetenskap och forskarutbildning samt hur pedagogiskt yrkesverksamma lärare ska kunna forskarutbilda sig. Resultatet lade grunden till Utbildningsvetenskap som ett nytt vetenskapsområde. Utbildningsvetenskap blev beteckningen för forskning riktad mot frågor kring utbildning och lärande i vid bemärkelse, vilket medförde att långt fler discipliner än tidigare berördes. Denna förändring innebar också att forskningsråd för respektive vetenskapsområde flyttades in i en ny myndighet: Vetenskapsrådet. Knappt ett decennium senare (2008) lades ett nytt förslag till en förändrad lärarutbildning. I detta föreslogs att det gemensamt för alla lärarutbildningar ska finnas en vetenskaplig kärna och att utbildningsvetenskaplig forskning ska stärkas. Regeringen har i sin proposition följt utredarens förslag om en ut-

LSB_Del_0.indd 15

2012-07-02 16.13

| förord

bildningsvetenskaplig kärna. Några större satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning har däremot inte gjorts. Den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar: • Skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värde grund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna • Läroplansteori och didaktik • Vetenskapsteori och forskningsmetodik • Utveckling, lärande och specialpedagogik • Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap • Bedömning och betygsättning • Utvärdering och utvecklingsarbete Den utbildningsvetenskapliga kärnan i lärarutbildningen omfattar således en rad olika kunskapsområden. De teman som listas pekar mot den bredd i insikter och kompetens som förutsätts av dagens lärare. Förutom att utveckla sin undervisningskompetens, ska den blivande läraren under sin utbildning också bli förtrogen med utbildningssyste mets historia och utveckling – och skaffa sig insikter i hur man bedriver forsknings-, utvärderings- och utvecklingsarbete. Läraren ska också ha insikter i hur man framgångsrikt leder och utvecklar en organisation, med ett så mångsidigt uppdrag som omfattar så många männi skor. Att leda och utveckla pedagogiska verksamheter är en central del av lärarens uppdrag. Den här boken Lärande skola bildning introducerar forskning och forskningsresultat från en rad olika områden och discipliner av relevans för lärande, skola och bildning. Verket ska således ses som en introduktion till olika kunskapsområden inom Utbildningsvetenskap. Att mer i detalj täcka alla teman som nämnts ovan i en bok låter sig däremot inte göras. Vi har därför valt att ge en översikt över de mest centrala områdena. Vårt syfte är att boken ska kunna användas som en sammanhållande text inom olika kurser och där kunna ge en introduktion och en översikt. Även om boken riktar sig mot lärarutbildning, har vi valt att ge den en sådan utformning att den ska kunna ingå i andra utbildningssammanhang – och även kunna ge en intresserad allmänhet en bred bild av utbildningsvetenskaplig forskning och av skolsystemets uppdrag och organisation. I denna reviderade utgåva har hänsyn tagits till de förändringar som

LSB_Del_0.indd 16

2012-07-02 16.13

förord |

skett inom skolväsendet. Det gäller införandet av en ny skollag och nya läroplaner. I kapitel 4 har nya reformer och reformförslag förts in. Kapitel 9 om bedömning har uppdaterats, liksom kapitel 10 om kunskapsprövningar i klassrummet. Kapitel 17 som behandlar skolans lagar och förordningar har genomgått en större omarbetning med anledning av den nya skollagen. I övrigt är det smärre justeringar som tillkommit samt uppdatering av referenser till ny forskning av relevans för framställningen. Ulf P. Lundgren Roger Säljö Caroline Liberg

LSB_Del_0.indd 17

2012-07-02 16.13

LSB_Del_0.indd 18

2012-07-02 16.13

Skolan v채xer fram

LSB_Del_1.indd 19

2012-07-02 16.18

en första sektionen i Lärande skola bildning behandlar hur skolan som institution blir till, växer och förändras, som en konsekvens av hur en stad och stadsstat formas. När staden uppstår som boendeform finns ett behov av att organisera livet för många människor, bland annat genom regler och lagar. Staden växer fram vid handelsplatser, där människor byter varor och tjänster. Denna utveckling av reglering och handel skapar behov av specifika kunskaper; inte minst föds ett behov av att kunna läsa och skriva – att dokumentera. Uppkomsten av ett skriftspråk och formandet av skolor hänger intimt samman. Läroplansteoretikern och skolhistorikern Ulf P. Lundgren och lärandeforskaren Roger Säljö belyser i kapitel 1, Skolans tidiga utveckling och historia, hur skolan utvecklas och hur vissa kunskapsområden framträder som alltmer viktiga för att styra staten, tjäna kyrkan och idka handel. Vi kan se hur det över tid utvecklas en tradition kring vilka kunskaper som uppfattas som viktiga att föra vidare över generationer. Med en etablerad läroplanstradition får skolan också ett eget arv. Samhällsomvandlingen leder till att ett skolsystem för alla utvecklas. Detta nya skolsystem – folkskolan – bygger vidare på de kunskapskrav som kyrkan haft men formas också av de tidigare skolornas sätt att indela undervisningen i olika kunskapsområden, ämnen. I de följande kapitlen för Ulf P. Lundgren historien vidare. Kapitel 2 har fokus på hur folkskolan och senare ett modernt skolsystem växer fram. Under upplysningen sker förändringar som leder till en ekonomisk tillväxt och urbanisering. En arbetsmarknad börjar formas och efterfrågan på kunskap ökar. Arbetsdelningen knyts till utbildning. I det moderna samhället, där människan kan välja och inte bara bli vald, blir utbildning med tiden en väg till bättre levnadsvillkor. Med

LSB_Del_1.indd 20

2012-07-02 16.18

sektionsinledning |

demokratins framväxt, och inte minst genom den förändrade produktionen, blir utbildningen också en investering för samhället. Sverige blir relativt sent industrialiserat, men när riskkapital tillkommer sker en snabb utveckling. Den höga utbildningsnivån gör att industrialiseringen går fort och under 1900-talet sker en stark ekonomisk tillväxt. Folkhemmet och välfärdssamhället börjar formas. I detta nya samhälle är utbildningen central. Utbildningssystemet samordnas och struktureras. En för alla gemensam skola blir till och expanderar. Det tredje kapitlet centreras kring hur ett enhetligt och sammanhållet skolsystem växer fram. Detta sker stegvis och genom omfattande utredningar. Den pedagogiska forskningen knyts till reformverksamheten med en tilltro till rationellt byggd utbildningsplanering. Under 1970-talet sker en förändring i ekonomin och tillväxten minskar. Det avslutande kapitlet i denna sektion tar upp utvecklingen från 1970-talet fram till i dag. Under 1980-talet kan vi se hur förändrade ekonomiska villkor påverkar reformer inom gymnasieskolan och framför allt inom yrkesutbildningarna. Det är två viktiga förändringar som här särskilt lyfts fram. Den ena är den förändrade politiska styrningen, som innebär att välfärdssamhällets institutioner – och i synnerhet då skolan – blir allt svårare att styra. Som ett svar på detta problem sker en decentralisering av skolsystem och ett fristående skolsystem växer fram. Den andra är att den nya informationstekniken leder till en förändring av produktionen – en tredje industriell revolution – och framväxten av ett kunskapssamhälle. Under 1990talet och 2000-talets första decennium genomförs en svärm av reformer som tyder på en ny epok i skolans historia.

LSB_Del_1.indd 21

2012-07-02 16.18

LSB_Del_1.indd 22

2012-07-02 16.18

1 Skolans tidiga

historia och utveckling – från skrivarskola till folkskola Ulf P. Lundgren och Roger Säljö

Skolans tidiga utveckling hörde intimt samman med framväxandet av en samhällsform där staden blev centrum. Denna samhällsform utvecklade nya tekniker för sin överlevnad, varav skriften kom att bli en av de mer betydelsefulla. För att sprida skriftspråket skapades skolan som institution, en plats där kunskaper och färdigheter producerades och sedan reproduceras ända in i vår tid – vår samlade kunskap om världen – men också ett viktigt maktinstrument: Vem får ta del av kunskapen och i vilka sammanhang? I området mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, det så kallade tvåflodslandet eller på grekiska Mesopotamien, uppstod för omkring 7 000 år sedan en ny samhällsform. Människor började leva i städer – stadsstater – med ett tempel som centrum. Dessa stadsstater växte och kunde så småningom ha upp till 5 000 invånare. Några av de mer bekanta är Lagash, Ur och Uruk. Staden var en socialt komplicerad livsform, med krav på kunskaper och färdigheter som inte hade varit nödvändiga i tidigare jägar- och jordbrukssamhällen. Kring staden var man exempelvis tvungen att ha ett försvar, eftersom templen med sina rikedomar annars plundrades av omgivande folkgrupper. Det var också nödvändigt att reglera ägandet av mark och bostäder – man behövde någon form av ordningsmakt och rättsväsende. En viktig förutsättning för livet i staden var att

LSB_Del_1.indd 23

2012-07-02 16.18

| skolan växer fram

ha trygga leveranser av mat och förnödenheter från den omgivande landsbygden. Detta förutsatte att handeln var tillförlitlig och kunde regleras. För att betala för service och för tjänster, som underhåll av gator och offentliga platser, tog man ut skatter, dels av medborgarna, dels av bönder och andra som kom in till staden för att sälja sina produkter på torgen. En intressant aspekt av staden som livsform är således att arbetsfördelningen ökade. Det uppkom nya och specialiserade yrken som präster, affärsmän, olika slags hantverkare (smeder, juvelerare), skatteindrivare, läkare och kontrollanter (Kramer 1963, s. 73ff). Ett mycket ansett yrke – skrivarens – kom in i bilden. Skrivaren blev spindeln i nätet i denna dynamiska samhällsutveckling. Han hjälpte till med att upprätta kontrakt och förteckningar, skriva kvitton, bokföra transaktioner, sköta registrering av medborgare och en rad liknande sysselsättningar där det var betydelsefullt att kunna dokumentera. Den skrift som utvecklades i samhällena kring Eufrat och Tigris för omkring 5 000 år sedan kallas kilskrift, och är en tidig föregångare till det som så småningom skulle bli vårt alfabet. Beteckningen kilskrift syftar på tekniken för att skriva. Med ett instrument – ett skrivstift som påminner om en kil – gjorde man en fördjupning i leran och förde sedan stiftet utmed ytan så att man fick den karaktäristiska formen på tecknen. Från början skrev man med bilder och varje tecken avbildade ett specifikt föremål, men så småningom blev tecknen symboliska och därmed kunde man skriva om mer abstrakta ting (Green 1989; Säljö 2005). Det är värt att lägga märke till att kilskriften var i bruk under lång tid, omkring 3 000 år, och att den användes som skrivteknik för många olika språk, bland annat babyloniska och assyriska. Skrivkonsten, och därmed skrivarna eller de skriftlärde, hade hög status. Skrivkonsten sågs som given av gudarna och som en nyckel till kunskap och visdom. Sumerernas gudinna Nisaba var skrivkonstens, redovisningens (revisionens) och jordbrukets gudinna. Hon förde register över gudarna, och som den gudomliga skrivaren dyrkades hon av sumeriska skriftlärda. Nisaba har på avbildningar långt hår och en tiara i form av en månskära och ett ax – som symboliserar skörden. Ordet Nisaba betyder ”dam av sädens ransoner”, det vill säga den som för räkenskap över jordbrukets inkomster. Babyloniernas gud hette Nabu och var både talets och skrivkonstens gud. Han avbildades med lertavlan och skrivstiftet i sin hand. Sumeriskan, som var ett av många språk som talades i Mesopota mien, har uppfattats som det första språk som haft en skrift, men

LSB_Del_1.indd 24

2012-07-02 16.18

kapitel 1 · skolans tidiga historia och utveckling |

På en klippvägg i byn Behistun, nära staden Kermanshah i västra Iran, har man funnit en samling kilskrifter och skulpturer. Behistuninskriften är det viktigaste dokumentet för att dechiffrera detta förlorade skriftsystem.

sådana påståenden är omstridda. Det finns forskare som hävdar att det redan tidigare fanns ett skriftspråk i Egypten. Till en del hänger sådana diskussioner på att det inte är så enkelt att definiera vad som menas med skrift. Tecken och teckensystem, som varit föregångare till skrift, kan man finna ännu längre tillbaka i tiden (Coulmas 1989). Men oavsett om de olika folken i Mesopotamien var först med skrift eller ej, så blev skriften en teknik för ett nytt slags samhällsbygge. I förs ta hand utvecklades tekniken för administrativa och ekonomiska behov, för att dokumentera, registrera och hålla ordning på bland annat affärstransaktioner, men skriften öppnade också nya horisonter. Såväl kärlekssånger som vaggvisor författade på sumeriska har bevarats till eftervärlden. Så här lyder en vaggvisa, som inte ter sig helt främmande för en nutida läsare: Kom sömn, kom sömn, kom till min son. Skynda dig sömn att komma till min son. Söv hans oroliga ögon, lägg din hand på hans strålande ögon. Och vad hans babblande tunga beträffar så låt inte babblandet hålla sömnen borta (Wolf 2008, citerat ur Mazarella 2009).

LSB_Del_1.indd 25

2012-07-02 16.18

| skolan växer fram

Skriftspråket kan utan överdrift ses som en revolution i möjligheterna att organisera samhällen och bevara information. Skrift är ett kraftfullt redskap för att bygga upp ett kollektivt minne (Säljö 2005, Lundgren 2012). När information och mänskliga erfarenheter skrivs ned kan de bevaras över tid och de kan också spridas över världen. Vi kan exempelvis i dag läsa texter som skrevs för flera tusen år sedan, under förutsättning att vi känner till det aktuella skriftspråket. Till skillnad från det mänskliga minnet har texter heller inga begränsningar för hur mycket information eller hur många berättelser som kan bevaras. Det går hela tiden att bygga vidare på det kollektiva minnet genom att skriva nya texter. Detta leder till att skriften så småningom får en mycket stor betydelse för att skapa ett omfattande och innehållsrikt kollektivt minne; vi kan ta del av det förflutna och bevara för framtiden. Genom olika slags texter – som skönlitteratur, vetenskapliga texter, reseberättelser och biografier – skulle människor så småningom bli delaktiga i en mycket större erfarenhetsvärld än den lokala värld de omgavs av.

Edduban – den första skolan När handeln blomstrade och stadslivet utvecklades ökade behovet av skrivkunniga. Skrivkunnigheten gick inledningsvis i arv; söner lärde sig av sina fäder och man fick dynastier av skriftlärda. Men detta räckte så småningom inte till för att försörja samhället med tillräckligt många kvalificerade personer. För mellan 4 000 och 5 000 år sedan inrättades skolor där skrivkonsten lärdes ut. I dessa skolor – edduban eller tavelhus, vilket syftade på att man skrev på lertavlor – fanns lärare, elever men också vaktmästare och personer med andra funktioner (Kramer 1981, s. 229ff). Rollerna, eller identiteterna, som lärare och elev skulle få en mycket stor betydelse och leva vidare genom årtusendena. På samma sätt som en samhällsordning och ett politiskt system i bred mening växer fram, föds skolan som institution i Mesopotamien – och skolan är i denna mening en av samhällets äldsta institutioner. Med inrättandet av skolan skapades en särskild miljö för lärande och undervisning (Lundgren 1979/1995, 1983, 1991; Lindensjö & Lundgren 2000). I edduban började människor ägna sig åt det vi i dag kallar studier. Människan har under alla tider lärt sig om sin omvärld, men det var först här som hon började studera. I skolan producerades således inte varor eller tjänster, utan här lärdes kunskaper ut som gjorde att människor förbereddes för speciella

LSB_Del_1.indd 26

2012-07-02 16.18

kapitel 1 · skolans tidiga historia och utveckling |

samhällsuppgifter. Utbildning blev en ny form av verksamhet som skedde utanför den primära produktionen av livsförnödenheter och annat som behövdes för att överleva, och samtidigt blev utbildning en kraft som kom att påverka utvecklingen av kulturen, produktionen och människors sätt att leva och tänka. Den nya lärmiljön – klassrummet – har överlevt genom årtusendena och många av dess karaktäristiska drag har bestått. Vid studier är språkliga aktiviteter centrala. I klassrummet i edduban talade och skrev man. Läraren undervisade och förklarade för eleverna. Läraren hade skriftliga prov, där eleverna fick visa upp sina färdigheter. Här fanns således en systematisk och långvarig intellektuell träning som man inte sett tidigare i historien. Att lära sig skriva med kilskrift var en krävande process där hundratals tecken skulle läras in så att man kunde dem perfekt. Många av de arkeologiska fynd som gjorts från denna tid är också tavlor som visar att eleverna övat på att lära sig skrivtecknen. Pedagogiken i edduban var hård och låg långt ifrån moderna ideal. Disciplinproblem tycks ha varit vanliga. Käppen kom flitigt till användning och det fanns ett utvecklat system där lärare, äldre elever, och den person som kallades pryglaren, gavs i uppgift att bestraffa elever om de kom för sent, var ovårdat klädda, hade glömt böckerna, hade svårt att lära eller hade misshagat omgivningen på något annat sätt. I en tidig berättelse, omkring 4 000 år gammal, skriven i dagbokens form av en lärare som erinrar sig sin tid som elev, berättar författaren hur han ”fick käppen” av allehanda anledningar och hur hans dag i skolan präglades av skräck för fysisk bestraffning (Gadd 1956; Säljö 2007).

Det grekiska inflytandet För omkring 3 000 år sedan uppstod nya makt- och kulturcentra runt Medelhavet. På den grekiska halvön bosatte sig olika indoeuropeiska stammar, som utvecklade ett eget grekiskt språk. Landet bestod av höga berg och en mångfald öar, där en mängd samhällen växte fram. Stadsstater bildades och samhällsstrukturen kom att bestå av två klasser: àristoi (de bästa) och demos (folket). Under 800- till 400-talet f.Kr. kom en rad förändringar inom produktion och handel att leda till utvecklandet av nya redskap och kulturella vanor. En betydelsefull innovation från Mindre Asien var utvecklandet av myntenheter. Därigenom kom handeln att underlättas och med den följde också många andra former av kulturutbyte. Också i Grekland blev skrivtekniken en viktig beståndsdel i de

LSB_Del_1.indd 27

2012-07-02 16.18

| skolan växer fram

samhällsförändringar som ägde rum. Skriften blev ett centralt inslag i utvecklandet och bevarandet av kunskaper och färdigheter, det vill säga i uppbyggnaden av ett kollektivt minne. En av grekernas avgörande innovationer var att de utvecklade ett fonetiskt baserat alfabet för skrift; det vill säga varje skrivtecken motsvarade nu i princip ett ljud. En alfabetisk skrift klarar sig med ett litet antal tecken, vanligtvis omkring 25. Idén om ljudskrift fick grekerna från fenicierna, ett handelsfolk som var skickliga seglare och båtbyggare för omkring 3 000 år sedan. Fenicierna seglade över hela Medelhavet och gjorde affärer, satte upp handelsstationer och kom i kontakt med många andra folk. Grekerna tog över deras skrivteknik, som de för övrigt inledningsvis kallade fenicisk skrift. Det var två betydelsefulla förändringar i sättet att skriva som grekerna införde (Gerö 2008). För det första använde de tecknen enbart för ljud. Alef och bet hade betydelser hos fenicierna, det vill säga de var både tecken för ord och skrivtecken som användes i kombination med andra tecken. Alef betydde oxe och bet hus, men hos grekerna, och i det grekiska språket, hade dessa feniciska ord ingen betydelse. Alfa och beta blev i stället enbart tecken för ljud, de två första i alfabetet. Ett andra betydelsefullt bidrag var att grekerna införde tecken för vokaler och fogade dessa till den konsonantskrift som fenicierna använde. En konsonantskrift kan vara ganska svår att läsa om det, som i exemplet, finns många olika vokaler att välja mellan. (Exempel: s hr skll dt s t p mdrn svnsk = så här skulle det se ut på modern svenska). Men genom att införa tecken för vokaler kunde anpassningen mellan talat och skrivet språk bli mycket god. En viss spridning av läsförmågan hos allmänheten började ske i antikens Grekland under dess storhetstid för omkring 2 500 år sedan och framåt. Man började skriva på prydnadsföremål av olika slag och människor hörde också texter läsas i offentliga sammanhang. Det är dock osäkert hur stor andel av befolkningen som kunde läsa och endast en liten elit kunde läsa de texter som filosoferna skrev (Burns 1981). Den västerländska kulturens vagga Antikens Grekland brukar kallas för den västerländska kulturens vagga med en rik kulturell, filosofisk och vetenskaplig aktivitet och produktion. Här hittar vi Homeros prosatexter och Sapfos poesi; men författare skrev också dramatik, bland annat tragedier och komedier, som spelades på välbesökta arenateatrar. De västerländska litterära

LSB_Del_1.indd 28

2012-07-02 16.18

kapitel 1 · skolans tidiga historia och utveckling |

uttrycksformerna skapades i och med dessa arbeten – och det är texter som fortfarande läses och spelas – exempelvis Aristofanes (445–385 f.Kr.) komedi Lysistrate som handlar om kvinnor som kärleksstrejkar för att få männen att avsluta ett långvarigt krig. De antika filosoferna Sokrates (470–399 f.Kr.), Platon (427–347 f.Kr.) och Aristoteles (384–322 f.Kr.) samlade skaror av lärjungar kring sig och de lade också grunden till många av våra vetenskaper. I Platons Akademi i utkanterna av Aten träffades filosofer och intresserade för att diskutera och lyssna på föreläsningar. Dessa filosofiska traditioner har fått mycket stor betydelse för vårt sätt att se på kunskap och vetenskap. Den demokratiska samhällsformen, med en öppen argumentation i politiska frågor och med ett kollektivt beslutsfattande, har också sina rötter i denna epok. Sokrates, vars läror nedtecknats av Platon, förknippas även med vad som kan beskrivas som en specifik pedagogisk metod eller ett sätt att föra resonemang. Den sokratiska dialogen eller majevtiken (som betyder förlossningskonst) innebär att läraren (eller filosofen) ställer frågor som tvingar eleven att granska sina egna antaganden, idéer och slutsatser. Tanken är att människor har kunskaper och logiska förmågor inom sig, det gäller bara att få dem att använda dem på ett konsekvent sätt. Kunskap är således inte något som behöver tillföras utifrån, utan den kan skapas inom individen genom en systematiskt uppbyggd dialog med inslag av kritisk reflektion. Med hjälp av sådana dialoger kan läraren förlösa de kunskaper som eleven har inombords, för att använda Sokrates liknelse med vad barnmorskan gör. I de grekiska stadsstaterna fanns således en betydande social och kulturell dynamik. På grund av krigen blev de också slavsamhällen och samhällets grundstruktur kom så småningom att bygga på två samhällsskikt – det fanns fria medborgare och det fanns slavar. Det är också vid denna tid som ett samtal om skola och utbildning etableras, och som skolan som institution får former och innehåll som vi utan svårigheter känner igen 2 500 år senare (bland annat begreppsliggörs och benämns klassificeringar av innehåll och metoder). Tankar och föreställningar om vad uppfostran och undervisning är och bör vara artikuleras och förs vidare genom århundradena. Skolan som institution får på detta sätt en ram för sitt eget återskapande, sin egen reproduktion. Att känna till skolans och pedagogikens historia är en förutsättning för att förstå hur skolan i dag formas och hur uppfattningar, åsikter och värderingar har kommit till.

LSB_Del_1.indd 29

2012-07-02 16.18

| skolan växer fram

Den första läroplanen För ungefär 2 500 år sedan började något som vi kan kalla en läroplan ta gestalt. En läroplan kan ses som ett sätt att organisera lärande inom ramen för skolan. Denna första antydan till en läroplan innehöll de kunskaper som svarade mot överklassens bildningsbehov. I Aten var talekonsten viktig för att erövra och behålla politisk makt. Retorik och grammatik liksom logik var därför viktiga kunskaps områden. Förutom att behärska språket och förmågan att övertyga, ingick i bildningsidealet att känna till vetenskapliga problem och olika teorier om världen. Fysisk fostran var också en central del av utbildningens uppdrag. Även om kroppen i atenarnas världsbild var underordnad själen, måste den tränas för att skapa balans och harmoni hos eleverna. Det grekiska bildningsidealet Det grekiska bildningsidealet, paideia, innebar antaganden om ”dels bred bildning, men även att människan har potentiell förmåga till bildbarhet” (Garefalakis 2004, s. 9, se kapitel 21). Bildningsbegreppet var nära knutet till talekonsten. En av lärarna i vältalighetskonst, Isokrates (436–338 f.Kr.), menade att talekonsten var en filosofisk verksamhet och just en grund för paideia. Aristoteles, bland många andra, hävdade att utbildning var en förutsättning för att uppnå lycka. Om bildningen skriver han: … bildningen (paideia) är en pärla för de lyckliga, en tillflykt för dem som har begått misstag och en passande (verksamhet) för fria (medborgare) (Garefalakis 2004, s. 99). Med tiden växte en läroplan fram i form av sju ämnen, som senare i den romerska utbildningen formade de fria konsterna (på latin: artes liberales). Dessa ämnen delades in i två grupper: trivium (tre vägars möte) och quadrivium (fyra vägars möte). Trivium bestod av grammatik, retorik och logik; quadrivium av aritmetik, geometri, astronomi och musik. Denna indelning utvecklades senare under medeltiden. I den grekiska utbildningen hade trivium en starkare ställning än quadrivium med undantag för matematiken. Matematiken ansågs träna intellektet och var en metod för att upptäcka och beskriva naturens ordning. Denna idé om den danande karaktären hos matematiken återfinns genom historien och inte minst i våra dagar. Vissa förändringar av innehållet i skolans ämnen gjordes senare i historien, men i princip behölls den indelning som trivium och quadrivium innebar. I våra dagar återspeglas den exempelvis i skillnaden

LSB_Del_1.indd 30

2012-07-02 16.18

kapitel 1 · skolans tidiga historia och utveckling |

mellan humaniora och naturvetenskap, en skillnad som spelar stor roll på de flesta skolstadier. I svensk skolhistoria fanns under två hundra år också så kallade trivialskolor (av trivium). Trivialskolan försvinner år 1820 och skolformen betecknas därefter som lärdomsskolan.

Det romerska inflytandet Under de första århundradena av den romerska republiken (509–27 f.Kr.) var utbildningen helt privat och sköttes utan inblandning av myndigheter. Någon motsvarighet till den antika grekiska utbildningen fanns inte. Detta var ett av de områden som inte reglerades i den romerska lagen. Det grekiska inflytandet på romerskt kulturliv kom dock att forma ett bildningsideal som närmade sig det grekiska. Stu diet av den grekiska filosofin kom inte bara att direkt leda till en utbildning i filosofi och litteratur utan också till studiet av grekiska, retorik och grammatik. Den successiva utvidgningen av det romerska riket, till att omfatta stora delar av dagens Europa under kejsardömet (27 f.Kr.–284 e.Kr.), ledde till ett ökande behov av välutbildade administratörer. Med denna utveckling till en stormakt började utbildning bli en central statsangelägenhet, och kunde inte längre ses som ett privat intresse för enskilda medborgare och deras barn. Det är under denna period, när den romerska utbildningen grundläggs, som också nya tankar om pedagogik, utbildning och lärande formas, framför allt av Marcus Fabius Quintilianus (troligen 35–100 e.Kr.). Hans idéer kom att få stor betydelse inte bara för den romerska utbildningen utan också för skolan under renässansen och reformationen. I ett av sina brev skriver den tyske reformatorn Martin Luther (1483–1546) att han: … föredrar Quintilianus framför alla andra auktoriteter (vad gäller pedagogik), därför att medan han undervisar ger han oss också en modell för vältalighet, det vill säga han lär ut den bästa kombinationen av teori och praktik. Den engelske filosofen och ekonomen John Stuart Mill (1806–1873), som i hög grad gestaltade de liberala frihetsidéerna under 1800-talet, skriver i sin självbiografi att Quintilianus arbete är ”ett slags encyklopedi av tankar från antiken kring hela det område som pedagogik och kultur utgör”. Den text som Mill refererar till är Quintilianus huvudarbete Institutio Oratoria.

LSB_Del_1.indd 31

2012-07-02 16.18

| skolan växer fram

Institutio Oratoria består av tolv böcker som var utformade som en serie läroböcker (Nyström 1994). Quintilianus förespråkar i Institutio Oratoria en allmän utbildning. Ett av skälen för ett samhälle att välja denna väg, menade han, var att utbildning också är en social aktivitet. Barnet måste lära sig genom att umgås med kamrater. Följdriktigt pekar han också på lekens betydelse för all uppfostran. Mycket av grunderna i sin filosofi och pedagogik hämtade Quintilianus från ledande romerska statsmän, vältalare och filosofer som Cicero (106–43 f.Kr.) och Seneca d.ä. (54 f.Kr.–39 e.Kr.). Quintilianus formade ett skolsystems uppbyggnad med en progression mellan de olika stadierna som är lätt att känna igen även i dag. Först kom elementarskolan, där barnen skulle börja när de var omkring sju år. Inledningen av studierna skulle ske mjukt. Den första utbildningen skulle ha lekens form: Låt den första utbildningen ha lekens form, för det finns ett ting vi måste skydda oss mot framför alla andra, nämligen att den som inte kan älska studier kommer att hata allt lärande (Smail 1938). Det första ämnet i läroplanen skulle enligt Quintilianus vara grekiska; latin lärde sig barnen ändå. Förutom grekiska och latin var grunden för läroplanen i elementärundervisningen skrivning, läsning och räkning, också det färdigheter som prioriteras i den moderna skolan. Nästa steg i Quintilianus skolsystem är grammatikskolan, där grammatikstudier från början innebar litteraturstudier men senare utvecklades mot studier av språklig syntax. Utgångspunkten för hans tänkande var trivium, eller med en modernare term, humaniora. Grammatikstudiet i vid mening såg han som grunden för alla andra studier. Quintilianus pedagogiska program byggde vidare på det grekiska bildningsbegreppet paideia, vilket för övrigt av Cicero översattes till humanitas. Det sista utbildningssteget var retorskolan, där eleven skulle börja när han var mogen. Läroplanen skulle innehålla en fortsatt utbildning i komposition som skulle leda fram till förmåga att deklamera. Vidare skulle den innehålla läsning av prosa (poesi lästes i grammatikskolan) för att utveckla kritisk förmåga samt undervisning i retorikens teori. En skillnad mellan Quintilianus pedagogiska tankar och grekisk pedagogik är att Quintilianus förespråkar en form av klass undervisning. Därmed ställs han inför problemet med hur man ska ta tillvara individuella skillnader mellan elever i undervisningssituationen. Quintilianus framhåller hela tiden ett utvecklingsperspektiv.

LSB_Del_1.indd 32

2012-07-02 16.18

kapitel 1 · skolans tidiga historia och utveckling |

De olika studierna ska anpassas till barnets utveckling. Hänsyn ska tas till barnets egenart och till skillnader mellan barn i förmåga och intresse. Aga ska inte brukas, vilket är en radikal åsikt vid denna tid. Läraren ska kunna klara undervisningen utan att behöva förödmjuka eleverna. Valet av lärare ägnade Quintilianus omsorg. Läraren i retorskolan måste vara en moraliskt helt oantastlig person. Differentiering genom utbildning Såväl den antika grekiska som den romerska utbildningen var organiserade kring abstrakta kunskaper, vilka för de elever som undervisades dock hade en tydlig praktisk tillämpning. För den bildade romaren var kunskaper i retorik bokstavligt talat nödvändiga för att överleva. De elever som Quintilianus undervisade var pojkar och unga män från överklassen och adeln. Framtiden för dessa aristokratins barn var redan bestämd som en karriär inom det militära, juridiska eller politiska fältet. Den värld som dessa pojkar utbildades för var komplicerad. Kejsarens makt fanns inte reglerad i någon konstitution. Han var suverän och bestämde reglerna för adelsmännens karriärer. Meriter var således underordnade kejsarens välvilja. Utbildningen hade ingen direkt kvalificerande funktion mer än att ge en viss form av grundläggande bildning. Handel och hantverk krävde också viss utbildning, men denna ägde rum i form av gesällutbildning. Hantverk var för övrigt slavarbete. Här kan man alltså se de första formerna av differentiering genom utbildning.

Kristendomens spridning Under de två första århundradena efter Kristus hade det romerska utbildningsväsendet fått en struktur och inriktning. Det romerska riket hade en polyteistisk religion, det vill säga en religion som omfattade flera gudar. När kristendomen började spridas och få fäste uppfattades den så småningom som ett hot. Fram till år 313, då kristendomen blev lagstadgad, pågick förföljelser av kristna. Under vissa perioder var dessa förföljelser intensiva. Tidigt stod kristendomen inför en närmast olöslig frågeställning: Hur skulle man ställa sig till det hedniska undervisningsväsendet? Kyrkofadern Augustinus (354–430) gav ett betydelsefullt svar. Hedningarnas kunskap skulle kunna användas till Guds ära. Genom att lära sig grammatik, retorik och logik – och med denna kunskap läsa den

LSB_Del_1.indd 33

2012-07-02 16.18

ULF P. LUNDGREN ROGER SÄLJÖ CAROLINE LIBERG RED.

LÄRANDE SKOLA BILDNING

LÄRANDE SKOLA BILDNING är en gedigen grundbok som belyser

ANDRA UTGÅVAN

LÄRANDE SKOLA BILDNING GRUNDBOK FÖR LÄRARE

ANDRA UTGÅVAN ULF P. LUNDGREN, ROGER SÄLJÖ,

ISBN 978-91-27-13370-9

CAROLINE LIBERG RED.

9 789127 133709

omslag_424x276.indd 1

2012-07-02 08.30