9789147117437

Samhällskunskap är utformad med utgångspunkt från ämnesplanerna i GY ¤‚⁄⁄ och med tanke på den gymnasiala utbildningens olika kurser i ämnet.

Samhällskunskap är det mest omfattande samhällskunskapsläromedlet i den s k Z-familjen, som dessutom består av:

Z-CLASSIC

Z-KONKRET

Z-RAPPORT

Till Z-familjen hör även lärarhandledningen

Z-MATERIAL LÄRARSERVICE med bl a extra texter, arbetsuppgifter och stordiaunderlag.

ZIGMA Kurserna ⁄, ¤ och ‹

ZIGMA

BENGT-ARNE BENGTSSON

ZIGMA

Instuderingsfrågor till texten i Zigma kan hämtas direkt på www.liber.se/Zfamiljen.

Nionde upplagan Best.nr 47-11743-7 Tryck.nr 47-11743-7

zigma 2012 omslag ny rygg.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

ZIGMA Samhällskunskap Kurserna , och

⁄¤

‹

Nionde upplagan

2014-09-25 16:15

ISBN 978-91-47-11743-7 © 2011 Bengt-Arne Bengtsson, Liber AB REDAKTÖRER Thomas Johansson och Marie Olsson BILDREDAKTÖR Marie Olsson TECKNINGAR Marianne Adolfsson FORMGIVNING, KARTOR OCH DATORBILDER Bånges Grafiska Form AB PRODUKTION Thomas Sjösten Nionde upplagan 1 REPRO Repro 8 AB, Stockholm TRYCK Dimograf, Polen 2014

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

001-008 titelsidor.indd 2

2014-09-26 08:08

B I LDLEV E RA N T Ö RE R 1 Lars Pehrson/SvD/TT 6 Gaetan Bally/Keystone/TT 9 Patrik Leonardsson/Naturfotograferna/IBL 13 Cecilia Mellberg/TT 23 Anette Nantell/TT 29 Luis Psihoyos/Reuters/TT 32 Johan Adelgren/TT 34 Lars Epstein/TT 35 John McConnico/AP/TT 36 G3/Gtresonline/TT 39 Björn Lundberg/TT 40 Hasse Holmqvist/TT 45 Nickelsberg/Gamma/IBL 47 Marie Olsson 49 Andrew Winning/Reuters/TT 50 Keith Bernstein/AP/HBO/TT 51 Gunnar Seijbold/TT 54 Johanna Hanno/Bildhuset/TT 59 TT 61 Anna Widoff/TT 63 Greg Baker/AP/TT 67 Stuart Atkins/REX/IBL 69 Natanael Johansson/AB/IBL 74 Ben Curtis/AP/TT 75 Xinhua/AP/TT 80 Hulton Archive/Getty Images 83 Christian Viuojard/Gamma/IBL 85, 87 Mary Evans/IBL 90 Nationalbiblioteket, Paris 91 Nikolay Doychinov/AFP/TT 94 IBL 97 Topham Picturepoint/TT 107 (1) Henrik Montgomery/TT 107 (2) Bertil Ericson/TT 109 Niklas Thegerström/DN/TT 113 Michele Tantussi/AP/TT 115 Bartelomew/Gamma/IBL 122 Themba Hadebe/TT 125 Nordiska museets bildarkiv 128 Mukwazhi/AP/TT 133 PA Wire/TT 135 Saul Loeb/Reuters/TT 136 Simon Knudsen/TT 137 Phil Noble/Reuters/TT 139 (1) Chris Jackson/PA Wire/TT 139 (2) Martti Kainulainen / Lehtikuva/TT 142 TT 146 Karen Bleier/AFP/TT 148 Michael Reynolds/EPA/TT

631-648 register.indd 647

153 158 161 163 165 168 172 174 180 182 184 185 186 194 197 203 206 208 211 214 216 218 231 232 235 238 241 242 244 246 250 262 263 266 271 272 280 282 284 285 286 291 297 301 303 308 309 313 314

Charles Krupa/AP/TT TT Kyodo News/AP/TT Voge/Gamma/IBL Lukas Lehmann/EPA/TT Jan Collsiöö/TT Pontus Lundahl/TT Dan Hansson/TT Claudio Bresciani/TT Anders Wiklund/TT Henrik Montgomery/TT Tommy Pedersen/XP/TT TT Maja Suslin/TT Johan Willner/TT Hussein El-Alawi/Sydsv/IBL Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT Johan Nilsson/TT Ingvar Andersson/TT Göran Gustafson/TT Lars Nyman/TT Per Anders Pettersson/TT Volvo Robert Henriksson/DN/TT Jean Catuffe/TT Yngve Svensson/Stenbergs bilder/TT Pontus Lundahl/TT Anders Lindh/Tiofoto/NordicPhotos Gunnar Lundh Shutterstock Christina Sjögren/TT Örjan Björkdahl/TT Bertil Ericson/TT Knut Snare/TT Lars Epstein/TT Alexandre Meneghini/AP/TT Paul Sakuma/AP/TT Fredrik Sandberg/TT Toni Sica/TT Madelene Bengtsson/TT Peter Hoelstad/TT Greg Baker/AP/TT Dita Alangkara/AP/TT Fabrice Coffrini/AFP/TT Aubert/Keystone/TT IBL Erik Svensson/TT Aleksandar Plavevski/Sipa/TT Gamma

2014-09-08 15.01

319 321 323 325 326 331 332 336 344 345 351 360 375 377 384 389 391 395 398 401 403 404 407 411 413 415 417 419 424 431 434 437 443 451 453 461 466

Andrey Smirnov/AFP/TT Pago Fredrik Persson/TT Bertil Ericson/TT Fredrik Sandberg/TT Håkan Lindgren/TT Claus Gertsen/TT Bertil Ericson/TT Everett/IBL Svenne Nordlöf/Tiofoto/NordicPhotos Richard Drew/TT Jonas Ekströmer/TT Tobbe Nilsson/TT Anna Littorin/TT Jonas Lemberg/TT Rolf Carlsson/TT Jan Norrman/Riksantikvarieämbetet Bertil Ericson/TT Lars Epstein/TT Claudio Bresciani/TT Robert Henriksson/DN/TT Anders Wiklund/TT Tomas Leprince/XP/TT Håkan Röjder/Sydsv/IBL Rickard Nilsson/TT Hasse Holmberg/TT Jan Düsing/TT Björn Lindgren/TT Lennart Hyse/TT Tobias Röstlund/TT Fredrik Funck/TT Gunnar Ask/TT Caroline Tibell/SvD/TT Eva Tedesjö/TT Jonny Graan/TT Wim Van Cappellen/Reporters/TT Chip Hires/Gamma/IBL

631-648 register.indd 648

468 471 476 489 491 495 495 496 498 500 503 508 510 515 518 520 525 531 535 537 538 545 553 554 557 562 568 573 577 582 586 587 589 598 604 628

Carmen Taylor/TT Jan Collsiöö/TT Leif Norrman/TT Swersey/Gamma/IBL Charles Dharapak/AP/TT (1) Gilles Bassignac/Gamma/IBL (2) Walter Dhladhla/TT Ho/AFP/TT Jens Assur/TT Pascal Guyot/AFP/TT Gamma/IBL UPI/TT AFP/TT Reuters/TT Zemlianichenko/AP/TT Kirill Kudryavtsev/AFP/TT J.E. Carlsson/TT Alain Denantes/Gamma/IBL Jeppe Wikström/TT Stephanie Pilick/EPA/TT Morten Jensen/Polfoto/TT Wiktor Dabkowski/DPA/IBL Mark Earthy/TT Linus Meyer/TT Georges Gobet/AFP/TT HO/AFP/TT The Slave Trade:D.Killinray Dennis M. Sabangan/EPA/TT Jack Mikrut/TT Sam Panthaky/AFP/TT Andy Eames/AP/TT Victor Brott/Sida Peter Melander/Maskot/TT Silvia Morara/Corbis/TT National Maritime Museum /IBL Bildbyrå Ulf H Holmsted/TT

2014-09-08 15.01

FÖRORD Inom matematiken brukar man använda den grekiska bokstaven Σ (sigma) som symbol för summan, det totala. Men att detta läromedel i samhällskunskap heter Zigma får inte misstolkas.

Vi hävdar inte på något sätt att det innehåller ”allt”.

I stället vill vi genom namnvalet göra två viktiga markeringar.

Den ena är att Zigma ska kunna användas i ämnets olika kurser, såväl i kurs 1 b som i de därpå följande fördjupningskurserna.

Den andra är att betona den viktigaste ledstjärnan för vårt arbete: helhetssyn, samband och sammanhang.

Texten i Zigma är grupperad i tio olika block, vilka i sin tur är indelade i kapitel av varierande antal och omfång. Blocken och kapitlen har placerats i en speciell ordning. Ingenting hindrar emellertid att man läser dem i någon annan följd – bara man förstår var de hör hemma! Den som missar översikten riskerar annars att tappa orienteringen. Det kan bli svårt att se skogen för alla träd.

En annan viktig poäng med Zigma är denna: I de allra flesta samhällsfrågor finns det motstridiga värderingar. Åsikt står mot åsikt.

På många ställen betonas därför att verkligheten kan ses genom olika glasögon och beskrivas med olika pennor.

Som komplement till läroboken Zigma finns Z-material Lärarservice. Denna lärarhandledning innehåller mängder av undervisningsmaterial i form av bl a: 씰 extra texter, såväl breddande som fördjupande 씰 arbetsuppgifter av varierande omfattning och svårighetsgrad 씰 stordiaunderlag som hjälper till att strukturera olika kunskapsområden.

I ämnesplanen med dess olika kursplaner pekas ”mänskliga fri- och rättigheter” ut som ett centralt innehåll i ämnet samhällskunskap.

Vi har valt att placera ett antal texter på detta tema där de innehållsmässigt hör hemma, i stället för att samla dem på ett ställe. Se mer om denna disposition i innehållsförteckningen högst upp på nästa sida!

Till sist vill vi nämna att instuderingsfrågor till alla block (utom J) finns tillgängliga för var och en som önskar på adressen www.liber.se/Zfamiljen.

Mycket nöje med studierna!

Författare och förlag

001-008 titelsidor.indd 3

2014-09-08 13.53

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om mänskliga och demokratiska frioch rättigheter I den här boken har texter, på ovanstående rubriks tema, placerats i de kapitel och block där de bäst passar in. Stoffet om fri- och rättigheter finns alltså i de sammanhang som framstår som de mest logiska, med tanke på det omgivande innehållet. 씰

씰

씰

씰

씰

씰

BLOCK

Kapitel 10 (block B) handlar om den svenska tryckfrihets- och yttrandefrihetslagstiftningen.

I kapitel 13 och 14 (block C) beskrivs kopplingen mellan var och en av de politiska ideologierna å ena sidan och demokratiska fri- och rättigheter å den andra.

Kapitel 18 (block D) innehåller en genomgång av den västerländska demokratins fri- och rättigheter.

I kapitel 22 (block D) finns citat från den svenska regeringsformen (RF) och dess uppräkning av demokratiska fri- och rättigheter.

I inledningen till kapitel 46 (block I) tas begreppet folkrätt upp. Det finns också ett utförligt kopieringsunderlag om folkrätt i Z-material Lärarservice.

Kapitel 48 (block I) handlar om FN och dess förklaring om mänskliga rättigheter. Den kompletta deklarationen finns som kopieringsunderlag i Z-material Lärarservice; därifrån kan även FN:s barnkonvention och kvinnokonventioner kopieras.

A Att studera samhällskunskap

1

Vad är egentligen ett samhälle? Finns det olika slags kunskap? I två inledande kapitel ägnar vi oss åt det sammansatta ordet samhälls-kunskap. Därefter går vi igenom några viktiga arbetsmetoder, som den som studerar ämnet bör vara väl förtrogen med.

1 En tydlig HELHET är något mer än summan av delarna [introduktionskapitel] 2

2 Att skaffa kunskaper om samhället 5 3 Att göra gruppindelningar 12 4 Att tolka och rita diagram 15 5 Att analysera samhällsfrågor 19 6 Att vara källkritisk 22

001-008 titelsidor.indd 4

2014-09-08 13.53

BLOCK

B

Kommunikation och påverkan 29 Alla människor översköljs dagligen av information i ständigt ökande mängder.

Ingen kan undgå att påverkas. Med den s k kommunikationsmodellen som utgångspunkt [och helhetsbild] ska vi i det här blocket främst studera massmediernas roll i informationssamhället.

7 Kommunikation – att överföra budskap [introduktionskapitel] 30 8 Påverkan – direkt och indirekt 33 9 Massmedier – en massa mottagare 43 10 Massmediernas ramar – lagar och andra spelregler 65 11 Massmedierna i informationssamhället – fyra debattinlägg 71

BLOCK

C Ideologier och partier

75

Ordet ideologi brukar syfta på de grundläggande åsikterna om hur samhället ska styras. För ett politiskt parti är dess ideologi inspirationskällan, som anhängarna hämtar kraft och idéer ifrån. De olika ideologierna fungerar med andra ord som ”rotsystem”, utan vilka partierna snabbt vissnar och dör.

Detta är grundtanken [och helhetsbilden] bakom det tredje blocket.

12 Politikens trädgård: riktningar, rötter, färger och blommor [introduktionskapitel] 76

13 Ideologierna formades under 1800-talet 78 14 Ideologierna vidareutvecklades under 1900-talet 93 15 Partierna i Sverige 100 16 Partierna i några andra länder 110

BLOCK

D Statsskick

115

I alla samhällen fattar man beslut i gemensamma angelägenheter. Någon eller några har makt att driva igenom besluten. Men hur och om vad ska beslut fattas? Vem ska ha och vem ska ge makt? Den sortens frågor tar vi upp i block D, som alltså handlar om statsskicket i Sverige och andra s k västerländska demokratier. Statsorganen utgör blockets röda tråd [och helhetsbild].

17 Om makt – då och nu, där och här [introduktionskapitel] 116 18 Om demokrati – från den gamla grekiska till den moderna västerländska 121 19 Om statsorganen i den västerländska demokratin 127 20 Statsskick i den västerländska demokratin: statsorgan för statsorgan 132 21 Statsskicken i tre västerländska demokratier: USA, Japan och Schweiz 145 22 Statsskicket i Sverige: statsorgan för statsorgan 168 23 Kommunerna i Sverige 200

001-008 titelsidor.indd 5

2014-09-08 13.53

BLOCK

E

Resurser 211 För att kunna tillverka varor och tjänster behövs resurser. Eller med ekonomens fackbetonade ord: All produktion sker med insatser av produktionsfaktorer.

Detta till synes självklara konstaterande ligger till grund för [och utgör helheten i] detta block.

24 Tillverkning kräver produktionsfaktorer [introduktionskapitel] 212 25 Bruttonationalprodukten 215 26 Den ekonomiska tillväxten 229 27 Produktionsfaktorn energi 251 28 Miljön – problem och åtgärder 265 29 Världshandeln 278

BLOCK

F

Ekonomi 303 Det grekiska ordet ekonomi betyder hushållning. I det här blocket ges – med utgångspunkt från det ekonomiska kretsloppet [som är helhetsbilden] – en översikt över de viktigaste aktörerna (spelarna) på en rad marknader (spelplaner) och de konkurrensmedel (redskap) som företagen använder när de tävlar om att vinna kunder i olika konkurrensformer (miljöer).

30 Ekonomi handlar om både smått och stort [introduktionskapitel] 304 31 Samhällsekonomiska översiktsbilder 306 32 Samhällsekonomiska frågeställningar 311 33 Konkurrens 320 34 Prisbildning 329 35 Konjunkturer och ekonomisk politik 342 36 Beskattning 379

BLOCK

G Arbetsliv

389

I både block E och F kommer vi in på frågor som rör arbetslivet. Men i block G har vi valt att renodla detta tema.

37 Svensk arbetsmarknadshistoria – några hållpunkter [introduktionskapitel] 390 38 Arbete åt alla? 394 39 Parterna och spelreglerna på arbetsmarknaden 402

001-008 titelsidor.indd 6

2014-09-08 13.53

BLOCK

H Sociala frågor

415

Sociala frågor brukar engagera. I detta block behandlas några av de områden som debatteras flitigast i dagens Sverige: brottslighet samt invandringsoch flyktingpolitik. Vi gör också en översikt över det svenska välfärdssamhället.

40 Människan är en social varelse [introduktionskapitel] 416 41 Det svenska rättssamhället 422 42 Den svenska invandrings- och flyktingpolitiken 441 43 Det svenska välfärdssamhället 449

BLOCK

I

Internationella relationer 461 Här handlar det om aktörerna på den internationella arenan – dvs i första hand länder – och umgänget dem emellan. Av kapitel 45 framgår hur blocket är strukturerat [där visas alltså den helhetsmodell vi följer].

Självklart ägnar vi stort utrymme åt de två teman som dominerat internationell politik under efterkrigstiden: koloniernas frigörelse samt det kalla kriget och den nya världsordningen efter dess slut.

44 ”Krig börjar i människors sinnen” [introduktionskapitel] 462 45 Internationella relationer – ett spel med många aktörer 465 46 Staterna – de viktigaste aktörerna 473 47 1900-talets Europa – en historia om ändrade statsgränser 478 48 FN – aktör för en bättre värld 486 49 Krig och fred – tre synsätt 494 50

Öst–väst: frostiga relationer som tinade upp 501

51 Efter det kalla kriget – en ny världsordning 513 52

Mellan öst och väst: den svenska neutraliteten 521

53 EU – aktör för europeiskt samarbete 529 54 De rika länderna i nord och de fattiga i syd 561 55

Nord–syd: gamla orättvisor som satt sin prägel på vår tid 566

56

Nord–syd: helt olika befolkningspyramider 572

57 Utvecklingsvägar i syd 579 58

001-008 titelsidor.indd 7

Från nord till syd: det svenska biståndet 585

2014-09-08 13.53

BLOCK

J

Att tänka och arbeta på ett vetenskapligt sätt 589 I det här blocket har vi tagit intryck av läroplanens formulering om gymnasieskolans uppgift att verka för att eleverna ska närma sig ”ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta”. Dessutom motsvarar texten och illustrationerna mycket av det som ska vara ”centralt innehåll” i samhällskunskap, kurserna 2 och 3.

59 Vetenskap, forskning och kunskap – tre begrepp som hör ihop [introduktionskapitel] 590

60 Forskarens arbetsredskap 599 61 Forskningens båda huvudspår 603 62 Forskningsprocessen – fyra olika arbetsmoment 608 63 Om objektivitet – tre förhållningssätt 625 Register 631

001-008 titelsidor.indd 8

2014-09-08 13.53

B L O C K

A

A

BLOCK

Att studera samhällskunskap

Instuderingsfrågor finns på www.liber.se/Zfamiljen

001-028.indd 1

1

2014-09-08 13.55

1

KAPITEL

En tydlig HELHET är något mer än summan av delarna

I

detta första kapitel ska vi börja med att presentera ett enkelt experiment. Därefter formuleras några slutsatser som har med kunskapssyn att göra.

Det behövs klister för att hålla ihop lösa delar till något helt Se till att du har papper och penna framför dig! Titta på figuren här under i fem sekunder! Täck över figuren eller vänd på boken och försök rita ner vad du minns!

Hur blev resultatet? Troligen inte särskilt likt förebilden. Nu ska du titta på en ny figur. Du ser den här under. Täck över den efter fem sekunder och rita ner din minnesbild!

Hur nära förebilden kom du nu? Säkerligen lyckades du rita av den ganska väl. Antagligen fick du med såväl rätt form som rätt antal linjer.

Båda figurerna består av 16 lika långa linjer. Den första är nästan omöjlig att komma ihåg, men man minns den andra ganska lätt. Varför?

2

001-028.indd 2

2014-09-08 13.55

B L O C K

Jo, svaret är väl tämligen givet. De 16 delarna i den första figuren ger tillsammans ett rörigt intryck. Man ser inget samband eller sammanhang mellan dem. De verkar utslängda på måfå. Det tycks inte finnas något ”klister” som håller ihop dem till ett begripligt mönster.

A

I den andra figuren däremot hänger de 16 delarna ihop på ett sätt som man förstår. HELHETEN utgör helt enkelt något mer än summan av delarna!

Låt oss nu formulera några slutsatser av betydelse såväl för skolans undervisning som för livet utanför skolan. Och det är förstås inte bara vårt enkla experiment som ligger till grund för dessa slutsatser. Åtskilliga forskningsresultat pekar i samma riktning: Det är mycket lättare att lära in och att komma ihåg sådant som hänger ihop på ett fattbart sätt.

Delkunskaper får sitt värde först när man förstår i vilket större sammanhang de ingår.

Men tyvärr är det nog ofta så i skolan att enskilda delar inte hänger ihop. De behandlas isolerade från varandra. Man kommer i kontakt med många olika ämnen och kurser utan synbara sammanhang. Och man möter uppstyckningar i smådelar av varje ämne eller kurs. De kunskaper man tillägnar sig består då av ett uppräknande av enskildheter.

Man ser inte att saker och ting utgör delar av något HELT. Man ser inte skogen för alla träd.

Två sätt att se på kunskap Det går alltså att urskilja två ytterligheter när det gäller synen på kunskap. Vi tänker på de inställningar man kan träffa på i skolan hos t ex lärare, schemaläggare eller läroboksförfattare. Å ena sidan har vi den atomistiska kunskapssynen. Skolfolk som har en sådan tenderar att betona många små detaljer, ”bitar”, på helhetens bekostnad. Uppfattningen och verklighetsbilden hos den som försöker lära sig något, dvs hos eleven, riskerar att bli fragmentarisk eller snuttifierad – de olika delarna formar sig inte till något sammanhängande helt. Å andra sidan finns den holistiska synen på kunskap. För exempelvis en lärare blir följden av denna inställning att i första hand betona företeelsers helhet och att helheten inte alltid kan betraktas som summan av delarna.

Förhoppningsvis framgår det av innehållet vilken kunskapssyn som ligger bakom denna lärobok.

3

001-028.indd 3

2014-09-08 13.55

Delarna och helheten i Zigma Om varje enskild kunskapsbit i gymnasieämnet samhällskunskap liknas vid en bok, så skulle kurserna 1, 2 och 3 kunna ses som en uppsättning böcker. Den som inte förstår att vissa böcker hör ihop med och ger stöd åt varandra bryr sig säkert inte heller om i vilket sammanhang böckerna placeras.

I sådana fall blir nog följden att de hamnar i osorterade högar eller att de sprids ut huller om buller på ett fragmentariskt sätt. Men vår ambition med Zigma är att vara så holistiska och tydliga som möjligt vad gäller organisationen av text och bilder.

Med följande bildspråk (som kan ses som ett komplement till bokens innehållsförteckning) vill vi förklara hur vi tänkt oss strukturen:

Helheten Zigma kan betraktas som en bokhylla.

Denna bokhylla är indelad i tio olika hyllplan – dvs innehållet i Zigma är grupperat i tio olika block.

På vart och ett av hyllplanen finns en varierande mängd böcker av olika storlek – dvs varje block består av kapitel av skiftande antal och omfång.

Böckerna är placerade i en genomtänkt ordningsföljd.

Däremot har vi inte märkt ut någon del av Zigma som speciellt avsedd för kurs 1 eller 2 eller 3. Den bedömningen lämnar vi öppen. Men man behöver knappast vara ämnesspecialist för att dra slutsatsen att exempelvis block J har ett innehåll som huvudsakligen hör till kurserna 2 och 3.

NYCKELORD

Kunskapssyn Helhet Atomism Holism

4

001-028.indd 4

2014-09-08 13.55

2

KAPITEL

B L O C K

Att skaffa kunskaper om samhället

A

N

är man försöker skaffa kunskaper om samhället studerar man sin omgivning, både den allra närmaste och den som ligger tusentals mil bort.

I det här kapitlet ska vi dela på det sammansatta ordet samhällskunskap. Vi tar först upp begreppet kunskap och därefter samhälle. Dessutom ska vi ge några tunga argument för att skaffa goda kunskaper i samhällskunskap.

Kunskap är inte samma sak som information!

Informationssamhälle

Informationsteknik (IT)

Vi lever i informationssamhällets tidevarv, hävdas det ofta. Fakta, åsikter, reklam, nyheter, musik, underhållning – allt sköljer över oss i en ständigt växande ström och i ett accelererande tempo. Det som verkar nytt, hett och fräscht den ena dagen kan vara hopplöst ute den andra.

De gamla massmedierna böcker, tidningar och tidskrifter kompletterades för inte så länge sedan med radio och television. Under de senaste årtiondena har informationstekniken (IT) gjort ytterligare framsteg.

Med datorer och mobiltelefoner kan vi numera informera oss och meddela oss till andra på ett mycket enklare sätt än tidigare. Mot den bakgrunden vill vi ställa frågan: Har informationssamhället gjort oss enskilda människor kunnigare?

Många skulle nog svara ett spontant Ja, om de avkrävdes ett rakt svar.

Men vår fråga är inte så enkel att besvara som man kanske kan tro. Om man tänker efter en aning inställer sig nämligen ytterligare en fråga: Vad menas egentligen med kunskap?

I det förra kapitlet lyfte vi visserligen fram två kunskapssynsätt, men någon definition av begreppet kunskap presenterade vi inte. Orsaken är att varken uppslagsverk eller litteraturen i övrigt ger någon enhetlig uppfattning om innebörden. Experterna är helt enkelt inte överens.

Inom olika vetenskaper finns vitt skilda åsikter och ordet kunskap ges därför mycket varierande översättningar.

5

001-028.indd 5

2014-09-08 13.55

Information är inte samma sak som kunskap, poängterar vi i detta kapitel. Däremot kan man som enskild individ i vissa fall omvandla information till användbar kunskap – förutsatt förstås att man hittar de uppgifter man behöver.

Det är faktiskt enklare att reda ut vad kunskap inte är. På många ställen betonas nämligen att kunskap inte är samma sak som information! För att den information vi människor utsätts för ska bli till kunskap krävs att det händer något med den ”i våra hjärnor”.

Information som erbjuden kunskap

Informationen måste med andra ord behandlas och bearbetas hos oss på något sätt innan den kan omvandlas till kunskap. Man kan därför betrakta information som erbjuden kunskap eller som ”ett råmaterial av vilket den enskilda människan – eleven, tidningsläsaren, forskaren – kan tillverka sin egen kunskap”, för att använda en känd professors (Lars Ingelstams) ord.

Specialister kan mycket om lite

Informationsstress

Information och kunskap är alltså inte samma sak. Men i det ständigt svällande informationsflödet ges vi människor onekligen ökade möjligheter – allt fler erbjudanden – att bearbeta information till kunskap.

Samtidigt skapas svårigheter för oss just genom den tilltagande mängden, eftersom vår förmåga är begränsad – liksom vår tid. För att undvika informationsstress tvingas vi alla att i allt större utsträckning göra urval. Därför kan informationssamhället också beskrivas som specialistsamhället.

6

001-028.indd 6

2014-09-08 13.55

B L O C K

Ungefär så här har en äldre svensk professor (Gunnar Adler-Karlsson) uttryckt denna trend:

A

”För att hänga med i mitt ämne behövde jag för trettio år sedan läsa 100 sidor om da’n. För tjugo år sedan handlade det om 200 sidor, för tio år sedan om 400 sidor och idag om 800 sidor. En fördubbling vart tionde år.

Det klarar ingen människa av. Man måste välja ut och specialisera sig.”

Samma tendens kan man se inom alla möjliga områden. Tänk bara på den egna omgivningen! Säkert finns det där specialister av allehanda slag – på matematik, politik, fotboll, rockmusik, teater, aktier, datorer, matlagning eller vad det nu kan vara. Och den utvecklingen finns det förstås både fördelar och nackdelar med.

Djup kunskap

Visst är det positivt att människors kunskaper fördjupas. Men riskerna är uppenbara. Dataexperten, bilmekanikern, mikrobiologen och historikern – förstår de varandra? Talar de över huvud taget samma språk?

Har ”vanligt folk” en aning om vad t ex en börsanalytiker sysslar med?

Förstår våra politiker följderna av komplicerade medicinska forskningsresultat?

Generalister kan lite om mycket Bred kunskap

Enligt vår uppfattning blir det, i informations- och specialistsamhället, allt mer nödvändigt med kunskaper över ämnesgränserna. Alla kan inte vara enbart ”fackidioter”. Visst kräver vi t ex att den kirurg som opererar oss ska vara specialist. Och visst måste läraren i matematik kunna räkna bra. Men vilket slags kunskap behöver en företagsledare eller en riksdagsman? Vilken sorts kunskap behöver vi själva för att fungera i samhället och klara alla krav som ställs på oss?

Varken företagsledare eller riksdagsledamöter kan vara specialister inom alla de hundratals områden som de bestämmer över. Sådana supermänniskor finns inte. Men avgöranden måste fram. De måste fatta beslut för att verksamheter ska fungera.

Medborgarkunskap

På flera sätt är det likadant för var och en av oss. Vi måste ha kunskaper som spänner över många områden. Vi måste med andra ord vara generalister eftersom arbetsgivare, myndigheter, skolor, kamrater och andra hela tiden ställer krav på oss, liksom vi gör på dem. Vi behöver medborgarkunskap – dvs kunskaper om samhället – för att klara oss i en allt mer komplicerad och specialiserad omgivning.

7

001-028.indd 7

2014-09-08 13.55

Helikopterseende ger överblick Låt oss anta att man på en lektion i samhällskunskap diskuterar försurningen av våra sjöar och vattendrag. Vilka blir konsekvenserna av försurningen? Vad finns det för orsaker? Går det att göra något åt saken?

Var och en inser tydligt att en sådan diskussion säkert måste bygga på kunskapsbitar från olika ämnesområden: kemi, biologi, ekonomi, politik. Det räcker inte att begränsa sig till en specialitet. Man behöver hämta kunskaper från flera håll.

Tvärvetenskaplig

Universitetsämnen

På motsvarande sätt är det allt som oftast när man studerar samhällskunskap. Man måste kunna se över snäva ämnesgränser och arbeta tvärvetenskapligt. Bara då kan man skaffa sig överblick – helikopterseende – över det samhälle vi lever i.

Men trots att samhällskunskap bygger på kunskaper och arbetssätt från flera olika vetenskaper, så är det ändå vissa universitetsämnen som bidrar med mer än andra:

statskunskap/statsvetenskap nationalekonomi/samhällsekonomi historia

sociologi kulturgeografi juridik.

Samhälle har med sammanhållning att göra Det vanliga ordet samhälle kan enklast översättas med ”något som hålls samman”. Sammanhållning är närbesläktat. Enligt ordböckerna är samhälle en ”helhet bestående av en större grupp individer som lever tillsammans på ett organiserat sätt” eller ”de människor som delar samma kultur”.

Samhälle kan följaktligen användas för att beteckna helt olika storheter.

De kan vara sammansatta och styrda på helt olika sätt. De kan ha helt olika syften.

I närsamhället bor vi. Där finns de människor vi känner igen och kanske umgås med dagligen. Där hittar vi (ofta) serviceinrättningar av olika slag: butiker, busshållplats etc.

Kommunen är ett större samhälle. Sveriges kommuner har invånarantal från ca 4 000 till över 800 000 (Stockholm). I genomsnitt handlar det om 30 000 människor.

Staten Sverige är också ett samhälle, som bl a kan sägas bestå av omkring 300 kommuner.

Man brukar också tala om ett världssamhälle eller ett världssamfund.

I det spelar förstås Sverige en ganska liten roll. Vi tillhör verkligen inte de stora bland jordens ca 200 stater, men vi påverkas mer och mer av händelser i omvärlden.

8

001-028.indd 8

2014-09-08 13.55

B L O C K

A

Med ordet samhälle kan man mena olika saker. Bilden är från samhället och tätorten Torekov, som ingår i Båstads kommun, som ligger i Skåne län, som ju tillhör Sverige, som i sin tur utgör en liten del av ett världssamfund.

Lokalt och globalt

Med begreppet samhälle kan man således avse såväl det lokala som det globala. Man behöver dock inte se dessa olikheter i perspektiv som motsatser till varandra. Ofta hänger de i stället ihop, vilket bl a framgår av talesättet ”Miljöproblemen är globala – men de måste angripas lokalt”.

Perspektiv

Begreppet perspektiv kan för övrigt tolkas både bokstavligt och bildligt.

Egentligen syftar det på den punkt varifrån en företeelse betraktas. Ibland är det viktigaste att man förstår det översiktliga, de stora linjerna, och då använder man helikopterperspektivet (fågelperspektivet). I andra sammanhang kan grodperspektivet vara att föredra.

Det ena perspektivet får dock inte lyftas fram som något som är ”finare” eller ”riktigare” än det andra. Vi tycker snarare att man, under studierna i samhällskunskap, vinner på att växla – från det kommunala till det nationella, från det lokala till det globala osv. Och valet av perspektiv styrs förstås alltid av vad det är man för tillfället studerar.

9

001-028.indd 9

2014-09-08 13.55

Samhällskunskap behövs!

Rubrikens påstående kan verka onödigt. För de allra flesta är det en självklarhet att skaffa kunskaper om det samhälle man lever i. Trots det finns det tyvärr en och annan som ifrågasätter detta. Kan man inte lika gärna strunta i allt vad samhällsfrågor och politik heter? Är det inte bättre att bara bry sig om sådant som direkt angår en – ”att sköta sig själv och strunta i andra”?

Vi påstår att en sådan inställning är både felaktig och farlig. Detta inser också var och en som tänker efter en smula.

För det första är kunskaper om det samhälle vi lever i nyttiga för vårt eget bästa. Liksom samhället ställer en massa krav på oss har vi rätt att kräva prestationer av samhället. Men alltför ofta förblir den enskilda människan villrådig och passiv. Vilka regler gäller? Vem bestämmer?

Vart vänder man sig? Man måste helt enkelt ha en ”karta” över samhället. Först då kan man orientera sig i det som många upplever som en svårgenomtränglig snårskog.

För det andra lever vi i det s k informationssamhällets tidevarv. Att inte förstå och inte kunna hänga med när radio, TV och tidningar rapporterar måste kännas hopplöst. Den som inte har nödvändiga baskunskaper känner sig säkert utanför. Kunskaper om samhället hjälper oss att sortera och placera i rätt fack. Det blir lättare att skapa ordning i det kaos av information som vräks över oss.

För det tredje bor vi i ett land där vi går till demokratiska val med jämna mellanrum och då utser förtroendepersoner (till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige samt Europaparlamentet). Men demokratiska val förutsätter att vi förstår sammanhang och känner till de alternativ som finns.

För det fjärde ger ämnet samhällskunskap en bred allmänbildning, vilket ofta är den viktigaste förutsättningen för framgångsrika universitetsoch högskolestudier. Det är säkert ingen tillfällighet att det finns ett tydligt samband mellan bra betyg i samhällskunskap och höga poäng på högskoleprovet.

10

001-028.indd 10

2014-09-08 13.55

B L O C K

Ämnesplanen anger syften och kursinnehåll

A

Gymnasieämnet samhällskunskap har en ämnesplan som styr undervisningen på olika sätt. Bl a innehåller ämnesplanen en uppräkning av vad som är gemensamma syften med samtliga kurser i ämnet. Det slås exempelvis fast att undervisningen i samhällskunskap ska ge dig som elev förutsättningar att utveckla:

Ämnesplan Kurser

Centralt innehåll

kunskaper om ”samhällets organisation … från lokal till global nivå”

kunskaper om ”olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden”

förmågan att ”analysera samhällsfrågor”

förmågan att ”söka, granska och tolka information”

förmågan att ”uttrycka … kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer”.

I ämnesplanen räknas därefter upp vad som ska vara det centrala innehållet i var och en av kurserna. Vad gäller kurs 1b lyfts bl a det här innehållet fram:

”demokrati och politik på lokal och nationell nivå samt inom EU”

”politiska ideologier”

”mänskliga fri- och rättigheter”

”gruppers och individers identitet … och … livsvillkor … utifrån kategorier som … genus, sexualitet, normalitet, nationalitet, religion, etnicitet och klass”

”samhällsekonomi” och ”privatekonomi”

”massmediers och informationsteknikens roll i samhället”

”samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder”

”presentation i olika former med betoning på det skriftliga och muntliga”.

För kurserna 2 och 3 betonas att det centrala innehållet ska vara mer fördjupande och teoretiserande än vad det är i kurs 1 b. Man nämner t ex att begreppen, teorierna, modellerna och metoderna ska användas i arbete med komplexa samhällsfrågor. I kurs 3 ska dessutom vetenskapsteori introduceras.

NYCKELORD

Informationssamhälle Specialistkunskaper Generalistkunskaper Tvärvetenskap Universitetsämnen

Samhälle Närsamhälle Världssamhälle (världssamfund)

Perspektiv Lokalt och globalt Ämnesplan Kurser

11

001-028.indd 11

2014-09-08 13.55

3O

KAPITEL

Att göra gruppindelningar rdet social, som kommer från latinets ”socius” (kamrat), har att göra med förhållanden mellan individer och/eller grupper. I universitetsämnet sociologi ägnar man sig åt forskning kring sådana relationer, dvs frågor om hur vi människor fungerar som sociala varelser.

Detta kapitel ska behandla några sociologiska begrepp som man måste känna till när man studerar samhällskunskap.

Vi tillhör olika grupper Människan är utan tvekan ett flockdjur med ett starkt behov av att känna gemenskap. När vi är ensamma upplever vi osäkerhet och svaghet.

Det är först som gruppmedlemmar vi känner oss trygga och aktiva.

Livet igenom ingår vi därför i olika grupper – oftast flera samtidigt. En grupp föds man till, nämligen familjen (i de flesta fall). Vissa grupper söker man sig själv till, exempelvis kompisgruppen eller föreningen.

Andra grupper räknas man till, beroende på de kännetecken (yrke, ålder, kön osv) som man har: tjänstemän, tonåringar, författare, pensionärer, miljonärer, invandrare, ensamstående mödrar etc. Av detta kan vi förstå att olika grupper har olika storlek och olika grad av samhörighet. Minimiantalet är förstås två personer.

Primärgrupp

Sekundärgrupp

Den grupp som betyder allra mest för en individ är den lilla gruppen, där man umgås under en längre tid, känner varandra väl och har en stark sammanhållning. En sådan kallas primärgrupp. Exempel är familjen och den nära vänkretsen.

De större grupperna betyder sällan lika mycket för den enskilde medlemmen. Relationerna är ofta mer tillfälliga. Sådana sekundärgrupper uppstår som en följd av ett visst gemensamt intresse eller en gemensam uppgift. Föreningar, politiska partier, skolklasser eller arbetsgrupper är exempel på sekundärgrupper.

12

001-028.indd 12

2014-09-08 13.55

B

B L L O O C K C K

A A

Socialisation pågår ständigt. Att umgås med andra människor innebär nämligen alltid att utsättas för påverkan – i synnerhet i primärgrupperna under barndomen.

Vi påverkas av och påverkar gruppen

Attityd Norm Värdering

Socialisation

Vi människor formas av de grupper som vi tillhör. I dem läggs grunden för vad vi kan, tror, tycker eller känner. Att umgås med andra innebär nämligen alltid att utsättas för påverkan. Det sker särskilt intensivt i familjen när vi är barn men pågår egentligen hela livet. Vi tar efter föräldrar och kamrater. Vi skaffar oss nya kunskaper. Vi lägger oss till med vissa attityder (inställningar) genom att lyssna på våra förebilders åsikter. Vi lär oss, inte minst på skolor och arbetsplatser, att omgivningen förväntar sig att vi ska uppträda efter vissa normer (beteenderegler).

Och vi tar intryck på olika sätt – även via massmedia – av de politiska och religiösa värderingar som finns i det omgivande samhället.

Denna ständiga påverkan brukar av experterna på området, psykologer och sociologer, kallas för socialisation; en del talar t o m om hjärntvätt och indoktrinering. Ingen av oss kan undgå allt detta. Huvudsaken är att vi förstår att företeelsen alltid pågår – varje dag, så länge vi lever.

Men det är inte enbart så att vi styrs av andra. Det omvända förhållandet gäller naturligtvis också: Vi påverkar, mer eller mindre, de människor som vi kommer i kontakt med.

Grupptillhörighet som bakgrundsvariabel

Statistiska samband

Samhällsvetare brukar intressera sig för sambandet mellan grupptillhörighet å ena sidan och egenskaper av olika slag å den andra. För att kunna undersöka sådana statistiska samband är det nödvändigt att först gruppera (klassindela) den befolkning man studerar.

13

001-028.indd 13

2014-09-08 13.55

Samhällsklass

Ibland är indelningen enkel att göra, t ex när det gäller ålder. Svårare kan det vara att sortera människor i olika samhällsklasser. Men det forskarna då främst brukar gå efter är utbildning, yrke och inkomst. Antalet klasser varierar, liksom vad de brukar kallas.

En möjlighet är att gruppera dem i socialgrupp I (företagsledare och högre tjänstemän) socialgrupp II (småföretagare och övriga tjänstemän) socialgrupp III (arbetare).

En annan indelning, som Statistiska centralbyrån (SCB) ibland använder, är: högre tjänstemän (som har mer än sex års utbildning efter grundskolan) övriga tjänstemän arbetare med yrkesutbildning övriga arbetare.

En tredje vanlig gruppering är: akademiker (som är medlemmar i Sveriges Akademikers Centralorganisation) tjänstemän(som är medlemmar i Tjänstemännens Centralorganisation) arbetare (som är medlemmar i Landsorganisationen).

En fjärde möjlighet (kanske lite mer ålderdomlig) är att skilja mellan överklass, medelklass och arbetarklass (eller underklass).

Bakgrundsvariabler

Ålder, kön, bostadsort och samhällsklasstillhörighet är exempel på bakgrundsvariabler, som sociologer ofta använder när de letar efter statistiska samband. Här är några förslag på frågeställningar man skulle kunna pröva mot bakgrund av dessa variabler:

Tittar tonåringar mer på TV än vad andra åldersgrupper gör? Är män oftare sjukskrivna än kvinnor?

Hur röstar storstadsbor i riksdagsvalen jämfört med övriga svenskar?

Finns det något samband mellan socialgruppstillhörighet och boendestandard?

Av utrymmet i Zigma ägnar vi ett särskilt block åt sociala frågor. Det blocket innehåller mycket statistik ordnad efter diverse bakgrundsvariabler. Men även i övriga delar av Zigma försöker vi så ofta som möjligt komma in på det sättet att studera samhällsfrågor.

NYCKELORD

Social Sociologi Primärgrupp Sekundärgrupp

Attityd Norm Värdering Socialisation

Statistiskt samband Samhällsklass Bakgrundsvariabel

14

001-028.indd 14

2014-09-08 13.55

B L O C K

4S

Att tolka och rita diagram

KAPITEL

A

ifferserier och tabeller ger ofta dålig överskådlighet. Med hjälp av diagram kan man illustrera sådan statistik på ett tydligare sätt. Ett diagram är egentligen en bildmässig framställning av sambandet mellan två (eller flera) storheter.

På våra universitet och högskolor sysslar man naturligtvis mycket med diagramtolkning och diagramkonstruktion i ämnet statistik. Men det finns nog ingen enda samhällsvetenskap som inte utnyttjar diagram som hjälpmedel och arbetsredskap. Därför är det en självklarhet att alla som studerar samhällskunskap måste klara av både att uttyda och att rita bilder av siffror.

Stapeldiagram Den totala försäljningen på den svenska marknaden av varan Z uppgår ett år till 120 mkr (miljoner kronor).

De största företagen och deras försäljning i Sverige framgår av bredvidstående tabell.

Företag

Försäljning, mkr

Marknadsandel, procent

Alfa Beta Gamma Övriga företag

62 21 19 18

51,7 17,5 15,8 15,0

Summa

120

100,0

Dessa siffror kan visas i form av liggande stapeldiagram. Man kan t ex göra en 120 mm lång stapel och låta varje mm motsvara 1 mkr.

Liggande stapel Alfa

Beta

Gamma

Övriga

62 mkr

21 mkr

19 mkr

18 mkr

En annan möjlighet att illustrera tabellens information – sambandet mellan företagen och deras försäljning – är att rita ett stående stapeldiagram. Vi använder oss då av koordinatsystemet, som ju består av två axlar vinkelräta mot varandra. X-axeln får i vårt exempel representera företagen och y-axeln deras försäljning. Med terminologin från det förra kapitlet skulle företagen kunna betecknas som bakgrundsvariabler.

15

001-028.indd 15

2014-09-08 13.55

Stående staplar Försäljning, mkr 70 60 50 40 30 20 10 0

Företag

Alfa

Beta

Gamma

Övriga

Diagrammet visar sambandet mellan företagen och deras försäljning.

Eftersom det sällan förekommer några negativa värden i sådan affärsstatistik använder vi oss enbart av den positiva delen av koordinatsystemet.

Notera att man bör lämna lite ”luft” mellan staplarna!

Cirkeldiagram Tabellens siffror kan också visas i ett cirkeldiagram. Varje företags försäljning representerar där en sektor av cirkeln (”en tårtbit”), som motsvarar företagets andel av den totala försäljningen (av ”hela tårtan”).

För precisionens skull behöver man en gradskiva. Procenttalen räknas om till grader genom att de multipliceras med 3,6.

”Tårta” med ”tårtbitar” Övriga

18 mkr Gamma

19 mkr

Alfa

62 mkr

Beta

21 mkr

Observera att man alltid börjar ”klockan 12” i ett cirkeldiagram! År

Försäljning, mkr

1 2 3 4 5 6 7

14 15,5 17 17,5 18 19 21

Linjediagram Försäljningsutvecklingen de senaste sju åren är positiv för företaget Beta. Denna trend skulle naturligtvis kunna visas i ett stapeldiagram.

Men här ska vi i stället göra ett linjediagram.

Staplarna ersätts med punkter, som därefer förbinds med varandra till en linje. X-axeln i

16

001-028.indd 16

2014-09-08 13.55

koordinatsystemet får representera tiden (som här blir en bakgrundsvariabel) och y-axeln försäljningen. Diagrammet nedan visar alltså sambandet mellan tiden och företaget Betas försäljning av varan Z.

Tiden på x-axeln

B L O C K

A

Linjediagram 1 Försäljning, mkr 25 20 15 10 5 0

1

2

3

4

5

6

7

År

Om man graderar axlarna lite annorlunda, så får linjen (kurvan) en annan lutning. Låt oss t ex fördubbla avståndet mellan varje mkr i försäljning (y-axeln) och halvera avståndet mellan varje år (x-axeln)!

Håll med om att Betas försäljningsutveckling ser mer imponerande ut i linjediagram 2 än i linjediagram 1 – trots att vi använt exakt samma siffror.

Linjediagram 2

Linjediagram 3

Försäljning, mkr

Försäljning, mkr

25

22 20

20

18 16

15

14 12

1

2

3

4

5

6

7

År

10

Det går faktiskt att försköna bilden av statistiken ännu mer. Ett vanligt knep är att inte börja vid noll när man graderar y-axeln.

5

0

1

2

3

4

5

6

7

År

Genom ovanstående förvanskning kan man – om man läser diagrammet lite slarvigt – få intrycket att Beta flerdubblat sin försäljning av varan Z under sjuårsperioden. Men så är det ju inte alls.

17

001-028.indd 17

2014-09-08 13.55

Mängden på x-axeln

När ekonomer konstruerar linjediagram är det ofta sambandet mellan å ena sidan mängden (av exempelvis tillverkade och/eller sålda varor) och å andra sidan priset (eller kostnaden/intäkten) som är föremål för deras intresse. Då får alltid x-axeln representera mängden!

Diagram i Zigma Naturligtvis använder vi oss av olika slags diagram i den här boken.

Exempel: liggande stapeldiagram s 577 (befolkningspyramider) stående stapeldiagram s 343 (BNP:s utveckling) cirkeldiagram s 254 (energitillförsel) linjediagram med tiden på x-axeln s 104 (valresultat) linjediagram med mängden på x-axeln s 328 (prisbildning).

NYCKELORD

Diagram Koordinatsystemets positiva del Liggande stapeldiagram

Stående stapeldiagram Cirkeldiagram Linjediagram

18

001-028.indd 18

2014-09-08 13.55

5

KAPITEL

Att analysera samhällsfrågor

B L O C K

A

” Stor enighet i x-stad om byggande av ny ishall ” ” Fotbollshuliganer i bråk efter derbyt ” ” Kommunens ekonomi allt sämre ” ” Nio svenskar av tio kräver hårdare straff för våldsbrott ” ” De svenska arbetslöshetssiffrorna på väg ner ” ” Ny svältkatastrof i Afrikas horn ”

Noggranna undersökningar ...

Ingressens tänkta tidningsrubriker skulle var och en för sig kunna vara utgångspunkt för studier i ämnet samhällskunskap. Vi ska i korthet visa hur man kan gå till väga, hur man kan arbeta steg för steg.

Analys Syntes

En analys är en noggrann undersökning av en företeelses olika beståndsdelar. Motsatsen, syntes, innebär förening av beståndsdelar till en helhet.

Självklart har varje samhällsfråga och varje socialt förhållande sina speciella beståndsdelar. Men det blir mycket klarare och lättare att genomföra analysen om man tar en sak i taget. I Zigma vill vi därför understryka och inpränta detta steg-för-steg-tänkande: situation – orsaker – konsekvenser – åtgärder.

… steg för steg Steg 1

Hur förhöll /förhåller det sig? Vilka fakta är kända? Vad vet man med säkerhet?

Det vanliga är att en analys inleds med att man så att säga ringar in den situation eller det fenomen eller det problem som är föremål för den noggranna undersökningen. Ibland kan det vara enkelt att gräva fram tämligen säkra fakta (t ex när det gäller ishallsbyggandet eller arbetslöshetssiffrorna). I andra fall får man kanske förlita sig på mer osäkra vittnesuppgifter (exempelvis om huliganernas bråk).

19

001-028.indd 19

2014-09-08 13.55

Steg 2

Vilka var/är/blir följderna? Vad kan resultatet bli för enskilda individer, för olika grupper, för hela Sverige – eller rentav för flera länder?

Ett logiskt andra steg i analysen är att försöka uppskatta konsekvenserna av det fenomen eller den situation man studerar. Visserligen kan det, som vi betonar i nästa kapitel, vara svårt att skilja fakta från åsikter redan vid beskrivningen av en företeelse. Men från och med detta steg i analysen måste man räkna med att värderingarna – egna och andras – spelar in.

Steg 3

Varför var/är/blir det så? Vilka förklaringar kan tänkas?

Ett tredje steg kan alltså handla om att undersöka orsaker av olika slag.

Sådana bedömningar skiftar dock alltid från person till person. När man kommit så här långt i analysen av samhällsfrågor och sociala förhållanden är det därför både ofrånkomligt och naturligt att åsikt möter åsikt.

Steg 4

Vad bör göras? Hur kan man som enskild individ agera? Hur ska samhället handla?

Om den studerade situationen uppfattas som problematisk är det naturligt att man vill föreslå åtgärder och kanske t o m göra något själv. Åtminstone i teorin kan åtgärder vidtas både för att påverka orsakerna till problemet och för att minska dess negativa konsekvenser (symptomen).

Det behöver väl knappast sägas att olika uppfattningar om orsakerna också leder till delade meningar om lämpliga åtgärder.

Växelverkan

När man ägnar sig åt att analysera och diskutera samhällsfrågor och sociala förhållanden är det naturligtvis aldrig förbjudet att ta ett steg bakåt. Ibland kan det faktiskt vara nödvändigt med sådan växelverkan för att komma vidare. Det viktiga är att man alltid vet var man befinner sig, vilket steg man ägnar sig åt.

Den analysmetod vi beskrivit används inte bara inom samhällsvetenskaperna. Så arbetar t ex också en läkare när hon/han undersöker en patient: Hur yttrar sig symptomen? Vilken är sjukdomen? Hur ska behandlingen gå till – kan man göra något åt orsakerna, roten till det onda, eller måste man nöja sig med att lindra värken?

20

001-028.indd 20

2014-09-08 13.55

B L O C K

Delarna i en helhet

A

Till sist vill vi sammanfatta resonemanget i en figur. Vi tror nämligen att tankescheman av det här slaget blir mer lättfattliga om texten kompletteras med tydliga bilder.

Analysmodellen ORSAKER

SITUATION

KONSEKVENSER

(FENOMEN) (PROBLEM)

(SYMPTOM)

Steg 1

Steg 3 Hos • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Steg 2 För • samhället • grupper av människor • enskilda individer

ÅTGÄRDER (HANDLING)

Steg 4 Från • samhället • grupper av människor • enskilda individer

NYCKELORD

Analys Syntes Situation (fenomen, problem)

Konsekvenser (symptom) Orsaker Åtgärder (handling)

21

001-028.indd 21

2014-09-08 13.55

6I

Att vara källkritisk

KAPITEL

de s k styrdokumenten (läroplan, programmål, ämnesplaner) för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen påpekas hur viktigt det är med tankens klarhet och reda, förmågan att pröva kritiskt och självständigt och att kunna stå emot negativ påverkan.

Men samhällskunskap är ett ämne med inbyggda spänningar.

Människor uppfattar verkligheten på olika sätt. Åsikt står mot åsikt och konflikter är oundvikliga. Stridslinjer uppstår: moderater mot socialister, företagsledare mot strejkande, militärer mot fredsaktivister eller opinionsgrupper mot kommunala myndigheter.

I det här kapitlet ska vi därför ta upp en del förhållanden, som man bör känna till om ”sanningen” ska fram. Vi ska behandla begreppen påståenden och värderingar och vi ska diskutera om man verkligen helt och fullt kan lita ens på ett ögonvittne.

Finns det någon sanning?

Studera bilden på nästa sida! Med utgångspunkt från den vill vi formulera några viktiga frågor. Är det möjligt att som läsare/tittare/lyssnare avgöra vad som är sant om man inte själv varit på platsen? Hur bär man sig åt om man ska försöka bedöma tillförlitligheten i exempelvis en tidningsartikel eller ett TV-program? Vilka fallgropar kan man riskera att hamna i? Finns det över huvud taget någon absolut sanning? Måste man inte ibland nöja sig med vad som kan vara möjligt, troligt eller sannolikt?

Källkritik

I sin bok ”Är det verkligen sant?” ger författaren Torsten Thurén en intressant inblick i den svåra konsten att kritiskt granska sanningshalten i information. Detta kallas källkritik.

En del av de fackord och exempel som vi presenterar i det här kapitlet bygger på Thuréns bok. I den nämner han en första förutsättning för att

22

001-028.indd 22

2014-09-08 13.55

B L O C K

kunna pröva om den information man möter innehåller någon sanning: ”Kan det som sägs eller skrivs över huvud taget vara sant eller osant?” Det är faktiskt inte alls självklart att så är fallet. Man måste därför försöka skilja mellan påståenden (verklighetsomdömen) och värderingar (värdeomdömen).

A

Påståenden eller värderingar?

Påstående = verklighetsomdöme

Ett påstående är ett omdöme om verkligheten. Och ett sådant är antingen sant eller osant. Någon annan möjlighet finns inte. Exempel: Det är 20 grader varmt. Det är olagligt att stjäla.

Det går att kolla temperaturen genom att se på en termometer och man kan läsa i lagboken för att ta reda på om stöld är olagligt. Men även följande sats är ett påstående: Universum är oändligt.

Från en dramatisk händelse i Stockholm för några år sedan: Två poliser släpar bort en motståndare till ett vägbygge. I protest mot Vägverkets påbörjade sprängningsarbeten hade några demonstranter kedjat sig fast i en bänk på en tunnelbaneperrong. Detta foto skulle kunna åtföljas av helt olika bildtexter och kommentarer – bl a beroende på skribentens åsikter.

23

001-028.indd 23

2014-09-08 13.55

Om detta är sant eller inte kan visserligen ingen kontrollera. Men poängen är att det måste vara antingen sant eller osant, oavsett om det kan bevisas eller ej. Ett påstående säger alltså något om hur verkligheten är, har varit eller kommer att bli. Ett påstående ger därför kunskap – om det är sant.

Värdering = värdeomdöme

Med värderingar (värdeomdömen) förhåller det sig på ett annat sätt. De är uttalanden om vad som är bra eller dåligt, vackert eller fult, gott eller ont etc. Exempel: Det är en behaglig temperatur. Det är orätt att stjäla.

Värderingar uttrycker alltså känslor eller åsikter. Det är därför helt poänglöst att försöka bevisa om de är sanna eller falska. Det som är gott, vackert eller rätt för en människa kan uppfattas precis tvärtom av en annan.

Både och – i en salig blandning!

Nu är det tyvärr sällan så enkelt att påståenden och värderingar alltid är helt åtskilda. De uppträder tvärtom i många fall så inflätade i varandra att det kan vara näst intill omöjligt att avgöra vad som är det ena och vad som är det andra.

Ordval

För det första är språket fullt av ord som är både påståenden och värderingar på samma gång. Om man t ex beskriver en person som ”terrorist” eller som ”frihetskämpe”, så gör det knappast någon skillnad i sak.

Men valet av ord avslöjar tydligt användarens åsikter.

Här följer några fler exempel på ordpar som har ungefär samma innebörd, men som samtidigt innehåller olika värderingar:

Ögonvittnen

ekonomisk – snål principfast – tjurskallig mentalsjukhus – dårhus

arbetsovillig – lat kriminalvårdsanstalt – fängelse generös – slösaktig.

För det andra är det inte ovanligt att det som (i god tro) presenteras som påståenden om fakta i själva verket är uttryck för värderingar. Vi är i händerna på våra värderingar även när vi inte är medvetna om det.

Ofta finns det därför anledning att vara kritisk t o m mot ett ögonvittnes berättelse. Det vet inte minst erfarna jurister.

Vi ska i fortsättningen av det här kapitlet visa ett antal brister som vittnesmål kan ha. Tänk på hur ofta vi är hänvisade till sådana via radio, TV och tidningar för att få en bild av vår omvärld.

En oerhört viktig slutsats av det följande vill vi formulera redan här: Olika människor uppfattar och beskriver samma verklighet på olika sätt.

24

001-028.indd 24

2014-09-08 13.55

B L O C K

A

Man kan också uttrycka det mera bildlikt:

Verkligheten kan ses genom olika glasögon och beskrivas med olika pennor!

Detta är själva huvudpoängen i all källkritik.

Exempel 1: vittnet talar sanning – men ljuger ändå Ärkebiskopen av Canterbury (i England) skulle åka till New York. Av sina biskopskolleger varnades han före avresan för de amerikanska journalisterna. ”De är bara ute efter sensationer! Tänk väldigt noga på vad du säger! Vakta dina ord!” rådde man honom.

Redan på Kennedy Airport mötte ärkebiskopen en uppsjö av reportrar med sensation i blicken och välvässade pennor i handen. ”Tänker ärkebiskopen gå på porrklubb här i New York?” var den första fråga han uppfattade.

Varningsorden från kollegerna ringde i skallen. ”Här gäller det att svara undvikande och försiktigt”, tänkte ärkebiskopen. ”Finns det några porrklubbar i den här sta’n?” svarade han och tyckte därmed att han glidit förbi den fräcka frågan.

Men döm om hans förvåning och skräck när han dagen därpå fick se följande (helt sanningsenliga) tidningsrubrik:

Ärkebiskopen av Canterbury i New York. Hans första fråga:

Finns det några porrklubbar i den här sta’n?

25

001-028.indd 25

2014-09-08 13.55

Urvalsförfalskning

Detta visar att den som verkligen är ute efter att förvränga och skandalisera har stora möjligheter att göra det utan att direkt behöva ljuga.

Med lite fiffighet går det att ge nästan vilken bild som helst av vad som helst enbart med hjälp av sanna fakta. Och företeelsen är minsann inte enbart amerikansk. Tänk bara på somliga svenska veckotidningars rubriker! Om man enbart väljer ut sådana uppgifter som passar en själv måste förstås urvalet ifrågasättas. Ovanstående exmpel kan beskrivas som en direkt urvalsförfalskning.

Exempel 2: vittnet tolkar – utan att veta om det Vi tänker oss två personer som samtidigt besöker Grekland. Den ene kommer från ett rikt land och den andre från ett fattigt land. De ser en äldre grekisk kvinna som med stor noggrannhet samlar upp alla brödsmulor från golvet.

Om den som kommer från det rika landet beskriver vad han ser blir det väl ungefär: ”Kvinnan är mycket ordentlig och håller golvet rent från skräp.”

Den andre kanske säger: ”Kvinnan är sparsam och tar reda på alla matrester.”

Båda tror säkert att de enbart beskrivit vad de sett. De har iakttagit att kvinnan samlade ihop brödsmulor, men de har olika åsikter om varför hon gjorde det. Båda har faktiskt fel!

Just den här kvinnan visade varken ordentlighet eller sparsamhet. Hon visade gudfruktighet. Motivet för att samla upp brödsmulorna var att ingen skulle komma att trampa på dem. Det skulle ha varit ett helgerån, en grov synd, enligt hennes grekisk-ortodoxa religion.

Tolkningar

Exemplet visar att mycket av det vi beskriver (eller får oss beskrivet) innehåller tolkningar, som lätt kan föra oss vilse. Vi ser verkligheten genom olika glasögon beroende på att vi har olika erfarenheter, kunskaper och värderingar.

Exempel 3: vittnet lägger bara märke till vissa saker Den här gången ska vi föreställa oss tre personer som får en gemensam upplevelse. En skogvaktare, en yrkesmilitär och en konstnär gör tillsammans en skogspromenad och får därefter till uppgift att berätta vad de sett.

26

001-028.indd 26

2014-09-08 13.55

B L O C K

Förmodligen blir deras skildringar mycket olika. Trots att de gått samma väg och varit lika uppmärksamma har de säkert noterat helt olika saker. Skogvaktaren kan ge noggranna besked om trädens kvalitet och storlek. Yrkesmilitären kan redogöra för möjliga skytteställningar och gömställen. Konstnären kan berätta om naturens form och färg.

Selektiv perception

A

Utan att tänka på det har de bara noterat sådant som de är intresserade av. De har sett verkligheten genom olika glasögon och beskrivit den med olika pennor. Så fungerar vi alla. Ingen människa klarar av att ”ta in” allt hon ser och hör. Denna företeelse kallas selektiv perception (utväljande varseblivning) och innebär att man bara lägger märke till sådant som man vill lägga märke till, har intresse för eller nytta av.

Exempel 4: vittnet ser vad det väntar sig att se Berättelserna från 1600-talets Sverige om häxfärder till Blåkulla borde enligt normala källkritiska regler anses sanna och trovärdiga. Uppgifterna är nämligen många och oberoende av varandra; de kommer från olika trakter och olika tidpunkter; de finns som vittnesmål i domböcker. Men trots allt detta tror vi inte på häxberättelser.

I slutet på 1940-talet började det dyka upp en modern variant av häxberättelser, med USA som ursprungsland. De iakttagna föremålen kallades först flygande tefat, senare UFO (Unidentified Flying Objects).

Många var övertygade om att det rörde sig om besök från främmande planeter. Ryktena och rapporterna fick en sådan omfattning att forskare vid Coloradouniversitetet gavs uppdraget att göra noggranna undersökningar av tiotusentals inkomna rapporter. Forskarnas slutsats var förstås att det inte finns några flygande tefat.

27

001-028.indd 27

2014-09-08 13.55

När 1600-talsmänniskan såg något på himlen som hon inte förstod, trodde hon att det var en häxa. 1900-talsmänniskan, som växte upp med science fiction, trodde sig se UFO.

Förväntningar

Vi människor har en stark tendens att omvandla otydliga och svårbegripliga sinnesintryck till något känt. Vi fyller ut det oförklarliga med sådant som vi hört talas om eller tror att vi känner till. Förväntningar, kunskaper, erfarenheter och åsikter spelar oss spratt. Vi ser det vi väntar oss att se. På samma sätt förhöll det sig sannolikt med en hel del ubåtsobservationer i 1980-talets Sverige.

Varför försöka skilja mellan påståenden och värderingar?

Vi har alltså visat att det kan vara oerhört svårt att skilja påståenden från värderingar. Är det då över huvud taget meningsfullt att försöka?

Vi ska peka på tre skäl för det.

Det första skälet är att många konflikter kan undvikas om man gör klart vad som är tvister om fakta och vad som är uttryck för skilda värderingar.

Fakta går ju alltid att stödja med sakargument. Men om man intar olika ståndpunkter på grund av olika värderingar, så urartar eventuella diskussioner lätt till att parterna allt mer aggressivt upprepar sina argument.

Man kommer inte någon vart. Då kan det vara bättre att konstatera att man har olika värderingar och övergå till att prata om något annat.

Det andra skälet är att vår inställning till oliktänkande påverkas av hur vi ser på värderingar. Anser vi att värderingar kan vara ”sanna”, så tycker vi att en person med andra värderingar är okunnig eller felinformerad.

Konsekvenserna blir förstås att en sådan person måste omskolas eller omvändas till de ”rätta” åsikterna (t ex i religiösa eller politiska frågor).

Det tredje skälet är att vår uppfattning om verkligheten påverkas av våra värderingar. Vi ser, som vi tidigare gett flera exempel på, verkligheten genom olika glasögon. Men är vi alltid slavar under våra värderingar? Är det över huvud taget möjligt att beskriva något utan att det präglas av värderingar? De flesta som forskat i saken anser att det – åtminstone i viss mån – är möjligt. Om allt som vi uppfattar av verkligheten beror på värderingar, skulle det ju vara omöjligt att ge sakliga beskrivningar. Och så illa får det bara inte vara.

NYCKELORD

Källkritik Påstående (verklighetsomdöme)

Värdering (värdeomdöme) Urvalsförfalskning

Tolkning Selektiv perception Förväntningar

28

001-028.indd 28

2014-09-08 13.55

BLOCK

B

Kommunikation och påverkan

Instuderingsfrågor finns på www.liber.se/Zfamiljen

029-064.indd 29

B L O C K

B

29

2014-09-08 13.58

7

KAPITEL

Kommunikation – att överföra budskap

O

rdet kommunikation har två betydelser. Det kan innebära transporter av personer eller varor och då bäst översättas med ”trafikförbindelser”.

I detta block ska vi emellertid ägna oss åt den andra innebörden, dvs överföring av olika budskap från sändare via vissa kanaler till mottagare. Sådan kommunikation kan illustreras med hjälp av en kommunikationsmodell.

Tusentals budskap Vi läser tidningar och tidskrifter. Vi lyssnar på radio och tittar på TV. Vi pratar i telefon. Vi surfar på Internet och vi skickar e-post. Varje människa deltar dagligen i kommunikationsprocesser av många slag.

Budskapen varierar: radionyheter, tidningsrubriker etc. Enskilda individer fungerar både som sändare (prat med bekanta m m) och som mottagare (lyssnare, tittare, läsare) av information. Medierna är av skiftande typ: prat, reklamskyltar, radio, Internet, mobiltelefon, film. Och det förekommer också feedback, dvs återföring från mottagare till sändare, i form av exempelvis svar på tilltal.

Låt oss studera dessa delar i en sammanlänkad helhet!

Kommunikationsmodellen Någon försöker ge information …

SÄNDARE

… om något …

BUDSKAP tor)

(= kommunika

(= meddelande)

… med hjälp av … till någon … en viss ”budbärare” … ium)

KANAL (= med

MOTTAGARE

… och får någon form av reaktion tillbaka

Å TERFÖRING (= feedb

ack)

30

029-064.indd 30

2014-09-08 13.58

Personlig kommunikation – via ”gamla” och ”nya” medier Förr i tiden – innan det fanns radio, TV, Internet eller välspridda tidningar – var de flesta människor hänvisade till personliga kontakter när de skaffade sig kunskaper om sin omvärld. Och då var det förstås inte så många som visste så mycket om vad som försiggick utanför den egna byn.

Vid personlig kommunikation av detta ”gammaldags” slag har sändare och mottagare ofta ögonkontakt med varandra. Det vanligaste mediet då är förstås prat, även om kroppsspråket kan vara nog så talande. En gest, en blinkning eller sättet att gå säger ibland mer än tusen ord ...

B L O C K

B

Så har det alltid varit – och kommer att förbli – i åtskilliga av vardagslivets situationer. Men teknikens utveckling har onekligen bidragit till att överbrygga avstånd och utöka antalet personliga kontakter. Vi tänker på ”nya” medier som e-post och mobiltelefoner.

En eller några få mottagare

Kommunikationen är alltså personlig när sändaren vänder sig till en eller några få mottagare, vilka i princip har samma ”chans” som sändaren och därför kan sända budskap i den motsatta riktningen. Vid sådan kommunikation kan det t o m vara oklart vem som är sändare och vem som är mottagare.

Masskommunikation – via massmedier Numera – i det moderna informationssamhället – utsätts vi människor också för masskommunikation. Tekniken har gjort det möjligt för vissa sändare att nå en massa mottagare.

Med hjälp av massmedia – vår tids budbärare – går det att vräka ut samma budskap över väldigt många människor. Som mottagare upplever man ofta sådant som att bli översköljd eller som att drunkna i ett överflöd av meddelanden.

En massa mottagare

Till massmedia återkommer vi i kapitel 9. Här nöjer vi oss med att punkta fyra egenskaper som skiljer masskommunikation från personlig kommunikation: Sändarna når, som nämnts, många mottagare med samma budskap vid masskommunikation.

Masskommunikationen är för det mesta enkelriktad, dvs utan feedback.

31

029-064.indd 31

2014-09-08 13.58

En gemensam egenskap hos alla massmedier är att sändarna aldrig kan veta säkert vem eller vilka som är mottagare.

Det finns ett avstånd mellan sändare och mottagare vid masskommunikation; detta avstånd övervinns med hjälp av massmedier som radio, TV, tidningar, tidskrifter, video, film och direktreklam (reklam i brevlådan).

Masskommunikationen är opersonlig i den meningen att sändarna aldrig kan veta exakt vem eller vilka som är mottagare.

NYCKELORD

Kommunikation Sändare (kommunikator) Budskap (meddelande) Kanal (medium) Mottagare

Återföring (feedback) Personlig kommunikation ”Gamla” och ”nya” medier Masskommunikation Massmedier

32

029-064.indd 32

2014-09-08 13.58

KAPITEL

8

Påverkan – direkt och indirekt

S

omliga människor verkar ha mycket bestämda meningar om det mesta; andra ger ett mer sökande intryck. Men de allra flesta tycker någonting i åtminstone någon samhällsfråga.

B L O C K

B

Hur går det egentligen till när våra värderingar skapas eller ändras? Vem eller vad är det som formar våra åsikter?

Det enda säkra svar man kan ge i dessa frågor är att det inte går att ge något enkelt eller heltäckande svar.

I det här kapitlet ska vi presentera några viktiga begrepp som har med opinionsbildning att göra (opinion = gemensam åsikt hos en större grupp människor).

Den personliga kommunikationen i gruppen …

Väldigt få av våra åsikter är egentligen helt och hållet våra egna, även om vi gärna vill tro det. Av kapitel 3 framgår att det är i umgänget med andra som våra värderingar formas. Familjen, gänget, skolklassen, arbetsgruppen eller föreningen lär oss vad vi ska tycka och tro. I dessa miljöer påverkas vi genom personlig kommunikation.

Socialisation

Denna företeelse går alltså under beteckningen socialisation och pågår faktiskt hela livet. Det är mycket tydligt att det är på det viset. Men varför är vi så osäkra och lättpåverkade?

Grupptryck

Svaret kan sammanfattas i ett enda ord: grupptryck!

För att bli uppskattad i en grupp måste man godta de åsikter och den stil som råder där. Den som gör det kan ibland få ”belöningar” i form av beröm och komplimanger. Men toleransen mot avvikare är sällan stor.

Mobbning

Om man t ex uppför sig eller klär sig annorlunda ”bestraffas” man på olika sätt av de andra. Kompisar ger gliringar, klasskamrater vräker ur sig förolämpningar – ibland kan det handla om regelrätt mobbning.

Varje grupp har sina metoder. För det mesta räcker det att gruppmedlemmarna känner till att ”straffen” finns för att de ska rätta in sig i ledet.

33

029-064.indd 33

2014-09-08 13.59

Grupptrycket kan yttra sig på många sätt. Men det finns där alltid, såväl i stora grupper som i små. För att bli accepterad som gruppmedlem måste man godta den stil och det sätt att uppträda som gäller i gruppen.

Den som inte står ut kan någon gång välja att dra sig ur (sluta skolan, byta jobb, flytta hemifrån etc) och kanske söka sig till en annan grupp – med andra åsikter och en annan stil. Men ofta är det ett stort steg att ta.

… färgar våra glasögon

Uppfostran

Den personliga kommunikation och inlärning som vi beskrivit leder alltså till att våra glasögon färgas på ett visst sätt. Grupperna vi tillhör har med andra ord stor betydelse för de åsikter och fördomar vi med åren skaffar oss. Familjen är den viktigaste påverkaren. Redan från tidig barndom utsätts vi ju för uppfostran. Två tredjedelar av förstagångsväljarna röstar t ex på samma parti som någon av föräldrarna.

Men vi människor ingår i så olika grupper, vi möter så olika miljöer och gör så olika erfarenheter. Därför filtrerar också glasögonen det vi upplever av omvärlden på så olika sätt.

Tänk bara på några av de ögonvittnen som beskrivs i kapitel 6!

Konstnären och militären tillhör olika yrkesgrupper. Alltså är det naturligt att de, genom selektiv perception, lägger märke till olika saker när de promenerar i skogen.

Västeuropén och afrikanen lever i mycket skilda miljöer (även ett land kan ses som en sorts grupp, trots storleken). När de ska beskriva sina intryck från Grekland är det oundvikligt att de utifrån sina egna erfarenheter tolkar vad de ser på helt skilda sätt.

Selektiv perception

34

029-064.indd 34

2014-09-08 13.59

Masskommunikationen…

Det vanliga när det gäller masskommunikation är att den går i enbart en riktning. Genom olika medier kan budskap – i form av exempelvis en text, en bild eller ett ljud – nå många olika mottagare. Någon återkoppling till sändaren sker sällan, även om en hel del tidningar har insändarspalter och radion har sina telefonväkterier.

B L O C K

B

Sändarna kan förstås ha väldigt olika syften med masskommunikationen. Ibland försöker man skilja mellan information, underhållning och opinionsbildning. Men gränserna mellan dessa tre är i högsta grad flytande.

Alla massmediaexperter är dock medvetna om att konkurrensen om mottagarnas uppmärksamhet är stenhård. Ingen människa kan ju ta emot mer än en bråkdel av alla meddelanden som sänds ut i informationssamhället.

Propaganda

Psykologisk krigföring

En form av opinionsbildning är propaganda, dvs medveten strävan hos en sändare att sprida åsikter och därigenom få människor att tänka eller handla på ett visst sätt. Propagandan kan vara religiös, politisk, kommersiell (reklam) eller av annat slag, men för det mesta förknippar vi den med politik.

Budskapen spelar på känslor och fördomar, upprepas ofta och uttrycks på ett enkelt språk. Propaganda i krigstid brukar kallas psykologisk krigföring.

Propaganda kan ta sig många olika uttryck. Den här bilden är från Moldaviens huvudstad Chisinau och visar hur kommunistpartiet affischerade inför det senaste parlamentsvalet.

35

029-064.indd 35

2014-09-08 13.59

… fungerar främst som förstärkare Vi har alltså sett att det är den personliga kommunikationen som är viktigast när det gäller att forma människors åsikter. Men vilken betydelse har masskommunikationen? Påverkas inte vårt tyckande och vår smak också av den?

Forskarna inom området resonerar ungefär så här: Svårt att ändra värderingar

Massmediernas möjligheter att ändra mottagarnas värderingar är ganska små. Det är snarare så att värderingarna i sig fungerar som filter på våra glasögon eller för våra öron. Och nästan bara sådana budskap som stämmer med värderingar vi redan har kan tränga igenom dessa filter.

Om vi t ex lyssnar på en politiker vi sympatiserar med, så uppfattar vi och minns ganska väl vad han eller hon säger. En annan politiker, vars idéer vi ogillar, får inte samma chans. Vi bryr oss inte om att höra på och lägger förstås ingenting på minnet – såvitt det inte kan användas som motargument. Så fungerar ju den selektiva perceptionen.

Helst lyssnar vi alltså till (eller läser eller tittar på) sådant som stämmer överens med våra åsikter och vår smak. Massmedierna fungerar med Lätt att förstärka andra ord som förstärkare av de värderingar som finns hos oss sedan värderingar tidigare.

Trendförstärkare

Och så verkar det inte bara i partipolitiska sammanhang. Enligt forskarna är det lika tillämpligt inom alla områden där vi har bestämda åsikter: musik, konst, kläder eller vad det nu kan vara. Detta är förstås även reklammakarna medvetna om.

Genom reklambudskapen försöker de därför sällan skapa några nya trender.

Snarare är det så att de hakar på och förstärker sådana trender som redan finns. Effekterna av denna kommersiella propaganda går inte att mäta exakt, men alla företag vet att försäljningssiffrorna stiger om reklamen är skickligt gjord.

Reklammakarna måste ha utpräglad fingertoppskänsla för vad som ligger i tiden. Vilka värderingar och trender är det egentligen klädjätten H&M anknyter till genom den här reklambilden på David Beckham?

36

029-064.indd 36

2014-09-08 13.59

Budskapen når oss ofta via förmedlare …

Massmediernas förmåga att ändra våra åsikter är således begränsad.

Men det konstaterandet är egentligen bara till hälften sant. En hel del forskning tyder nämligen på att masskommunikationen fungerar i två eller flera steg.

Redan på 1940-talet presenterade några amerikanska experter den s k tvåstegshypotesen (hypotes = försök till förklaring). Med en viss förenkling kan den beskrivas på det här sättet:

B L O C K

B

OPINIONSLEDARE

Steg 1: pÂverkan  påverkan via massmedia

OPINIONSFÖ ÷ RMEDLARE

Steg 2: pÂverkan påverkan  via personlig kommunikation

Opinionsförmedlare

Opinionsförmedlarna har en nyckelroll i den personliga kommunikation som sker i steg 2. Dessa människor kännetecknas av att de mer aktivt än andra skaffar sig information genom massmedierna. De har dessutom, på grund av sin personlighet, ett stort inflytande i grupper av olika slag – t ex på arbetsplatser eller i skolklasser.

Genom samtal och diskussioner, eller bara genom att klä sig på ett visst sätt, påverkar de sina vänner, arbetskamrater, elever eller andra gruppmedlemmar. Omgivningen har helt enkelt ett stort förtroende för deras omdöme. Den litar på deras urval och tolkning av informationssamhällets många budskap.

Opinionsledare = opinionsbildare

Opinionsförmedlarna i sin tur tar intryck av den stil och de åsikter som förs fram i radio, TV, tidningar och på ”nätet” av opinionsledarna (opinionsbildarna). Dessa trendskapande personer framträder både ofta och gärna i våra massmedier.

Tidskriften Den Svenska Marknaden utnämner varje år Sveriges främsta opinionsledare. Bland dem som brukar komma med på tio-i-topp-listan finns TV-kändisar, toppchefer i storföretag, ministrar, partiledare, idrottsstjärnor och andra viktiga stil- och åsiktsbildare.

37

029-064.indd 37

2014-09-08 13.59

Men enligt tvåstegshypotesen påverkas alltså vi ”vanliga” människor i huvudsak indirekt, genom personliga kontakter med opinionsförmedlare. Den direkta påverkan från opinionsledare spelar mindre roll.

… men många gånger påverkas vi direkt Tvåstegshypotesen är dock omtvistad. I informationssamhällets tidevarv är det förstås ofrånkomligt att vi också påverkas direkt genom massmedierna. Inte minst gäller detta TV-reklamen.

Därför gör SIFO (Svenska Institutet För Opinionsundersökningar) årliga undersökningar av hur människor kommer ihåg olika former av reklam. Och den kartläggningen brukar visa att svenska folket lägger TV-reklamen mer på minnet än både annonser i tidningar och den reklam vi får hem i brevlådan.

Varumärken

Enkla budskap och ständigt upprepade filmsnuttar får oss att minnas ett visst tvättmedel, en viss sorts blöjor eller en viss typ av sportskor.

Och det är just det som är annonsörernas avsikt med reklamen: När vi gör våra inköp väljer vi just det varumärke vi känner igen. Eller som en medieforskare uttrycker saken i en intervju i Dagens Nyheter: ”Anta att du åker till Thailand och upptäcker att du glömt tandkrämen hemma. I butiken finns tio olika märken som kostar lika mycket. Nio tuber är thailändska och en är ett välkänt märke. Naturligtvis tar du det gamla beprövade.”

Det är, enligt SIFO, åldersgruppen 16–29 år som är lättast att påverka (barn under 16 år finns inte med i undersökningen). Två av tre i denna grupp uppger en TV-kampanj när de får frågan vilken reklam de först kommer att tänka på. Äldre människor, 50–74 år, har däremot lättare för att minnas tidningsreklam.

Reklammedier

Svenska företag satsar årligen tiotals miljarder kr på reklam. De viktigaste medierna är: tidningar radio och TV direktreklam (i brevlådan) affischtavlor och trafikreklam (på exempelvis bussar och taxibilar) bio Internet.

Men även sponsring, mässor och s k butiksreklam ingår i den ständigt växande reklamkakan.

Våra medievanor förändras …

Det är naturligtvis inte bara genom reklamen som vi direktpåverkas.

Hela vårt medieval har betydelse. Därför är det intressant att ta del av forskningen på detta område.

38

029-064.indd 38

2014-09-08 13.59

För dagens gymnasieelever är TV i första hand ett underhållningsmedium, en frizon från skolan. Nyheterna i Rapport och Aktuellt uppfattas som gubbiga och tråkiga – den sorts ”duktiga” program som lärarna tycker att man borde se.

I stället är det komedier, sport och – framför allt – såpor som gäller för gymnasieeleverna, vilka i genomsnitt ägnar drygt två timmar om dagen åt TV. Och 70–80 % av denna tid viks åt de kommersiella kanalerna (TV3, TV4 m fl).

B L O C K

B

Detta är några av de slutsatser som två medieforskare vid Växjö universitet kom fram till i en stor intervjuundersökning för några år sedan. Enligt undersökningen är det ungdomar som är såpornas huvudpublik. Men forskarna är försiktiga med att moralisera: ”TV-såpor är definitivt inte bara fördummande tidsfördriv”, hävdar de i en intervju i Svenska Dagbladet.

De tror att ungdomar också ”lär sig en hel del om livet” genom såporna.

… och skapar nya klassklyftor

Informationsklyftan

Rubriken på den forskningsrapport som omnämns ovan var ”Jag tittar typ aldrig på nyheterna”, ett direkt citat från en av intervjuerna. Genom att lyfta fram citatet vill forskarna peka ut ett problem. Gymnasieelevernas TV-vanor kan resultera i att klyftan ökar i vårt samhälle. Vi riskerar att få en uppdelning mellan en krympande men välinformerad elit och en allt större befolkningsandel som struntar i att informera sig om viktiga politiska och ekonomiska nyheter.

S k såpor och dokusåpor har stor attraktionskraft. Bilden är från en inspelning av den klassiska svenska TV-såpan ”Rederiet”, vilken blev en riktig långkörare (318 avsnitt under tio år). Såpa är för övrigt en kortform av såpopera, men egentligen borde det heta tvålopera. Ordet kommer nämligen från engelskans/amerikanskans ”soap” (som ju betyder tvål) och ”opera”. I amerikansk radio och TV har man sedan länge producerat massor av långa dramaserier utan några förutbestämda slut. Från början var det vissa välkända tvåltillverkare som både beställde dessa ”operor” och köpte reklamplats i dem.

39

029-064.indd 39

2014-09-08 13.59

För vissa människor framstår IT som en obegriplig abrakadabra. För andra har det blivit en självklarhet och en livsstil att ständigt vara både uppkopplad och nåbar.

En förutsättning för vårt politiska system, med allmänna val och lika rösträtt, är ju att medborgarna har intresse för och kunskaper om de alternativ som finns. Om många människor aldrig låter sig utsättas för information om samhällsfrågor förlorar demokratin sin mening.

Till problem av det slaget återkommer vi i kapitel 11. Där uppmärksammas också en helt annan klyfta, som är på väg att vidgas i informationssamhället. Vi tänker på skillnaderna mellan å ena sidan de (ofta unga) som kan dra direkt nytta av IT och å andra sidan de (ofta äldre) som känner sig främmande inför den datorbaserade informationstekniken.

Opinionsundersökare mäter våra åsikter …

Nu för tiden mäts våra åsikter inte bara i samband med politiska val.

I 2000-talets Sverige duggar opinionsundersökningarna tätare än någonsin. Via massmedierna matas vi med siffror om vår inställning i än den ena än den andra frågan. Allra störst intresse väcker nog mätningarna strax före valdagen.

Gallup

Som så mycket annat i vårt land har detta påfund sitt ursprung i USA. Där gjordes de första stora opinionsundersökningarna redan på 1930talet. Den mest kände av pionjärerna var George H Gallup och länge användes därför ”gallupundersökning” som begrepp för åsiktsmätningar.

Trots den stora uppmärksamheten i radio, TV och tidningar utgör de partipolitiska undersökningarna bara en liten del av opinionsinstitutens verksamhet. Basen i deras arbete (och för deras inkomster) är i stället marknadsundersökningar av mer kommersiellt slag. Bland deras största uppdragsgivare finns företag som vill ha ökade kunskaper om konsumenters inställning till allehanda varor och tjänster.

Här är några av de mest kända opinionsundersökarna i Sverige: de privatägda Novus, Ipsos och TNS SIFO det statliga SCB (Statistiska centralbyrån).

40

029-064.indd 40

2014-09-08 13.59

… men inte alltid på ett riktigt sätt Oavsett vad en opinionsundersökning handlar om och vem som genomfört den kan det finnas anledning att vara skeptisk. Felkällorna och fallgroparna är nämligen många. De mest avgörande faktorerna i sammanhanget är dessa: Vilka får chans att svara? Vem frågar? Hur ställs frågorna? Hur kontaktas de tillfrågade?

1. Urvalet

Den första faktorn handlar alltså om urvalet. Alla inom populationen – dvs den grupp människor man vill säga något om – måste ha samma chans att bli tillfrågade. Urvalet måste med andra ord vara representativt.

B L O C K

B

I exempelvis partisympatiundersökningar består populationen av ”alla röstberättigade svenskar”. Och då är det viktigt att urvalet utgör ett miniatyr-Sverige (bortsett från dem som inte fyllt 18 år) med avseende på ålder, kön, boendeform, utbildningsnivå etc.

Men urvalet måste också vara tillräckligt stort. Ju mindre andel av populationen som ingår i urvalet desto större är risken för skevhet i svaren. Om populationen är ”alla röstberättigade svenskar” bör urvalet vara åtminstone ett tusental personer.

Det är också viktigt att bortfallet inte blir för stort. Undersökarna måste alltså se till att man verkligen får tag i och får svar från så många som möjligt från urvalet.

2. Intervjuaren

En andra faktor som kan orsaka fel är den som ställer frågorna. Man brukar tala om risken för ”intervjuareffekt”. Som exempel kan nämnas att avvikande klädsel, dialekt eller uppförande hos intervjuaren kan påverka den som intervjuas eller t o m resultera i bortfall.

3. Frågorna

Den tredje faktorn hänger samman med hur själva intervjun är sammansatt. ”Som man frågar får man svar”, heter det ju. Ett enda litet ordval kan faktiskt få avgörande betydelse för hela undersökningsresultatet.

Det händer naturligtvis också att människor blir tillfrågade om sin åsikt i frågor som de inte har någon uppfattning om.

Här är några viktiga regler som rekommenderas i sociologiska metodböcker, när det gäller konsten att göra riktiga intervjuformulär: Fråga aldrig efter flera saker samtidigt!

Se till att alla svarsalternativ ges en jämbördig chans!

Undvik alltid ledande formuleringar!

4. Mediet

En fjärde faktor har att göra med hur de intervjuade blir kontaktade: genom personliga besök, per telefon eller brevledes. Professionella opinionsundersökare vet t ex att risken för missförstånd och bortfall är mycket mindre (men kostnaderna mycket större) vid personliga intervjuer än vid brevenkäter.

41

029-064.indd 41

2014-09-08 13.59

Får skolan påverka?

Informationssamhället kännetecknas alltså av att vi möter – och mäter – åsikter av många olika slag. Det dyker ständigt upp frågor som det råder delade meningar om: politik, ekonomi, religion, sociala problem osv.

Skolan är förstås inget undantag. Där kan det tvärtom verkligen hetta till i diskussionerna. Men hur ska skolan förhålla sig då? Får skolan påverka? Svaret på den andra frågan är: både Ja och Nej!

Objektivitet

Huvudregeln i skollagen och läroplanen är att skolan inte får bedriva opinionsbildning i flertalet värderingsfrågor. När det handlar om exempelvis politiska eller religiösa uppfattningar ska eleverna själva ta ställning. I sådana sammanhang ska skolan – dvs lärare och läromedel – vara objektiv.

Vad objektivitet innebär i praktiken råder det delade meningar om, men enligt läroplanen betyder det saklighet och allsidighet. Undervisningen är saklig när den ger viktiga fakta på ett korrekt sätt; det som sägs eller skrivs måste alltså vara sant. Undervisningen är allsidig när den tar upp olika värderingar – när den låter både den ena och den andra sidan komma till tals.

Saklighet Allsidighet

En lärare kan redogöra för sina åsikter – om hon eller han vill och om det kan göras utan att sakligheten och allsidigheten blir lidande. Men något tvång att ”bekänna färg” föreligger förstås aldrig, varken för lärare eller elever.

Grundläggande värden = värdegrund

Skolan ska dock göra undantag från huvudregeln när det gäller ett antal s k grundläggande värden. Enligt läroplanen (GY 2011) ska skolan nämligen ”aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar”. Till dessa värderingar hör demokratins grundprinciper om alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män.

NYCKELORD

Opinion Socialisation Grupptryck Propaganda Psykologisk krigföring Massmedier som förstärkare Tvåstegshypotesen Opinionsledare Opinionsförmedlare Varumärke

Reklammedier Informationsklyfta Teknikklyfta Opinionsundersökning Urval Objektivitet Saklighet Allsidighet Värdegrund

42

029-064.indd 42

2014-09-08 13.59

KAPITEL

9

Massmedier – en massa mottagare

B L O C K

B

E

tt massmedium kännetecknas, som nämns i kapitel 7, av att det når många mottagare med samma information.

De viktigaste uppgifterna för massmedia i ett demokratiskt samhälle är att: informera om vad som händer kommentera betydelsefulla samhällsfrågor spegla debatter och diskussioner granska makthavare av olika slag underhålla.

I det här kapitlet ska vi göra en översikt över de viktigaste massmedierna och en granskning av begreppet nyhet. Vi koncentrerar oss på svenska förhållanden, men blickar också här och var utanför vårt lands gränser.

Eftersom kapitlet är relativt långt har vi ordnat texten i fyra delar: DEL DEL

I – BEGREPPET NYHET II – PRESSEN

DEL III – ETERMEDIA DEL IV – INTERNET

Allra först: kort ordkunskap Innan vi går in på den egentliga kapiteltexten vill vi, på förekommen anledning, flika in ett förtydligande av språklig art. Det ursprungligen latinska ordet medium kan översättas med ”meddelelsemedel” eller ”förmedlingslänk”. Men observera att det i bestämd form singularis heter mediet. Svenska Akademiens ordlista godkänner två pluralformer, medier och media. I bestämd form pluralis blir det medierna eller media.

43

029-064.indd 43

2014-09-08 13.59

DEL I – BEGREPPET NYHET Vad är en nyhet?

Om en hund biter Svensson, så är det knappast någon nyhet. Om däremot Svensson biter hunden – då har man en nyhet.

Ungefär så lyder en skämtsam journalistisk tumregel. Poängen är förstås att understryka massmediernas hårda arbetsvillkor. Det behövs något extra för att väcka uppmärksamhet i informationssamhället. Inte minst gäller det kvällspressen, som saknar prenumeranter och måste locka till sig lösnummerköpare varje dag.

Nyhetsvärdet beror på avståndet

En känd tysk mediaforskare, Henke Prakke, anser att det framför allt är tre olika ”avstånd” som bestämmer mottagarnas intresse för en nyhet:

Tidsavståndet. Ju längre tid som gått, desto mindre är nyhetsvärdet.

Det geografiska avståndet. Ju längre bort en händelse inträffar, desto mindre är nyhetsvärdet.

Det ”kulturella” avståndet. Ju mindre förståelse och ju sämre kunskaper mottagarna har om ett ämne, desto lägre blir nyhetsvärdet. Vi bryr oss inte alls lika mycket om komplicerade saker (dvs sådant som vi inte begriper eller inte kan identifiera oss med) som om det enkla och välkända.

Därför gör de flesta journalister ett urval i nyhetsflödet, så att dessa avstånd blir så små som möjligt.

Fotnot: Ibland överträffas dikten av verkligheten. För några år sedan utspelade sig nämligen ett omvänt extraordinärt drama av det spektakulära slaget. Och det var utan tvekan ännu mer osannolikt än Svensson som biter en hund. I Smålandsposten publicerades nyheten (som byggde på ett TT-telegram) under rubriken ”Man bet aggressiv varg”. Artikelns sanningshalt kan vi inte bedöma. Men den berättar att en 33-årig finländare, Olavi Veikanmaa, slogs i en kvart med vargen. ”Till slut lyckades han bita besten så hårt i ett ben att den gav sig av som en ylande skugga”. Händelsen ska ha inträffat i Sepänjärvi by i norra Finland, när Veikanmaa tidigt på morgonen gick ut i sin trädgård och där såg en stor varg vid fastighetens soptunna. Det rasande rovdjuret rusade mot 33-åringen, som emellertid gick till motangrepp när vargen reste sig på bakbenen …

Kan nyheter presenteras värderingsfritt?

Förr i tiden var det vanligt att man – åtminstone inom tidningsvärlden – ansåg att det gick att dra en tydlig gräns mellan nyheter och kommentarer. Åsikter och tyckande skulle framföras på ledarsidan, nyheterna skulle presenteras utan värderingar på nyhetssidorna.

44

029-064.indd 44

2014-09-08 13.59

En målsättning …

I och för sig har fortfarande många journalister som ambition att göra sakliga och allsidiga nyhetsreportage. Men de betraktar det som en målsättning, omöjlig att alltid nå upp till. Ingen förnekar numera svårigheterna och problemen.

Omöjligt uppdrag? Troligen! Att presentera sakliga och allsidiga nyheter från en krigsskådeplats har i alla fall sina mycket speciella svårigheter. De stridande parterna försöker alltid utnyttja journalister och fotografer för att vinna sympatier för sin sak.

Och massmedias representanter har dessutom – som på den här bilden från Jerusalem – en tendens att ”jaga i flock”. (Se mer om denna tendens i kapitel 11!)

B L O C K

B

45

029-064.indd 45

2014-09-08 13.59

… omöjlig att nå upp till

Rubrikens fråga måste alltså besvaras med ett klart Nej. Det går inte att hålla nyhetsrapporter helt rena från åsikter. I kapitel 6 redovisas en anledning till att det är så: Påståenden och värderingar är ofta så inflätade i varandra att det är omöjligt att avgöra vad som är det ena och vad som är det andra.

En annan anledning hänger samman med massmediernas uppgift att granska makthavare av olika slag. När en journalist ägnar sig åt sådant är det lätt att hon/han glider in i rollen som åklagare eller motpart, utan förståelse för den andra sidans synpunkter. Och då är förstås risken stor att allsidigheten blir lidande.

En tredje anledning har att göra med en allt starkare trend inom massmedia. Numera tycks sändarna tävla om att göra nyhetsrapporteringen så underhållande och publikdragande som möjligt. Man dramatiserar det som egentligen inte alls är särskilt spännande. Man spetsar till och förenklar det som faktiskt är komplicerat. Man beskriver i svart (ont) och vitt (gott) det som i själva verket är ganska grått. En sådan stil kan kanske föra med sig att mottagarna blir intresserade och förstår bättre.

Men ju mer massmedia utnyttjar den sortens vinklingar, desto sämre blir förstås sakligheten och allsidigheten.

Under nästa rubrik tar vi upp en fjärde anledning till att man inte kan bortse från värderingarnas betydelse i nyhetsrapporteringen.

En nyhet måste ta sig igenom många portar Innan en nyhet kan sändas ut till oss mottagare måste den ha klarat många gallringar och hinder. Därför är det bara en liten del av all information som tar sig igenom och når ända fram.

Gate-keepers …

Den amerikanske psykologen Kurt Lewin beskriver detta på ett intressant sätt. Han använder begreppen gates (portar) och gate-keepers (portvakter) för att förklara vad som sker.

Gate-keepers kallas de människor som dagligen fattar beslut i olika massmediaföretag: Duger nyheten X för vidare bearbetning eller ska den kastas i papperskorgen? Gate-keepers fungerar alltså som gallrare och har ofta yrkestiteln redaktör.

Företeelsen kan, med hjälp av ett förenklat exempel, beskrivas så här:

Vi tänker oss att det på den svenska nyhetsbyrån TT ett visst dygn kommer in 2 000 nyhetstelegram och artiklar, främst från utländska nyhetsbyråer som dessförinnan gjort sina filtreringar.

Av de 2 000 telegrammen och artiklarna väljer TT ut ungefär 200, som skickas till svenska massmedier.

Kanske kommer ett 20-tal av dessa med i tidningen eller i nyhetsprogrammen på radio och TV.

46

029-064.indd 46

2014-09-08 13.59

… beslutar vad som släpps igenom

Vägen från själva händelsen till meddelandet i ett massmedium är alltså lång. Hos varje gallrare finns en risk att nyheten sållas bort, omarbetas eller förkortas. Det avgörande för vad som släpps igenom är, enligt Lewin:

Gallrarnas egna värderingar, t ex intressen, fördomar eller politiska åsikter.

Gallrarnas uppfattning om vad mottagarna vill ha. Vid en bedömning av nyhetsvärdet spelar, som vi nämnt, ”avståndet” en viktig roll.

Gallrarnas hänsyn till företaget (nyhetsbyrån, tidningen, TV-bolaget etc) de arbetar för. Inte minst viktiga är ekonomiska överväganden.

Man intresserar sig mest för ”säljande” nyheter, t ex katastrofer och mord, som har ett högt sensationsvärde.

B L O C K

B

Till bilden hör naturligtvis också gallringen som vi enskilda tittare/lyssnare/läsare gör. Som vi tidigare nämnt fungerar ju den selektiva perceptionen så att våra glasögon filtrerar bort de budskap som inte stämmer med våra värderingar och vår smak.

På Stockholms morgontidningar Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter – liksom på andra massmedieföretag – är det många nyheter som sållas bort av olika gate-keepers. Av det material som klarat gallringarna lyfts några få nyheter fram på tidningarnas löpsedlar.

47

029-064.indd 47

2014-09-08 13.59

Den svenska nyhetsbyrån TT TT Nyhetsbyrån, ägs gemensamt av ett antal svenska dagstidningar. Ända sedan starten 1922 har man levt på inkomster från sina abonnenter, dvs svensk press samt radio och (numera) TV. Det är alltså ägarna som samtidigt är de största kunderna.

Personalen utgörs av ett drygt hundratal anställda, de flesta journalister.

Man har redaktioner för inrikes-, utrikes-, ekonomi- och sportnyheter och håller sig med fasta korrespondenter i huvudstäder som Washington och Bryssel. Från den s k centraldesken i Stockholm sänder man ut nyheter dygnet runt till sina kunder. Dessutom kan nämnas att TT har en särskild radioredaktion, som producerar färdiga nyhetssändningar åt ett 30-tal kommersiella radiostationer i Sverige.

TT står visserligen helt fri gentemot statliga och partipolitiska intressen, men i betydande utsträckning måste man förlita sig på material från stora utländska nyhetsbyråer som amerikanska AP, tyska DPA och brittiska Reuters. Se mer om dessa under nästa rubrik!

Internationella nyhetsbyråer Åtta utlandsnyheter av tio, som presenteras i svenska massmedier, kommer från ett litet fåtal internationella nyhetsbyråer. Det är därför självklart att vår bild av världen präglas av det urval som dessa nyhetsbyråer gör och de värderingar som styr urvalet.

AP

Störst av alla är den amerikanska nyhetsbyrån Associated Press, AP, som ägs gemensamt av ett stort antal USA-tidningar. AP har ett mycket välutbyggt nät av kontor, redaktioner och journalister över hela världen.

Förutom traditionell telegramservice säljer AP även bilder och information från sina välmatade databaser. Dessutom gör man egenproducerade nyhetssändningar i flera amerikanska radio- och TV-stationer. Som ett kuriosum kan nämnas att AP faktiskt är det enda nordamerikanska massmediaföretag som har fast placerade utrikeskorrespondenter i Sverige.

UPI

United Press International, UPI, var länge den näst största amerikanska nyhetsbyrån. Sedan år 2000 ägs emellertid UPI av den sydkoreanska Moonkyrkan.

Reuters

Svenska TT hämtar största delen av sina utrikesnyheter från Reuters.

Denna brittiska nyhetsbyrå arbetar sedan mitten av 1980-talet också med finansiella nyheter – dvs råvarupriser, valutakurser, räntor etc.

Bland kunderna finns diverse placerare och mäklare på de stora börserna i New York, London, Frankfurt och Tokyo.

48

029-064.indd 48

2014-09-08 13.59

B L O C K

B

Den brittiska nyhetsbyrån Reuters är specialist på s k finansiella nyheter. I samarbete med amerikanska CNN, Cable News Network, distribuerar man – dygnet runt via TV och Internet – det allra senaste till sina mottagare. Reuters har sitt huvudkontor i de nybyggda och lyxiga kvarteren Canary Wharf, utmed floden Themsen i centrala London.

DPA, AFP, Interfax, Itar-Tass

Till jättarna i nyhetsbyråbranschen hör också tyska Deutsche PresseAgentur, DPA, franska Agence France Press, AFP, samt ryska Interfax och Itar-Tass.

Vår USA-präglade världsbild Dessa nyhetssäljande storföretag kritiseras ofta för att mest intressera sig för den rika delen av världen, det norra halvklotet, och för att glömma bort vad som händer i de fattiga länderna i syd. Kritiken gäller alldeles särskilt amerikanska AP – den dominerande nyhetsbyrån.

Det finns undersökningar som visar att uppemot två tredjedelar av AP:s material till de utländska kunderna/abonnenterna handlar om USA. Händelser i Förenta Staterna tenderar därför att bli nyhetsstoff över hela världen. Även Sverige är amerikaniserat i det avseendet.

49

029-064.indd 49

2014-09-08 13.59

Men snedvridningen är ännu värre i exempelvis Afrika. Så här lär Tanzanias förre president Julius Nyerére ha kommenterat denna USA-fixering: ”U-ländernas invånare borde få rösträtt vid amerikanska presidentval, eftersom de bombarderas med lika mycket information om kandidaterna som USA:s egna medborgare.”

IPS

Som en motvikt har några grupper av u-länder startat egna internationella nyhetsbyråer. Inter Press Service, IPS, är den mest kända.

Men IPS, med huvudkontor i Rom, har länge haft svårt att skaffa kunder. Man saknar ekonomiska möjligheter att konkurrera med de stora i fråga om både täckning och snabbhet.

USA-dominansen inom medieområdet är enorm, inte bara när det gäller nyhetsbyråer.

Via både gamla och nya medier sprids nordamerikanska värderingar och nordamerikansk kultur över hela världen. På bilden ser vi ett exempel bland många: En scen ur den HBO-producerade webb-TV-serien Game of Thrones.

50

029-064.indd 50

2014-09-08 13.59

DEL II – PRESSEN B L O C K

B

Metro är en av de tidningar som haft störst upplageframgångar i svensk press under de senaste årtiondena.

Fem miljoner tidningar om dagen i Sverige Att vi svenskar tycker det är viktigt med massmedier framgår bl a av all den tid vi ägnar åt dem – faktiskt mer än en tredjedel av vår fritid. Och det är minsann inte bara radio och TV det handlar om. Vi köper nämligen nästan fem miljoner tidningar om dagen, vilket gör Sverige till ett av världens tidningstätaste länder.

Man brukar skilja mellan fyra olika typer av tidningar (men gränserna mellan dem är inte alltid givna):

Dagstidningar ges ut dagligen. Hit brukar man dock även räkna sådana nyhetsblad som utkommer åtminstone några gånger i veckan.

Populärpressen innehåller i huvudsak underhållning av skilda slag.

Till den här typen hör bl a serietidningar, ungdoms-, dam- och herrtidningar.

Föreningstidningar (organisationstidningar) görs förstås för de egna medlemmarna. Kommunalarbetaren (Kommunalarbetareförbundet) och Land (Lantbrukarnas Riksförbund) är några exempel bland många.

Facktidskrifter vänder sig till människor med specialintressen. Hit hör t ex Allt om Mat och Veckans Affärer.

51

029-064.indd 51

2014-09-08 13.59

En svensk dagstidning tar upp många ämnen Åtta svenskar av tio läser dagligen minst en dagstidning. Men vad som läses varierar förstås med den enskildes intresse och smak. Alternativen är många eftersom det är varierande ämnen som behandlas: lokal-, inrikes- och utrikesnyheter insändare ekonominyheter serier nöjen och kultur annonser sport ledare (ledarkommentarer). familjenyheter Den tredje statsmakten

Dagstidningarna kallas ibland den tredje statsmakten. Uttrycket kommer från pressens roll som kritiker av myndigheters och företagsledares beslut och åtgärder. Därigenom utövar tidningsfolk en sorts indirekt makt.

De andra två statsmakterna är riksdagen och regeringen. För dessa båda bör man emellertid hellre använda beteckningen statsorgan.

Ledarkommentarer

På den s k ledarsidan (ofta sidan två) brukar chefredaktören, eller någon annan från tidningens ledning, uttrycka åsikter i aktuella samhällsfrågor. Då framgår det ofta vilken politisk färg (beteckning) tidningen har.

FAKTA RUTA

De största svenska dagstidningarna Dagspressen i Sverige måste beskrivas som en krisbransch, åtminstone när det gäller papperstidningar. Upplagorna sjunker och med dem annonsförsäljningen. Den viktigaste orsaken är att allt fler väljer att gratisläsa tidningen på ”nätet”.

Företaget Tidningsstatistik AB (TS) presenterade, fram till för några år sedan, statistik över varje svensk dagstidnings upplaga. Men numera har flera av de större tidningarna bestämt sig för att hemlighålla sådana siffror, kanske för att de vill dölja hur illa det står till.

Tidning

Utgivningsort

Beteckning

Upplaga

Aftonbladet Expressen Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Dagens Industri Göteborgs-Posten Sydsvenskan

Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Göteborg Malmö

Socialdemokratisk Oberoende Oberoende liberal Obunden moderat Oberoende Liberal Oberoende liberal

Hemlig Hemlig Hemlig 159 000 Hemlig 190 700 100 000

Ovanstående uppgifter om den s k storstadspressen är hämtade från TS:s webbsida 2014 och gäller, i förekommande fall, genomsnittligt antal exemplar på vardagar år 2013. Observera att Göteborgstidningen och Kvällsposten numera enbart är lokala versioner (för Göteborgs- respektive Malmöområdena) av Expressen.

Vid sidan om de traditionella dagstidningarna kommer det ut annonsfyllda gratistidningar på många orter i Sverige. Den mest kända i den kategorin är Metro, som i Sverige ges ut i ett flertal större och medelstora städer.

52

029-064.indd 52

2014-09-08 13.59

Flertalet dagstidningars ledarsidor sympatiserar med en borgerlig politisk ideologi. Men det bör betonas att ledarskribenternas betydelse som opinionsbildare är begränsad. Ibland kan deras åsikter t o m motverkas av andra sidor i den egna tidningen.

På flera håll fungerar det nämligen som på Smålandsposten i Växjö.

Trots att ledarsidan driver moderata frågor har kultursidorna ofta en tydlig vänsterprofil. Och det är sedan länge ett välkänt faktum att den svenska journalistkåren står värderingsmässigt långt till vänster om vårt lands väljare.

B L O C K

B

En svensk dagstidnings ekonomi …

Den första ”moderna” dagliga tidningen i Sverige var Lars Johan Hiertas Aftonbladet, som grundades redan 1830. Antalet tidningar växte därefter och var som störst 1919, då det fanns 235. Idag finns det knappt 170 betalda tryckta svenska dagstidningar.

Visserligen händer det fortfarande att nya dagstidningar startas, men de senaste femtio åren har mer kännetecknats av tidningsdöd än av födelse.

Orsakerna är ekonomiska. Tekniken är dyr och det krävs mycket pengar för att kunna starta och driva en tidning.

Annonsinkomster

För att få ekonomin att gå ihop måste tidningarna vara attraktiva både för läsare och annonsörer. Annonsförsäljningen svarar faktiskt för omkring två tredjedelar av en genomsnittlig morgontidnings inkomster. För kvällstidningarna är motsvarande siffra mindre än en tredjedel.

Och framgången när det gäller att sälja annonser hänger framför allt på hur många i ett visst geografiskt område som läser tidningen. Med branschens fackord skulle det uttryckas så här: Annonsinkomsterna beror främst på tidningens täckning i spridningsområdet.

… beror på riktningen i upplagespiralen Den viktigaste orsaken till att vissa tidningar överlever medan andra går under är den s k upplagespiralen. Vi ska förklara med ett exempel från en ort där det finns två morgontidningar.

Den största av dem, förstatidningen, har naturligtvis flest läsare.

Annonsörerna vill nå ut till så många som möjligt och väljer i första hand den största tidningen – dvs den som har bäst täckning i spridningsområdet.

Förstatidningen

Förstatidningen får då in mer pengar än den andra. Med ökade inkomster kan man göra en mer påkostad och lockande tidning (bättre journalister och snyggare bilder t ex). Den största tidningen får därför ännu fler läsare – och ännu fler annonsörer …

53

029-064.indd 53

2014-09-08 13.59

För den mindre tidningen gäller förstås det omvända spiralförhållandet. Den hamnar i en ond cirkel med färre annonsörer, minskade inkomster och sämre kvalitet.

Andratidningen

Detta är förklaringen till att så många andratidningar tvingats lägga ner.

I åtskilliga delar av Sverige finns det bara en lokaltidning utan konkurrenter.

Statligt presstöd

Staten har i någon mån försökt motverka sådana tidningsmonopol (monopol = ensamrätt) genom att ge ekonomiskt stöd till andratidningarna. Mest pengar har gått till Svenska Dagbladet i Stockholm och Skånska Dagbladet i Malmö. De är ju nummer två på sina orter, efter Dagens Nyheter respektive Sydsvenskan. Detta s k presstöd har dock inte förmått hejda tidningsdöden och är dessutom föremål för omprövning.

Svenska dagstidningar konkurrerar inte bara med andra tidningar utan också, märkligt nog, med sig själva.

Som dagens mediemarknad fungerar måste nämligen de allra flesta dagstidningsföretag ge ut både en pappersversion och en nätversion. Och på nätet kan ju vem som helst som har en Internetuppkoppling läsa gratis. Dilemmat i branschen är alltså att ju bättre nätupplagan är, desto mindre anledning finns det för läsarna att köpa själva papperstidningen.

FAKTA RUTA

De största svenska dagstidningsägarna

Bonniergruppen i Stockholm är huvudägare till Expressen, Dagens Nyheter, Dagens Industri, Kvällsposten, Göteborgstidningen och Sydsvenskan samt (sedan 2014) Helsingborgs Dagblad.

Hjörnegruppen i Göteborg äger Göteborgsposten.

Det norska medieföretaget Schibsted äger numera 91 % av aktierna i Aftonbladet; den svenska Landsorganisationen, LO, innehar resterande 9 %. Schibsted äger dessutom Svenska Dagbladet och 35 % av Metro.

54

029-064.indd 54

2014-09-08 13.59

Några viktiga amerikanska dagstidningar …

Medelamerikanen läser inte alls dagstidningar i samma utsträckning som den genomsnittlige västeuropén gör. Dagstidningarna i USA har inte heller några imponerande upplagesiffror. Det är faktiskt bara dessa fyra som når en vardagsupplaga över en miljon exemplar: Wall Street Journal USA Today Los Angeles Times New York Times.

B L O C K

B

New York Times (NYT) och Washington Post (WP) är USA:s mest kända dagstidningar. De anses också ha en betydande makt – utan att för den skull vara särskilt stora. Deras inflytande hänger i stället samman med att de ofta innehåller exklusiva nyheter, som flitigt citeras. Hur kommer sig då detta?

Undersökande journalistik ”Läckor”

Dels har båda en rad mycket skickliga journalister, s k investigating reporters, som på egen hand och under lång tid tillåts gräva fram avslöjanden från maktens korridorer. Dels används båda tidningarna för medvetna ”läckor” från viktiga beslutsfattare i Washington och New York.

Och dessutom: Alla högt uppsatta amerikaner läser NYT och WP varje morgon. Därigenom får de reda på det senaste från exempelvis kongressen och Vita huset. Samtidigt är det förstås oundvikligt att de påverkas av tidningarnas värderingar och urval av nyheter.

”Junk news”

Raka motsatsen till NYT och WP är USA Today. Av välutbildade amerikaner betraktas den tidningens innehåll som ”junk news”. USA Today satsar nämligen på feta rubriker, färgbilder samt korta artiklar om sensationer och skvaller – allt för att hävda sig i konkurrensen med TV. Merparten av de amerikanska dagstidningarna ägs av några få stora koncerner. De största är Dow Jones (med flaggskeppet Wall Street Journal) och Gannet (med bl a USA Today).

… och de mest kända i Europa Olika traditioner

Europas länder har olika massmediatraditioner. Det finns exempelvis en avsevärt större tidningstäthet i den västra och norra delen än i Medelhavsområdet och östra Europa.

Denna skillnad har flera förklaringar. Om man ser det historiskt kan man bl a peka på att en stor del av vår tids dagspress byggdes upp parallellt med industrialiseringen, folkbildningen och demokratiseringen.

55

029-064.indd 55

2014-09-08 13.59

Där industrialismen brutit igenom och läskunnigheten utvecklats fanns det en marknad för masspridda dagstidningar. Och med demokratin följde tryckfriheten.

Så var det alltså i norr och väster. I södra och östra Europa däremot levde bondesamhället kvar mycket längre och demokratins genombrott kom inte förrän långt senare.

Två moderna trender

Om vi förflyttar oss till det moderna europeiska informationssamhället, så kan man – enligt Utrikespolitiska Institutets ”Världens nyhetsmedier” – urskilja två tydliga trender när det gäller dagspressen.

Motsvarande utveckling finns för övrigt även i USA. Den ena trenden är att ägandet allt mer koncentreras till några få kedjor eller koncerner: Springer i Tyskland, Hersant i Frankrike, Murdoch i Storbritannien – och Bonnier i Sverige (se Faktarutan s 54).

Den andra trenden är att skillnaden blir större och större mellan å ena sidan populära sensationstidningar och å andra sidan kvalitetstidningar för samhällets välinformerade elit.

Storbritannien

Särskilt märkbar är denna skillnad i Storbritannien. Till avdelningen skvallerpress med dåligt rykte hör The Sun och Daily Mirror.

Men i Storbritannien kommer det också ut dagstidningar av hög kvalitet, även om upplagorna är mycket mindre än sensationstidningarnas.

Bland de mest erkända kan nämnas The Guardian (liberal), Financial Times (konservativ) och The Independent (oberoende).

The Times (konservativ) var tidigare en ärevördig och synnerligen aktad tidning. Efter ett uppmärksammat ägarskifte på 1980-talet – den blev då Murdochägd – är det emellertid tveksamt vilken kategori The Times numera ska räknas till.

Tyskland

Den Springerägda kvalitetstidningen Die Welt kommer ut i Hamburg under beteckningen ”oavhängig dagstidning för Tyskland”. Men det råder ingen tvekan om att Die Welt står det konservativa partiet CDU nära. Springerkoncernen ger också ut Tysklands största sensationstidning Bild Zeitung.

Frankrike

Mest kända bland de franska dagstidningarna är Le Monde (oberoende) och Le Figaro (konservativ). De kan ses som Paris motsvarigheter till Stockholms Dagens Nyheter respektive Svenska Dagbladet.

56

029-064.indd 56

2014-09-08 13.59

PORTRÄTTET

Johann Gutenberg (1394–1468) Under europeisk medeltid mångfaldigade man böcker framför allt genom att skriva av för hand. Detta tidskrävande jobb sysselsatte många människor, inte minst munkar i kloster.

B L O C K

Man prövade också den urgamla asiatiska tekniken med infärgade träplattor, i vilka man dessförinnan skurit ut spegelvända bokstäver och bilder.

Men även denna metod var tidsödande. För varje boksida som trycktes gick det åt en särskild platta, som därefter var värdelös.

B

För att kunna framställa stora upplagor till överkomliga priser behövdes något effektivare. I 1400-talets Europa, framför allt i västra Tyskland, fanns det många som insåg de ekonomiska möjligheterna i ett modernare boktryckande. De olika tekniska förutsättningarna fanns tillgängliga var för sig.

Problemet var att sammanföra dessa förutsättningar.

Den som först lyckades var Johann Gutenberg från Mainz. Denne tyske 1400-talshantverkare brukar därför i historieböckerna betecknas som ”boktryckarkonstens fader”.

Vilka var då de nyheter som Gutenberg förde samman?

Han kom på en teknik, genom vilken man snabbt och billigt kunde gjuta lösa bokstavsstämplar, s k typer, i en legering av bly, tenn och antimon.

Metallen kunde lätt smältas ner och återanvändas.

Han utvecklade en metod för sättning, som innebar att typerna enkelt kunde plockas ihop till ord, rader, spalter och sidor.

Han förbättrade tryckpresstekniken och experimenterade med tryckfärgen.

Den första bok som framställdes med hjälp av dessa nymodigheter var en bibel på latin – den s k Gutenbergbibeln, tryckt i Mainz 1454. Genom detta arbete fick Johann Gutenberg vara med om att lägga grunden till det första moderna massmediet: boken.

I Sverige trycktes en bok för första gången år 1483. Det var den invandrade tysken Johan Snell som gav ut en samling fabler, allt dock på latin.

Den gutenbergska tekniken hängde i princip med ända in på 1900-talet.

Först under de senaste årtiondena har s k fotosättning gjort metalltyperna omoderna. Numera sätts texter i böcker och tidningar med hjälp av optiska eller elektroniska signaler. Därigenom har förstås också det gamla typografyrket helt ändrat innehåll.

57

029-064.indd 57

2014-09-08 13.59

Samhällskunskap är utformad med utgångspunkt från ämnesplanerna i GY ¤‚⁄⁄ och med tanke på den gymnasiala utbildningens olika kurser i ämnet.

Samhällskunskap är det mest omfattande samhällskunskapsläromedlet i den s k Z-familjen, som dessutom består av:

Z-CLASSIC

Z-KONKRET

Z-RAPPORT

Till Z-familjen hör även lärarhandledningen

Z-MATERIAL LÄRARSERVICE med bl a extra texter, arbetsuppgifter och stordiaunderlag.

ZIGMA Kurserna ⁄, ¤ och ‹

ZIGMA

BENGT-ARNE BENGTSSON

ZIGMA

Instuderingsfrågor till texten i Zigma kan hämtas direkt på www.liber.se/Zfamiljen.

Nionde upplagan Best.nr 47-11743-7 Tryck.nr 47-11743-7

zigma 2012 omslag ny rygg.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

ZIGMA Samhällskunskap Kurserna , och

⁄¤

‹

Nionde upplagan

2014-09-25 16:15