Aktiva lärare
Att skriva en historia Aktiva Aktiva lärare lärare Vårt mål ärär attatt erbjuda en en Vårt mål erbjuda verktygslåda förför dittditt arbete. verktygslåda arbete. Tillsammans kan vi ge Tillsammans kan vi dina ge dina elever extra lust ochoch kraft att att elever extra lust kraft växa enen vanlig dag i skolan. växa vanlig dag i skolan.
A SPER ATT SKRIVA G ER SEN SYNDR HISTORIA O M WINTER WÄNBLAD
te finner r eleverna in Vad gör du nä skrivning ll berättelse inspiration ti t slut? na idéer tagi och då dina eg och är barnboksMats Wänblad ofta attare. Han är läromedelsförf om sitt och föreläser ute i skolor vkurser. och leder skri författarskap lag på n ger han förs I den här boke vningar. roliga skrivö handfasta och r hur olika förståelse fö Du får också yggda. texter är uppb ll dig sig främst ti Boken riktar 6. i skolåren 4– som är lärare
”Den amerikanska kontorsmördaren” och andra skrivövningar MATS WÄNBLAD
Best.nr 47-08327-5 Tryck.nr 47-08327-5
Omslag.indd 1
08-06-11 13.20.24
Innehåll
Inledning
Dramaturgi
5
Grundkurs i konflikter
9
De fyra rutorna 11 Historien om ett brott 14 Albatross 16 Deckargåtan 18 Den elaka styvmoderns berättelse 19 … och sedan blev Snövit schlagerstjärna 21 Den falska dagboken 22 Chefredaktören 23
Skrivprocessen
25
I klassrummet kan ingen höra dig skrika 28 Bokens baksida 30 Den trasiga skrivmaskinen 31 De hemliga orden 32 Luckfyllning 34 Hemliga platsen 36 Hunden 37 En rymdvarelse mitt ibland oss 39 I affären 41 Otäcka huset 42 Dikta tillsammans 44
Inlaga.indd 3
47
Valen 51 Rrrrrring! 53 Blandade valsprut 54 Världens tråkigaste historia 55 Vampyren 56 Öppna absolut inte den dörren! 58
Ingen lurar en lögnare – stil och textarter 59 Pytonglass 63 Uppslagsverket 65 Vem säger vad? 66 Den amerikanska kontorsmördaren 67 Stolpvikaren Xb Super-automatic 69 Guiden 71 Guiden (2) 73 Undanflykten 75 Mjölkpaketet 76 Ledtrådar 78 Bit för bit 81
Litteratur
83
Appendix
85
Deckarskolan 86 Den försvunna juvelen 88
Författarpresentation Register
90
92
08-06-11 10.43.27
Grundkurs i konflikter
En författarkollega, som också är lärare, berättade en gång om när alla i klassen skulle skriva om sitt favoritställe i världen. Några satte igång omedelbart, ivriga som bävrar. Det finns sådana i varje klass. För dem är själva skrivandet en njutning och belöning i sig. Om alla var som de, skulle den här boken inte behövas. Hur som helst, några skrev så pennorna glödde, några hade svårt att komma igång, och en kille blankvägrade. Läraren undrade varför och han svarade, mycket insiktsfullt: – Du vill bara att jag ska skriva om att jag älskar att vara på landet hos farmor eller nåt annat tjejigt. Efter en stunds diskuterande lyckades läraren övertyga honom om att han faktiskt fick skriva om precis vilket ställe som helst. Vilket han valde? Söderstadion, precis innan matchen ska börja.
9
Om man ser ”Favoritstället” som en övning i att skriva miljöbeskrivningar, fungerar den alldeles utmärkt. Men om man tror att det ska bli berättelser av det hela, ja, då biter man sig i tummen.
Inlaga.indd 9
08-06-11 10.43.28
10
Minns historien om stormen. Dels måste det finnas en huvudfigur, ett subjekt – och det kan det ju faktiskt finnas här. Dels måste denna huvudfigur drabbas av något så att han eller hon kan känna något. Det måste till en konflikt, ett problem, ett hinder, något att övervinna. Om jag drömmer om att åka till Brasilien, och köper en flygbiljett och åker dit – så blir det ingen berättelse. Men om jag är pank börjar det genast likna något. Eller om planet störtar. Eller om min pappa förbjuder mig att åka. Ja, ni förstår idén. Om man vill göra en berättelse av killen som älskade Söderstadion, då måste man tillföra något som hotar idyllen. Söderstadion ska rivas. Vakterna misstänker att killen har plankat in och tänker kasta ut honom. En ond affärsman köper hela rasket för att bygga parkeringsplatser … Sammanfattning: Det måste finnas en drivkraft, ett mål för huvudpersonen – men så står något eller någon i vägen. Två oförenliga drivkrafter ger en konflikt. Eller med andra ord: En berättelse handlar nästan alltid om någon som måste övervinna ett problem. På de följande uppslagen kommer övningar som handlar om huvudfigurer och deras problem.
Inlaga.indd 10
08-06-11 10.43.28
De fyra rutorna BESKRIVNING
Utifrån fyra rutor ska eleverna skapa en berättelse, först tillsammans och sedan enskilt. I ruta 1 sätter man ett ställe man kan bo (koja, slott, grotta, fågelholk, igloo …). I ruta 2 sätter man en huvudfigur (en kung, en ekorre, en balettdansös). Sedan hoppar man till ruta 4. Där ska det som huvudfiguren drömmer om in (det kan vara något man vill bli, ha, eller göra). Först därefter går man tillbaka till ruta 3. Här sätter man problemet, hindret, orsaken till att huvudfiguren inte kan uppfylla sin dröm (hajar kring en öde ö, Kinesiska muren, en omutlig dörrvakt, den onda tvillingen eller galna vetenskapsmannen som har vigt sitt liv åt att trassla till det för huvudfiguren). När klassen gemensamt gått igenom de fyra rutorna på tavlan och hittat på grundförutsättningarna för berättelsen gör de varsin egen skiss (se nedan för arbetsordning).
Inlaga.indd 11
1
2
3
4
BOPLATS
HUVUDFIGUR
PROBLEM/ HINDER
DRÖM
11
08-06-16 10.13.10
TANKE
Det här är ett sätt att skapa en berättelse från noll, utan att ha en idé från början. Samtidigt pekar övningen tydligt på kärnan i (nästan) alla berättelser: En huvudfigur som ska övervinna ett problem. FÖRBEREDELSER/METODIK
•
• 12
• •
•
•
Inlaga.indd 12
Börja med att göra rutorna 1 och 2 gemensamt på tavlan. Låt sedan eleverna komma lika långt på sina egna papper (3 minuter). Fortsätt med ruta 4 på tavlan, sedan på papper (2 minuter). Sist ruta 3 (2 minuter). Tidspressen är till för att man ska ta den första idén som kommer upp och inte sitta och grubbla, då fastnar man bara. Känn efter när det är lagom att bryta, minutantalet är inte heligt. Men påpeka att det är ganska bråttom. Man behöver inte rita i rutorna, det går precis lika bra att skriva några stödord. Om man vill kan man lägga till en uppgift i ruta 2: Under sin säng har huvudfiguren en hemlighet, något han eller hon aldrig visat för någon annan. Det brukar finnas några i klassen som vill ha en skurk med 832 atombomber som huvudfigur. Förklara att skurken passar som hinder i ruta 3, men inte särskilt bra som huvudfigur (vi ska helst kunna identifiera oss med huvudfiguren, och en skurk är effektivare som känslokall). De saker som hamnar på tavlan i ert gemensamma exempel är förbjudna på papperet. Om ni gemensamt hittar på en berättelse om en hund, får ingen alltså sätta en hund i ruta 3 på sitt eget papper.
08-06-11 10.43.28
VARIANTER
Medan klassen jobbar med sina egna rutor kan du som lärare fundera ut er gemensamma berättelse och sedan berätta den för klassen. Effekten blir garanterat såväl storslagen som imponerande. Några knep för att få ihop en historia: 1. Ju mer överraskande exempel klassen kommer på, desto enklare är det att hitta på. Styr därför så att det inte är en eskimå som bor i iglon, utan snarare en kung. 2. Hemligheten under sängen är bra att ha om man ska berätta. Låt den gärna ha magiska egenskaper – det kommer ofta väl till pass. 3. I sagor förekommer ofta det magiska tretalet. Det är ingen slump, det ger en bra uppbyggnad för finalen. Huvudfiguren gör tre försök att övervinna problemet. Det tredje lyckas (och det har ofta med list att göra). 4. Se till att få en skurk i ruta 3. Även om eleverna har valt att göra en mur till hinder – sätt dit en port och en elak portvakt. 5. Låt huvudfiguren vända en egenskap hos skurken till sin egen fördel. Där är fåfänga utmärkt att ta till (visserligen är du ganska snabb, men jag tror knappast att du hinner ned till bäcken och tillbaka innan jag har låst stadsporten inifrån).
Inlaga.indd 13
13
08-06-11 10.43.28
Historien om ett brott BESKRIVNING
Med utgångspunkt i korta notiser om brott ska eleverna skriva berättelser där både bakgrund och följder förklaras. TANKE
14
Det är ingen slump att så många böcker och filmer är kriminalhistorier. Få saker sätter så effektivt snurr på en berättelse som ett brott. I den här övningen är det mera tydligheten man är ute efter. Det finns ett före och ett efter och ett naturligt centrum för berättelsen (själva brottet). Tänk på att såväl brottslingen som brottsoffret kan vara huvudfigur i berättelsen. Det kan leda till fantastiska diskussioner kring etik och moral – om man har lärt känna brottslingen och förstår motivet till handlingen, är det då ett lyckligt slut om han eller hon åker fast? Och tänk om brottsoffret är en elak figur som gjort sig förtjänt av en näsbränna. Allra bäst blir det om samma brott beskrivs ur två olika synvinklar av två olika författare. FÖRBEREDELSER/METODIK
Klipp ut notiser och kopiera upp, alla behöver absolut inte ha olika. Man kan till och med överväga att låta alla skriva om samma notis – då slipper man alla val.
Inlaga.indd 14
08-06-11 10.43.28
Diskutera kring vad som har lett fram till något, dvs. vad kan få en människa att begå ett brott. Det är ofta där den bästa berättelsen finns, inte i själva brottet. VARIANTER
Den här övningen fungerar lika bra under kapitlet ”Dramaturgi”. Då låter man brottsögonblicket vara den spännande början, och polisens ankomst valsprutet (se sidan 50). 15
Inlaga.indd 15
08-06-11 10.43.28
Albatross BESKRIVNING
En man kommer in på en restaurang och beställer albatross. Han smakar en tugga, tar sedan genast upp en pistol och skjuter sig. Varför?
16
Inlaga.indd 16
Klassen ska genom att ställa ja eller nej-frågor klura sig fram till förhistorien, som går så här: Flera år tidigare var mannen, hans fru och en annan man skeppsbrutna på en öde ö, där de led svårt av hunger. En dag kom den andra mannen tillbaka till lägret och berättade att den första mannens fru fallit ner från en klippa i försöken att nå några fågelägg. Hon dog omedelbart och spolades ut till havs. Några dagar senare, när hungern var outhärdlig, kom den andra mannen tillbaka med lite kött – albatrosskött – som han sa. Och vår man åt glupskt. Först senare började han misstänka att allt inte stod rätt till. De två männen blev räddade, men allteftersom åren gick växte sig de onda aningarna allt starkare hos vår man. Var det verkligen albatrosskött de ätit? Till slut söker han upp den enda restaurangen i världen som serverar albatrosskött för att få visshet. Han smakar, och när han inte känner igen smaken …
08-06-11 10.43.28
Dramaturgi
Hon drog ett djupt andetag, blundade och försökte lugna sitt bultande hjärta. Det kändes som om hjärtslagen måste höras på flera kilometers håll. Men ingen kom. Ingen hörde. Då vågade hon sig in genom det krossade fönstret. Glaset knastrade under hennes fötter när hon smög fram till det mörka skåpet. Skåpdörren knarrade en aning när hon öppnade den, och hon stannade mitt i rörelsen för att lyssna efter tecken på att häxan vaknat. Men tystnaden var obruten. Skåpet var fullt av spindelnät, och hon var tvungen att övervinna mycken rädsla för att våga stoppa in handen och känna efter i mörkret. Ingenting på nedersta hyllan. Ingenting på den över. Men längst in på tredje hyllan kände hon något, det kunde vara just den skinnpåse hon sökte efter. Hon pillrade med fingrarna för att få bättre grepp – och skrek till av förvåning och skräck när skinnpåsen bet henne i fingret. En råtta! Det tog en lång stund innan hon andades lugnt igen. Hon trodde inte att hon hade skrikit, men helt säker var hon inte. Till slut tog hon mod till sig och fortsatte sitt sökande. Fjärde hyllan var tom, men på den femte, bakom en stor bok, låg
Inlaga.indd 47
47
08-06-11 10.43.31
en skinnpåse. Och den här gången var det ingen råtta. Hon hörde till och med de magiska mynten klinga i påsen. Högra pekfingret hittade lädersnodden som höll ihop påsen, och sakta, sakta drog hon påsen till sig. Ett litet leende syntes på hennes läppar i det bleka månljuset. Äntligen. Äntligen hade hon de magiska mynten. Hon kunde inte låta bli att skratta lite tyst, i triumf. Då slogs dörren upp och en röst dånade bakom henne. – Ha! Jag visste väl att du skulle komma till slut!
48
Och så byter vi kapitel. Det gör man nämligen alltid när det är som allra mest spännande. Men i vår bok om att skriva en historia håller vi oss kvar i det kapitel som jag har valt att kalla för dramaturgi. Konsten att bygga upp en historia kallas för dramaturgi. En duktig dramaturg vet precis när i berättelsen det ska vara spännande, när det behövs något roligt och när läsaren ska gråta. Det kan nämligen inte vara spännande hela tiden. Då blir det till slut tråkigt och inte ett dugg spännande. Att lära sig lite om dramaturgi är ett enkelt sätt att bli bättre på att skriva.
Inlaga.indd 48
08-06-11 10.43.31
Vi ska utgå från något som kallas för dramaturgi-valen. Det är en bild av hur spänningen bör gå upp och ner för maximal effekt. Ursprungligen bygger den på tankar kring hur ett tal bör läggas upp, enligt de klassiska antika retorerna. Det här är en enkel dramaturgi som passar för nästan alla typer av berättelser. Den används ofta i böcker, filmer, teaterpjäser och datorspel. Enligt dramaturgi-valen består historien av fem olika delar: 1. INLEDNING – där vi snabbt ska dras in i historien genom att något spännande händer. 2. FÖRKLARING – där bakgrunden till det spännande i inledningen förklaras. 3. UPPBYGGNAD – spänningen skruvas åt igen, vi bygger upp mot ett klimax. 4. HÖJDPUNKT – här är det som allra mest spännande. När dörren slås upp i scenen i kapitlets början, det är en typisk spänningshöjdpunkt. Har man byggt upp det rätt ska läsaren först flämta till och sedan tänka: Det här går aldrig vägen. 5. AVSLUTNING – där spänningen sjunker mot slutet (som ofta består av två delar, ett öga och en mun, se nedan. Tänk på det sista extraskämt som nästan alltid kommer efter eftertexterna i tv-serier. Eller när mördaren i en skräckfilm vaknar en sista gång när vi redan tror att det är ute med honom). Ögat är första slutet, munnen det andra – mest för att det ska likna en val förstås.
Inlaga.indd 49
49
08-06-11 10.43.31
Uttryckt i bild ser det ut så här:
MYCKET SPÄNNANDE
LITE SPÄNNANDE BÖRJAN
50
SLUTET
För mer ingående beskrivning av valen hänvisar jag till Studio Svenska, år 5 (se litteraturlistan). Valen är inte det enda sättet att bygga upp en berättelse. Det finns flera andra, varav ett system av bågar (där varje båge representerar en linje i historien) är ett av de vanligare. Men valen är en bra nybörjar-dramaturgi. Den är bildmässig och lätt att komma ihåg. Och – inte minst viktigt – det är lätt att hitta valsprut i filmer och böcker. Märk att alla övningarna – utom den första – också går utmärkt att genomföra fristående från alla världens valar.
Inlaga.indd 50
08-06-11 10.43.31
Valen BESKRIVNING
Berätta en enkel historia för klassen där dramaturgin bygger på valen. Rita upp diagrammet och följ med i val-linjen med pennan allteftersom du berättar. Tänk ritsaga, så hamnar du rätt. TANKE
När de har fått in bilden av valen i huvudet brukar det göra underverk med dramaturgin i elevernas berättelser. Det är också ett bra sätt att skissa upp en historia. Man ritar valen och sätter in stödord på de olika delarna. Särskilt praktiskt är det att ha tänkt ut valsprutet i förväg, då vet man vart historien är på väg och vad man bygger mot hela tiden medan man skriver.
51
FÖRBEREDELSER/METODIK
Välj ut en historia som går att berätta i val-form (och det är faktiskt de allra flesta, bara man tänker efter lite). Ta gärna en gammal folksaga och stuva om den en aning, så att det händer något spännande precis i början, det kan vara när det knackar på dörren hemma hos Snövit (och dvärgarna) och den elaka styvmodern står där utanför med äpplet. Sedan berättar man bakgrunden och allt som hänt fram till den punkten. Och i och med att vi får höra bakgrunden förstår
Inlaga.indd 51
08-06-11 10.43.31
vi plötsligt vem äppelgumman är. Valsprutet är när Snövit äter av äpplet och först tycker att det är gott – för att sedan falla till marken. Flämt! Det här går aldrig vägen … VARIANTER
52
Inlaga.indd 52
Ha valen med i alla andra skrivövningar som syftar till att skriva längre berättelser under en tid. Du märker snart att eleverna börjar experimentera med formen när de tröttnar på att lägga upp alla berättelser likadant. Och då har de kommit en lång, lång väg mot att bli berättare på allvar. Då börjar de försöka lura läsaren – oftast representerad av läraren – genom att bryta upp dramaturgin. Och då är det plötsligt väldigt kul att rätta uppsatser.
08-06-11 10.43.31
isbn 978-91-47-08327-5 © 2008 Mats Wänblad och Liber AB redaktör Sofia Warsén, Malin Wedsberg form Nette Lövgren produktion Bertil Stålenmark omslagsfoto Photodisc
Första upplagan 1
repro Repro 8 AB, Nacka tryck Korotan, Ljubljana, Slovenien 2008
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat enligt upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Inlaga.indd 2
08-06-11 10.43.27
Aktiva lärare
Att skriva en historia Aktiva Aktiva lärare lärare Vårt mål ärär attatt erbjuda en en Vårt mål erbjuda verktygslåda förför dittditt arbete. verktygslåda arbete. Tillsammans kan vi ge Tillsammans kan vi dina ge dina elever extra lust ochoch kraft att att elever extra lust kraft växa enen vanlig dag i skolan. växa vanlig dag i skolan.
A SPER ATT SKRIVA G ER SEN SYNDR HISTORIA O M WINTER WÄNBLAD
te finner r eleverna in Vad gör du nä skrivning ll berättelse inspiration ti t slut? na idéer tagi och då dina eg och är barnboksMats Wänblad ofta attare. Han är läromedelsförf om sitt och föreläser ute i skolor vkurser. och leder skri författarskap lag på n ger han förs I den här boke vningar. roliga skrivö handfasta och r hur olika förståelse fö Du får också yggda. texter är uppb ll dig sig främst ti Boken riktar 6. i skolåren 4– som är lärare
”Den amerikanska kontorsmördaren” och andra skrivövningar MATS WÄNBLAD
Best.nr 47-08327-5 Tryck.nr 47-08327-5
Omslag.indd 1
08-06-11 13.20.24