9789147095643 by Smakprov Media AB

Andra aktuella titlar i serien är:

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Kerstin Sahlin

BeGreppbart

Barbara Czarniawska, professor i allmän företagsekonomi, Göteborgs universitet

Anders Persson

Anders Persson är professor i sociologi respektive utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.

Lars-Eric Jönsson

Anders Persson

Makt

Ledarskap

Mats Börjesson & Alf Rehn

Stefan Sveningsson & Mats Alvesson

BeGreppBart

Institution

BeGreppBart

Mats Benner & Sven Widmalm

BeGreppBart

Lars-Eric Jönsson är professor i etnologi vid Lunds universitet.

”Det ﬁnns inte många begrepp som kan tävla med ’institution’ när det gäller mångtydighet. Ingen forskare kan dock bestämma dess rätta betydelse. Vad forskare kan göra, och vad Jönsson, Persson och Sahlin har gjort med stor framgång, är att förklara begreppets mångtydighet genom en revy av åtskilliga teorier. Det har blivit en spännande resa genom tid och genom olika ämnen inom samhällsvetenskapen. Resultatet är både lysande och upplysande.”

Kunskap

Organisering Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist

Kerstin Sahlin

Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo Kommunikation: André Jansson BeGreppbart

Kerstin Sahlin är professor i företagsekonomi, särskilt oﬀentlig organisation, vid Uppsala universitet.

Lars-Eric Jönsson

ger 250 miljoner träﬀar på sökmotorn Google. I vilka sammanhang används detta slitstarka ord och vilka betydelser bär det på? I den här boken undersöks institutioner som platser, rum och organisationer samt begreppets vetenskapliga utveckling och användning. Institutioner representerar ofta socialt tvång, beständighet över tid och reglering av aktörers handlande.

Institution

Queer: Martin Berg & Jan Wickman Ansvar: Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell Identitet: Nils Hammarén & Thomas Johansson Konsumtion: Jacob Östberg & Lars Kaijser Kapital: Mikael Stigendal Etnicitet: Hanna Wikström Historia: Peter Aronsson Etik: Dan-Erik Andersson & Thomas Taro Lennerfors

Best.nr 47-09564-3

Tryck.nr 47-09564-3-00

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Institution - omslag.indd 1

11-08-22 09.02.06

Institution Anders Persson

Kerstin Sahlin

BeGreppbart

Lars-Eric Jรถnsson

Begreppbart Institution.indd 1

2011-08-22 08.50

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

Begreppbart Institution.indd 3

2011-08-22 08.50

Innehåll Tänk dig …

Del I. Varför existerar institutioner?

Legitimt socialt tvång 17 Systemreproducerande funktion 23 Människokonstruerad instinkt 27 Inramad social interaktion i vardagslivet 34 Maktutövning i vardagslivet 43 Likheter och skillnader: fem olika perspektiv på socialt tvång 47 Del II. Rum och organisation

Institutionella rum 51 Institutioner och organisationer 81 Blivit klokare?

107

Noter 116 Referenser 120 Register 127

Begreppbart Institution.indd 4

2011-08-22 08.50

Tänk dig …

Tänk dig att du är ute och kör med din bil. Du ska handla mat i din lokala livsmedelsaffär och söker efter en parkeringsplats. En bit bort hittar du en lucka vid trottoaren. Du kör upp snett framför platsen och gör dig beredd att backa in. Då kommer plötsligt en annan bil och lyckas svänga in och parkera på ”din” plats. Du hade slagit på körriktningsvisaren och lagt i backen. Likafullt tog den andre föraren parkeringsfickan. ”Men vad tusan, det var ju min plats”, tänker du, och överväger om du ska gå ur bilen och prata förstånd med den andre eller om du bara ska glida i väg som om ingenting hade hänt och leta efter en ny plats. Hur som helst, så där kan man väl inte göra?! Fordonstrafik är reglerad i en ganska stor uppsättning lagar och förordningar. Hur vi ska bete oss vid stoppskyltar, vid hastighetsbegränsningar och vid utfarter är bara några exempel på situationer som är uttalat reglerade. Bilens skick, hur den ska beskattas och hur försäkringsskyddet minimalt måste vara beskaffat är andra aspekter som ges uttryckligt stöd i lagar och förordningar. Men det finns också annat att förhålla sig till. Att inte knycka en parkeringsplats eller att acceptera sin plats i bilkön utan att försöka tränga sig eller tuta aggressivt är något som vi förväntar oss av medtrafikanterna men som vi knappast skulle bötfällas för om vi trots allt skulle nedlåta oss till det. Det är inte bara i trafiken det finns påbjudna och förbjudna beteenden. Samhällslivet i allmänhet är fullt av sådana uttalade och outtalade regler och överenskommelser. Vissa, kanske de viktigaste, är reglerade i lag. Andra bygger på förväntningar. En del är tysta, andra är uttalade. Vissa är påkomna för att gälla i särskilda situationer, andra är av mer allmän karaktär. Några TÄ N K D I G …

Begreppbart Institution.indd 5

2011-08-22 08.50

är kortlivade, flera bygger på långa traditioner vars ursprung vi sedan länge har glömt. En del sådana regler är vi väl medvetna om, andra noterar vi inte förrän någon bryter mot dem. Först då står det klart att vi hade en regel, eller borde haft en, som talade om vad vi får och inte får, bör eller inte bör. Sådana regler eller överenskommelser benämns på olika sätt, delvis beroende på vilken akademisk ämnestradition man tillhör. Någon skulle tala om kultur, en annan om normer, en tredje om kontrakt, en fjärde om sedvänjor. I den här boken ska vi tala om begreppet institution. Poängen, men också svårigheten, med detta begrepp är att det är mycket mångtydigt. Du går till en arbetsplats som kanske är en institution. Du firar kanske jul, midsommar, ramadan eller andra högtider som ibland kallas för institutioner. Det finns kända personer som för många betraktas som institutioner. Kanske är det en person på din arbetsplats som har varit där väldigt länge och som betyder mycket för arbetsplatsens och personalens gemensamma identitet. Det kan vara en programledare eller ett så kallat nyhetsankare som många känner igen sedan långt tillbaka och som det där teveprogrammet inte skulle vara detsamma utan. På liknande sätt är olika förhållningssätt att betrakta som institutioner. Ibland hör man till exempel att svenskars förhållande till naturen är en institution. Den sortens institutioner leder också fram till olika beteenden. De ställer kanske krav på oss. Eller levererar anvisningar, mer eller mindre uttalade manuskript för hur vi ska bete oss. Allemansrätten sägs ibland vara en svensk institution. Är det en sedvänja eller ett regelverk? Både och. Men låt oss fortsätta där vi började. När du äntligen har hittat en ny parkeringsplats går du in i livsmedelsaffären. Du plockar åt dig mjölken, tvättmedlet, äpplena, den frusna pizzan och en liter juice. Du närmar dig kassorna, väljer en, håller din plats i kön. Ingen försöker tränga sig. Skönt, det vore för mycket med ytterligare ett brott mot en oskriven regel. Du lägger upp 6

TÄ N K D I G …

Begreppbart Institution.indd 6

2011-08-22 08.50

varorna på bandet, kommer fram till kassörskan och yttrar ett lite lamt och opersonligt ”hej”. Under ett par år har ni setts gans ka många gånger. Du känner igen henne och hon känner igen dig. Men man kan knappast säga att ni har ett personligt förhållande. Situationen begränsar liksom omfattningen och djupet av er relation. Hon meddelar dig summan som du ska betala. Du har redan kortet i beredskap och drar det i kortläsaren. Du slår in din kod. Ett belopp blir synligt, du trycker på en grön knapp med bokstäverna O och K. Varorna ligger nu vid änden av rullbandet. Du samlar upp dem, stoppar ner dem i en kasse och promenerar ut ur affären. Vad var det som hände? Det kanske mest uppenbara är att du bytte varorna mot …? Just, det: pengar. Man kan säga att äganderätten till ett visst belopp och en viss uppsättning varor har bytt ägare. Visserligen har du bara knappat in några siffror på en maskin och dragit ditt plastkort igenom den. Men både du, kassörskan och affärens ägare litar på att denna manöver motsvarar en form av värdeöverföring som motsvaras av ett belopp som kan växlas in mot mynt och sedlar som i sin tur kan användas för att köpa andra ting. Denna ömsesidiga tillit är förutsättningen för att överföringen ska äga rum och, framför allt, för att pengar ska fungera som betalningsmedel. Och pengar, det är en företeelse som den amerikanske filosofen John Searle skulle kalla ett institutionellt faktum. Det vill säga, det är ett faktum som existerar tack vare en överenskommelse mellan oss människor (Searle 1999 s. 15). Institutionsbegreppet skulle kunna användas i flera avseenden för att beskriva moment i inköpssituationen. Sättet att organisera affären som företag skulle kunna beskrivas i det forskningsfält som kallas för institutionell organisationsteori (mer om det senare). Vårt sätt att bete oss i affären är på ett sätt institutionaliserat, det vill säga det bygger på både uttalade och outtalade regler om vad som är tillåtet och önskvärt, otillåtet och icke önskvärt. TÄ N K D I G …

Begreppbart Institution.indd 7

2011-08-22 08.50

Vilka slutsatser kan vi då dra av ovanstående mycket korta svep över några företeelser som institutionsbegreppet används till? Det mest uppenbara är att det är användbart som benämning på många fenomen. Ordet omsluter mycket, alltför mycket för att man ska kunna göra en total genomlysning av det. Man måste helt enkelt välja några av begreppets betydelser och användningsområden. I den här boken ska vi undersöka institutioner som platser och rum, som organisationer (del II), men också introducera institutionsbegreppets vetenskapliga utveckling och användning (del I).

Hur ska vi bete oss? Den här boken skrivs på tre olika institutioner, två i Lund och en i Uppsala. Vi tillhör universitet där begreppet institution fortfarande representerar en organisatorisk grundbult. Även om vi allt oftare talar om centrumbildningar, avdelningar och enheter är institution fortfarande det vanligaste ordet för den del i universitetens organisation där forskning och utbildning sker i praktiken. En institution i denna mening är både en arbets- och lärandeplats och en koncentration av viss sorts kunskap. Liksom varje ämne, eller disciplin, har institutioner mer eller mindre tydliga och rörliga gränser för vilken kunskap som produceras och lärs ut. Man kan alltså förvänta sig att kemiska institutionen inte forskar om eller lär ut samma saker som konstvetenskapliga eller företagsekonomiska institutionen. Det finns gränser, för kompetenser och för kunskapsområden. De rör sig mer eller mind re trögt, men de är aldrig helt stilla. Man kan säga att det finns förväntningar på institutioner, på vad deras lärare, forskare och studenter ska kunna. På samma sätt finns det förväntningar på ämnen, vad de ska innehålla och vilken kunskap företrädarna ska kommunicera. Borrar vi djupare i institutionsbegreppet står det snart klart 8

TÄ N K D I G …

Begreppbart Institution.indd 8

2011-08-22 08.50

att det spretar i väg åt olika håll, men också att denna spretighet trots allt har gemensamma nämnare. I den här boken ska vi angripa institutioner utifrån tre olika riktningar. Denna triangulering kommer inte att omfatta alla aspekter på begreppet och dess användning. Men vi har som mål att rikta fokus på några av de mest centrala, produktiva och vanliga betydelserna. Boken rör sig således i tre olika fält. Kort kan två av dem sägas ha sina utgångspunkter i två ämnestraditioner. Den tredje tar ett par konkreta platser, eller rum, som utgångspunkt. Bokens första del tar avstamp i sociologiska perspektiv på och klassiska teorier om institution, det vill säga institution som legitimt socialt tvång, som inrättade funktioner, som av människor konstruerade ”instinkter”, som inramad vardaglig social interaktion samt institution som maktutövning i vardagslivet. Första halvan av bokens andra del handlar om institutioner som bebyggda platser, som fysiska rum, för behandling, omhändertagande, lärande, disciplinering och överföring av värden. Andra halvan av del II anlägger ett organisationsteoretiskt perspektiv på olika typer av organisationer, som företag, föreningar och myndigheter och på institutioner – regler, förväntningar och normer – som präglar dessa.1 Men hur är det med de gemensamma nämnarna? Vilka är de och på vilket sätt är de gemensamma? Det är frågor som vi återkommer till i slutet av boken. Men redan här finns det anledning att göra ett försök att beskriva olika aspekter på ordet institution för att ha med dem i minnet under läsningen. Av ovanstående tre riktningar som vi ska skriva utifrån kan vi påstå att institution har något med gemensamhet att göra. Institutioner förefaller omfatta en form av överenskommelser mellan flera människor. De verkar också vara trögrörliga. Om de förändras för snabbt är de helt enkelt inga institutioner längre. Som överenskommelser betraktade är de inte sällan synonyma med regelverk som ger instruktioner till medlemmarna om vad som krävs av dem. Sådana regelverk kan vara både synliga och osynliga, uttalade och tysta. Lagar och förordningar kan sägas TÄ N K D I G …

Begreppbart Institution.indd 9

2011-08-22 08.50

vara exempel på uttalade regelverk. Kulturella överenskommelser om passande och opassande beteenden är ofta tysta och osynliga, åtminstone tills någon medvetet eller av misstag bryter mot dem. Då reagerar vi andra. ”Hör du, så där kan man väl inte göra!” Det är som om vi tog oss till förhandlingsbordet. ”Jovisst kan man det”, svarar ”den skyldige” och försöker därmed tänja på institutionens gränser. Kommunikation uppstår i form av en diskussion. Kanske lyckas den skyldige argumentera för sin sak och sätta ett nytt exempel för vad som kan vara tillåtet. Eller så lyckas personen som reagerar på det opassande beteendet övertyga den skyldige: ”Så där kan vi inte ha det. Var god sluta!” Eller kanske krävs hot: ”Om du inte slutar kommer det att hända dig obehagliga saker. Vi i gemenskapen – som vi båda tillhör – vänder oss mot dig, utmäter straff eller kanske till och med utesluter dig.” Denna konflikt, detta meningsutbyte, skulle kunna äga rum på en rad olika områden: i skolan, på finansmarknaden, på fotbollsplanen, på parkeringsplatsen, på pendeltåget, i trafiken, på en arbetsplats eller på någon form av behandlingsanstalt. Det vill säga, den skulle kunna äga rum var som helst i samhället där det finns kollektiva uppfattningar om hur vi ska bete oss. Institutioner innehåller en sådan aspekt men också så mycket mer beroende på vad saken gäller.

250 miljoner träffar Sökmotorn Google ger cirka 250 miljoner träffar på sökordet ”institution”. Gör man en grov sökning i Libris, de svenska forskningsbibliotekens samlade bibliografiska databas, får man drygt 6 000 träffar. Motsvarande resultat i Library of Congress databas är över 10 000 träffar (fler än så kan inte visas) och i British Library knappt 14 000.2 Mängden är i sig betydelsefull. Vad är detta för ett ord som uppenbarligen är så användbart? I vilka sammanhang är det användbart och vilka betydelser bär 10

TÄ N K D I G …

Begreppbart Institution.indd 10

2011-08-22 08.50

det på? En snabb bläddring genom resultatsidorna ger vid handen ett ord som betyder en mängd olika saker. I Nationalencyklopedin står att läsa om latinets institutio, som betyder inrättning, anordning, undervisning och utbildning. Verbet instituo betyder inrätta, uppfostra, undervisa etcetera.3 Sociologen Thomas Brante, encyklopediartikelns författare, beskriver ordet i termer av normer och regler som strukturerar mänskligt beteende till återkommande mönster. Dessa normer kan vara reglerade och formaliserade i till exempel lagstiftning eller informella sedvänjor, vanor eller traditioner. Brante menar att de flesta institutioner också innefattar ”fysiska betingelser såsom byggnader, maskiner och kommunikationssystem”. Slår vi upp ordet i Svenska Akademiens ordbok finner vi betydelser som förordnande, upprättande, stiftelseurkund, inrättning eller anordning för fyllande av viss uppgift (till exempel universitetsinstitution) men också något som är reglerat av sed eller lag med ”hänsyn till visst ändamål”. Institution kan också förstås som uppfostran och undervisning.4 Återigen påminns vi om det gemensamma, samhälleliga i inrättandet och anordnandet, det endast långsamt föränderliga (sed och lag) men också det ändamålsenliga och instrumentella. Institutioner skapas och finns för att de ska göra något. Ibland kan det handla om att upprätthålla en viss ordning. Institutioner är då att betrakta som ramar för olika beteenden. Ibland är institutioner mer aktiva, de påverkar människor i på förhand givna riktningar. En sådan institution kan vara en fysisk anstalt, till exempel en skola, vars uppgift är att förändra de individer som är där för att lära.

Av och för vem? Oavsett om institutioner är av det ramgivande eller det uppfostrande, undervisande slaget är de alltså uppbyggda av kollektiva överenskommelser. Men vilka? Av vem? Och för vem? Det intressanta med institutioner är att de riskerar att generera konTÄ N K D I G …

Begreppbart Institution.indd 11

2011-08-22 08.50

flikter trots att de är avsedda att undvika och förebygga just det. De är visserligen sega men går att förändra. I vilken riktning? Till vems förmån? Utgångspunkten för institutionellt tänkande är att praktiker som de ger upphov till är föremål inte bara för gemenskaper och konsensus utan också för strid och förändring (Meyer & Rowan 2006 s. 3). När vi talar om institutioner är det viktigt att ta reda på varför somt väljs bort och annat väljs in, vilka alternativ som finns, vilka sociala grupper som favoriseras och diskrimineras. Å ena sidan kan vi betrakta detta fenomen som ett slags konsensus kring olika frågor, harmoniska långtidsöverenskommelser om vad som ska gälla för att samhället ska kunna fungera på ett bra och uthålligt sätt. Å andra sidan är institutioner disciplinerande, uppfostrande, tuktande och lydnadskrävande. Institutioner inrättar med andra ord uppenbara relationer med individer i syfte att söka styra olika handlingsmönster i vissa riktningar. Men vi kan också se institutionen som dessa styrningsförsöks effekter manifesterade i individuellt handlande, i att individen anpassar sig till eller gör motstånd mot institutionens krav. En poäng med institutionsbegreppet är således att det verkar på två nivåer samtidigt: på den individuella aktörens nivå i form av handlande som bekräftar eller hamnar i motsättning till institutioner, samt på grupp- och/eller samhällsnivå som institutionell maktutövning i form av påverkan på individers handlande. För att en institution ska uppfattas som en institution måste den ge upphov till ett visst handlande, och när den gör det bekräftar handlandet institutionen. Institutioner skapar således en viss tröghet i samhället. Den amerikanske sociologen Everett Hughes tog fasta på just den aspekten i sin definition: … termen institution tillämpas på sådana drag hos det sociala livet som överskrider biologiska generationer eller överlever drastiska förändringar när de kunde förväntas försvinna (Hughes 1946 s. 225).5

TÄ N K D I G …

Begreppbart Institution.indd 12

2011-08-22 08.50

Ovan framgår att institutionsbegreppet används i många olika discipliner och utifrån flera teoretiska perspektiv. En bok om begreppet som lyckas fånga upp allt är knappast ens tänkbar. Det har helt enkelt alltför många betydelser och konsekvenser för flera olika discipliner. Förutom dem som vi kommer att fokusera här kan historia, statsvetenskap och ekonomi nämnas. Trots att institutionsbegreppet i sig är rörligt, svårfångat och spritt över flera olika vetenskapstraditioner vill vi dock, liksom många and ra (se t.ex. Powell & DiMaggio 1991), hävda att institutionsbegreppet har en tämligen fast botten i sociologisk teoribildning. I den sentida forskningen om institutioner, oavsett vilken disciplin vi rör oss i, är ord som ordning, handlingsmönster, stabilitet, regelsystem, kollektivitet vanligt förekommande liksom sanktioner och belöningar (Powell & DiMaggio 1991 s. 11). Med en sådan uppsättning etiketter är det uppenbart att institutionsbegreppet handlar om makt och styrning å ena sidan, kollektiva perspektiv och överenskommelser å den andra.

TÄ N K D I G …

Begreppbart Institution.indd 13

2011-08-22 08.50

Del I.

Varför existerar institutioner? Forskning om och systematisk vetenskaplig reflektion över institutioner har pågått sedan lång tid, inom sociologin åtminstone sedan slutet av 1800-talet. Det finns därför en omfattande litteratur om såväl fenomenet som begreppet institution, likaså en rad olika definitioner som betonar olika aspekter. För att visa mångfalden av betydelser av institutionsfenomenet och att det inte råder fullständig enighet om vad som menas med institution i vetenskapligt sammanhang ges här fyra smakprov på vad institution anses vara: 1. En institution är en ”… legitimerad social gruppering. Insti tutionen i fråga kan vara en familj, ett spel eller en ceremoni” (Douglas 1987 s. 46). 2. ”Institutioner består av kognitiva, normativa och regulativa strukturer och aktiviteter som ger stabilitet och mening åt socialt handlande. Institutioner verkar på olika nivåer genom olika bärare: kulturer, strukturer och rutiner” (Scott 1995 s. 33). 3. ”Den institutionella ordningen är den mänskliga värld som kännetecknas av mönster och organisation, av etablerade sätt att göra saker” (Jenkins 2002 s. 70). 4. Sociala institutioner ”… är befolkningsomspännande strukturer och förenade kulturella (symboliska) system som människor skapar och använder för att anpassa sig till nödvändigheterna i sin omgivning” (Turner 2003 s. 2). 14

D E L I . varf ö r e x isterar institutioner ?

Begreppbart Institution.indd 14

2011-08-22 08.50

Som synes betonar definitionerna olika saker, exempelvis legitimering, stabilitet, mening, mönster, organisation och anpassning till nödvändigheter, samtidigt som betoningen av inrättning i betydelsen organiserat samarbete och/eller inrättat handlande är ett återkommande drag. Dessa definitioner av institutionsfenomenet, och andra som kommer att återges i det följande, refererar också till olika former av tröghet, till exempel när det gäller 1) vad som är etablerat i samhället, 2) vilka sociala praktiker och handlingsmönster som upprepas i liknande sammanhang och över tid och 3) de konkreta och över lång tid beständiga inrättningar som vi ofta inom vetenskaplig verksamhet kallar institutioner, exempelvis skolan, familjen och fängelset. Den institutionella trögheten förefaller ha hamnat i skuggan av talet om förändring under de senaste decennierna. Den sociologiska teoriutvecklingen har exempelvis starkt betonat samhällsförändring i termer av modernisering, avtraditionalisering, rationalisering, individualisering och globalisering, och samtidigt betonat hur individen försöker hantera dessa förändringar genom reflexivitet och ständig utveckling och förändring av kunskaper, kompetenser och värderingar. Ibland verkar rent av ett slags förändringsfetischism ha oss i sitt våld, vilket kan medföra att man underbetonar samhällets och vardagslivets stabila strukturer, vilket en del forskare menar att människor behöver och institutioner tillhandahåller (t.ex. Turner 2006 s. 301). Därför kan avtraditionalisering komma att möta motstånd i form av reinstitutionalisering av tidigare mer stabila strukturer som religion, familj och traditionella värdegrunder. Utan att förringa de förändringar som pågår i vårt samhälle finns det därför anledning att reflektera över vad som är och förblir trögt också i förändringen. Starkt förenklat kan man säga att den senaste tidens sociologiska reflektion har funnit mönster i aktuella samhällsförändringar, men i mindre grad reflekterat över hur de hänger samman med samhällets trögheter. Institutionsbegreppet kan vara ett användbart redskap i reflek15

Begreppbart Institution.indd 15

2011-08-22 08.50

tioner över samtidig tröghet och förändring i samhället samt relationen mellan dem. I denna bokens första del6 kommer vi att redogöra för fem sociologiska bilder av institutioner, som vi hoppas kan vara en väg in i studier av och systematisk reflektion över institutionsfenomenet. En annan viktig utgångspunkt är att mycket av dagens forskning på det hela taget förefaller arbeta mer med hur-frågor och mindre med varför-frågor. Det är en empirisk fråga om det kan tänkas bero på att en rad utomvetenskapliga maktutövare under senare tid tagit ett fastare grepp om forskningens agenda och problemformuleringar. Det nyinstitutionella uppsvinget inom organisationsteorin under de senaste fyrtio åren har å ena sidan ökat intresset för institutionsfenomenet och å andra sidan snävat in institutionsanalysen genom just hur-frågor: hur handlande i organisationer utformas, hur organisationer påverkas av sin omgivning, hur organisationer följer regler och hur organisationer förändras (hur-frågorna återges fritt efter Eriksson-Zetterquist 2009 s. 5). Som framgår av nästa avsnitt ges svaren på hur-frågorna ofta med referens till institutioner, vilket ofta innebär kontextualisering av problematiken i förhållande till ofta dominerande rationalistiskt tänkande. Sådant tänkande har Sen (2006) kritiserat – han kallar den rationalistiske ”economic man” för en rationell idiot just därför att han inte verkar finnas i eller påverkas av exempelvis sådana sociala och beständiga sammanhang som det nyinstitutionella perspektivet aktualiserar. I förhållande till den nyinstitutionella organisationsteorin tar oss denna bokens första del tillbaka till ett antal närmast klassiska sätt att förstå institutionsfenomenet. Del I har två syften: dels att bidra till en allmän förståelse av meningen med institutionsbegreppet när det används i samhällsvetenskaplig forskning, dels att med hjälp av några i vårt tycke representativa sociologiska forskare återge olika svar på frågan: ”Varför existerar institutioner?” Dessa svar betonar att institutioner existerar därför att de 16

D E L I . varf ö r e x isterar institutioner ?

Begreppbart Institution.indd 16

2011-08-22 08.50

1. utövar ett legitimt socialt tvång i samhället. 2. utför nödvändiga funktioner för att reproducera samhällssystemet. 3. är ett av människor konstruerat socialt tvång som kan liknas vid djurens instinkter. 4. ramar in människors sociala interaktioner, vare sig de är för samhället ändamålsenliga eller motsträviga. 5. utgör ett slags maktutövning som länkar samman samhällssystem och vardagsliv.

Legitimt socialt tvång Den franske sociologen Émile Durkheim (1858–1917) var Europas förste professor i sociologi. Han räknas tillsammans med bland andra Max Weber, Karl Marx och Georg Simmel till de klassiska sociologer som under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet var sysselsatta med att på varierande sätt beskriva, förklara och förstå (samt i någon mån förändra) den framväxande industrikapitalismens sociala och samhälleliga konsekvenser.7 Durkheim arbetade målmedvetet med att etablera sociologin som universitetsdisciplin, vilket han lyckades med och blev professor i sociologi och pedagogik vid Sorbonne i Paris 1902. I sin metodologiska text Sociologins metodregler från 1895 beskrev Durkheim dels det område som han ansåg att sociologin borde studera, dels hur det i princip borde studeras. Sociologins särskilda studieområde, som skiljer den från andra vetenskaper enligt Durkheim, är sociala fakta: Ett socialt faktum är varje handlingssätt, konsoliderat eller ej, som kan utöva ett yttre tvång på individen; eller också, som är allmänt överallt i ett givet samhälle och samtidigt har en egen existens, som är oberoende av detta faktums individuella yttringar (Durkheim 1978 s. 28). legitimt socialt tvång

Begreppbart Institution.indd 17

2011-08-22 08.50

Vi ska i det följande koncentrera oss på hur Durkheim beskriver dessa sociala fakta. Låt oss dessförinnan för ordningens skull påpeka att Durkheim ansåg att sociala fakta borde studeras som om de vore ting, vilket innebär att man ”… intar en viss tankeattityd i förhållande till dem” (Durkheim 1978 s. 9) och inte att man anser dem vara materiella ting. Det viktiga med denna tanke attityd var för Durkheim att slå fast att sociologin skulle studera världen oberoende av hur den framträdde i människans medvetande.8 Han ansåg således att det fanns en verklighet oberoende av människans medvetande, och det var denna realistiska kunskapssyn som kom till uttryck i påståendet att sociala fakta borde studeras som om de vore ting. De företeelser som Durkheim låter illustrera och konkretisera vad som menas med sociala fakta är mycket varierande. Det de har gemensamt är att de utövar ett socialt tvång som på olika sätt begränsar individens möjlighet att fullt ut bestämma inte endast över utan också i sitt eget liv. De socialt tvingande fenomenen är i olika grad kristalliserade eller, med andra ord, olika i fasthet och täthet eller i olika grad organiserade. Detta blir tydligt när Durkheim exemplifierar sociala fakta med juridiska och moraliska regler, klädvanor, penningsystem och språk, vilka beskrivs som ”vedertagna övertygelser och praxis”. Han beskriver deras tvångskaraktär så här: Om jag försöker bryta mot rättsreglerna motarbetar de mig … Rör det sig om rent moraliska regler håller det offentliga medvetandet varje akt, som strider mot dem, i schack genom att övervaka medborgarnas uppförande och genom de speciella straff, som det förfogar över. I andra fall är tvånget inte så påträngande; det finns hursomhelst. Om jag vid min klädsel inte underkastar mig världens konventioner, inte bryr mig om vanorna i mitt land och i min klass, får det löje jag väcker och det avstånd man håller mig på samma verkningar som ett straff i egentlig mening, fast på ett mildare sätt. Lika verkningsfullt är det indirekta tvånget i andra sammanhang. Jag är inte tvungen att tala franska med mina landsmän eller att använda gångbara mynt; men jag har

D E L I . varf ö r e x isterar institutioner ?

Begreppbart Institution.indd 18

2011-08-22 08.50

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Begreppbart Institution.indd 2

2011-08-23 07.53

Andra aktuella titlar i serien är:

Kerstin Sahlin

BeGreppbart

Barbara Czarniawska, professor i allmän företagsekonomi, Göteborgs universitet

Anders Persson

Anders Persson är professor i sociologi respektive utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.

Lars-Eric Jönsson

Anders Persson

Makt

Ledarskap

Mats Börjesson & Alf Rehn

Stefan Sveningsson & Mats Alvesson

BeGreppBart

Institution

BeGreppBart

Mats Benner & Sven Widmalm

BeGreppBart

Lars-Eric Jönsson är professor i etnologi vid Lunds universitet.

Kunskap

Organisering Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist

Kerstin Sahlin

Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo Kommunikation: André Jansson BeGreppbart

Kerstin Sahlin är professor i företagsekonomi, särskilt oﬀentlig organisation, vid Uppsala universitet.

Lars-Eric Jönsson

Institution

Best.nr 47-09564-3

Tryck.nr 47-09564-3-00

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Institution - omslag.indd 1

11-08-22 09.02.06