Rättsordningen och rättskällor
Lag
Författningar
Lagböcker
Oskriven rätt
Prejudikat
Ordet »lag« är mångtydigt. Ordet kan avse »rättsordningen« som helhet. »Lag« kan också avse en skriven rättsregel, tillkommen i behörig ordning. Ofta används »lag« synonymt med författning. Med en författning som i sin rubrik kallas lag avses en lag som är antagen av riksdagen. En författning som i sin rubrik kallas förordning beslutas av regeringen, antingen med stöd av bemyndigande i en lag eller med stöd av regeringsformens regler om vad som faller inom regeringens kompetensområde. Lagar och övriga författningar offentliggörs i löpande tidsföljd i en officiell publikation, Svensk författningssamling (SFS), som har utkommit sedan 1825. Varje författning har sitt nummer (t.ex. 1970:988). Vanligen anges i slutet av författningen den dag då den ska träda i kraft, ofta med särskilda övergångsbestämmelser. Lagar och författningar finns tillgängliga på internet, både på officiella webbsidor (t.ex. www. riksdagen.se) och på internetplatser som tar betalt för sina tjänster (t.ex. InfoTorg, Zeteo eller Dagens Juridik). Lagstiftning sammanställs också i böcker, t.ex. »den blå lagboken«, »den gröna lagboken«, »den röda lagboken« eller »lagar för kurser i arbetsrätt«. Dessa sammanställningar följer olika systematik och kan vara inriktade på olika ämnesområden. De innehåller långt ifrån all lagstiftning. Det är inte fråga om officiellt sanktionerade lagböcker, utan helt enkelt sammanställningar som förlag ger ut precis som vilken annan bok som helst. Lagar, förordningar och andra författningar (den skrivna rätten) innehåller inte alla spelregler i samhället. Det finns en oskriven rätt som är lika mycket rättsregler som den skrivna rätten på så sätt att den sanktioneras av myndigheter. »Rätt« är ett vidare begrepp än »författning«. Detta framträder tydligt i det engelska språket som skiljer mellan »law« och »legislation«, där det senare begreppet hänvisar till den skrivna rätten. I civilrätten finns många områden som inte blivit föremål för lagstiftning. Då finns det ett tomrum som inte fyllts ut med skriven lag. I vissa fall har Högsta domstolen fyllt ut tomrummet genom sina avgöranden (rättspraxis, prejudikat). Det finns frågor som inte får svar varken i lagstiftning eller i prejudikat. Då kan det vara svårt att bedöma vad som gäller. Man säger att »rättsläget är oklart«.
24
RP47112609_Civilratt.indd 24
12/10/17 1:44 AM