9789152309001 by Smakprov Media AB

iann lundegård karolina broman gunilla viklund per backlund

naturkunskap 1b

natur 1b b kunskap

Iann Lundegård Karolina Broman Gunilla Viklund Per Backlund

Naturkunskap 1b är helt anpassad till kunskapsmålen och det centrala innehållet i GY 2011. Boken tar upp aktuella samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll och perspektiv. I Naturkunskap 1b presenteras de kunskaper som behövs för att kritiskt kunna värdera information och ta ställning i viktiga framtidsfrågor. Att beskriva världen inleder med en beskrivning av naturvetenskapen och ämnet naturkunskap. Hur ska jag välja? ger en inblick i den roll naturvetenskapen spelar för oss och för vårt engagemang i samhällsfrågor. En värld att vårda och Miljö och energi ger kunskaper om energi- och resursanvändning, klimatfrågor och hållbar utveckling. Livsstil och hälsa handlar om kroppen och om kost, träning och hälsa. Relationer, lust och sexualitet är ett angeläget kapitel om sex och samlevnad. Bioteknik – livets teknik tar upp ett snabbt framväxande kunskapsområde där det ständigt kommer nya upptäckter att ta ställning till. Undersökning och analys, innehåller försök och experiment som är kopplade till tidigare kapitel i boken.

natur atur 1b kunskap kunska p

ISBN 978-91-523-0900-1

(523-2897-2)

Naturkunskap1b_omslag.indd 1

2014-04-07 08.44

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktörer: Olof Edblom och Anders Pålsson Grafisk form och omslag: AB Typoform/Tomas Widlund Layout: AB Typoform Illustrationer: Erik Magnusson sid. 67, 73, 75 (1 och 2), 178 Per Demervall sid. 10, 13, 156 samt AB Typoform övriga illustrationer Bildredaktör: Lena Nistell och Margareta Söderberg Omslagsfoto: Owaki-Kulla/Corbis/Scanpix Naturkunskap 1b ISBN 978-91-523-0900-1 © 2011 Iann Lundegård, Karolina Broman, Gunilla Viklund, Per Backlund och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Femte tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2014

Naturk1B_inlaga_fram.indd 2

2014-04-07 08.45

Innehåll 1 Att beskriva världen 2

Naturk1B_inlaga_fram.indd 3

Naturvetenskap Naturkunskap Ta reda på, diskutera och ta ställning

6 9 15

Hur ska jag välja?

Hur mycket vatten ska maten få kosta? Är våra resor och transporter hållbara? Kan drogmissbruk förhindras? Vem behöver en tropisk regnskog? Kan Östersjön bli friskare? Klarar vi problemet med antibiotikaresistens?

18 25 32 40 46

Vad är hälsa? Vad ska jag äta? Kost och kroppsvikt, myntets två sidor Hur ska jag träna? Konditionsträning Styrketräning Sömn Ta reda på, diskutera och ta ställning

lust 6Relationer, och sexualitet

En värld att vårda

Jorden – vår ö i universum Vår naturliga omvärld Ett myller av liv Den levande planeten jorden Avfall – en resurs? Hållbar utveckling Vårt beroende av naturen Ta reda på, diskutera och ta ställning

64 66 67 71 78 82 88 94

Miljö och energi

Energianvändning påverkar miljön Förstärkt växthuseffekt – ett globalt miljöproblem Vårt behov av energi Varifrån får vi energin? Flödesenergi Kapitalenergi Energin i framtiden Ta reda på, diskutera och ta ställning

5 Livsstil och hälsa

98 99 106 110 111 116 119 120

122 124 126 133 137 139 142 146 148

150

Vår sexuella historia Normkritik – att göra det onormala normalt Rör vid mig! Erogena zoner Könssjukdomar Ta reda på, diskutera och ta ställning

155 159 168 172

Bioteknik – livets teknik

174

Cellen Genetik Genetik och teknik Ta reda på, diskutera och ta ställning

176 180 188 200

8Undersökning och analys

152

202

Naturvetenskapliga undersökningar Källkritik

203 208

Faktafrågor Ordlista Register Bildförteckning

211 216 221 223

2012-01-11 11.54

Att beskriva världen

c e n t r a lt innehåll Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen: • Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. • Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. • Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

syfte Med hjälp av kapitlet ska du utveckla: • Kunskaper om vad som karakteriserar naturvetenskap, hur den kan granskas kritiskt samt användas för kritisk granskning. • Förmåga att värdera och ta ställning till samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll.

I alla tider har naturen har inspirerat till skapande och konst.

kunskapsmål Efter arbetet med kapitlet ska du kunna: • Förklara vad som utmärker ett naturvetenskapligt sätt att ställa frågor och att göra undersökningar. • Berätta om hur naturvetenskapen har bidragit till hur den moderna människan förstår omvärlden och vad som utgör gränserna för vad naturvetenskapen kan förklara. • Ge några exempel på hur naturvetenskaplig kunskap påverkat och påverkar människans livsvillkor. • Förklara hur naturvetenskap kan vara till hjälp för att förstå, kritiskt granska och ta ställning till frågor i det privata och i samhället.

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 4

2011-05-20 16.18

Naturen har alltid eggat människors tankar, fått oss att fascineras och att vilja förstå vad som händer omkring oss. Under historien har den periodvis framstått som gåtfull och skrämmande. Ofta är det också just det som lockat människor att vilja veta mer om den. Motsägelsefullt nog uppstår det hela tiden nya frågor i takt med att vi lär oss mer om naturen.

Men naturen bjuder inte bara på nya frågor och förundran. Genom alla tider har den betytt mycket för människors njutning, rekreation och andliga utveckling. I vår del av världen där vi har möjlighet att följa årstidernas växlingar bjuds vi ständigt på nya kontraster och på växlande scenerier. Havet, skogen och bergstrakterna bjuder in till skilda utmaningar och upplevelser. Naturen har inspirerat många konstnärer och författare till kreativitet och skapande. I olika länder visar man ofta sin närhet till naturen genom de speciella sånger, myter och berättelser som finns bevarade i landets kultur. För vissa är det kanske bergen, för andra havet, medan för åter andra är det skogen som har den största betydelsen för naturens roll i kulturen.

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 5

2011-05-20 16.18

Naturvetenskap Naturvetenskapen kan sägas ha sina rötter bland de grekiska naturfilosoferna, som levde för cirka 2 600 år sedan. På ett helt nytt sätt började de betrakta omvärlden och beskriva olika fenomen i den. I stället för att som sina föregångare, besjäla världen, började de studera materian, tingen och krafterna lite på avstånd. De gjorde tingen i världen till objekt. I dag har den naturvetenskapliga kunskapen blivit alltför omfattande för att kunna sammanfattas som ett enda område. I stället har den kommit att delas upp i olika delområden, som fysik, biologi, kemi, och geologi. De behandlar alla olika frågor och arbetar med lite olika metoder. Men det betyder inte att verkligheten är indelad i de här områdena. För inte så många hundra år sedan gjorde man inte alls den uppdelningen. Kemi blev ett eget ämnesområde först på 1800-talet, medan fysiken och biologin är lite äldre. Efterhand som kunskapsmängden ökar har uppdelningen i olika ämnesområden blivit allt mer detaljerad. Specialiseringen inom varje delområde har gått så långt att det ofta är omöjligt för en forskare som är specialist på ett område att på djupet förstå vad man sysslar med inom ett annat.

Det naturvetenskapliga forskningsfältet En gemensam utgångspunkt för naturvetenskap är att den studerar de materiella delarna av världen. Fysikern undersöker krafterna i naturen och hur de kan beskrivas som lagar. Biologen studerar livets processer och utveckling. Kemisten analyserar ämnenas sammansättning, egenskaper och förändring. Medan geologen försöker förstå jordklotets byggnad och rörelser. Man utgår från att det som sker i naturen är ett resultat av viljelösa processer och att man kan förstå naturens och

galax 1019 m

solsystemet 1013 m jorden 107 m

makrokosmos mikrokosmos

molekyl 10-8 m cell

10-5

atom 10-10 m

atomkärna 10-15 m Olika delar av naturvetenskaperna behandlar olika delar av vår omvärld. Vill vi beskriva makrokosmos eller mikrokosmos, de delar av naturen som vi inte direkt kan uppleva med våra sinnen, får vi förlita oss till modeller framtagna av naturvetenskapens olika delområden.

världsalltets utveckling utan att blanda in någon gudomlig kraft. För vissa kan det kännas tomt, men för andra känns det i stället spännande. Det blir en utmaning att ta reda på hur saker hänger samman och fungerar och vad naturvetenskapen kan användas till i människans tjänst.

at t b e s k r i va vä r l d e n

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 6

2011-05-20 16.18

Naturvetarens arbete kan variera. Ibland gör han/hon kanske experiment utifrån hypoteser, ibland handlar det om att framställa nya produkter t.ex. läkemedel på ett laboratorium. Men lika ofta handlar det kanske om att som här för biologen, om att undersöka regelbundenheter i naturen eller upptäcka förändringar i den.

Den naturvetenskapliga metoden Naturvetenskapen har bidragit med viktiga grundkunskaper om naturen, med kunskaper om hur vi kan utnyttja den och hur vi ska undvika att överutnyttja den. Men naturvetenskapen har även bidragit med kunskaper om vetenskapliga metoder och det pågår ständigt forskning och diskussioner om hur man ska vidareutveckla de metoderna. Även om metoderna är väl beprövade betyder det inte att de inte kan ifrågasättas, förbättras och utvecklas. När den naturvetenskapliga forskningen väl slagit fast ett resultat, brukar de presenteras i vad man kallar teorier eller modeller. Klassiska exempel på det är till exempel Einsteins gravitationsteori eller Bohrs atommodell. Men även inom mycket mer småskalig forskning brukar man använda de här orden för de slutsatser man drar av sina resultat. Ibland brukar det naturvetenskapliga arbetet beskrivas som ett stegvis arbete med att göra nog-

granna observationer, klassificera det man iakttar, ställa hypoteser och utföra experiment. Och visst ingår de delarna ofta i vad man gör som naturvetare. Men frågar man en forskare inom det naturvetenskapliga fältet vad hon eller han gör, så får man en mycket mer skiftande beskrivning. Ofta handlar arbetet om att göra mätningar i fält eller på laboratoriet, försöka hitta spår eller mönster i det man iakttar, påvisa samband mellan händelser, se efter hur saker hänger ihop som orsak och verkan och försöka mäta och påvisa samband med hjälp av tabeller och diagram. Ibland menar forskarna att det allra största arbetet en naturvetare har är att tänka fram bra frågeställningar att undersöka och att beskriva vad forskningsresultaten kan leda till.

n at u r v e t e n s k a p

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 7

2011-05-20 16.18

All vetenskap har mål och syfte

Förnuft och vetenskap

Det är viktigt att förstå att all forskning, även den naturvetenskapliga, inte är objektiv. Den sker i ett syfte. Forskaren är en person som arbetar tillsammans med andra forskare. Han eller hon undersöker aldrig världen helt förutsättningslöst utan vill uppnå något med sina studier och arbetar inom en rådande teori som har vuxit fram genom historien. Forskarens syfte och frågeställning påverkar alltid vad forskningen visar. I olika länder och olika kulturer har det funnits olika mål man velat uppnå. Det har förstås haft betydelse för vad man har undersökt. Exempelvis brukar man tala om att manlig och kvinnlig forskning skiljer sig åt när det gäller frågeställningarna. Den naturvetenskapliga forskningen har kritiserats för att den bara varit inriktad på frågor som utformats av vita västerländska män. Det har kanske betytt att månfärder och tekniska landvinningar kring till exempel krigföring gått före områden som har med vård och omsorg att göra. Att forskningen inte är helt igenom objektiv, betyder absolut inte att resultatet kan bli vilket som helst. Naturen har alltid det sista ordet och svarar förstås på forskarens undersökningar på bestämda sätt. Vad som också är viktigt att förstå är att i all forskning strävar man efter att vara öppen för att förkasta det som kan överbevisas genom ny forskning. Att naturvetenskapen på det här sättet ständigt försöker utveckla eller förkasta tidigare resultat betyder ju också att den nya kunskapen alltid har rötter i den gamla. En styrka med naturvetenskapen är att den har en lång tradition som är flera hundra år gammal.

Ibland får vi acceptera att naturvetenskapen inte rimmar med sådant som i ett första skede verkar vara sunt förnuft. Många upptäckter inom naturvetenskapen har fått oss människor att helt ompröva vår världsbild. Tidigare trodde man ju till exempel att jorden var universums centrum, att små djur kunde uralstras (nyskapas) i en hög skräp, eller att mannens spermier innehöll ett färdigt litet barn som bara hade att växa till i storlek i kvinnans livmoder. Och visst finns det fortfarande saker som kan vara svåra att ta till sig i vardagen. Inte kan det väl stämma att alla föremål egentligen faller med samma acceleration, att det tar 2 miljoner år för ljuset att färdas hit från vår närmaste spiralgalax, eller att en stor tall till största delen består av materia som den tagit upp från luften? Allt vi vet om världen kan vi förstås inte ta reda på med hjälp av naturvetenskaplig forskning. Hur det känns att bli förälskad, vad som får människor att njuta av musik, hur vi ska skapa mening i livet eller få rättvisa i världen kommer vi aldrig att kunna förklara med någon naturvetenskaplig metod.

Naturvetenskapen arbetar med metoder som har utvecklats under ﬂera hundra år.

at t b e s k r i va vä r l d e n

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 8

2011-05-20 16.18

Naturkunskap Den här boken behandlar ämnet naturkunskap. Naturkunskap vilar visserligen tungt på naturvetenskap, men det är viktigt att inte betrakta ämnet som en kortare kurs i biologi, kemi eller fysik. Den som till exempel har tänkt sig att bli byggnadsarbetare, polis, lärare, kock, konstnär eller politiker har förstås också rätt att få veta en del om sådant som har med naturvetenskap att göra. Men en del av den kunskapen är alltför detaljerad för alla som bara vill använda den för att förstå sig på det som sker i den närmaste omgivningen. Ämnet naturkunskap är inriktat på att skapa förståelse för hur saker hänger samman med varandra och på hur vi kan använda kunskaperna för att hantera vardagen. Kunskaper i naturkunskap är en rättighet, som framförallt behövs för att kunna ta ställning, för att ta beslut i och påverka olika samhällsfrågor och för att kunna välja livsstil.

Ett kritiskt förhållningssätt En viktig anledning till att skaffa sig kunskaper i naturkunskap är att lära sig vara kritisk. Det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt när man möter olika rön om hur man bör bete sig som individ, konsument och som samhällsmedborgare. Informationen i tidningar, radio och TV, till exempel om kost och hälsa, smittspridning, eller människans miljöpåverkan bygger inte alltid på vetenskap. Det kan därför ibland vara bra att ta nya rön med en nypa salt. Men att vara kritisk är inte det samma som att vara negativ, framförallt betyder det att ha ett förhållningssätt där man försöker förstå vad den naturvetenskapliga forskningen faktiskt kan visa. Ibland är ett område som undersöks så omfattande och komplext att det är svårt att få med alla delar man måste ta hänsyn till. Det kan ibland leda till att olika undersökningar pekar på skilda resultat. Det gäller inte minst forskningen kring hur miljön påverkas av människans framfart, till

exempel klimatfrågorna, övergödningen av Östersjön, bakterieresistens eller giftinnehållet i kosten. När olika forskningsresultat inte pekar åt samma håll leder det ofta till spekulationer och diskussioner. För att kunna värdera vad som sägs och ta ställning till undersökningsresultaten gäller det att ha kunskaper om hur forskarna gått tillväga, men också att ha vissa grundläggande kunskaper om hur naturen fungerar och om vad som är möjligt och inte möjligt att göra i den. Vad som också är viktigt att inse är att de fakta som tas fram genom forskningen inte direkt pekar på hur de ska värderas, eller användas. Vad som är rätt eller fel att göra mot varandra och i naturen är till sist alltid en fråga om våra värderingar. Två professorer i kärnfysik kan till exempel ha helt olika åsikter om ifall vi ska ha kärnkraft som en framtida energikälla eller inte. De kan vara ense om riskerna, men ändå bedöma olika när det vägs mot annat. Just därför är det viktigt att vi alla är med och tar ställning och inte överlämnar bestämmandet till några få experter. Det är grunden för vår demokrati.

På 1700- och 1800-talen ansågs naturen gåtfull och spännande. I Europas societet utförde man naturvetenskapliga experiment bara för att roa folk. Här kan man se ett experiment om statisk elektricitet ur boken Tom Tits experiment: Vetenskapliga förströelser, som kom ut år 1898. n at u r k u n s k a p

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 9

2011-05-20 16.18

b i l d e r och liknelser Ofta förklaras naturvetenskapliga fenomen med hjälp av liknelser, eller bildliga förenklingar. Hjärnan liknas ibland vid en dator, hjärtat vid en pump, elektricitet vid rinnande vatten och cellen vid en fabrik. Den här typen av liknelser är viktigt när vi vill få en överblick, något att associera till eller då vi vill försöka förstå hur saker fungerar. Men ibland kan det här göra att vi tror att det går att göra direkta jämförelser med liknelsen. Förenklade beskrivningar av hur organismerna utvecklats på jorden, till exempel ”att fiskarna klev upp på land”, hur våra arvsanlag fungerar och generna arbetar i kroppen, kan ibland bli missvisande och få oss att resonera på fel sätt.

Etisk diskussion I många diskussioner om hur vårt samhälle ska se ut måste man ta ställning till vad man tycker är rätt och vad man tycker är fel. När vi fattar olika beslut gör vi det ofta därför att det överensstämmer med givna regler och lagar. Lika ofta tar vi beslut av gammal vana, eller för att andra runtomkring oss handlar på samma sätt. Men ibland kan det vara bra att ta ett steg tillbaka och reflektera över sina val. Då kan vi fundera över om det stämmer överens med våra grundläggande etiska värden, exempelvis vad vi menar med rättvisa, eller vad vi tycker är viktigt för att få en god miljö. Vid en etisk diskussion, det vill säga en diskussion om hur vi ska handla i en viss situation, kombineras ofta värderingar med fakta.

Aktivister utklädda till orangutanger demonstrerar utanför Unilevers huvudkontor i London. Vad tror du att de demonstrerar mot?

at t b e s k r i va vä r l d e n

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 10

2011-05-20 16.19

Piktogram kallas de formationer, som ibland har påträﬀats i sädesfält. År 1678 berättas om sällsamheter från Hertfordshire, England: ”I en bondes havrefält har en slåtterdjävul härjat. Under en natt hade sädesstrån på en stor yta i hans sädesfält böjts ned. Samma natt hade ljussken setts över fältet”. Även på senare år har stackars bönder runt om i världen fått sina sädesfält upptrampade av folk som vill sprida vidskepelse omkring sig.

Ovetenskap En anledning till att skaffa sig kunskaper i naturkunskap är att kunna vara kritisk till och inte så lätt låta sig luras av vad som ibland brukar kalllas kvacksalveri. Auraterapi, homeopati, astrologi, ufon, healing och slagrutor är några exempel på ovetenskapliga områden, som utger sig för att kunna konkurrera med vetenskapliga sätt att förklara företeelser som har med naturen att göra. Ibland har metoderna kanske hjälpt människor på olika sätt, men då oftast inte genom den vetenskapliga bas de säger sig vila på. Naturkunskapen kan hjälpa oss att vara på vår vakt inför sådana idéer. Men det är klart att de alternativa uppfattningarna försöker hävda sin rätt. Några av argumenten som ofta hörs därifrån är att kunskaperna vilar på sådant som är ”gammalt och beprövat”, ”att vetenskapen minsann inte har alla svaren”, eller ”att man måste ju vara öppen för nya tankar”. Det är förstås mycket viktiga argument när man ska utveckla

kunskaper inom ett område. De argumenten är också sannare för naturvetenskapen än för något av de så kallade alternativen. Ett annat område som präglas av ovetenskap och som på senare år varit uppe för livlig diskussion är så kallad ”intelligent design”. Här försöker man utmana själva grunden till biologins förklaring av världen, den så kallade evolutionsteorin, och i stället låtsas härma vetenskapen för att hävda att livets utveckling skett med hjälp av en skapare, gud. Här är det oerhört viktigt att inse att naturvetenskapen inte har några allmänna åsikter om religion, eller om det finns någon gud eller inte. Det finns många naturvetare över hela världen som har en gudstro och är övertygade om att den går att förena med vetenskap. Det naturvetenskapen är kritisk till är när religionen försöker utmana teorierna kring världens utveckling, eller när man försöker argumentera för själva tron med vetenskapliga argument. Intelligent design är ingen vetenskap. n at u r k u n s k a p

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 11

2011-05-20 16.19

Äkta samband och skensamband Naturvetenskapen tar ofta hjälp av matematiken för att reda ut olika förhållanden. Med hjälp av statistik kan man visa hur olika värden följs åt och kan tänkas bero av varandra. Man kan uttrycka det med tabeller eller diagram som samband, så kal�lade korrelationer. Det kan till exempel gälla hur data om en stjärnas ljusstyrka överensstämmer med avståndet från jorden, olika ämnens betydelse för tillväxten hos djur och människor eller samband mellan beteenden och smittspridning av sjukdomar. Ibland kan man få för sig att ett samband mellan två olika företeelser alltid är detsamma som ett orsakssamband. Då glömmer man bort att det ofta även är viktigt att visa på mekanismerna i sambandet, hur saker hänger samman som orsak och verkan. I den naturvetenskapliga forskningen försöker man ofta påvisa vilka mekanismer som ligger bakom ett statistiskt samband. En missledande föreställning där det inte finns något egentligt samband brukar kallas för ett skensamband. Ett klassiskt skensamband är när man kunde visa på sambandet mellan antalet häckande storkar i Tyskland under perioden 1965–1980 och antalet födda barn i samma område under samma tidsperiod. Alla vet vi ju att barnen kommer med storken! Eller vad sägs om uppmaningen: Sov på golvet och lev längre! Som bygger på data om att de flesta dödsfall faktiskt sker i sängen. Det är inte ovanligt att man stöter på skensamband när det är fråga om kost, sjukdom och hälsa. I en undersökning visade man ett samband mellan kvinnors sömn och bukfetma: ju mindre sömn desto fetare. Vad var det man kanske glömde bort att ta hänsyn till när man upprättade det sambandet? När det är svårt att förstå hur saker förhåller sig till varandra är det lätt att det i stället frodas myter kring området. Ofta har de varit knutna till tro på allehanda väsen, då talar man om skrock.

Kunskaper i naturvetenskap kan bidra till få syn på en del myter. Naturvetenskapen hjälper oss också att vara kritiska till påståenden som baseras på enstaka observationer. Till exempel påståenden som ”jag har faktiskt en vän som sett att ...”, eller ”jag vet en 90-åring som rökt i hela sitt liv och som fortfarande ...” ska man ta med en nypa salt. Diagrammet visar antalet häckande storkar och antalet nyfödda barn i det forna Västtyskland under åren 1965–1980. Här verkar finnas ett statistiskt samband. Men finns här ett biologiskt samband?

2 200

nyfödda barn, 1000-tal 1 100

2 000

1 000

1 800

900

1 600

800

1 400

700

1 200

600

1 000

500

häckande storkar

1966

1970 1968

1974 1972

1978 1976

1980

at t b e s k r i va vä r l d e n

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 12

2011-08-31 09.02

n at u r k u n s k a p

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 13

2011-05-20 16.19

Kunskap för att kunna ta ställning I allt vetenskapligt arbete och forskning finns det förstås osäkerheter, och ju mer komplexa sammanhangen som det forskas om är, desto svårare är det att peka på några säkra svar. Men vi har vetenskapen att tacka för mycket av det vi vet och stora delar av den har vi ingen anledning att ifrågasätta. Ibland finns det de som vill utnyttja vetenskapens svagheter till att skapa nya myter för att kunna saluföra sina egna åsikter. Det här gällde tidigare för tobaksindustrin, där man försökte utnyttja osäkerheter i forskningsresultaten för att få människor att tvivla på tobakens skadeverkningar. I dag gäller samma förhållande för en del av klimatdebatten. Där använder man osäkerheten i vissa delar av resultaten till att få människor att tvivla på hela frågan. Klimatforskarna är mer än några andra medvetna om att det behövs mer forskning. Däremot ifrågasätter man inte grundläggande fakta

som att koldioxidhalten i atmosfären påverkar temperaturen på jorden, att temperaturen stiger snabbare nu än någonsin förr under historien på grund av koldioxidutsläppen från fossila bränslen, eller att temperaturökningen påverkar avsmältningen av de stora isarna i norr och i söder. Det är fakta som helt enkelt inte går att ifrågasätta. Med kunskaper i naturvetenskap blir det lät�tare att vara kritisk till skensamband, myter och enstaka observationer, eller åtminstone till att förstå kritiken av dem. Men det blir också lättare att vara kritisk till de personer som tjänar på att odla tvivel till vetenskapen, och i stället välkomna en del av de forskningsresultat som naturvetenskapen presenterar och använda dem för att själv kunna ta ställning och handla i viktiga samhällsfrågor som gäller vår gemensamma framtid. Kunskaper i naturvetenskap kan vara viktiga när vi ska handskas med alla de budskap vi ständigt möts av i samhället omkring oss.

at t b e s k r i va vä r l d e n

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 14

2011-05-20 16.19

ta reda på, diskutera & ta ställning 1. Naturvetenskapen beskriver modeller av sådant vi egentligen aldrig sett. a) Hur kan man veta något om universums byggnad när man aldrig varit utanför vårt eget solsystem? b) Hur kan man veta något om jordens innandöme när det djupaste borrhålet i jodskorpan är 12 km? c) Hur kan man göra en modell av atomen när ingen har sett hur den ser ut?

2. I det här kapitlet har vi beskrivit olika skensamband och några moderna myter. Tag reda på några ﬂer moderna myter eller skensamband kring sådant som har med naturvetenskap att göra (till exempel om kost och hälsa, djur och natur eller miljöfrågor). Vad tror du det beror på att vissa myter biter sig fast så hårt? Fundera på hur man skulle kunna ifrågasätta de här myterna.

3. Vad betyder naturen för dig? När njuter du mest av att vistas i naturen och på vilket sätt har du nytta och glädje av den? Beskriv några naturupplevelser du haft och som du särskilt minns.

4. Varför är det viktigt att ha kunskaper i naturvetenskap? Vilka kunskaper i naturvetenskap är viktiga att ha i vardagen och när man ska ta samhälleliga beslut?

5. Vad tror du det har för betydelse att naturvetenskapen framförallt har utformats av vita västerländska män? Vad tror du det skulle bli för skillnad om kvinnor hade haft större inﬂytande på forskningen? 6. Vad tycker du är viktigt att tänka på för att kunna vara kritisk till sådant som står i media och som har med naturvetenskap att göra?

7. Var tycker du gränsen går mellan vetenskap och sådant som inte är vetenskapligt, ovetenskap? Hur kan man säga att något är vetenskapligt eller ovetenskapligt?

8. Vad menas med att något har undersökts eller bevisats objektivt? Vad är motsatsen? Kan man någonsin vara helt objektiv? Vad skulle kunna förhindra att något är helt objektivt? 9. Leta upp några bloggar om new age. Vilka fenomen handlar de framförallt om? Tror du att deras beskrivning av fenomenen är sanna? Vad skulle kunna vara motargumenten? Diskutera med dina klasskompisar.

10. Kan man vara naturvetare och samtidigt tro på en gud? Leta upp något filmklipp på Youtube som diskuterar problemet. Sök till exempel på skapelseteori, naturvetenskap eller evolution. Bygg upp några egna argument för eller emot det som sägs i klippet.

Naturk1B_inlaga_kap1.indd 15

2011-05-20 16.19

Hur ska jag välja?

c e n t r a lt innehåll Kapitlet tar upp följande centrala innehåll från ämnesplanen:

Hur mycket vatten ska maten få kosta?

Är våra resor och transporter hållbara?

• Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. • Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. • Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. • Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

syfte Med hjälp av kapitlet utvecklar du: • Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ i frågor om miljö och hållbar utveckling. • Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.

kunskapsmål Efter arbetet med kapitlet kan du: • Använda kunskaper i naturvetenskap för att kritiskt granska och värdera några aktuella samhällsfrågor, som t.ex. • • • •

vår hantering av jordens vattenresurser, situationen i Östersjön, vikten av att bevara jordens regnskogar, hur droger påverkar människors livssituation och hälsa, • för- och nackdelar med bruket av antibiotika. • Ge några exempel på samband mellan val vi gör i vardagen och globala miljöfrågor.

Naturk1B_inlaga_kap2.indd 16

2011-08-31 09.04

Kan drogmissbruk förhindras?

Kan Östersjön bli friskare?

Vem behöver en tropisk regnskog?

Klarar vi problemet med antibiotikaresistens?

I vardagen ställs vi ofta inför olika val, men vi är nog inte alltid medvetna om på vilket sätt våra val i vardagen har ett samband med viktiga globala framtidsfrågor. Det här kapitlet handlar om några sådana val och samband. Frågorna är ofta kontroversiella och kräver därför ett ställningstagande. När man ska bedöma vad som är viktigt att ta hänsyn till och riktigt att göra, kan ett naturvetenskapligt perspektiv vara till hjälp. När du har arbetat med kapitlet har du utvecklat din förmåga att använda och källkritiskt granska olika informationskällor, utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Detta ska också kunna hjälpa dig att ta ställning till och påverka både lokala och globala miljö- och samhällsfrågor. 17

Naturk1B_inlaga_kap2.indd 17

2011-08-31 09.04

Klarar vi problemet med antibiotikaresistens? Ett ganska nytt begrepp som ofta tas upp i media är antibiotikaresistens. Läkare och veterinärer varnar för att antibiotika blir verkningslöst mot fler och fler bakterier. På nyheterna berättas om sjukhussjuka. Patienter får besvärliga infektioner när de ligger inne på sjukhus, en plats där man tror att man ska bli frisk. Smittskyddsinstitutet ser antibiotikaresistens som ett mycket stort folkhälsoproblem. Livsmedelsverket och Socialstyrelsen varnar för att farliga bakterier i framtiden inte kommer att kunna kontrolleras och nya strikta riktlinjer ges av Läkemedelsverket. Men vad är problemet, vad är antibiotikaresistens? Vad är det som blir resistent, är det människan, läkemedlet, naturen eller bakterierna som blir motståndskraftiga och i så fall, på vilket sätt?

Infektion och inﬂammation En infektion innebär att skadliga mikroorganismer, till exempel bakterier, virus eller svampar, tar sig in i kroppen. Det kan ske via luften när någon som bär på mikroorganismerna hostar eller nyser, vilket kallas droppsmitta. Det kan också ske via kontaktsmitta när man rör i något som har smittämnen på ytan, exempelvis en sjuk människa eller ett smutsigt dörrhandtag. Kroppens första försvarslinje, som är vår hud och våra slemhinnor, hindrar skadliga bakterier och virus från att tränga in i kroppen. Men om det inte lyckas reagerar kroppen med en andra försvarslinje, en inflammation. Först bildas proteiner som ger ett snabbt skydd mot bakterier och virus. Sedan sätts inflammationsreaktionen igång. En inflammation innebär ofta rodnad, värk, svullnad och att huden känns varm. Inflammationen är

Trots att forskare länge försökt hitta botemedel mot vanlig förkylning, en av våra vanligaste sjukdomar, har man inte lyckats. Vad beror det på? Någon gång har du kanske fått halsfluss eller till och med lunginflammation och då kan det tänkas att du ätit penicillin eller annan antibiotika och blivit frisk väldigt snabbt. Hur kan det komma sig? Varför kan man inte äta antibiotika mot alla typer av ont i halsen?

h u r s k a j a g vä l j a ?

Naturk1B_inlaga_kap2.indd 54

2011-05-20 16.26

alltså kroppens försök att bli av med smittämnet, infektionen. Men inflammationer kan också uppkomma vid andra tillfällen. Om man skär dig, får ett skavsår eller överbelastar en muskel skadas vävnaden. Man kan också få inflammationer av stark solstrålning, sträng kyla eller värme. Oavsett hur en skada uppstår blir reaktionen alltid densamma, en inflammation. Den första och andra försvarslinjen skyddar kroppen på ett ganska allmänt sätt. Den tredje försvarslinjen, immunförsvaret, är mycket effektivare med miljontals vita blodkroppar och antikroppar. Infektionssjukdomarna delas in i grupper beroende på vilket smittämne det är och var i kroppen smittan sker. • Virusinfektioner. Förkylningar orsakas av virus i luftvägarna och hjärnhinneinflammation av virus mellan hjärnan och skallbenet.

Det första solbadet slutar ofta med en inflammation i huden som hettar och svider.

proteinhölje

arvsmassa

• Bakterieinfektioner. Urinvägsinfektion orsakas av bakterier i urinvägarna och karies av bakterier på tänderna. • Svampinfektioner. Svampinfektioner kan man exempelvis få i huden.

v i r us Virus är en organism som varken kan klassas som levande eller icke-levande, den befinner sig någonstans i gränslandet däremellan. Ett virus behöver en värdcell för att överleva och kan inte föröka sig på egen hand. Den är enklare uppbyggd än en bakterie och är mycket mindre. Ett vanligt virus är ungefär hundra gånger mindre än en bakterie. Alla virus består av en kapsel av proteiner som omsluter en kärna med arvsmassa. Exempel på virussjukdomar är förkylningar, vattkoppor, mässling och influensa. Man känner till mer än 600 förkylningsvirus, men tyvärr har man inte hittat botemedel mot dem. Däremot finns läkemedel mot en del andra virus, sådana läkemedel kallas antivirala medel. Man har utvecklat flera antivirala medel mot humant immunbristvirus (HIV), men dessa läkemedel kan inte bota sjukdomen utan enbart bromsa sjukdomsförloppet.

proteinpiggar som klibbar fast på cellen

Man räknar med att vuxna är förkylda 2–3 gånger per år, barn betydligt oftare. Vanlig förkylning är den vanligaste infektionssjukdomen och orsakas av ett virus, ofta ett rhino-virus. Viruset består av åtta olika delar som kan kopplas ihop på olika sätt och olika förkylningsvirus byter ofta delar med varandra. När det sker uppkommer nya virus med nya egenskaper som gör att de inte kan kännas igen av kroppens försvar. Det gör att det är omöjligt att bli immun mot förkylning.

klarar vi problemet med antibiotikaresistens?

Naturk1B_inlaga_kap2.indd 55

2011-05-20 16.26

Antibiotika Antibiotika är läkemedel som används för att behandla bakterieinfektioner som exempelvis lunginflammation, urinvägsinfektion och blodförgiftning. Antibiotika kan antingen döda bakterierna eller hämma bakteriernas tillväxt. Antibiotika används mot bakterieinfektioner. Mot virusinfektioner använder man antivirala medel. Redan på 1500-talet användes kvicksilver som antibiotika mot syfilis och på 1800-talet utvecklade man behandlingen mot syfilis genom att använda arsenikföreningar. Båda dessa ämnen är giftiga vilket medförde att många dog av behandlingen. I dag finns flera olika typer av antibiotika som kan användas mot bakterier. De flesta bakterier har, precis som växtceller och till skillnad från djurceller, en cellvägg utanför cellmembranet. De vanligaste antibiotika förstör, eller hindrar uppbyggnad av, cellväggen vilket leder till att bakterien dör. Andra antibiotika påverkar bakteriens produktion av proteiner och ämnesomsättning och dödar på så sätt bakterien. Eftersom virus är uppbyggda på helt annat sätt än bakterier fungerar inte antibiotika vid virusinfektioner, som exempelvis förkylning. År 1928 arbetade forskaren Alexander Flemming i sitt laboratorium med bakterieodlingar. När han vid ett tillfälle åkte på semester sägs han glömt en odiskad odlingsskål framme och medan han var borta dog en hel del bakterier på grund av sporer från en penselmögelsvamp Penicillum, som tagit sig in genom ett öppet fönster. När Flemming kom tillbaka från semestern förstod han att han gjort en viktig iakttagelse. Han fortsatte sina undersökningar och upptäckte penicillinet. Men det dröjde 13 år innan man började använda penicillin på människor. År 1945 fick Flemming Nobelpriset i

medicin för sina upptäckter. Sedan dess har penicillin och andra antibiotika använts flitigt för att bekämpa bakterieinfektioner. Mögel hade använts långt tidigare för att behandla infektioner, i Egypten användes mögligt bröd för flera tusen år sedan, men då förstod man inte vad möglet hade för funktion. Man märkte bara att man höll sig frisk när man åt av brödet. I dagligt tal kallas ofta antibiotikaläkemedel för penicillin, men penicillin är bara en av flera olika grupper av antibiotika. De flesta antibiotika har sitt ursprung i naturliga ämnen som bildas av mikroorganismer. Ofta måste ämnena bearbetas på kemisk väg för att fungera effektivt som läkemedel. För att kunna framställa tillräckligt mycket antibiotika är det också viktigt att läkemedlet kan tillverkas i stor skala. Medicinerna skulleinte räcka till om man enbart b aserade tillverkningen på naturens egen antibiotika.

h u r s k a j a g vä l j a ?

Naturk1B_inlaga_kap2.indd 56

2011-05-20 16.26

Behandling med antibiotika Antibiotika som dödar många olika bakteriearter kallas bredspektrumantibiotika, medan de som endast bekämpar ett fåtal kallas smalspektrumantibiotika. Vid behandling av bakterieinfektioner försöker man använda antibiotika med smalt spektrum för att endast de sjukdomsalstrande bakterierna ska dödas. I Sverige finns idag ett 60-tal olika antibiotika med olika brett spektrum. Ett och samma antibiotika kan däremot ha flera olika läkemedelsnamn eftersom de tillverkas av olika företag.

Bakterier i människans tjänst När man behandlar en infektion med bredspektrum antibiotika dödas bakterierna, men tyvärr dödas inte bara de skadliga bakterierna utan även livsnödvändiga bakterier, sådana som vi inte klarar oss utan. Man uppskattar att en människa har tio gånger fler bakterieceller än människoceller. I tjocktarmen finns 1,5–2 kg bakterier som bland annat bryter ned de fibrer vi äter och bildar vitaminer. På huden finns också många viktiga bakte-

rier som fungerar som skydd mot skadliga mikro organismer. Uppskattningsvis täcks din hand av 150 olika bakteriearter och forskare undersöker nu om dessa bakterier skulle kunna användas vid identifiering av brottslingar, olika människor har nämligen olika bakterier på sina händer.

Bakteriedödande ämnen Antibiotika dödar alltså både skadliga och nyttiga bakterier. Men bakteriedödande ämnen finns inte enbart i läkemedel. I många rengöringsmedel tillsätts ämnen som ska ta död på bakterier. Jod, klor och alkohol är exempel på ämnen som används som bakteriedödare, men sådana ämnen kallas inte antibiotika. Om vi ständigt tvättar oss med handsprit och antibakteriella tvålar minskar antalet nyttiga bakterier på huden. Då får de skadliga bakterierna en bättre chans att angripa oss. Tandkräm har tidigare ofta innehållit ämnet Triklosan för att bekämpa bakterier i munnen. Men det visade sig att ämnet hamnade ute i naturen och fungerade som ett miljögift. Därför har ämnet blivit mer ovanligt som tillsats i svenska tandkrämer.

En undersökning från Konsumentverket visar att antibakteriella diskmedel inte har bättre bakteriedödande effekt än valigt diskmedel.

k l a r a r v i p r o b l e m e t m e d a n t i b i o t i k a r e s i s t e n s ?

Naturk1B_inlaga_kap2.indd 57

2011-05-20 16.26

Indien och Kina är numera storproducenter av antibiotika.

Bakterier av släktet Rickettsiae orsakar flera allvarliga sjukdomar, t.ex. tyfus.

Antibiotikaresistens När bakterier utsätts för antibiotika kommer alltid några bakterier, med speciella egenskaper som gör att de tål antibiotika, att överleva. De bakterier som överlever är de som är bäst anpassade för att leva i just den miljön. På grund av ökat användande av antibiotika och kanske främst på att patienter ofta slutar att äta sin medicin när de känner sig bättre trots att kuren inte är avslutad, överlever de bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika. Man säger att bakterierna blivit resistenta. Det är alltså bakterierna som blir motståndskraftiga mot antibiotika, inte människan. Däremot påverkas människan indirekt på längre sikt eftersom den antibiotika som tidigare använts för att ta död på bakterier inte längre fungerar. Det finns olika typer av resistens. Vissa sjukdomsframkallande bakterier kan utvecklas genom att cellmembranen blir tjockare och på så sätt kan inte antibiotika komma in i bakteriecellen. Andra bygger egna proteiner som går till attack mot antibiotika. Om bakterien är resistent mot flera olika

antibiotika kallas bakterierna multiresistenta. Den bakterie som ger upphov till lunginflammation, Streptococcus pneumoniae, har utvecklat resistens mot penicillin. Även den bakterie som ger urinvägsinfektion, Escherichia coli, är numera motståndskraftig mot penicillin. Eftersom bakterier har kort generationstid, de förökar sig snabbt, utvecklas de hela tiden och därför är det omöjligt att stoppa utvecklingen av resistens. Så länge vi använder antibiotika kommer bakterierna att anpassa sig och utveckla ny motståndskraft mot läkemedlen. Dessutom är det näst intill omöjligt att stoppa spridningen av resistenta bakterier. Framför allt har det tyvärr visat sig att sjukhusen är en stor spridare av antibiotikaresistenta bakterier, något som brukar kallas sjukhussjuka. Det beror naturligtvis främst på att det är där sjuka människor samlas. När många typer av smitta finns på sjukhusen blir allt fler människor smittade under sjukhusvistelser med infektioner där bakterierna kan stå emot antibiotika. Bakterien MRSA orsakar den vanligaste typen av sjukhussjuka. Det är en stafylokockbakterie, Staphylococcus aureus, som blivit motståndskraftig mot antibiotika. Bakterier sprids särskilt lätt i sjukhusmiljöer och är svåra att bli av med när smittan väl fått fäste. På senare år har man upptäckt att bakterier också sprids via djurfabriker, där både svin- och nötkreatur kan sprida multiresistenta bakterier.

h u r s k a j a g vä l j a ?

Naturk1B_inlaga_kap2.indd 58

2011-05-20 16.26

immunitet och vaccinationer

Konsekvenser av antibiotikaresistens Hur hanterar man då antibiotikaresistensen? För det första försöker man undvika antibiotikabehandling om det inte är nödvändigt. Ju mer antibiotika som används desto större är risken att bakterierna utvecklar resistens. Därför blir det färre och färre läkemedel som har bakteriedödande effekt. I dag är läkarna mer restriktiva än tidigare att behandla bakterieinfektioner med antibiotika och försäljningen av antibiotika minskar därför kraftigt i Sverige. Läkemedelsverket rekommenderar att barn med öroninflammation inte ska behandlas med antibiotika. Det är också viktigt att man, som patient, fullföljer den kur som läkaren ordinerat. Även om man efter några dagar känner sig frisk kan en del bakterier ha överlevt. Dessa bakterier kan sedan finnas kvar i kroppen och återkomma som en mycket mer svårbehandlad infektion. Bakterier utsätts allt oftare för andra ämnen som är tänkta att ta död på dem, något som i långa loppet leder till större risk för resistens. Forskare har visat att silver, som används i många produkter för sina bakteriedödande egenskaper, har påverkat bakterier så att de utvecklat resistens. Silver används bland annat i plåster för att de ska ge bättre sårläkning och vid framställning av underkläder för att de ska hålla sig luktfria även efter flera dagars användning. En svårighet är att resistenta bakterier är ett globalt problem. I dag produceras mycket stora mängder antibiotika i Indien och Kina, en storskalig produktion som medför låga priser på antibiotika. Dessa läkemedel kan sedan säljas globalt och fattiga länder exempelvis i Afrika får möjlighet att köpa in antibiotika billigt. Det är självklart något positivt att fler människor får tillgång till läkemedel mot infektioner, men ju fler människor som äter antibiotika desto större resistensproblematik.

När kroppen en gång blivit infekterad av en mikroorganism är chansen stor att immunförsvaret känner igen samma mikroorganism om den infekterar kroppen igen, immunförsvaret minns smittämnet. Vattkoppor är en vanlig barnsjukdom som uppkommer när ett virus infekterar kroppen. Om man haft vattkoppor är man immun, kroppens försvar känner igen vattkoppsviruset och man blir inte sjuk igen. Man kan också bli immun med hjälp av vaccinationer. Då tillförs ämnen som aktiverar kroppens immunförsvar mot det som skapar sjukdomen, exempelvis en bakterie eller ett virus. På så sätt aktiveras kroppens försvar och man blir immun. Svenska barn erbjuds i dag att vaccinera sig mot sjukdomar som stelkramp, mässling, påssjuka och polio. När man ska åka utomlands till områden som har många sjukdomsframkallande mikroorganismer bör man också vaccinera sig. Vanligast är vaccination mot gulsot (hepatit), en virussjukdom som orsakar allvarlig inflammation i levern. Man har länge försökt utveckla ett vaccin mot HIV men tyvärr har man hittills inte lyckats.

Person med vattkoppor.

klarar vi problemet med antibiotikaresistens?

Naturk1B_inlaga_kap2.indd 59

2011-05-20 16.26

Kanske hittar vi framtidens antibiotika på de mesta extrema platser.

Antibiotika i framtiden Hela tiden försöker forskare hitta nya mer kraftfulla antibiotika, men tyvärr är processen långsam. Eftersom de flesta antibiotika har sitt ursprung i naturliga ämnen som bildas av mikroorganismer, så kallade metaboliter, har forskare börjat intressera sig för organismer som anpassat sig till varierande och extrema förhållanden. Djupt nere i Norra Ishavet söker man nya arter eftersom de organismer som lever där har en otrolig förmåga att anpassa sig. Denna anpassningsförmåga beror på att det är extremt varierande livsvillkor i Norra Ishavet. Under vintern är det helt mörkt men under sommaren är det ljust dygnet runt. Golfströmmen kommer med varmt vatten som möter det kalla Ishavsvattnet. De arter som kan överleva under sådana förhållanden antas ha unika egenskaper som skulle kunna användas i jakten på nya typer av antibiotika. Forskarna tar vattenprover där en milliliter vatten kan innehålla uppemot 2 000 olika arter av mikroorganismer. Sedan gäller det att hitta de organismer som kan vara användbara för att utveckla nya antibiotikapreparat. Man samlar de ämnen som organismerna producerar och sedan testar man deras bakteriedödande förmåga.

Vill man hitta nya sätt att bota bakteriesjukdomar är det viktigt att lära sig exakt vad som händer när bakterier infekterar kroppen. Om man vet vad bakterierna gör i kroppen kan man också designa läkemedel som är mer specifika. Ett exempel är forskningen kring urinvägsinfektion där man studerat den penicillinresistenta bakterien (E. coli) som orsakar infektionen. Bakterien har olika typer av trådar på ytan som den använder för att fästa sig i urinvägarna. Med den kunskapen utvecklar forskarna små specialdesignade molekyler som kan förstöra bakteriens möjlighet att fastna i urinvägarnas celler. På så sätt hoppas man kunna undvika återkommande urinvägsinfektioner. En annan intressant möjlighet är att störa bakteriernas kommunikation med varandra. För en lyckad invasion måste bakterierna genomföra en intensiv celldelning samtidigt. Några få elaka bakterier klarar vårt immunförsvar lätt, även om de är resistenta. Om man kan hindra bakterierna från att koordinera sin attack genom att blockera deras signalsystem, är slaget vunnet.

h u r s k a j a g vä l j a ?

Naturk1B_inlaga_kap2.indd 60

2011-05-20 16.27

ta reda på, diskutera & ta ställning 1. Ibland kan man höra att man lättare blir förkyld eller sjuk på annat sätt om man fryser. Ligger det någon sanning i det? Hur påverkas vårt immunförsvar av kyla? Vad händer när kroppen blir infekterad av en bakterie eller ett virus och hur kan vi påverka vårt immunförsvar? Leta information på nätet eller fråga någon expert 2. Läkemedelsföretagen är viktiga aktörer i arbetet med utvecklande av nya antibiotika. Vilket ansvar har forskarna och vilket har läkemedelsföretagen? Har läkarna som behandlar patienter med antibiotika ansvar för resistensproblematiken? Har du och jag något ansvar? Strama, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, är ett rådgivande organ till Smittskyddsinstitutet. Använd deras hemsida www.strama.se för att se vilka regler och riktlinjer som gäller i dag för antibiotikaanvändning.

3. Via www.forskning.se kan du hitta information om vilken forskning som bedrivs inom området resistens. Ett tema som heter ”Resistenta bakterier” sammanställer de senaste resultaten. Hur går arbetet framåt?

4. Enligt uppgifter från den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, ökar förekomsten av resistenta bakterier gradvis från norra till södra Europa. Vad kan det bero på? 5. Hur påverkas bakterier i naturen om antibiotikaläkemedel kommer ut i miljön, t.ex. via avloppssystemet?

6. Silver används som bakteriedödande ämne och man har bland annat lyckats framställa underkläder som går att använda i en vecka utan att de börjar lukta. Nu har det visat sig att risken är stor att bakterier blir resistenta mot antibiotika om de utsätts för bakteriedödande ämnen som silver. Hur tänker du? Hur viktigt är det att träningskläderna inte luktar svett efter ett träningspass?

Är det skamligt att lukta svett fastän man precis har tränat hårt?

Naturk1B_inlaga_kap2.indd 61

2011-05-20 16.27

iann lundegård karolina broman gunilla viklund per backlund

naturkunskap 1b

natur 1b b kunskap

Iann Lundegård Karolina Broman Gunilla Viklund Per Backlund

natur atur 1b kunskap kunska p

ISBN 978-91-523-0900-1

(523-2897-2)

Naturkunskap1b_omslag.indd 1

2014-04-07 08.44