SOPHIA SUNDBERG
NÄTVERKA BÖR MAN – MEN HUR GÖR MAN?
SOPHIA SUNDBERG
NÄTVERKA BÖR MAN – MEN HUR GÖR MAN?
Nätverka bör man - men hur gör man? Copyright © Sophia Sundberg 2015 Utgiven av Hoi Förlag 2015 Omslagsfoto och författarporträtt: Elisabeth Ohlsson Wallin Formgivning: Katarina Eriksson/Märka design, www.markadesign.se Illustrationer och fotografier s 69, s 99-100, s 161: författaren Illustrationer s 77, s 155: författaren och Katarina Eriksson Tryckt hos Ednas Print 2015 ISBN: 978-91-7557-987-0 www.hoi.se
FÖRORD
Du som läser den här boken kommer att upptäcka hur bra det kan vara att nätverka – både för dig själv och ditt företag. Det är kanske inte raketforskning, men det kan vara svårt nog ändå, och för mig var det inte självklart att ta det där första steget ut i nätverkandet. Jag tyckte att det kändes läskigt att träffa nya människor och jag visste inte vad jag skulle säga och hur jag skulle bete mig. Jag ville hellre vara hemma, i tryggheten. Jag är så glad, tacksam och stolt över att jag inte gav mig, och för att jag tog tjuren vid hornen. Den här kunskapen har gett mig nya affärsmöjligheter, spännande kontakter och mod att besöka tillställningar jag innan bara kunde drömma om. Det har också gett mig möjligheten att träffa likasinnade i inspirerande möten, och genom det har jag fått kunskap om branscher och yrken som jag inte visste fanns. Framförallt har jag kunnat hjälpa väldigt många människor att komma i kontakt med varandra, eftersom jag i dag har kontakter inom de flesta områden. När någon letar efter en produkt eller tjänst vet de att de kan fråga mig, eftersom jag alltid känner någon som kan erbjuda dem vad de söker. Det är kul och givande att kunna hjälpa andra.
9
Att nätverka har helt enkelt berikat mig på fler sätt än jag kan beskriva. Jag vill dela med mig av den här kunskapen till dig, så att du också kan skapa en plan och en strategi för ditt nätverkande, och jag vill visa att om osäkra och rädda personer som jag själv kan klara det – då kan alla. Den här boken riktar sig nämligen till dig som sitter på kammaren och inte kommer i väg på tillställningarna som du skulle vilja besöka, mest på grund av att du känner dig osäker kring hur du ska göra. Men det är möjligt att lära sig. Det är möjligt att ta sig förbi den där puckeln av obehag. Det är möjligt. Man behöver bara lite hjälp på vägen. Jag skriver även för dig som har nätverkat ett tag, men känner att du vill lägga in en högre växel. Kanske lägger du för mycket tid på att nätverka, och behöver hjälp med att välja och prioritera? Kanske vill du få en ny vinkel på ditt nätverkande? Livet kan ta oväntade vändningar när vi fattar mod och vågar prova på något nytt. Se på den här boken som ett smörgåsbord med allt du behöver för att bli framgångsrik i ditt nätverkande och minglande – du behöver inte läsa den från start till slut, utan du kan börja där du vill och plocka till dig de godsaker du behöver just nu. Sedan kan du alltid återvända till texten när du vill friska upp minnet. Ha boken med dig i väskan, vik ner sidhörnen på väl valda platser, använd den praktiskt – det här inte en bok som ska stå i bokhyllan och samla damm. Slit ut den och hitta dina egna vägar. Jag har medvetet låtit ett par saker återkomma med jämna mellanrum, som en sorts repetition. Varför? Jag vill nöta in dem i dig – när du har läst boken ska de sitta i ryggmärgen. Dagens sanning är att kunskap genererar resultat, och det är därför vi arbetar med det här. Tillsammans tar vi dig ytterligare ett steg ut i nätverkande – mot nya framgångar! 10
MIN RESA UT I DET OKÄNDA
Jag var fjorton år när jag startade mitt första företag, men jag tror att jag var företagare långt innan dess. Som sjuåring arrangerade jag en dansuppvisning på allmänningen där jag bodde. Jag och två tjejkompisar skulle dansa och sålde biljetter till uppvisningen. Ingen av oss kunde dansa, men vi ville få ihop pengar. Insikten att man måste vara sin egen lyckas smed fanns där alltså redan från början. Jag är oerhört tacksam över att mina föräldrar lärde mig just det. Både mamma och pappa har varit företagare och det var en fin miljö att växa upp i. Efter mina studier flyttade jag utomlands. Jag har bott och arbetat i London, Köpenhamn och Dublin. När jag flyttade till Dublin hade jag inget jobb. Det var före internet och det var oerhört svårt att sitta i Sverige och söka arbete där. När de ringde och ville att jag skulle komma på en anställningsintervju dagen efter vårt telefonsamtal, så insåg jag att jag behövde flytta dit först och sedan skaffa ett jobb. Jag tog med mig tiotusen kronor och tänkte att jag skulle stanna där till pengarna tog slut. Om pengarna tog slut innan jag hade lyckats skaffa ett jobb, ja då fick jag helt enkelt återvända till Sverige. Jag flyttade dit på en tisdag och på torsdagen hade jag fått mitt första jobb. Det var en härlig känsla när jag undertecknade 11
anställningsavtalet. Det här var på tiden då Irland benämndes som den keltiska tigern och det gick bra för landet. Arbetskraft behövdes i massor och svensktalande personer var eftertraktade för att bemanna de callcenters som byggdes upp. Själv blev jag headhuntad till Microsoft och fick ta hand om de svenska återförsäljarna av deras licensavtal. Det var också på Microsoft jag lärde mig Officepaketet och att använda en dator. Tack och lov för den tiden, för annars hade jag nog arbetat med helt andra saker i dag. Jag var förlovad med en irländsk man som kunde hjälpa till med språkförbistringar och räta ut en del frågetecknen. Jag kände mig så klart lite vilsen när jag kom till ett helt nytt land, innan jag lärt mig hur saker och ting fungerade. En intressant kulturkrock blev det när jag bjöd hem mina kollegor från Microsoft på middag och de inte nappade, utan i stället besvarade min middagsinbjudan med att bjuda ut mig på en pubkväll. Till slut fick jag inse att mina kollegor inte umgicks på middagsbjudningar, de umgicks på puben. Puben blev vardagsrummet. Det tog ett tag att vänja sig vid och det blev många nya möten där i stället för i hemmets lugna vrå. Det är nyttigt att bo i ett annat land och lära sig om en annan kultur, bli en fena på språket och lära sig seder och bruk. Dessutom var min fästmans far mycket religiös. När vi hälsade på hos svärföräldrarna var det obligatoriska besök i kyrkan på söndagsmorgnarna. I kyrkan träffades grannar och släktingar, och det gavs ännu en möjlighet att stifta bekantskaper. Jag blev kvar på Irland i två år och flyttade sedan tillbaka till Sverige när min pappa blev sjuk. Jag ville vara nära honom och min familj. Jag arbetade sedan i olika företag, och startade upp två utländska företagsverksamheter i Sverige. Att starta upp andras företag i Sverige var en fantastisk erfarenhet och mycket lärorikt. Men det var ju fortfarande åt andra som jag arbetade då. 12
Efter ett tag kände jag att det var dags att använda mig av det jag lärt mig och starta ett eget företag. Jag ville få arbeta för mig själv och kunna styra över min tid. Så år 2003 blev jag företagare på heltid. Jag startade ett företag som hette Dekorera Mera, där jag arbetade som socker konstnär och höll utbildningar, samt sålde produkter inom tårtdekoration. Jag utbildade mig i USA och i Storbritannien och skaffade mig även en argentinsk utbildning för att få spetskompetens. Kursdeltagare kom från hela Norden för att lära sig att dekorera tårtor. Jag älskade kreativiteten och att få jobba med händerna och skapa vackra dekorationer. Under 2008 kom jag i kontakt med affärsnätverkande och olika affärsnätverk. Från början tyckte jag att det var svårt att prata med nya människor och att mingla. Jag pratade tyst på grund av att jag var osäker. Det ledde till att människor ofta fick fråga vad jag sa. Det kändes pinsamt och till sist fick jag lära mig att prata högre. I början var jag också osäker på om jag skulle presentera mig med både för- och efternamn, eller bara förnamnet. Jag visste inte heller hur jag skulle avsluta samtalet på ett bra sätt, för att kunna mingla vidare. Det gjorde att jag kände mig utanför. Jag bestämde mig för att jag ville bli bättre på alltihop och började öva. Jag gick på olika tillställningar där jag var tvungen att mingla och presentera mig. Jag ville pressa mig själv. Jag behövde stirra skräcken i vitögat, och bekämpa min rädsla. Jag funderade också länge över vad det var jag tyckte var svårt, och hur jag kunde bli bättre på de sakerna. Jag skaffade mig till exempel en bra hissminut (från engelskans elevator pitch) som jag kunde använda när jag skulle presentera mig för en ny person. Och sen övade jag på den, slipade den, och testade den ute på mingel. Då gick det bättre och bättre. För de som ville lyssna berättade jag ofta om hur jag blivit 13
tvungen att ta tag i saken efter att ha blivit inbjuden till en tillställning som jag bara måste gå på. Jag behövde vara där, och mitt företag behövde finnas representerat. Jag var nominerad till ett fint pris, som årets företagare, och jag visste att många spännande och intressanta människor skulle vara med på eventet. Det kändes omöjligt att tacka nej, även om jag under tidigare år förfinat just konsten i att tacka nej till olika tillställningar. Jag hade ju haft så dåligt självförtroende och känt mig osäker. Men så kom alltså just den här inbjudningen, och jag vägrade tacka nej. Hur tror ni det gick? Bara något år senare fick jag förfrågningar om föreläsningar, och jag insåg att jag kunde dela med mig av allt det jag hade lärt mig. Varför ska andra behöva uppfinna hjulet igen och igen, när kunskapen redan finns? Hösten 2009 höll jag därför min första föreläsning i affärs nätverkande och mingelteknik, och det är det här jag har ägnat mig åt sedan dess.
14
VARFÖR NÄTVERKA?
På mina föreläsningar frågar jag ofta publiken varför de tycker att det är viktigt att nätverka. Det är alltid lika intressant att höra svaren. Ofta handlar det om att man gör det för att man är egen företagare och vill nå ut till fler presumtiva kunder. Vanligt är även att man vill lära sig av andra och utbyta erfarenheter, eller att man söker samarbetspartners och pålitliga leverantörer. Eller att man är arbetssökande och letar efter sin nästa arbetsplats. Om man inte vet varför man ska göra något, hur ska man då kunna prioritera? Det vanligaste är att man inte ens har ställt sig själv frågan varför, utan bara kör på. Så det är jätteviktigt att man hittar sitt varför. Sedan kan ju våra varför variera och förändras över tid, men jag tycker att det är en jättebra första fråga att ställa sig. Då kan man också gå tillbaka efter sex månader, eller tolv månader, och se vad man har fått för resultat. Vad har det lett till? Är resultaten jag får i linje med det som är mitt varför? Till exempel: Om jag tänker att jag vill öka min omsättning med en halv miljon kronor, så är det mitt varför. Det är därför jag under tolv månader arbetar intensivt med mitt nätverkande. Då kan jag väldigt konkret se tillbaka efter ett år och utvärdera. Hur mycket ökade min omsättning med? Har jag nått mitt mål? Eller är mitt mål att jag under ett år vill vårda och underhålla mitt 15
kontaktnät lite extra för att jag har bytt inriktning i mitt arbetsliv och behöver uppdatera mina kontakter? Kanske har jag startat ett företag och vill uppdatera mina kontakter med vad jag nu kan erbjuda. Målet för mitt år kanske är att en dag i veckan äta lunch med just en av mina kontakter och på det sättet ta mig igenom femtiotvå personer på ett år. Då kan jag också stämma av och se. Dessutom kan jag efter ett år säkert se vad det har lett till i ökad omsättning. En av de kunder jag hjälpt genom åren stod inför en svår utmaning – nästan alla hennes kunder gick i pension samtidigt. Hon var beredd att lägga ner företaget, men först ville hon prova något nytt. Hennes mål var att bredda sitt kontaktnät. Så vad gjorde hon? Hon följde mina råd. Hon besökte företagarfrukostar, gick till Rotary Affärsnätverk och anslöt sig till BNI. Hon minglade, helt enkelt, och fick många nya kunder. Hennes företag fortsatte spira. När du själv vet dina varför, är det också lättare att förstå andras varför, och du blir mer lyhörd. Om ditt varför är att du behöver fylla på ditt kontaktnät, så kan du effektivt prioritera din tid för att besöka olika nätverksmöjligheter. Du kommer då att se det som en del av din marknadsföringsstrategi och inte känna dåligt samvete när du går dit. Du behöver ju verkligen vara där. Det är en del av din helhetsplan. När du vet vilka anledningar som är dina varför kan du rangordna dem. Vilken av dina anledningar är viktigast? Om det till exempel är att tjäna pengar, sätt det högst upp på listan. Då kan du senare stämma av om du gör rätt saker. Det du gör nu, gör det att du kan tjäna mer pengar? Det blir som en checklista. Prata gärna med andra om att du arbetar på det här viset med ditt nätverkande. Då sprider du det goda vidare och blir en positiv förebild för andra. När du är positiv och engagerad 16
smittar det av sig. Och ju fler vi är som arbetar strategiskt med vårt nätverkande, desto fler kommer vi att bli som vill hjälpa varandra. Att ha en positiv grundinställning, och ett positivt tänk, gör att det blir lättare att uppleva trevliga och glada saker – och det är något som leder till framgång. Vi påverkar alltid människor som vi möter. Och om du väljer att bemöta dem med en positiv inställning, så kommer fler att dras till dig. Människor dras till det positiva och vi vill hellre umgås med positiva människor än med negativa. Har man en positiv inställning har man även lättare att få hjälp. För att kunna bli ännu mer positiv som människa kan man använda sig av visualisering, som jag kommer att prata mer om längre fram. Dessutom är det bra att ignorera andra människors negativitet i form av kommentarer eller uttalanden. När du för en inre dialog med dig själv, försök att använda dig av positiva ord och vänd negativa tankar till positiva. Den gamla klokheten lyder: Inget ont som inte för något gott med sig. Tänk på det. Om du får ett negativt besked, försök att inte fastna i det negativa, utan försök att hitta något positivt i det. Då kommer du snabbare att kunna vända känslan av ledsamhet eller nederlag. När jag själv valde att avsätta tid till affärsnätverkande gjorde jag en lista med två spalter och skrev plus över den ena och minus över den andra. Där listade jag positiva och negativa saker, och plötsligt blev allting mycket tydligare. Så vilka kan då anledningarna vara till att man väljer att investera tid i sitt affärsnätverkande? Här kommer de vanligaste svaren jag brukar få: • • • •
Man vill tjäna pengar. Hitta nya kunder. Få nya kontakter. Hitta pålitliga samarbetspartners. 17
• Hitta nya leverantörer. • Ta del av omvärldsbevakning och nyheter. • Hitta andra företagare inom sin egen bransch för erfarenhetsutbyte. • En ny tjänst ska tillsättas och man söker personal. • Man vill få nya infallsvinklar och nya idéer. • Få energi genom att möta andra människor. • Hålla sig uppdaterad om vad som händer på sin ort. • Lära känna andra i samma situation som en själv. • Man vill hitta människor i näringslivet som kan ge värdefulla insikter om hur deras branscher och organisationer fungerar. • Bygga sitt varumärke. • Hitta nya karriärvägar. • Bibehålla kontakt med före detta kollegor. • Skapa bredd i kontaktytor och branscher. • Utvecklas som individ. • Hitta företagare att hjälpa (för att sedan själv få hjälp).
Övning – Varför jag väljer att nätverka? Sätt dig gärna i lugn och ro och fundera igenom vilka just dina anledningar är – varför känner du att det skulle vara värdefullt att nätverka, eller att nätverka mer än du gör i dag?
18
Sammanfattning • Ta noga reda på dina varför. Varför ska just du nätverka? • Rangordna dina varför. • Kom ihåg den positiva grundinställningen. Vi dras till människor med en positiv inställning och det drar i sin tur till sig ännu mer positivt. • Fyll i listan som heter Varför jag väljer att nätverka. Läs igenom den en gång till och se att du fått med allt.
19
HUR KOMMER DU I GÅNG MED DITT NÄTVERKANDE? När du väl är tydlig mot dig själv om varför du väljer att nätverka, eller varför du vill nätverka mer än du gör i dag, då är det också enklare att förstå och se hur du bör prioritera din tid. Och vad är tid? Vad är det vi väljer att spendera den på? Hur mycket slötid har du på en dag? Jag tänker på tid som du spenderar på Facebook eller lägger på tv-spel och annat. Att koppla av är viktigt, men jag kommer ofta på mig själv med att bara sitta och slösurfa. Ofta är det just då jag prokrastinerar. Jag skjuter upp saker och ting. Antingen för att det är för jobbigt, eller för att jag inte riktigt vet var jag borde börja. Jag slösar tid på ingenting, som jag kunde ha ägna åt något mer produktivt. Att säga att man inte får tiden att räcka till handlar egentligen bara om att prioritera. Vad väljer du att göra med din tid? Vad vill du prioritera? Vad kan du göra med din tid i dag, som får dig att komma närmare dina mål? När du väl funderat på ovanstående, så kan du fortsätta att reflektera kring det här med vad ett mingel egentligen är. Vi minglar ju hela tiden. Du kanske går en utbildning, och umgås med kursdeltagarna i pausen. Du kanske är på ett föräldramöte, och möter andra föräldrar. Eller på krogen … Vad är det om inte 20
att mingla? Om du aldrig tidigare har varit på ett affärsevent eller besökt ett affärsnätverk kan det vara svårt att veta var man ska börja. Vilken tillställning du ska välja att gå på. Har du visitkort? Ta med dig dem. Då kan du byta med andra som är på plats. Om du inte har visitkort, se till att skaffa. Det är det överlägset bästa sättet att byta kontaktuppgifter med dem du möter. Känner du någon som är ute på olika tillställningar och nätverkar? Då är det jättebra att fråga hen om du kan få följa med nästa gång. Det brukar uppfattas som positivt. Att det kommer fler deltagare till ett event är alltid välkommet. Det värsta som kan hända är att det redan är fullbokat, men då vet i alla fall din kontakt att du gärna vill följa med till en annan gång. Om du har LinkedIn, se till att din profil är uppdaterad innan du sätter i gång. Många av de du möter kommer att gå in på din profil, och vilja lägga till dig som kontakt. Då är det bra att allt är uppdaterat och tydligt. Om det är nytt jobb du söker, skriv det högst upp i din profil. Är det fler uppdrag som konsult du vill ha, skriv det. Tänk på LinkedIn som en tidningsartikel. Sätt det viktigaste högst upp. Gärna i din profilbeskrivning. Ett annat kom-igång-tips är att gå in på din kommuns hemsida och klicka på fliken Näringsliv. Där brukar det finnas information om vilka typer av nätverk och nätverksträffar som finns i din kommun, ofta med länkar som du kan följa för att läsa vidare. Om det inte skulle finnas någon information där, kan du alltid kontakta näringslivschefen. Dessutom har i princip alla kommuner i Sverige någon slags träff för företagare. Det kan vara företagarfrukostar, lunchträffar, afterwork, näringslivsdagar, näringslivsmässor, föreläsningar och informationsmöten. Där kommer du garanterat att möta andra företagare som du kan fråga om nätverksmöjligheter – folk har ofta massor av tips och 21