Torsten Seth
Internationella affärstvister FEMTE OMARBETADE UPPLAGAN
Internationella affärstvister
Vilka regler gäller då ett svenskt företag är part i en juridisk tvist med en utländsk motpart? Är t.ex. svenska domstolar behöriga att avgöra en sådan tvist? Vilken lag – svensk eller utländsk – ska man tillämpa? Vilka typer av skiljeförfaranden kan användas? I vilken utsträckning kan en dom från ett land verkställas i ett annat land? Frågor som dessa behandlas i denna bok, som ger en kortfattad och överskådlig framställning av det regelsystem som gäller när en svensk affärspart tvingas agera i en rättslig tvist med en utländsk motpart. Boken är främst tänkt att användas som kurslitteratur vid universitet och högskolor men kan också vara till nytta för andra som kommer i kontakt med rättsliga frågeställningar vid utlandsaffärer. Torsten Seth är universitetslektor i handelsrätt vid Uppsala universitet.
5
Torsten Seth IUSTUS FÖRLAG
int.affärstvister.uppl.5.2.indd 1
IUSTUS FÖRLAG
02 01 FnL1 AE6n7JM= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040
ISBN 978-91-7678-805-9
10/27/11 10:40 AM
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 2
2011-11-07 16.20
Internationella affärstvister femte upplagan
Torsten Seth
I USTUS FÖRLAG
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 3
2011-11-07 16.20
© Författaren och Iustus Förlag AB, 5 upplagan, Uppsala 2011 ISBN 978-91-7678-805-9 Omslag: John Persson Sättning: Harnäs Text & Grafisk Form Tryck: Edita, Västerås 2011 Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 4
2011-11-07 16.20
Förord till femte upplagan
Denna bok, vars första upplaga kom 1986, ger en grundläggande kunskap om och förståelse för hur det rättsliga systemet fungerar när parterna i ett avtal kommer från olika länder. Detta är den femte upplagan av boken. Sedan den fjärde upplagan kom ut 2006 har det skett flera förändringar som motiverar en ny upplaga. De viktigaste är tillkomsten av Rom I-förordningen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser och Rom II-förordningen om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser. Andra nyheter är regler om ett europeiskt småmålsförfarande och europeiskt betalningsföreläggande. Som alltid tillkommer ny domstolspraxis som preciserar reglernas innebörd. Genom Lissabonfördraget ersattes Europeiska Gemenskapen (EG) med den enhetliga beteckningen Europeiska Unionen (EU). I framställningen används fortfarande beteckningen EG och EG-domstolen när det avser något som ägde rum innan Lissabonfördraget trädde i kraft. Uppsala oktober 2011 Torsten Seth
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 5
2011-11-07 16.20
Innehåll
Förord till femte upplagan 5 Förkortningar 9 1 Ämnet och problemen 11 2 Domsrätt 20 2.1 Allmänt 20 2.2 Brysselförordningen 21 2.3 Analog tillämpning av 10 kapitlet rättegångsbalken 43 2.4 Offentligrättsliga krav och främmande stats immunitet 47 3 Lagvalsregler 51 3.1 Allmänt 51 3.2 Personstatutet 58 3.3 Kontraktsstatutet 60 3.4 Sakstatutet 78 3.5 Deliktstatutet 82 4 Skiljeförfarande 85 5 Utländska domars rättsverkan 101 5.1 Allmänt om rättsverkan 101 5.2 Domstolsdomar 102 5.3 Skiljedomar 109 Källförteckning 114 Sakregister 118
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 7
2011-11-07 16.20
1 Ämnet och problemen
En viktig faktor i allt ekonomiskt liv är förutsebarhet. Investe ringar och affärstransaktioner görs inte gärna om man inte med någorlunda säkerhet tror sig veta att de kommer att leda till det avsedda ekonomiska resultatet. Osäkerheten gäller inte bara om de egna ekonomiska resurserna är tillräckliga eller om motpartens ekonomiska resurser är tillräckliga utan också om man överhuvudtaget kan lita på att motparten fullgör sina förpliktelser. Ur denna senare aspekt är det en fördel om det finns regler för parternas agerande och att man kan lita på att motparten följer dessa regler. En osäkerhet om vilka regler som gäller och om motparten är förpliktad att följa reglerna kan innebära att man avstår från en till synes god affär. I de nationella rättsordningarna finns regler som gäller för olika affärstransaktioner inom landet och parterna kan vara ganska säkra på att man i sista hand med domstolars och kronofogdars hjälp kan tvinga motparten att följa reglerna. Trots detta kan osäkerheten vara stor. Rättsreglerna är ofta vaga, kontraktsbestämmelser kan tolkas på olika vis, det kostar pengar att processa och till slut kan det visa sig att motparten inte har ekonomiska resurser att genomföra avtalet. Handeln inom landet underlättas dock av närheten mellan parterna, att man oftast talar samma språk och tillhör samma kultur samt att man har gemensamma rättsregler. För den internationella handeln gäller emellertid inte detta. Även om handeln har blivit alltmer internationell så är det 11
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 11
2011-11-07 16.20
1 ämnet och problemen
fortfarande så att rättsordningarna i huvudsak är nationella. Behovet av klara och genomtänkta rättsregler är egentligen större vid internationell handel eftersom den rymmer fler osäkerhetsmoment än den nationella. Generellt kan sägas att utvecklingen från nationell handel till internationell handel inte har följts av en liknande kvantitativ utveckling från nationella regler till internationella regler. Regelsystemen är fort farande i huvudsak nationella. Historiker och ekonomer som tillhör den s k institutionella skolan hävdar att en av de viktigaste orsakerna till västvärldens jämförelsevis goda välstånd finns att söka i det faktum att man här byggde upp institutioner som gav rättslig säkerhet åt parterna.1 Man införde skydd för äganderätten och inskränkte möjligheterna för staten att godtyckligt konfiskera egendom. Man inrättade domstolar som dömde efter givna regler och man tillät t o m utlänningar att väcka talan mot landets egna medborgare. Man införde en verkställighetsmakt som bistod den rättssökande då denne skulle förmå motparten att fullgöra sina skyldigheter. Särskilt rätten för utlänningar att väcka talan var mycket viktig för säkerheten i den internationella handeln. Ett konkret exempel ska illustrera några av de rättsliga problem som särskilt gäller internationell handel. Antag att ett svenskt företag träffar ett avtal med ett japanskt företag enligt vilket det svenska företaget säljer en produkt till det japanska företaget. Antag vidare att det japanska företaget vägrar betala den överenskomna köpeskillingen under åberopande att produkten inte motsvarar det man kom överens om. Det svenska
1
Se exempelvis Gunnarsson/Rojas: Tillväxt, stagnation, kaos; North/Thomas: Västerlandets uppgång; Rosenberg/Birdzell Jr: Västvärldens väg till välstånd; de Soto: The Mystery of Capital. Why Capitalism Triumphs in the West and Fails Everywhere Else.
12
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 12
2011-11-07 16.20
1 ämnet och problemen
företaget hävdar dock att produkten motsvarar det man kom överens om i kontraktet. Det svenska företaget vill ha betalt men det japanska företaget vägrar att betala. Den konkreta frågan för det svenska företaget är vad man ska göra i en sådan situation. Vore det ett avtal mellan två svenska företag vet man att man kan stämma sin motpart inför svensk domstol. Men hur blir det om motparten är från ett annat land? Vilken instans ska avgöra tvisten? Kan svensk domstol avgöra tvisten? Kan japansk domstol avgöra tvisten? Eller ska tvisten avgöras av skiljemän? Dessa frågor hör till ämnet internationell processrätt. Det svenska företaget inleder inte gärna en process om man inte är någorlunda säker på att vinna. Tvistefrågan avgörs med tillämpning av en lag som innehåller regler om fel i varan vid köp. En sådan lag kallas materiell lag. Företaget måste göra en bedömning av om det kommer att vinna tvisten enligt den materiella lagen. Men vilken materiell lag kommer domstolen att tillämpa? Kommer den att tillämpa japansk köplag eller svensk köplag eller kanske något annat lands köplag? Man skulle kunna tro att japanska domstolar alltid tillämpar japansk köplag och svenska domstolar alltid tillämpar svensk köplag. Så är emellertid inte fallet. Ibland tillämpar såväl sven ska som japanska domstolar andra länders lagar. Domstolen måste alltså göra ett val av vilken materiell lag som ska användas för att avgöra tvisten. För detta val finns särskilda regler. De kallas för lagvalsregler eller kollisionsnormer och hör till ämnet internationell privaträtt. Termerna internationell processrätt och internationell privat rätt antyder att det finns någon över nationerna stående rättsordning som reglerar dessa frågor. Så är det dock inte. Varje land har sin egen internationella processrätt och internationella privaträtt. En svensk domstol följer svensk internationell processrätt och svensk internationell privaträtt. En japansk domstol 13
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 13
2011-11-07 16.20
1 ämnet och problemen
tillämpar japansk internationell processrätt och japansk internationell privaträtt. Svensk internationell processrätt skiljer sig från japansk internationell processrätt och svensk internationell privaträtt skiljer sig från japansk internationell privaträtt. Likheter finns naturligtvis också. Antag nu att en domstol dömer till den svenska kärandens fördel. Domen förpliktar svaranden – det japanska företaget – att betala en viss summa pengar. Antag vidare att det japanska företaget trots detta vägrar betala. Vad ska det svenska företaget göra då? Vore det ett avtal mellan två svenska företag skulle käranden anlita kronofogden som i sista hand kan göra utmätning hos motparten. Men vad gäller för ett avtal där parterna kommer från olika länder? Antag att tvisten har avgjorts av en svensk domstol. Kan en svensk kronofogde göra utmätning av tillgångar i Japan? Kan en japansk motsvarighet till kronofogde göra utmätning i Japan med stöd av en svensk dom? Svaret på båda frågorna är nej. Som allmän regel – försedd med ett antal viktiga undantag för vilka redogörs senare – gäller nämligen att en domstolsdom från ett land inte kan verkställas i ett annat land. Om domen inte är verkställbar så är den av intet värde om motparten vägrar betala. Frågan om verkställbarhet är alltså en central fråga. När det gäller den första frågan – val av domstol – ligger naturligt nog initiativet hos den som tänker väcka talan mot sin motpart. Det är käranden som rent faktiskt lämnar in en stämningsansökan hos en domstol. Redan i detta skede bör käranden göra klart för sig vilka regler som gäller för verkställbarhet. Risken finns annars att käranden med viss möda och stora kostnader får en dom som visserligen ger honom rätt men som inte kan användas praktiskt mot motparten. Eftersom varje land har sin egen internationella processrätt kan det vara så att inte bara en domstol är behörig. Domstolar i flera 14
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 14
2011-11-07 16.20
1 ämnet och problemen
länder kan ha behörighet att avgöra samma tvist. Det kan alltså finnas möjlighet för käranden att göra ett val och vid detta val är verkställbarheten ofta avgörande. Nu kan det tänkas att motparten har tillgångar i såväl Sverige som Japan. I så fall spelar det i allmänhet ingen roll för verkställigheten om det är en svensk eller japansk domstol som avgör tvisten. Med en svensk dom kan verkställighet ske mot egendom i Sverige och med en japansk dom kan verkställighet ske mot egendom i Japan. Valet av domstol kan då göras på andra grunder. Käranden måste göra en bedömning av om han kommer att vinna tvisten och denna bedömning görs då utifrån vad den av domstolen tillämpade materiella lagen innebär. Eftersom varje land har sin egen internationella privaträtt kan det tänkas bli så att en japansk domstol finner att svensk rätt ska tillämpas men att en svensk domstol finner att japansk rätt ska tillämpas. Det kan också bli tvärtom. I de flesta fall kommer domstolarna nog till samma resultat i lagvalsfrågan. Men om de kommer till olika resultat och de materiella lagarna skiljer sig på den av görande punkt som tvisten gäller så kan det bli så att utgången i målet helt avgörs genom kärandens val av domstol. Vid val av domstol ska käranden dels försöka utröna vilken materiell lag som domstolen kommer att tillämpa och om en tillämpning av denna lag leder till att käranden vinner målet, dels förvissa sig om att den dom som sedermera meddelas kan användas för verkställighet mot motpartens egendom. Det faktum att varje land har sin egen internationella processrätt och privaträtt och att en domstolsdom inte är verkställbar i ett annat land leder till en viss rättsosäkerhet som inte är till fördel för den internationella handeln. På olika sätt har man genom internationella överenskommelser försökt skapa större stadga i systemet. På den internationella processrättens område innebär systemet med icke samordnade nationella regler att käranden ofta 15
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 15
2011-11-07 16.20
1 ämnet och problemen
kan välja domstol. För länderna i Europeiska unionen finns en särskild förordning, Brysselförordningen, som begränsar kärandens möjlighet att välja domstol.2 Förordningen innehåller regler som anger vilken domstol som ska vara behörig att avgöra en tvist och stadgar att andra domstolar inte är behöriga. Reglerna innebär en motsvarighet till ländernas nationella bestämmelser om vilken domstol inom landet som ska vara behörig att avgöra en tvist mellan landets egna invånare. En annan osäkerhet följer av att samma tvist kan avgöras med tillämpning av olika materiella regler. För att nå enhetlighet på detta område kan man använda sig av två metoder. För det första kan man genom internationella överenskommelser enas om att ländernas lagvalsregler (dvs internationella privaträtt) ska vara likadana. Man kan exempelvis komma överens om att vid en tvist mellan en säljare och en köpare ska domstolen alltid tillämpa lagen i säljarens land. Har länderna likalydande lagvalsregler skulle det i vårt exempel betyda att en japansk domstol tillämpar svensk köplag och att svensk domstol också skulle tillämpa svensk köplag. Det skulle för utgången av tvisten alltså inte spela någon roll om käranden väljer japansk eller svensk domstol. I båda fallen skulle domstolen tillämpa svensk rätt.3 Denna metod – gemensamma lagvalsregler – ligger bakom EU:s förordning 593/2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser och den svenska lagen (1964:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker. 1964 års lag bygger på en internationell Haagkonvention från 1955. 2
Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. 3 I praktiken skulle det vara svårt för japansk domstol att tillämpa svensk rätt och det är mycket möjligt att en japansk domstol skulle tolka den sven ska rätten annorlunda än vad en svensk domstol skulle göra.
16
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 16
2011-11-07 16.20
1 ämnet och problemen
Den andra metoden är mer ambitiös. Den innebär att man eftersträvar gemensamma materiella regler. Enhetliga materiella regler innebär exempelvis att reglerna om påföljder vid fel på varan är likalydande i olika länder. Här kan man i sin tur använda sig av två lösningar. Den första lösningen innebär att reglerna är likalydande för såväl inhemska avtal som för avtal med parter från olika länder. Som exempel kan nämnas de internationella konventioner som lett till gemensam check- och växelrätt. De svenska check- och växellagarna bygger på sådana konventioner och är alltså likalydande med många andra länders lagar på dessa områden. Inom Norden har man ofta lyckats åstadkomma likalydande lagar på skilda områden. EU-rätten innebär att man i stor utsträckning har likalydande lagar.4 Den andra lösningen innebär att varje land tillämpar sina egna lagar för inhemska avtal men har likalydande lagar för avtal där ena parten inte har hemvist i landet. Förenta nationernas konvention den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp av varor (CISG) bygger på den principen.5 Konventionen gäller avtal om internationella köp av varor och är tillämplig på avtal om köp av varor mellan parter vilkas affärsställen är belägna i skilda stater. I konventionen finns regler om ingående av avtal och om köp. Här regleras t ex principerna för om anbud är bindande eller inte och vilka påföljder köparen kan göra gällande då säljaren är i dröjsmål. Sverige har med vissa reservationer anslutit sig till konventionen och sålunda gjort delar av den till gällande svensk rätt.6 4
EU-förordningar gäller direkt i sin lydelse i varje land. EU-direktiv innebär att länderna ska utforma sina egna lagar som dock måste uppfylla vissa krav som anges i direktivet. 5 CISG är en förkortning av den engelska titeln United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods. 6 Se härom kapitel 3, avsnitt 3.3.
17
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 17
2011-11-07 16.20
1 ämnet och problemen
De tillämpliga delarna ska inte tillämpas på avtal mellan två svenska parter utan endast då åtminstone ena parten har sitt affärsställe i ett annat land. I den mån båda parternas länder anslutit sig till konventionen spelar det i princip ingen roll för utgången av målet vilket lands domstol som avgör tvisten. Båda domstolarna ska til�lämpa CISG då de dömer. Viss betydelse kan domstolsvalet ha eftersom processuella frågor löses på olika vis och kan ha be tydelse för utgången och eftersom domstolar kan tolka samma text olika beroende på inom vilken rättstradition domstolen är verksam. Ett av syftena med de internationella överenskommelserna är att motverka s k forum shopping. Med detta avses att käranden har möjlighet att stämma sin motpart vid flera domstolar och att detta val kan påverka utgången av målet. Gemensamma domsrättsregler begränsar ofta dessa val. Finns det gemensamma lagvalsregler spelar valet mindre roll än om sådana inte fanns. Har man dessutom kunnat komma överens om gemensam materiell rätt blir det än mindre möjligt att påverka utgången av målet genom att välja domstol. Den här boken behandlar de regler som gäller då parterna inte lyckas komma överens. Att känna till dessa regler kan underlätta för parterna att komma överens. Det är i allmänhet ett misslyckande om tvisten avgörs i en domstol eller i en skilje nämnd. Det kostar mycket pengar och det kan ta andra stora resurser i anspråk. Det finns olika metoder för att nå en överenskommelse på ett tidigare stadium. Alternativ tvistlösning (Alternative Dispute Resolution, ADR) är ofta framgångsrik.7
7
Se härom Lindell: Alternativ tvistlösning. Särskilt medling och skiljeför farande, och Norman: Medling och andra typer av ADR – alternativ tvistlös ning.
18
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 18
2011-11-07 16.20
1 ämnet och problemen
Hit hör förlikning, medling och andra liknande metoder som karakteriseras av att en tredje man på olika sätt hjälper parterna att komma överens. I Sverige finns sedan 2011 en särskild lag om medling.8
8
Lag (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister.
19
11-61 Iustus Int.aff. 7 nov 19
2011-11-07 16.20
Torsten Seth
Internationella affärstvister FEMTE OMARBETADE UPPLAGAN
Internationella affärstvister
Vilka regler gäller då ett svenskt företag är part i en juridisk tvist med en utländsk motpart? Är t.ex. svenska domstolar behöriga att avgöra en sådan tvist? Vilken lag – svensk eller utländsk – ska man tillämpa? Vilka typer av skiljeförfaranden kan användas? I vilken utsträckning kan en dom från ett land verkställas i ett annat land? Frågor som dessa behandlas i denna bok, som ger en kortfattad och överskådlig framställning av det regelsystem som gäller när en svensk affärspart tvingas agera i en rättslig tvist med en utländsk motpart. Boken är främst tänkt att användas som kurslitteratur vid universitet och högskolor men kan också vara till nytta för andra som kommer i kontakt med rättsliga frågeställningar vid utlandsaffärer. Torsten Seth är universitetslektor i handelsrätt vid Uppsala universitet.
5
Torsten Seth IUSTUS FÖRLAG
int.affärstvister.uppl.5.2.indd 1
IUSTUS FÖRLAG
02 01 FnL1 AE6n7JM= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040
ISBN 978-91-7678-805-9
10/27/11 10:40 AM