I boken finns det en växelverkan mellan praktik och princip. Genom hela boken får läsaren följa ett företag i några verklighetstrogna scener och dialoger, en berättelse för varje kapitel. Detta gör att läsaren enkelt kan se principerna tillämpade i praktiken. Till huvudboken hör en övningsbok. Den följer kapitlen och bidrar till fördjupad förståelse av respektive kapiteltema genom olika slags övningar.
ISBN 978-91-523-2355-7
(523-2355-7)
9
789152 323557
Magnus Frostenson Frans Prenkert
Företagsekonomi – i praktik och princip är skriven av docent Magnus Frostenson och docent Frans Prenkert. Båda författare är verksamma vid Örebro universitet.
Företagsekonomi
Företagsekonomi – i praktik och princip är en första ingång i ämnet företagsekonomi. Boken täcker alla de olika delar som tillsammans bildar ämnesområdet; organisation, marknadsföring, ekonomistyrning och redovisning. På så vis lämpar sig boken som en introduktion till ämnet.
Magnus Frostenson Frans Prenkert
Företagsekonomi
i praktik och princip
Företagsekonomi
– i praktik och princip
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 00 Telefax 08-587 642 03 Projektledare/redaktör: Kristoffer Edshage Omslag & grafisk form: Anna Markevärn Bilder: Shutterstock
Företagsekonomi isbn 978-91-523-2355-7 © 2015 Magnus Frostenson, Frans Prenkert & Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUSPresskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Latvia by Livonia Riga 2015
Magnus Frostenson & Frans Prenkert
Företagsekonomi
– i praktik och princip
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 00 Telefax 08-587 642 03 Projektledare/redaktör: Kristoffer Edshage Omslag & grafisk form: Anna Markevärn Bilder: Shutterstock
Företagsekonomi isbn 978-91-523-2355-7 © 2015 Magnus Frostenson, Frans Prenkert & Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUSPresskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Latvia by Livonia Riga 2015
Magnus Frostenson & Frans Prenkert
Förord Den här boken har varit rolig att skriva. Det beror inte bara på att vi gillar företagsekonomi och har fått stor frihet när vi skrivit boken, utan också på ett mycket gott samarbete med vår förläggare Kristoffer Edshage på Sanoma Utbildning. Kristoffer har stöttat oss insiktsfullt under hela skrivprocessen. Ett stort tack för detta. Ett särskilt tack går också till Per Forsberg för hans bidrag och råd, framför allt om redovisningskapitlen i boken. Vi vill också rikta ett tack till våra kollegor Stig Andersson och Jonas Gerdin för att de läst och kommenterat vissa delar av boken. Peter Geisler på Arbesko AB har varit en inspirationskälla genom att på ett mycket levande sätt ha visat oss hur ett företag som tillverkar arbetsskor fungerar. Eventuella orimligheter och felaktigheter i beskrivningarna av detta, eller i boken i stort, tillskrivs helt och hållet författarna. Örebro i mars 2015 Magnus Frostenson
Frans Prenkert
Förord Den här boken har varit rolig att skriva. Det beror inte bara på att vi gillar företagsekonomi och har fått stor frihet när vi skrivit boken, utan också på ett mycket gott samarbete med vår förläggare Kristoffer Edshage på Sanoma Utbildning. Kristoffer har stöttat oss insiktsfullt under hela skrivprocessen. Ett stort tack för detta. Ett särskilt tack går också till Per Forsberg för hans bidrag och råd, framför allt om redovisningskapitlen i boken. Vi vill också rikta ett tack till våra kollegor Stig Andersson och Jonas Gerdin för att de läst och kommenterat vissa delar av boken. Peter Geisler på Arbesko AB har varit en inspirationskälla genom att på ett mycket levande sätt ha visat oss hur ett företag som tillverkar arbetsskor fungerar. Eventuella orimligheter och felaktigheter i beskrivningarna av detta, eller i boken i stort, tillskrivs helt och hållet författarna. Örebro i mars 2015 Magnus Frostenson
Frans Prenkert
Innehåll
Förord
5
Att läsa denna bok
17
Swedish Boot International AB
18
Kapitel 1 Företaget i samhället Swedish Boot International 20 Vad är ett företag? 23 Ämnet företagsekonomi 22 Företag som verksamhetsform 25 Företagets affärsidé 25 Företag och organisationer 26 Olika typer av företag 28 Associationsformer 29 Aktiebolag 29 Handelsbolag 32 Enskild firma och ekonomiska föreningar 32 Företaget i historien och i samhället 34 Företagets roller i samhället 35 Företaget som värdeskapare 37 Företagets flöden 38 Från resurser till ekonomi 40 Kostnader och intäkter 40 Balans- och resultaträkning 41 Företaget på marknaden 43 Styrning av företag 44 Entreprenörskap 44 Att starta eget 45
Innehåll
Förord
5
Att läsa denna bok
17
Swedish Boot International AB
18
Kapitel 1 Företaget i samhället Swedish Boot International 20 Vad är ett företag? 23 Ämnet företagsekonomi 22 Företag som verksamhetsform 25 Företagets affärsidé 25 Företag och organisationer 26 Olika typer av företag 28 Associationsformer 29 Aktiebolag 29 Handelsbolag 32 Enskild firma och ekonomiska föreningar 32 Företaget i historien och i samhället 34 Företagets roller i samhället 35 Företaget som värdeskapare 37 Företagets flöden 38 Från resurser till ekonomi 40 Kostnader och intäkter 40 Balans- och resultaträkning 41 Företaget på marknaden 43 Styrning av företag 44 Entreprenörskap 44 Att starta eget 45
Kapitel 2 Organisering
Kapitel 4 Ledarskap
Swedish Boot International 48 Hur organiseras företag? 51 Arbetsdelning och samordning 51 53 Organisering och organisation Organisationsstrukturer 54 55 Produktorganisation Funktionsorganisation 57 Divisionsorganisation 58 Projektorganisation 58 Matrisorganisation 59 Organisationsfilosofier 61 61 Scientific Management 62 Human Relations Alternativa synsätt 63 Managementidéer 64 66 Människan i organisationen Organisering av offentlig sektor 67
Swedish Boot International 92 Chefskap, ledarskap och styrning 95 Chefens roll och ledarskapets frågor 97 97 Att utöva ledarskap Typer av ledarskap 99 100 Ledarskapets auktoritet 101 Företaget och personalen HRM – Human Resources Management 101 103 Arbetsrätt Uppsägning 103 105 Avsked 106 Styrning av företag Olika former av styrning 107 110 Företaget i kris
Kapitel 3 Företaget och omvärlden
Swedish Boot International 112 Marknader och marknadsföring 115 Vad är en marknad? 115 Olika marknadsmodeller 117 118 Vad är marknadsföring? 119 En utbytesprocess Värdeskapande 120 121 Att addera värde 122 Tjänster och tjänsteföretag 123 Förädlingsprocessen i tjänsteföretag 123 En tjänstedominerande logik 125 Mäklare och andra förmedlare av tjänster 125 Konsument- och företagsmarknader 126 Marknadsföring och marknadsföringsproblem Marknadsföringens lagstiftning 127
Swedish Boot International Företagets organisering: vad drivs den av? Den rationella förklaringsmodellen Den omvärldsberoende förklaringsmodellen Det psykologiska perspektivet Företaget och omvärlden: Intressentmodellen Den utvidgade intressentmodellen Företagets ansvar Företag och medier Intressenter i en viss fråga: Citybanan som intressentcase
72 75 76 77 81 82 83 85 86 90
Kapitel 5 Marknadsföringens grunder
Kapitel 2 Organisering
Kapitel 4 Ledarskap
Swedish Boot International 48 Hur organiseras företag? 51 Arbetsdelning och samordning 51 53 Organisering och organisation Organisationsstrukturer 54 55 Produktorganisation Funktionsorganisation 57 Divisionsorganisation 58 Projektorganisation 58 Matrisorganisation 59 Organisationsfilosofier 61 61 Scientific Management 62 Human Relations Alternativa synsätt 63 Managementidéer 64 66 Människan i organisationen Organisering av offentlig sektor 67
Swedish Boot International 92 Chefskap, ledarskap och styrning 95 Chefens roll och ledarskapets frågor 97 97 Att utöva ledarskap Typer av ledarskap 99 100 Ledarskapets auktoritet 101 Företaget och personalen HRM – Human Resources Management 101 103 Arbetsrätt Uppsägning 103 105 Avsked 106 Styrning av företag Olika former av styrning 107 110 Företaget i kris
Kapitel 3 Företaget och omvärlden
Swedish Boot International 112 Marknader och marknadsföring 115 Vad är en marknad? 115 Olika marknadsmodeller 117 118 Vad är marknadsföring? 119 En utbytesprocess Värdeskapande 120 121 Att addera värde 122 Tjänster och tjänsteföretag 123 Förädlingsprocessen i tjänsteföretag 123 En tjänstedominerande logik 125 Mäklare och andra förmedlare av tjänster 125 Konsument- och företagsmarknader 126 Marknadsföring och marknadsföringsproblem Marknadsföringens lagstiftning 127
Swedish Boot International Företagets organisering: vad drivs den av? Den rationella förklaringsmodellen Den omvärldsberoende förklaringsmodellen Det psykologiska perspektivet Företaget och omvärlden: Intressentmodellen Den utvidgade intressentmodellen Företagets ansvar Företag och medier Intressenter i en viss fråga: Citybanan som intressentcase
72 75 76 77 81 82 83 85 86 90
Kapitel 5 Marknadsföringens grunder
Kapitel 6 Marknadsföringsverktyg Swedish Boot International 130 Att skapa utbyte och värde 133 Två olika grundantaganden 134 Marknadsmodellen – modeller och verktyg 135 136 Marknadsmixen 136 Market research 138 4P-modellen 139 Produkt 140 Pris 140 Plats 141 Påverkan 142 Relationsmarknadsföring (RM) 144 Push- och pull-marknadsföring 144 Relationsmarknadsföring och nätverkssynsättet 145 modeller och verktyg Nätverksmodellen– 145 Interaktion och affärsrelationer ARA-modellen 147 148 Affärsrelationer och nätverk 149 Marknadsföring i nätverk: 4R-modellen 152 Vilket verktyg ska jag välja?
Kapitel 7 Strategi Swedish Boot International 154 Strategier och strategisk planering 157 Vad är strategi? 158 Företagsstrategi: processer och modeller 159 PODC-cykeln 159 Porters värdekedja 162 Marknadsplanering 163 Segmentering 163 Ansoff-matrisen 165 BCG-matrisen 166
Klassiska marknadsstrategimodeller Porters fem krafter Konkurrensstrategier PESTEL-modellen Nätverksstrategier och nätverksmodeller Framväxande strategier Icke-linjär strategiprocess Nätverksstrategi Strategi i nätverk
168 168 173 176 180 180 181 182 185
Kapitel 8 Företagets flöden Swedish Boot International 188 Företagets värdeskapande processer 191 Inköp, produktion och logistik 192 Inköp: företagets inflöde 193 Traditionellt inköp 193 Köp som görs ofta respektive sällan 194 Lager och lagerproblem 196 Lagerhantering 196 Wilsonformeln 199 Försörjningskedjor – Supply Chain Management 200 Kraljic-modellen för inköp 202 Försörjningsnätverk 203 Inköp i försörjningsnätverk 206 Traditionellt inköp och inköp i nätverk 207 Outsourcing 208 Produktion: företagets transformationsprocess 209 Nyttor, värden och värdeskapande 210 Nyttoteori 212 Innovation och produktutveckling 213 Företagets utflöde 214 Försäljningsfunktionen 214 216 Logistik och företagets fysiska flöden 216 Logistik, SCM och försörjningsnätverk
Kapitel 6 Marknadsföringsverktyg Swedish Boot International 130 Att skapa utbyte och värde 133 Två olika grundantaganden 134 Marknadsmodellen – modeller och verktyg 135 136 Marknadsmixen 136 Market research 138 4P-modellen 139 Produkt 140 Pris 140 Plats 141 Påverkan 142 Relationsmarknadsföring (RM) 144 Push- och pull-marknadsföring 144 Relationsmarknadsföring och nätverkssynsättet 145 modeller och verktyg Nätverksmodellen– 145 Interaktion och affärsrelationer ARA-modellen 147 148 Affärsrelationer och nätverk 149 Marknadsföring i nätverk: 4R-modellen 152 Vilket verktyg ska jag välja?
Kapitel 7 Strategi Swedish Boot International 154 Strategier och strategisk planering 157 Vad är strategi? 158 Företagsstrategi: processer och modeller 159 PODC-cykeln 159 Porters värdekedja 162 Marknadsplanering 163 Segmentering 163 Ansoff-matrisen 165 BCG-matrisen 166
Klassiska marknadsstrategimodeller Porters fem krafter Konkurrensstrategier PESTEL-modellen Nätverksstrategier och nätverksmodeller Framväxande strategier Icke-linjär strategiprocess Nätverksstrategi Strategi i nätverk
168 168 173 176 180 180 181 182 185
Kapitel 8 Företagets flöden Swedish Boot International 188 Företagets värdeskapande processer 191 Inköp, produktion och logistik 192 Inköp: företagets inflöde 193 Traditionellt inköp 193 Köp som görs ofta respektive sällan 194 Lager och lagerproblem 196 Lagerhantering 196 Wilsonformeln 199 Försörjningskedjor – Supply Chain Management 200 Kraljic-modellen för inköp 202 Försörjningsnätverk 203 Inköp i försörjningsnätverk 206 Traditionellt inköp och inköp i nätverk 207 Outsourcing 208 Produktion: företagets transformationsprocess 209 Nyttor, värden och värdeskapande 210 Nyttoteori 212 Innovation och produktutveckling 213 Företagets utflöde 214 Försäljningsfunktionen 214 216 Logistik och företagets fysiska flöden 216 Logistik, SCM och försörjningsnätverk
Kapitel 9 Ekonomistyrning Swedish Boot International 220 Ekonomistyrningens delar 223 Ekonomistyrning och ledarskap 224 Intern kontroll 225 226 Den interna kontrollens delar 227 System och ramverk Belöningssystem 230 230 Vad belöningssystemet belönar 231 Belöningssystem som samverkar 232 Budgetering 233 Resultatbudget 235 Likviditetsbudget 236 Balansbudget 237 Försäljningsbudget 237 Investeringsbudget 238 Budgetlös styrning 238 Balanserat styrkort
Kapitel 10 Kalkylering Swedish Boot International 244 Kostnader och intäkter 247 248 Centrala begrepp 250 Olika typer av kostnader 250 Att arbeta med kalkyler 251 Kalkylsituation 251 Exempel på kalkylsituation: Prissättning 252 Användning av kalkyler Produktkalkylering 253 Bidragskalkylering 254 Bidragskalkyler vid beslutssituationer 256 Ledig kapacitet och trånga sektorer 257 Självkostnadskalkylering 258 Kalkylering vid likartade produkter 258 Kalkylering vid olikartade produkter 259
Kostnadsslag och kostnadsbärare 260 Olika omkostnadsslag 262 Att beräkna orderkalkyler 263 Påläggskalkylering 263 Olika fördelningsnycklar beroende på verksamhetens art 265 Principer för fördelning 265 ABC-kalkylering 267 Investeringskalkylering 270 270 Ränta Vad är investeringar? 270 Grundtyper av investeringar 271 Investeringskalkylens grundprinciper 272 273 Grundbegrepp 274 Att hantera tidspreferenser 275 Kalkylmetoder 276 Pay-back-tid eller återbetalningsmetoden 276 Nuvärdemetoden Kapitalvärdekvot 278 278 Internräntemetoden 279 Annuitetsmetoden 280 Kalkylmetodernas styrkor och svagheter
Kapitel 11 Ekonomiska rapporter Swedish Boot International 282 Ekonomiska rapporter 285 Resultaträkning 286 Resultaträkningens poster 288 Balansräkning 291 Tillgångar 292 Eget kapital och skulder 293 Nyckeltal 296 Soliditet 296 Likviditetsmått 297 Marginalmått 301 Räntabilitetsmått 303 Att använda nyckeltal 306
Kapitel 9 Ekonomistyrning Swedish Boot International 220 Ekonomistyrningens delar 223 Ekonomistyrning och ledarskap 224 Intern kontroll 225 226 Den interna kontrollens delar 227 System och ramverk Belöningssystem 230 230 Vad belöningssystemet belönar 231 Belöningssystem som samverkar 232 Budgetering 233 Resultatbudget 235 Likviditetsbudget 236 Balansbudget 237 Försäljningsbudget 237 Investeringsbudget 238 Budgetlös styrning 238 Balanserat styrkort
Kapitel 10 Kalkylering Swedish Boot International 244 Kostnader och intäkter 247 248 Centrala begrepp 250 Olika typer av kostnader 250 Att arbeta med kalkyler 251 Kalkylsituation 251 Exempel på kalkylsituation: Prissättning 252 Användning av kalkyler Produktkalkylering 253 Bidragskalkylering 254 Bidragskalkyler vid beslutssituationer 256 Ledig kapacitet och trånga sektorer 257 Självkostnadskalkylering 258 Kalkylering vid likartade produkter 258 Kalkylering vid olikartade produkter 259
Kostnadsslag och kostnadsbärare 260 Olika omkostnadsslag 262 Att beräkna orderkalkyler 263 Påläggskalkylering 263 Olika fördelningsnycklar beroende på verksamhetens art 265 Principer för fördelning 265 ABC-kalkylering 267 Investeringskalkylering 270 270 Ränta Vad är investeringar? 270 Grundtyper av investeringar 271 Investeringskalkylens grundprinciper 272 273 Grundbegrepp 274 Att hantera tidspreferenser 275 Kalkylmetoder 276 Pay-back-tid eller återbetalningsmetoden 276 Nuvärdemetoden Kapitalvärdekvot 278 278 Internräntemetoden 279 Annuitetsmetoden 280 Kalkylmetodernas styrkor och svagheter
Kapitel 11 Ekonomiska rapporter Swedish Boot International 282 Ekonomiska rapporter 285 Resultaträkning 286 Resultaträkningens poster 288 Balansräkning 291 Tillgångar 292 Eget kapital och skulder 293 Nyckeltal 296 Soliditet 296 Likviditetsmått 297 Marginalmått 301 Räntabilitetsmått 303 Att använda nyckeltal 306
Kapitel 12 Bokföring
Kapitel 14 Företagsanalys
Swedish Boot International 308 Bokföringens grunder 311 Bokföringslagen och årsredovisningslagen 311 Redovisningens historia 314 315 Italiensk bokföring 315 Konteringar 316 T-konton 316 Kontoplan 317 Balanskonton Resultatkonton 320 321 Löpande bokföring 321 Försäljning och inköp på kredit 323 Moms vid försäljning och inköp 326 Bokföring av ett antal andra affärshändelser
Swedish Boot International Värdering av företag Företagets långivare Olika typer av värdering Aktier och aktieanalys Substansvärdering och avkastningsvärdering Aktiehandel på börsen Värdering av aktier Risk Kapitalanskaffning och kapitalstruktur Hävstångseffekten Emissioner Nyemission Fondemission Split Återköp av aktier
360 363 364 364 366 366 367 368 371 371 372 374 374 377 378 379
Kapitel 13 Bokslut Swedish Boot International 332 Från bokföring till bokslut 335 Att avsluta konton 336 Periodiseringar 340 Exempel på periodiseringar 342 345 Avskrivningar Räkenskapsenliga avskrivningar 346 349 Bokslutstablå 350 Vinst, eget kapital och utdelningar Bokslutsdispositioner 352 352 Reflektioner kring redovisning God redovisningssed 353 Redovisning och samhället 354 Hållbarhetsredovisning 356
Räntetabeller 381 Referenser 387 BAS-kontoplan 393 Sökordsregister 403
Kapitel 12 Bokföring
Kapitel 14 Företagsanalys
Swedish Boot International 308 Bokföringens grunder 311 Bokföringslagen och årsredovisningslagen 311 Redovisningens historia 314 315 Italiensk bokföring 315 Konteringar 316 T-konton 316 Kontoplan 317 Balanskonton Resultatkonton 320 321 Löpande bokföring 321 Försäljning och inköp på kredit 323 Moms vid försäljning och inköp 326 Bokföring av ett antal andra affärshändelser
Swedish Boot International Värdering av företag Företagets långivare Olika typer av värdering Aktier och aktieanalys Substansvärdering och avkastningsvärdering Aktiehandel på börsen Värdering av aktier Risk Kapitalanskaffning och kapitalstruktur Hävstångseffekten Emissioner Nyemission Fondemission Split Återköp av aktier
360 363 364 364 366 366 367 368 371 371 372 374 374 377 378 379
Kapitel 13 Bokslut Swedish Boot International 332 Från bokföring till bokslut 335 Att avsluta konton 336 Periodiseringar 340 Exempel på periodiseringar 342 345 Avskrivningar Räkenskapsenliga avskrivningar 346 349 Bokslutstablå 350 Vinst, eget kapital och utdelningar Bokslutsdispositioner 352 352 Reflektioner kring redovisning God redovisningssed 353 Redovisning och samhället 354 Hållbarhetsredovisning 356
Räntetabeller 381 Referenser 387 BAS-kontoplan 393 Sökordsregister 403
Kapitel 1 Swedish Boot International
F
örsta kvartalet såg ganska bra ut. Ökade volymer hos två av de stora återförsäljarna, eller distributörerna som man kallade dem i branschen. Ökad försäljning också mot industrikunder. Inte så höga siffror kanske, men intressant nykundförsäljning mot ett par industriföretag som gjorde direktbeställningar. Lotta Segerstedt, försäljningschefen, såg nöjd ut. Frågan var om den ökade försäljningen gick hand i hand med ökad marknadsandel. – Vi har inte de siffrorna än, sa försäljningschefen, men vi hoppas på det bästa. – Förhoppningar har aldrig gjort företag lönsamma, svarade Clara. – Det har du rätt i. Får återkomma så snart som möjligt om det. Det märktes att ledningsgruppen hade respekt för Clara. Inte bara därför att hon var arvtagerskan, det berodde minst lika mycket på att hon var målmedveten och presterade, och hade gjort det under lång tid. Ingen kunde slå henne på fingrarna. Och förmodligen ville ingen det heller. – Hur har det här kvartalet börjat? frågade hon. – Blandade signaler, nedtrappning hos vissa, mer från andra. – Håller budgeten? – Ja, än så länge, svarade Lotta Segerstedt. Detta var det första ledningsgruppsmötet efter Karl Hjelmgrens avtackning. De senaste två åren hade Clara tagit en alltmer aktiv roll, särskilt när hennes pappa varit frånvarande under sjukhusvistelser. Företagets vice VD, Mats Karlsson, hade accepterat detta. Det var inte självklart. Formellt sett var det han som skulle gå in och ta över Karl Hjelmgrens uppgifter när denne var frånvarande. Men han förstod successionsordningen, och dessutom såg han Claras kompetens. Han hade sett sin roll mer som stödjande och rådgivande. Denna roll skulle han komma att behålla också efter att Clara tillträtt som VD. Lite
20 kapitel 1
mer oklart var det med Claras efterträdare som ekonomichef, Jakob Wallman, som var en intern kraft. Han fick än så länge titeln tillförordnad ekonomichef, som om han skulle göra något slags prövotid innan han utsågs definitivt. Kanske var det ett tecken på bristande förtroende och kontrollbehov från Claras sida, kanske var det inte något att orda om eftersom detta med titlar var ganska ointressant på ett mindre företag där man fick rycka in där det behövdes. SBI:s huvudkontor hade ett knappt tjugotal medarbetare. Det var ganska mycket för ett mindre företag. Den formella organisationen fanns där, med chefer och assistenter, men viktigast var kompetensen, engagemanget, att hela tiden hålla igång verksamheten. Man måste ligga nära marknaden, förstå den, förstå kunderna, leverantörerna, ständigt tänka på inköps- och försäljnings priser, marginaler och konkurrenter. Mötet fortsatte. Produktionschefen Sten Bergman talade om en lyckad förhandling, med lägre priser på hudarna från exportören i Brasilien. Som produktionschef var han inte direkt ansvarig för inköpen av insatsvaror, men kostnaderna för dem var han i högsta grad engagerad i. Produktkalkyler kunde han, det tekniska kring produktionen också. – Okej, sa Clara, något mer innan vi avslutar? – Jag kan väl bara säga, började Mats Karlsson, att efter allt som har hänt är vi glada att ha dig här och att du är igång.
företaget i samhället 21
Kapitel 1 Swedish Boot International
F
örsta kvartalet såg ganska bra ut. Ökade volymer hos två av de stora återförsäljarna, eller distributörerna som man kallade dem i branschen. Ökad försäljning också mot industrikunder. Inte så höga siffror kanske, men intressant nykundförsäljning mot ett par industriföretag som gjorde direktbeställningar. Lotta Segerstedt, försäljningschefen, såg nöjd ut. Frågan var om den ökade försäljningen gick hand i hand med ökad marknadsandel. – Vi har inte de siffrorna än, sa försäljningschefen, men vi hoppas på det bästa. – Förhoppningar har aldrig gjort företag lönsamma, svarade Clara. – Det har du rätt i. Får återkomma så snart som möjligt om det. Det märktes att ledningsgruppen hade respekt för Clara. Inte bara därför att hon var arvtagerskan, det berodde minst lika mycket på att hon var målmedveten och presterade, och hade gjort det under lång tid. Ingen kunde slå henne på fingrarna. Och förmodligen ville ingen det heller. – Hur har det här kvartalet börjat? frågade hon. – Blandade signaler, nedtrappning hos vissa, mer från andra. – Håller budgeten? – Ja, än så länge, svarade Lotta Segerstedt. Detta var det första ledningsgruppsmötet efter Karl Hjelmgrens avtackning. De senaste två åren hade Clara tagit en alltmer aktiv roll, särskilt när hennes pappa varit frånvarande under sjukhusvistelser. Företagets vice VD, Mats Karlsson, hade accepterat detta. Det var inte självklart. Formellt sett var det han som skulle gå in och ta över Karl Hjelmgrens uppgifter när denne var frånvarande. Men han förstod successionsordningen, och dessutom såg han Claras kompetens. Han hade sett sin roll mer som stödjande och rådgivande. Denna roll skulle han komma att behålla också efter att Clara tillträtt som VD. Lite
20 kapitel 1
mer oklart var det med Claras efterträdare som ekonomichef, Jakob Wallman, som var en intern kraft. Han fick än så länge titeln tillförordnad ekonomichef, som om han skulle göra något slags prövotid innan han utsågs definitivt. Kanske var det ett tecken på bristande förtroende och kontrollbehov från Claras sida, kanske var det inte något att orda om eftersom detta med titlar var ganska ointressant på ett mindre företag där man fick rycka in där det behövdes. SBI:s huvudkontor hade ett knappt tjugotal medarbetare. Det var ganska mycket för ett mindre företag. Den formella organisationen fanns där, med chefer och assistenter, men viktigast var kompetensen, engagemanget, att hela tiden hålla igång verksamheten. Man måste ligga nära marknaden, förstå den, förstå kunderna, leverantörerna, ständigt tänka på inköps- och försäljnings priser, marginaler och konkurrenter. Mötet fortsatte. Produktionschefen Sten Bergman talade om en lyckad förhandling, med lägre priser på hudarna från exportören i Brasilien. Som produktionschef var han inte direkt ansvarig för inköpen av insatsvaror, men kostnaderna för dem var han i högsta grad engagerad i. Produktkalkyler kunde han, det tekniska kring produktionen också. – Okej, sa Clara, något mer innan vi avslutar? – Jag kan väl bara säga, började Mats Karlsson, att efter allt som har hänt är vi glada att ha dig här och att du är igång.
företaget i samhället 21
Kapitel 1
Företaget i samhället
Vad är ett företag? Handlingen i den inledande berättelsen kretsar kring ett företag. I dagligt tal säger vi att man företar sig något eller att någonting kan vara ett riktigt, ofta äventyrligt, företag. På sätt och vis fångar man in ordet företag genom detta. Företaget syftar till att genomföra något, bedriva affärsverksamhet. Man tillverkar, producerar, förädlar eller vidareutvecklar något som sedan säljs. Detta görs i en särskild organiserad form, i ett företag, som sedan säljer varor på marknaden, som i sin tur är en form av organisation där pengar, varor och tjänster byter ägare. I ett företag uppstår en mängd frågor om hur man ska hantera verksamheten, styra den, sköta ekonomin, vem man ska göra affärer med, hur man får nya kunder och behåller de gamla, från vem och till vilket pris man bör köpa in varor och tjänster, och så vidare. Antalet frågor är så gott som obegränsat.
22 kapitel 1
företaget i samhället 23
Kapitel 1
Företaget i samhället
Vad är ett företag? Handlingen i den inledande berättelsen kretsar kring ett företag. I dagligt tal säger vi att man företar sig något eller att någonting kan vara ett riktigt, ofta äventyrligt, företag. På sätt och vis fångar man in ordet företag genom detta. Företaget syftar till att genomföra något, bedriva affärsverksamhet. Man tillverkar, producerar, förädlar eller vidareutvecklar något som sedan säljs. Detta görs i en särskild organiserad form, i ett företag, som sedan säljer varor på marknaden, som i sin tur är en form av organisation där pengar, varor och tjänster byter ägare. I ett företag uppstår en mängd frågor om hur man ska hantera verksamheten, styra den, sköta ekonomin, vem man ska göra affärer med, hur man får nya kunder och behåller de gamla, från vem och till vilket pris man bör köpa in varor och tjänster, och så vidare. Antalet frågor är så gott som obegränsat.
22 kapitel 1
företaget i samhället 23
Ämnet företagsekonomi Att företag rymmer en mängd frågor gör också att företagsekonomi är ett mycket brett ämne. Företagsekonomi handlar om vad företaget gör, hur det gör det, varför det gör det och ibland också om det bör göra det. Men företagsekonomin handlar också om det sammanhang som företaget ingår i, hur detta fungerar och vilken roll företaget har i det. Det gör att företagets roll i samhället också knyts till företagsekonomin. Hur företaget samverkar med eller är beroende av andra aktörer i samhället, aktörer som själva inte behöver vara företag, är viktigt för en företagsekonom att kunna. Med andra ord rymmer företagsekonomin så många frågor att det ibland är svårt att se ämnet som enhetligt. Till exempel skiljer sig frågan om hur företag redovisar sina intäkter och kostnader väsentligt från frågan om varför grupper av organisationer organiserar sig på ett visst sätt. Företagsekonomin kan handla om kronor och ören, alltså siffror, lika väl som normer och värderingar i samhället. Men en gemensam nämnare finns ändå, och det är just företaget som organisation. Den företagsekonomiska analysen berör mer eller mindre direkt företaget som organisation, antingen genom att fokus ligger på vad som händer i företagets organisation eller vad som händer i dess omgivning och därmed påverkar det. Inom nationalekonomiska eller samhällsekonomiska analyser, för att ta ett par andra exempel, är det inte företaget som organisation som är i fokus.
Företag som verksamhetsform Ett företag är en formell organisation, vars form regleras i lagstiftning till skillnad från en informell organisation. En informell organisation skulle kunna vara ett antal personer som privat företar sig något, till exempel att gå ut och äta middag en kväll. Även om detta är en organiserad aktivitet är det inte ett företag. Man brukar räkna med att det i Sverige finns en knapp miljon företag av olika slag. Då räknar man bara de formella organisationerna. De flesta av dessa är enpersonsföretag som drivs som så kallade enskilda firmor. Följaktligen är de flesta företag ganska små om man ser till hur mycket de säljer under ett år, eller omsätter, som man säger inom företagsekonomin. I Statistiska Centralbyråns (SCB:s) statistik kan man till exempel hämta följande information om antalet företag och deras omsättning. Omsättningen avser år 2011:
24 kapitel 1
Omsättning
Antal företag
< 1 tkr
94 222
1–499 tkr
414 365
500–999 tkr
93 489
1 000 - 4 999 tkr
149 161
5 000 - 9 999 tkr
34 476
10 000 - 19 999 tkr
21 907
20 000 - 49 999 tkr
16 416
50 000 - 99 999 tkr
6 449
100 000 - 499 999 tkr
6 007
500 000 - 999 999 tkr
845
1 000 000 - 4 999 999 tkr
798
5 000 000 - 9 999 999 tkr
107
9 999 999 tkr
67
Totalt
838 309
Tabell 1:1: Antal företag och omsättning i Sverige 2011 (Källa: SCB:s Företagsregister)
De riktigt stora företagen i Sverige, med en omsättning på 10 miljarder kronor eller mer, anges alltså bara till 67 stycken. Ungefär hälften har en omsättning på 1 000 till 499 000 kronor per år. Att det finns företag som har en omsättning under 1 000 kronor per år, och i många fall inte någon omsättning alls, beror på att det finns många företag som är vilande och därför inte har någon verksamhet. De är bara registrerade.
Företagets affärsidé De företag som däremot bedriver verksamhet är affärsdrivande. De bedriver verksamhet i vinstsyfte inom ramen för en viss typ av organisation, till exempel ett aktiebolag (men det finns undantag, så kallade sociala företag driver affärsverksamhet utan vinstsyfte). När ett företag är affärdrivande bedrivs verksamheten utifrån någon form av affärsidé. En affärsidé uttrycker själva meningen med företagets verksamhet. En återförsäljare som säljer Scanialastbilar i en viss region kan till exempel ha som affärsidé att vara ett av regionens ledande lastbilsföretag och stå för kvalitet, lönsamhet och respekt för individen. Ett företag inom IT-sektorn kan ha som affärsidé att utveckla, hyra ut och sälja programvara som gör det möjligt för företag av olika storlek att fullt ut automatisera sin dokumenthantering. Vad företaget ska göra, för vem och på vilket sätt är något som affärsidén ofta uttrycker.
företaget i samhället 25
AFFÄRSIDÉ
Affärsidén uttrycker själva meningen med verksamheten.
Ämnet företagsekonomi Att företag rymmer en mängd frågor gör också att företagsekonomi är ett mycket brett ämne. Företagsekonomi handlar om vad företaget gör, hur det gör det, varför det gör det och ibland också om det bör göra det. Men företagsekonomin handlar också om det sammanhang som företaget ingår i, hur detta fungerar och vilken roll företaget har i det. Det gör att företagets roll i samhället också knyts till företagsekonomin. Hur företaget samverkar med eller är beroende av andra aktörer i samhället, aktörer som själva inte behöver vara företag, är viktigt för en företagsekonom att kunna. Med andra ord rymmer företagsekonomin så många frågor att det ibland är svårt att se ämnet som enhetligt. Till exempel skiljer sig frågan om hur företag redovisar sina intäkter och kostnader väsentligt från frågan om varför grupper av organisationer organiserar sig på ett visst sätt. Företagsekonomin kan handla om kronor och ören, alltså siffror, lika väl som normer och värderingar i samhället. Men en gemensam nämnare finns ändå, och det är just företaget som organisation. Den företagsekonomiska analysen berör mer eller mindre direkt företaget som organisation, antingen genom att fokus ligger på vad som händer i företagets organisation eller vad som händer i dess omgivning och därmed påverkar det. Inom nationalekonomiska eller samhällsekonomiska analyser, för att ta ett par andra exempel, är det inte företaget som organisation som är i fokus.
Företag som verksamhetsform Ett företag är en formell organisation, vars form regleras i lagstiftning till skillnad från en informell organisation. En informell organisation skulle kunna vara ett antal personer som privat företar sig något, till exempel att gå ut och äta middag en kväll. Även om detta är en organiserad aktivitet är det inte ett företag. Man brukar räkna med att det i Sverige finns en knapp miljon företag av olika slag. Då räknar man bara de formella organisationerna. De flesta av dessa är enpersonsföretag som drivs som så kallade enskilda firmor. Följaktligen är de flesta företag ganska små om man ser till hur mycket de säljer under ett år, eller omsätter, som man säger inom företagsekonomin. I Statistiska Centralbyråns (SCB:s) statistik kan man till exempel hämta följande information om antalet företag och deras omsättning. Omsättningen avser år 2011:
24 kapitel 1
Omsättning
Antal företag
< 1 tkr
94 222
1–499 tkr
414 365
500–999 tkr
93 489
1 000 - 4 999 tkr
149 161
5 000 - 9 999 tkr
34 476
10 000 - 19 999 tkr
21 907
20 000 - 49 999 tkr
16 416
50 000 - 99 999 tkr
6 449
100 000 - 499 999 tkr
6 007
500 000 - 999 999 tkr
845
1 000 000 - 4 999 999 tkr
798
5 000 000 - 9 999 999 tkr
107
9 999 999 tkr
67
Totalt
838 309
Tabell 1:1: Antal företag och omsättning i Sverige 2011 (Källa: SCB:s Företagsregister)
De riktigt stora företagen i Sverige, med en omsättning på 10 miljarder kronor eller mer, anges alltså bara till 67 stycken. Ungefär hälften har en omsättning på 1 000 till 499 000 kronor per år. Att det finns företag som har en omsättning under 1 000 kronor per år, och i många fall inte någon omsättning alls, beror på att det finns många företag som är vilande och därför inte har någon verksamhet. De är bara registrerade.
Företagets affärsidé De företag som däremot bedriver verksamhet är affärsdrivande. De bedriver verksamhet i vinstsyfte inom ramen för en viss typ av organisation, till exempel ett aktiebolag (men det finns undantag, så kallade sociala företag driver affärsverksamhet utan vinstsyfte). När ett företag är affärdrivande bedrivs verksamheten utifrån någon form av affärsidé. En affärsidé uttrycker själva meningen med företagets verksamhet. En återförsäljare som säljer Scanialastbilar i en viss region kan till exempel ha som affärsidé att vara ett av regionens ledande lastbilsföretag och stå för kvalitet, lönsamhet och respekt för individen. Ett företag inom IT-sektorn kan ha som affärsidé att utveckla, hyra ut och sälja programvara som gör det möjligt för företag av olika storlek att fullt ut automatisera sin dokumenthantering. Vad företaget ska göra, för vem och på vilket sätt är något som affärsidén ofta uttrycker.
företaget i samhället 25
AFFÄRSIDÉ
Affärsidén uttrycker själva meningen med verksamheten.
Ibland talar man också om det näraliggande begreppet affärsmodell, som mer är det sätt som företaget förverkligar sin affärsidé på, till exempel att ett företag i dammsugarbranschen säljer dammsugare genom direktförsäljning mot privatpersoner.
Företag och organisationer Alla företag är organisationer, men alla organisationer är inte företag. En konstförening på jobbet, till exempel, är inget företag. Den drivs sällan eller aldrig i vinstsyfte även om den tar in medlemsavgifter och försöker hålla nere kostnaderna. För att kunna vara ett företag måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Förutom att vara affärsdrivande måste det, beroende på vilken typ av företag det är, vara registrerat, ha ett visst grundkapital som ägarna gått in med, redovisa sina affärer, och så vidare. Att bedriva affärsverksamhet, eller näringsverksamhet som det kallas i juridiskt och officiellt språkbruk, innebär alltså någonting annat än att vara anställd. Är man tillsvidareanställd på ett företag bedriver man inte själv näringsverksamhet i själva anställningen. Det finns vissa egenskaper som brukar tillskrivas organisationer, till skillnad från individer eller mer spontana, oplanerade sammanslutningar som inte brukar ses som organisationer. En organisation tillskrivs ofta följande egenskaper: »» Den har ett syfte som den förutsätts förverkliga. »» Den består vanligtvis av ett flertal medlemmar som samarbetar för att förverkliga syftet. »» Den knyts samman av en viss struktur där medlemmarnas upp gifter och befogenheter klargörs. »» Det finns en uttalad eller outtalad hierarkisk ordning som definierar vem som bestämmer vad och i vilka situationer. »» Den har ofta någon form av identitet, som är ett slags självbild. »» Den är varaktig över tid och finns alltså inte bara till för den omedelbara uppgiften. Utifrån dessa egenskaper kan man säga att en organisation präglas av en tanke eller mening, alltså ett syfte (som kan uttryckas i form av en affärsidé). Den präglas också av människor och ordningen dem emellan (vissa kan vara chefer, andra anställda, och ett visst klimat råder människorna emellan). Vanligen förstås organisationen också som en struktur, vilken skiljer den från omgivningen genom mer eller mindre fasta gränser.
26 kapitel 1
Organisationens gränser har ofta varit uppe till diskussion bland företagsekonomer. En organisation kan ha en struktur som skiljer den från omvärlden, men samtidigt ingår den i ett större sammanhang. Den kan vara en del av en större företagsstruktur men man kan också se det marknadssammanhang som organisationen verkar inom (om vi talar om ett företag på en marknad) som en struktur. Ibland tonar man ner talet om struktur och gränser och betonar hellre relationer, som kan vara av starkare eller svagare karaktär. Enligt ett sådant synsätt är det intressanta inte att förstå formella strukturer och gränser mellan organisationer, utan snarare att förstå det nätverk som ett företag ingår i, de resurser som det behöver, vem som kan tillhandahålla dessa och företagets styrka i förhållande till andra i nätverket. Under alla omständigheter kräver en djupare förståelse av företagsekonomi att man inte bara begränsar sig till att beskriva den formella sidan av en organisation. Naturligtvis behöver man kunna göra också detta, men det är viktigt att förstå att ett affärsdrivande företag verkar på en marknad och i en omgivning som det påverkar och påverkas av. På marknaden finns konkurrenter, men i omgivningen finns också en rad andra aktörer, till exempel kunder, staten, underleverantörer, finansiärer, ägare och andra som påverkar företagets vardag. Det finns också regler, normer och andra företeelser som påverkar möjligheterna att verka och organisera. Även själva organisationen är mångfasetterad. Den kanske inte bara har ett syfte och ett mål, utan består ofta av ett stort antal människor med olika intressen, värderingar och förmågor. Det går att hävda att företaget bäst kan ses som en organisation, men att denna organisation knappast kan ses som en sluten enhet som verkar oberoende på marknaden. Snarare är den inbäddad i relationer, ett slags nätverk. Detta kommer i hög grad att prägla framställningen längre fram i boken.
NÄTVERK
Ett nätverk mellan företag kan förstås på enkelt sätt. Nätverk är företag som hänger ihop genom att de är beroende av varandra, till exempel utför affärer med varandra. I den här boken kommer begreppet nätverk dock att förstås lite djupare än så. Ett företags styrkeposition, marknadssituation, tillgång till resurser och så vidare, är beroende av var i nätverket det befinner sig och hur detta ser ut. Vitsen med ett sådant synsätt är att visa hur djupt beroende företag är av omgivningen och att vad företag gör också påverkar omgivningen.
företaget i samhället 27
Ibland talar man också om det näraliggande begreppet affärsmodell, som mer är det sätt som företaget förverkligar sin affärsidé på, till exempel att ett företag i dammsugarbranschen säljer dammsugare genom direktförsäljning mot privatpersoner.
Företag och organisationer Alla företag är organisationer, men alla organisationer är inte företag. En konstförening på jobbet, till exempel, är inget företag. Den drivs sällan eller aldrig i vinstsyfte även om den tar in medlemsavgifter och försöker hålla nere kostnaderna. För att kunna vara ett företag måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Förutom att vara affärsdrivande måste det, beroende på vilken typ av företag det är, vara registrerat, ha ett visst grundkapital som ägarna gått in med, redovisa sina affärer, och så vidare. Att bedriva affärsverksamhet, eller näringsverksamhet som det kallas i juridiskt och officiellt språkbruk, innebär alltså någonting annat än att vara anställd. Är man tillsvidareanställd på ett företag bedriver man inte själv näringsverksamhet i själva anställningen. Det finns vissa egenskaper som brukar tillskrivas organisationer, till skillnad från individer eller mer spontana, oplanerade sammanslutningar som inte brukar ses som organisationer. En organisation tillskrivs ofta följande egenskaper: »» Den har ett syfte som den förutsätts förverkliga. »» Den består vanligtvis av ett flertal medlemmar som samarbetar för att förverkliga syftet. »» Den knyts samman av en viss struktur där medlemmarnas upp gifter och befogenheter klargörs. »» Det finns en uttalad eller outtalad hierarkisk ordning som definierar vem som bestämmer vad och i vilka situationer. »» Den har ofta någon form av identitet, som är ett slags självbild. »» Den är varaktig över tid och finns alltså inte bara till för den omedelbara uppgiften. Utifrån dessa egenskaper kan man säga att en organisation präglas av en tanke eller mening, alltså ett syfte (som kan uttryckas i form av en affärsidé). Den präglas också av människor och ordningen dem emellan (vissa kan vara chefer, andra anställda, och ett visst klimat råder människorna emellan). Vanligen förstås organisationen också som en struktur, vilken skiljer den från omgivningen genom mer eller mindre fasta gränser.
26 kapitel 1
Organisationens gränser har ofta varit uppe till diskussion bland företagsekonomer. En organisation kan ha en struktur som skiljer den från omvärlden, men samtidigt ingår den i ett större sammanhang. Den kan vara en del av en större företagsstruktur men man kan också se det marknadssammanhang som organisationen verkar inom (om vi talar om ett företag på en marknad) som en struktur. Ibland tonar man ner talet om struktur och gränser och betonar hellre relationer, som kan vara av starkare eller svagare karaktär. Enligt ett sådant synsätt är det intressanta inte att förstå formella strukturer och gränser mellan organisationer, utan snarare att förstå det nätverk som ett företag ingår i, de resurser som det behöver, vem som kan tillhandahålla dessa och företagets styrka i förhållande till andra i nätverket. Under alla omständigheter kräver en djupare förståelse av företagsekonomi att man inte bara begränsar sig till att beskriva den formella sidan av en organisation. Naturligtvis behöver man kunna göra också detta, men det är viktigt att förstå att ett affärsdrivande företag verkar på en marknad och i en omgivning som det påverkar och påverkas av. På marknaden finns konkurrenter, men i omgivningen finns också en rad andra aktörer, till exempel kunder, staten, underleverantörer, finansiärer, ägare och andra som påverkar företagets vardag. Det finns också regler, normer och andra företeelser som påverkar möjligheterna att verka och organisera. Även själva organisationen är mångfasetterad. Den kanske inte bara har ett syfte och ett mål, utan består ofta av ett stort antal människor med olika intressen, värderingar och förmågor. Det går att hävda att företaget bäst kan ses som en organisation, men att denna organisation knappast kan ses som en sluten enhet som verkar oberoende på marknaden. Snarare är den inbäddad i relationer, ett slags nätverk. Detta kommer i hög grad att prägla framställningen längre fram i boken.
NÄTVERK
Ett nätverk mellan företag kan förstås på enkelt sätt. Nätverk är företag som hänger ihop genom att de är beroende av varandra, till exempel utför affärer med varandra. I den här boken kommer begreppet nätverk dock att förstås lite djupare än så. Ett företags styrkeposition, marknadssituation, tillgång till resurser och så vidare, är beroende av var i nätverket det befinner sig och hur detta ser ut. Vitsen med ett sådant synsätt är att visa hur djupt beroende företag är av omgivningen och att vad företag gör också påverkar omgivningen.
företaget i samhället 27
•
Tillverkande företag
•
Handelsföretag
•
Tjänsteföretag
Associationsformer
Det finns många olika sätt att klassificera företag. Ett sätt att förstå företag är att utgå från vad de faktiskt gör. Företaget i kapitlets inledande berättelse, Swedish Boot International AB, är ett tillverkande företag. Det betyder just att det tillverkar eller producerar någon form av produkt i egen regi som det sedan säljer vidare, antingen direkt till slutkunden som ska använda produkten för eget bruk eller till en mellanhand som kommer att sälja varan vidare. Man kan också tänka sig att ett företag säljer vidare till en kund som bearbetar produkten, alltså förädlar den. Då är man underleverantör till ett annat företag och säljer råvaror eller halvfabrikat som kunden sedan bearbetar.
Man kan också förstå företag ur ett juridiskt perspektiv. Olika regler gäller för olika typer av företag, delvis beroende på om de är juridiska personer eller inte. En juridisk person är en organisation som har egen rättskapacitet, alltså kan ingå avtal och hållas juridiskt ansvarig i eget namn. Man skiljer mellan juridiska personer och fysiska personer. En fysisk person är en privatperson, ingen organisation. Fysiska personer kan naturligtvis också ingå avtal men gör det i egenskap av privatperson.
Ett företag behöver inte nödvändigtvis tillverka det som det säljer. Man kan också begränsa sig till att bara bedriva handel med varor, som till exempel en vanlig affär där vi köper varor för vårt dagliga behov. Man talar här om handelsföretag. Exempel på handelsföretag kan vara både den lokala tobaksaffären eller Hennes & Mauritz. Inget av dessa företag har egen tillverkning, men det finns naturligtvis skillnader. Även om Hennes & Mauritz inte äger fabrikerna där kläderna tillverkas är företaget, till skillnad från tobaksaffären, högst delaktigt i framtagandet av kläderna genom detaljerade beställningar och krav som tillverkaren måste uppfylla. Därutöver finns det företag som inte handlar med konkreta varor, utan med tjänster. Dessa tjänsteföretag ägnar sig åt någon form av service gent emot kunden. I tjänsteföretag ryms allt ifrån lokala frisörer till stora ITkonsulter som levererar olika former av systemlösningar eller har hand om IT-driften hos kunder. Ibland är det svårt att dra en enkel skiljelinje mellan dessa olika former av företag. I ett så enkelt exempel som den lokala frisersalongen betalar man dels för en tjänst, att få håret klippt, dels för en frisyrgelé eller mousse som frisören rekommenderar och säljer. Då är frisersalongen både ett tjänste- och handelsföretag.
EXEMPEL
FÖRETAGSTYPER
Olika typer av företag
När Swedish Boot International AB säljer till försvaret där produkterna ska användas av militärer säljer det till en slutkund. Om företaget säljer till butiker som i sin tur ska sälja produkterna vidare agerar dessa som en mellanhand, som i sin tur säljer till kund.
28 kapitel 1
En företagsform som många kan relatera till är aktiebolaget. Men aktiebolagsformen är inte det enda sättet som man kan bedriva näringsverksamhet på. Andra möjligheter är handelsbolag och enskild firma. Dessutom finns olika slags föreningar. Två typer kommer att tas upp, ekonomiska föreningar, till exempel bostadsrättsföreningar, och ideella föreningar, som har ideella målsättningar och inte är vinstdrivande. Offentlig sektor bör också nämnas i detta sammanhang, alltså stat, kommun och landsting. Men offentlig sektor är inte en företagsform (eller associationsform, som man säger i juridiska termer). Däremot kan offentlig sektor bedriva verksamhet där företagsekonomiska frågor är högst relevanta. Det är till exempel vanligt med offentligt ägda aktiebolag eller förvaltningar som bedriver verksamheter där exempelvis ledarskap, organisering och ekonomistyrning är ständigt aktuella frågor. Några grundläggande skillnader mellan olika former av företag (och föreningar) ges i tabell 1:2 på sidan 30–31.
Aktiebolag Aktiebolaget är den bolagsform som man kanske oftast ser framför sig när man talar om företag. Ett aktiebolag har minst en ägare men kan egentligen ha hur många ägare som helst. En aktie är en andel i ett företag. Innehavaren av en aktie är alltså ägare till en andel av ett företag. Aktien kan köpas och säljas utan att det påverkar företagets verksamhet som sådan. I noterade aktiebolag köps och säljs aktierna på en börs av något slag. Stockholms Fondbörs (Nasdaq OMX) är en sådan handelsplats. I onoterade bolag finns alltså ingen särskild handelsplats utan köp och försäljning av sådana aktier görs mellan personer och bolag som kommer överens om
företaget i samhället 29
•
Tillverkande företag
•
Handelsföretag
•
Tjänsteföretag
Associationsformer
Det finns många olika sätt att klassificera företag. Ett sätt att förstå företag är att utgå från vad de faktiskt gör. Företaget i kapitlets inledande berättelse, Swedish Boot International AB, är ett tillverkande företag. Det betyder just att det tillverkar eller producerar någon form av produkt i egen regi som det sedan säljer vidare, antingen direkt till slutkunden som ska använda produkten för eget bruk eller till en mellanhand som kommer att sälja varan vidare. Man kan också tänka sig att ett företag säljer vidare till en kund som bearbetar produkten, alltså förädlar den. Då är man underleverantör till ett annat företag och säljer råvaror eller halvfabrikat som kunden sedan bearbetar.
Man kan också förstå företag ur ett juridiskt perspektiv. Olika regler gäller för olika typer av företag, delvis beroende på om de är juridiska personer eller inte. En juridisk person är en organisation som har egen rättskapacitet, alltså kan ingå avtal och hållas juridiskt ansvarig i eget namn. Man skiljer mellan juridiska personer och fysiska personer. En fysisk person är en privatperson, ingen organisation. Fysiska personer kan naturligtvis också ingå avtal men gör det i egenskap av privatperson.
Ett företag behöver inte nödvändigtvis tillverka det som det säljer. Man kan också begränsa sig till att bara bedriva handel med varor, som till exempel en vanlig affär där vi köper varor för vårt dagliga behov. Man talar här om handelsföretag. Exempel på handelsföretag kan vara både den lokala tobaksaffären eller Hennes & Mauritz. Inget av dessa företag har egen tillverkning, men det finns naturligtvis skillnader. Även om Hennes & Mauritz inte äger fabrikerna där kläderna tillverkas är företaget, till skillnad från tobaksaffären, högst delaktigt i framtagandet av kläderna genom detaljerade beställningar och krav som tillverkaren måste uppfylla. Därutöver finns det företag som inte handlar med konkreta varor, utan med tjänster. Dessa tjänsteföretag ägnar sig åt någon form av service gent emot kunden. I tjänsteföretag ryms allt ifrån lokala frisörer till stora ITkonsulter som levererar olika former av systemlösningar eller har hand om IT-driften hos kunder. Ibland är det svårt att dra en enkel skiljelinje mellan dessa olika former av företag. I ett så enkelt exempel som den lokala frisersalongen betalar man dels för en tjänst, att få håret klippt, dels för en frisyrgelé eller mousse som frisören rekommenderar och säljer. Då är frisersalongen både ett tjänste- och handelsföretag.
EXEMPEL
FÖRETAGSTYPER
Olika typer av företag
När Swedish Boot International AB säljer till försvaret där produkterna ska användas av militärer säljer det till en slutkund. Om företaget säljer till butiker som i sin tur ska sälja produkterna vidare agerar dessa som en mellanhand, som i sin tur säljer till kund.
28 kapitel 1
En företagsform som många kan relatera till är aktiebolaget. Men aktiebolagsformen är inte det enda sättet som man kan bedriva näringsverksamhet på. Andra möjligheter är handelsbolag och enskild firma. Dessutom finns olika slags föreningar. Två typer kommer att tas upp, ekonomiska föreningar, till exempel bostadsrättsföreningar, och ideella föreningar, som har ideella målsättningar och inte är vinstdrivande. Offentlig sektor bör också nämnas i detta sammanhang, alltså stat, kommun och landsting. Men offentlig sektor är inte en företagsform (eller associationsform, som man säger i juridiska termer). Däremot kan offentlig sektor bedriva verksamhet där företagsekonomiska frågor är högst relevanta. Det är till exempel vanligt med offentligt ägda aktiebolag eller förvaltningar som bedriver verksamheter där exempelvis ledarskap, organisering och ekonomistyrning är ständigt aktuella frågor. Några grundläggande skillnader mellan olika former av företag (och föreningar) ges i tabell 1:2 på sidan 30–31.
Aktiebolag Aktiebolaget är den bolagsform som man kanske oftast ser framför sig när man talar om företag. Ett aktiebolag har minst en ägare men kan egentligen ha hur många ägare som helst. En aktie är en andel i ett företag. Innehavaren av en aktie är alltså ägare till en andel av ett företag. Aktien kan köpas och säljas utan att det påverkar företagets verksamhet som sådan. I noterade aktiebolag köps och säljs aktierna på en börs av något slag. Stockholms Fondbörs (Nasdaq OMX) är en sådan handelsplats. I onoterade bolag finns alltså ingen särskild handelsplats utan köp och försäljning av sådana aktier görs mellan personer och bolag som kommer överens om
företaget i samhället 29
det. Problemet i det fallet kan vara att det inte finns någon officiell aktiekurs som indikerar värdet på en aktie, utan köpare och säljare måste komma överens om vad man tycker att en aktie (och därmed vad företaget som helhet) är värt. Det är inte alltid lätt. För att starta ett aktiebolag måste vissa förutsättningar uppfyllas. Ägaren eller ägarna måste tillskjuta ett aktiekapital om minst 50 000 kronor och det måste upprättas en del formella dokument som reglerar bolagets verksamhet. Man skiljer mellan mindre aktiebolag, som brukar kallas privata aktiebolag, och större, som kallas för publika, som kan handlas på en marknadsplats (som fondbörsen). De senare måste ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor. Fördelen med ett aktiebolag är att ägaren enbart riskerar det kapital som han eller hon har satt in i bolaget. Detta begränsade ekonomiska ansvar
och risktagande är ofta avgörande för valet av aktiebolag som bolagsform när ett företag startas. I ett aktiebolag kan ägaren ta ut lön, ungefär som vilken anställd som helst som erhåller lön, eller utdelning på aktierna, ett slags direktavkastning på det insatta kapitalet, ungefär som ränta på pengar man har lånat ut. Särskilda skatteregler gäller dock i mindre företag, så kallade fåmansbolag. Ett aktiebolag ska enligt aktiebolagslagen ha en styrelse och en verkställande direktör (VD). Styrelsens roll är strategisk medan VD:s roll är operativ. Styrelsen ansvarar alltså för den övergripande inriktningen medan VD hanterar den dagliga driften av verksamheten. Något förenklat kan man säga att ägarna tillsätter styrelsen och styrelsen VD:n. I mindre aktiebolag är det inte ovanligt att en och samma person äger företaget, är styrelseordförande och innehar posten som VD.
Aktiebolag
Handelsbolag
Enskild firma
Ekonomisk förening
Ideell förening
Vem äger?
Privatperson (fysisk person), eller juridiska personer (annat företag, förening, offentlig sektor, och så vidare).
Vanligen privatpersoner (fysiska personer) men också andra juridiska personer.
Privatperson (fysisk person) som bedriver enskild näringsverksamhet.
Har inte ägare, bara medlemmar, som kan vara fysiska eller juridiska personer.
Har inte ägare, bara medlemmar, ofta fysiska personer men kan också vara juridiska.
Hur många ägare krävs?
Minst en.
Minst två.
Kan bara vara en, den enskilda näringsidkare som driver firman.
Har inte ägare, bara medlemmar. Dessa ska vara minst tre stycken.
Har inte ägare, bara medlemmar. Dessa kan vara så få som en enda.
Hur ser förhållandet till ägaren ut?
Aktiebolaget är en självständig juridisk person som kan ingå juridiska avtal, med mera.
Handelsbolaget är en juridisk person i likhet med aktiebolaget, men vinst och beskattning hanteras på annat sätt än i aktiebolag (se nedan).
Är inte en juridisk person separat från den privatperson (fysiska person) som driver firman.
Föreningen är separat från medlemmarna och kan ingå juridiska avtal, med mera.
Föreningen är separat från medlemmarna och kan ingå juridiska avtal, med mera.
Vad händer med vinsten i företaget?
Det är aktiebolaget som gör vinst. Vinsten beskattas i bolaget och kan sedan delas ut till ägarna (som får skatta för utdelningen).
All vinst fördelas på ägarna som får ta upp sin andel som inkomst av näringsverksamhet och själva betala skatt på denna.
All vinst blir inkomst av näringsverksamhet för den som driver den enskilda firman.
Det är föreningen som gör vinst och som får skatta för denna (särskilda skattebestämmelser finns dock för bostadsrättsföreningar).
Stannar kvar i föreningen. Ingen inkomstbeskattning.
Vad händer om företaget går med förlust?
Bolaget drabbas och kan i värsta fall gå i konkurs. Ägarna kan då förlora det kapital de gått in med i bolaget men blir inte personligen ansvariga för de skulder som finns i bolaget.
Förluster och skulder måste täckas av delägarna som blir personligen ansvariga.
Förluster och skulder måste täckas av den enskilda näringsidkaren som blir personligen ansvarig.
Själva föreningen drabbas, inte medlemmarna.
Själva föreningen drabbas, inte medlemmarna.
Vad krävs i insats för att starta?
Minst 50 000 kr för så kallade privata aktiebolag, minst 500 000 kr för så kallade publika aktiebolag.
Delägarna bestämmer.
Den enskilda näringsidkaren bestämmer.
Medlemmarna bestämmer.
Medlemmarna bestämmer.
Tabell 1:2: Grundläggande skillnader mellan olika former av företag.
30 kapitel 1
företaget i samhället 31
det. Problemet i det fallet kan vara att det inte finns någon officiell aktiekurs som indikerar värdet på en aktie, utan köpare och säljare måste komma överens om vad man tycker att en aktie (och därmed vad företaget som helhet) är värt. Det är inte alltid lätt. För att starta ett aktiebolag måste vissa förutsättningar uppfyllas. Ägaren eller ägarna måste tillskjuta ett aktiekapital om minst 50 000 kronor och det måste upprättas en del formella dokument som reglerar bolagets verksamhet. Man skiljer mellan mindre aktiebolag, som brukar kallas privata aktiebolag, och större, som kallas för publika, som kan handlas på en marknadsplats (som fondbörsen). De senare måste ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor. Fördelen med ett aktiebolag är att ägaren enbart riskerar det kapital som han eller hon har satt in i bolaget. Detta begränsade ekonomiska ansvar
och risktagande är ofta avgörande för valet av aktiebolag som bolagsform när ett företag startas. I ett aktiebolag kan ägaren ta ut lön, ungefär som vilken anställd som helst som erhåller lön, eller utdelning på aktierna, ett slags direktavkastning på det insatta kapitalet, ungefär som ränta på pengar man har lånat ut. Särskilda skatteregler gäller dock i mindre företag, så kallade fåmansbolag. Ett aktiebolag ska enligt aktiebolagslagen ha en styrelse och en verkställande direktör (VD). Styrelsens roll är strategisk medan VD:s roll är operativ. Styrelsen ansvarar alltså för den övergripande inriktningen medan VD hanterar den dagliga driften av verksamheten. Något förenklat kan man säga att ägarna tillsätter styrelsen och styrelsen VD:n. I mindre aktiebolag är det inte ovanligt att en och samma person äger företaget, är styrelseordförande och innehar posten som VD.
Aktiebolag
Handelsbolag
Enskild firma
Ekonomisk förening
Ideell förening
Vem äger?
Privatperson (fysisk person), eller juridiska personer (annat företag, förening, offentlig sektor, och så vidare).
Vanligen privatpersoner (fysiska personer) men också andra juridiska personer.
Privatperson (fysisk person) som bedriver enskild näringsverksamhet.
Har inte ägare, bara medlemmar, som kan vara fysiska eller juridiska personer.
Har inte ägare, bara medlemmar, ofta fysiska personer men kan också vara juridiska.
Hur många ägare krävs?
Minst en.
Minst två.
Kan bara vara en, den enskilda näringsidkare som driver firman.
Har inte ägare, bara medlemmar. Dessa ska vara minst tre stycken.
Har inte ägare, bara medlemmar. Dessa kan vara så få som en enda.
Hur ser förhållandet till ägaren ut?
Aktiebolaget är en självständig juridisk person som kan ingå juridiska avtal, med mera.
Handelsbolaget är en juridisk person i likhet med aktiebolaget, men vinst och beskattning hanteras på annat sätt än i aktiebolag (se nedan).
Är inte en juridisk person separat från den privatperson (fysiska person) som driver firman.
Föreningen är separat från medlemmarna och kan ingå juridiska avtal, med mera.
Föreningen är separat från medlemmarna och kan ingå juridiska avtal, med mera.
Vad händer med vinsten i företaget?
Det är aktiebolaget som gör vinst. Vinsten beskattas i bolaget och kan sedan delas ut till ägarna (som får skatta för utdelningen).
All vinst fördelas på ägarna som får ta upp sin andel som inkomst av näringsverksamhet och själva betala skatt på denna.
All vinst blir inkomst av näringsverksamhet för den som driver den enskilda firman.
Det är föreningen som gör vinst och som får skatta för denna (särskilda skattebestämmelser finns dock för bostadsrättsföreningar).
Stannar kvar i föreningen. Ingen inkomstbeskattning.
Vad händer om företaget går med förlust?
Bolaget drabbas och kan i värsta fall gå i konkurs. Ägarna kan då förlora det kapital de gått in med i bolaget men blir inte personligen ansvariga för de skulder som finns i bolaget.
Förluster och skulder måste täckas av delägarna som blir personligen ansvariga.
Förluster och skulder måste täckas av den enskilda näringsidkaren som blir personligen ansvarig.
Själva föreningen drabbas, inte medlemmarna.
Själva föreningen drabbas, inte medlemmarna.
Vad krävs i insats för att starta?
Minst 50 000 kr för så kallade privata aktiebolag, minst 500 000 kr för så kallade publika aktiebolag.
Delägarna bestämmer.
Den enskilda näringsidkaren bestämmer.
Medlemmarna bestämmer.
Medlemmarna bestämmer.
Tabell 1:2: Grundläggande skillnader mellan olika former av företag.
30 kapitel 1
företaget i samhället 31
I boken finns det en växelverkan mellan praktik och princip. Genom hela boken får läsaren följa ett företag i några verklighetstrogna scener och dialoger, en berättelse för varje kapitel. Detta gör att läsaren enkelt kan se principerna tillämpade i praktiken. Till huvudboken hör en övningsbok. Den följer kapitlen och bidrar till fördjupad förståelse av respektive kapiteltema genom olika slags övningar.
ISBN 978-91-523-2355-7
(523-2355-7)
9
789152 323557
Magnus Frostenson Frans Prenkert
Företagsekonomi – i praktik och princip är skriven av docent Magnus Frostenson och docent Frans Prenkert. Båda författare är verksamma vid Örebro universitet.
Företagsekonomi
Företagsekonomi – i praktik och princip är en första ingång i ämnet företagsekonomi. Boken täcker alla de olika delar som tillsammans bildar ämnesområdet; organisation, marknadsföring, ekonomistyrning och redovisning. På så vis lämpar sig boken som en introduktion till ämnet.
Magnus Frostenson Frans Prenkert
Företagsekonomi
i praktik och princip