9789144110622 by Smakprov Media AB

Boken ger både studenter och nyblivna forskare de redskap som behövs för att skapa goda forskningsvanor och för att undvika olika fallgropar. Författaren tar upp en rad forskningsteman, allt från val av undersökningstema, problemformulering, litteratursökning och referenshantering till rapportskrivning. Även etiska frågor, plagiat, sociala media och forskningsverktyg online behandlas. Boken är på så sätt en utmärkt introduktion för både nybörjare och mer avancerade studenter i ämnen som pedagogik, sociologi och hälso- och vårdvetenskap. Denna nya upplaga av Introduktion till forskningsmetodik har uppdaterats på ett genomgripande sätt men behållit sitt tydliga och begripliga språk och de konkreta riktlinjer som man ska tänka på i samband med olika undersökningar.

Femte upplagan

INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK

| INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK

INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK

Judith Bell Stephen Waters

Judith Bell har lång erfarenhet av akademisk utbildning och har fått många utmärkelser för sin pedagogiska forskning; på senare tid har hon av den brittiska regeringen utnämnts till ”Inspector of Schools” med fokus på vidareutbildning. Stephen Waters har lång erfarenhet som ämneslärare och av utbildning på högskola; han har en MA i pedagogik och har genomfört flera forskningsprojekt.

Judith Bell Art.nr 3702 5:e uppl.

i samarbete med

Stephen Waters

www.studentlitteratur.se

978-91-44-11062-2_01_cover.indd 1

2015-11-17 16:06

Original English language edition ©2014 Open International Publishing Limited. All rights reserved. Swedish language edition of Doing Your Research Project by Judith Bell and Stephen Waters Denna upplaga är Studentlitteraturs 5:e och bygger på den 6:e engelska upplagan.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 3702 ISBN 978-91-44-11062-2 Upplaga 5:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Björn Nilsson Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Dimograf, Poland 2016

INNEHÅLL

Förord till femte upplagan 9 Inledning 11 Del 1 Grunder 1 Aspekter av forskning och forskningsmetodik 19

Olika typer av forskning 19 Aktionsforskning – forskaren som praktiker 21 Fallstudier (case studies) 23 Surveystudier 26 Experimentella metoder 27 Etnografi och etnografisk forskning 29 Teoribildning på empirisk grund – ”grounded theory” 30 Narrativa undersökningar 33 Vilken metod och vilket angreppssätt ska man välja? 37 Att läsa 38 2 Planering av projektet 41

Val av ämne 41 Att komma igång 42 Undersökningens syfte 45 Hypoteser, syften och undersökningsbara frågor 47 Arbetsnamn och utkast till projektet 48 Tid 49

Innehåll

Handledning 50 Skrivandet och en forskningsdagbok 54 Att läsa 57 3 Etik och integritet i samband med forskning 59

Forskningskontrakt, regler för praktiken och principen om samtycke 60 Konfidentialitet och anonymitet 64 Säkerställande av konfidentialitet och anonymitet då man hanterar information online 66 Etisk forskning i praktiken, problem med ”insiderforskning” och personliga regler avseende tillvägagångssätt 67 Etiska regler om ”intellektuell hederlighet” 71 Att läsa 74 4 Inläsning, referenser och hantering av information 77

Inläsning 77 Anteckningar och plagiat 78 Referenser 82 Att skriva, redigera och lagra referenser elektroniskt 86 Säkerhetskopia – ta inga onödiga risker 87 Hantering av information 89 Mycket väsen för ingenting? 93 Att läsa 96 5 Att söka litteratur 99

Definition av sökparametrar och nyckelord 100 Fokus på, specificering av och kategorisering av nyckelord 101 Digitalt eller analogt? 102 Bibliotek, bibliotekarier – och böcker 102 Googlesökningar 103 Google Books 105 Tidskrifter 107 Källkritik 109 4

Innehåll

Upphovsrätt (copyright) och licensbestämmelser vid hämtning av material från webben 110 Att läsa 113 6 Litteraturgenomgången 115

Den kritiska granskningen av litteraturen 116 Teori och teoretisk/begreppslig struktur 117 ”Kritisk granskning” i praktiken 120 En granskning av de två granskningarna 123 Att komma ihåg 124 Att läsa 126 Del 2 Att välja metod för datainsamlingen 7 Analys av dokument 139 Brendan Duffy

Vad innebär ett dokument? 140 Olika angreppssätt när det gäller dokument/källmaterial 140 Att hitta en källa 141 Att välja källor/dokument 144 Innehållsanalys 145 Kritisk källanalys 147 Att läsa 152 8 Att använda sociala media i forskningen 153 Stephen Waters

Sociala media och forskningsprocessen 155 Att använda sociala media i forskningen 158 Sammanfattning 167 Att läsa 168 9 Utformning och hantering av enkäter 169

Vad behöver man ha reda på? 171

Innehåll

Olika typer av frågor 171 Att formulera frågor 173 Utformning och layout 178 Att göra ett urval (stickprov) 179 Att hantera enkäten 181 Utskick och returnering av enkäterna 182 Respondenternas rättigheter och det ansvar och de rättigheter man själv har 183 Bortfall 183 Analys av informationen 184 Att läsa 187 10 Att planera och genomföra intervjuer 189

För- och nackdelar med intervjuer 189 Etiska frågor i samband med intervjuer 190 Formuleringen av frågorna 191 Intervjuschema 192 Gruppintervjuer och fokusgrupper 195 Inspelning av intervjuer 196 Skype och Google Hangouts 198 Skevhet (bias) – den gamla vanliga fienden 199 Kom ihåg! 201 Att läsa 205 11 Dagböcker, loggböcker, ”critical incidents” och bloggar 207

Representativitet 210 Dagboksintervju som metod 210 Inledande pilotstudier och information till deltagarna 211 Fem fallstudier 213 Etiska frågor i samband med dagböcker 217 Bloggar 218 Att läsa 221

Innehåll

12 Observationsstudier 223

Ostrukturerad observation 225 Deltagande observation 225 Strukturerad observation och registrering av den information man får fram 227 Ett varningens ord – igen 233 Att läsa 236 Del 3 Tolkning av data och presentation av resultaten 13 Tolkning och presentation av resultaten 243

Alternativfrågor 244 Kvantitets- och kategorifrågor 246 Kodning 253 Tabellfrågor eller rasterfrågor 256 Skalfrågor 258 Öppna frågor 265 Sammanfattning 265 Att läsa 267 14 Rapporten 269

Att komma igång 269 Strukturering av rapporten 272 Behovet av revideringar och flera versioner 279 Risk för plagiat? 282 Utvärdering av den egna undersökningen 282 Att läsa 285 Ordlista 287 Litteratur 297 Sakregister 309

FÖRORD TILL FEMTE UPPLAGAN

Jag har i samband med alla upplagorna av denna bok fått god hjälp av vänner, kolleger och före detta studenter som alla utgjort ett gott stöd i svåra situationer. Jag är speciellt tacksam för Stephen Waters bistånd i samband med denna utgåva av boken för hans arbete med att komma med utkast till och uppdatering av kapitelinnehållet; han har också skrivit det nya kapitel 8 (Användning av sociala medier i forskning) som utgör en introduktion till hur man kan använda sociala nätverk som stöd i forskningsprocessen. Brendan Duffy är ansvarig för kapitel 7 (Analys av källor) och jag tackar honom för att han har fortsatt med att bidra till bokens innehåll. Jag riktar även ett tack till Gilbert Fan för att han gav mig tillåtelse att citera delar av hans litteraturgranskning i kapitel 6, till John Richardson och Alan Woodley som låtit mig använda mig av deras tidskriftsartikel från 2003 (”Another look at the role of age, gender and subject as predictors of academic attainment in higher education”), till mina två vänner Jan Gray för avsnittet om ”Narrativa undersökningar” i kapitel 1 och Katie Waterhouse som bidragit med ”Top ten guide to Internet searching” i kapitel 5. En bra bibliotekarie vet enligt min erfarenhet allt om det mesta och jag har fått hjälp av en sådan, Ricard Pears (bibliotekarie vid Durham University och medförfattare till Cite Them Right; Pears & Shields, 2013), med att läsa och utförligt kommentera kapitel 5 (Litteratursökning). Stort tack för detta. Fred Bell har med stort tålamod tagit sig an den trista uppgiften att läsa alla manusutkast och kontrollera figurer och tabeller. Michael Youngman har utformat de frågekategorier i kapitel 8 som har underlättat för många studenter vid utformningen och tolkningen av enkäter. Denna utgåva skulle inte ha kunnat bli möjlig utan allt ert stöd och all uppmuntran, vilket jag är tacksam för. Judith Bell © S t uden t li t t e r a t u r

INLEDNING

Den här boken är avsedd för dem som ska genomföra någon form av pedagogisk eller samhällsvetenskaplig undersökning – antingen som en del av sitt arbete eller som en del av en utbildning (på grundnivå eller på en mer avancerad nivå). Denna nya upplaga har samma väl beprövade format som de tidigare upplagorna, men har blivit uppdaterad och i grunden reviderad som en följd av utvecklingen inom forskningen och i den värld vi som forskare och studenter lever i. Framför allt är det Stephen Waters, som är medförfattare till denna upplaga, som har lagt till idéer om hur man kan använda sociala media i forskningen (se kapitel 8). Det finns i denna upplaga också ett antal nya inslag som kommer att vara till hjälp när man ska arbeta sig igenom ett forskningsprojekt: • Nya kapitelintroduktioner som rymmer en översikt över de viktigaste

begreppen och de nya idéer som finns i kapitlen. • Checklistor i respektive kapitel innehåller möjliga problem i samband med en undersökning som kan göra att man undviker vanliga fallgropar som kan försvåra eller omöjliggöra projektet. • En ordlista med vars hjälp man som nybörjarforskare kan få vägledning avseende centrala begrepp och hur de används. • Uppdaterade förslag till ytterligare läsning som en utgångspunkt för fortsatta undersökningar. Oberoende av vilket ämnesområde man tillhör är de problem man kommer att möta tämligen likartade. Man måste välja ämne, klargöra syfte och målsättning samt planera och utarbeta ett visst tillvägagångssätt. Vidare måste © S t uden t li t t e r a t u r

Inledning

man bestämma vilka forskningsverktyg man ska använda sig av och hur man ska få tillträde till de institutioner där viktig och lämplig information finns eller var man kan få tag i relevanta personer som man kan intervjua. Man ska sedan samla in och analysera information och slutligen skriva och publicera en rapport, uppsats eller avhandling – som ska vara både intressant och välskriven. Vilket omfång uppgiften än har, måste man kunna behärska vissa grundläggande tekniker och lägga upp en innehållsplan och en tidsplan som inte överskrider de resurser som finns tillgängliga när det exempelvis gäller kunskaper, kapacitet, tid och pengar. En storskalig vetenskaplig studie kräver sofistikerade tekniker och ofta även expertkunskaper som rör statistisk analys, men det är fullt möjligt att genomföra en undersökning på ett kvalitativt bra sätt utan att ha mer än ett minimum av kunskaper som rör datorer eller statistik. Men man kan också i onödan slösa bort en massa tid genom dåliga förberedelser och bristfällig planering. Den här boken syftar till att ge läsaren de redskap som krävs för att göra ett bra jobb, uppmärksamma en del viktiga fallgropar som tar tid och resurser i anspråk, utveckla goda forskningsvanor och förkorta den tid som går åt från val av ämne till det att rapporten är klar – i tid! Det finns ju ingen anledning att lägga ner en massa arbete på något som aldrig blir klart. Ingen bok kan ersätta en bra handledare, men det finns långt ifrån tillräckligt många av dem. Om man på egen hand kan göra sig bekant med en del grundläggande metoder och tekniker, kommer man att kunna utnyttja handledningstiden mer effektivt och ägna mer energi åt de frågor som har högre prioritet.

DEL 1

Grunder

Du är här! Utför det grundläggande (kapitel 1)

Läs, anteckna och formulera olika utkast i samband med detta (kapitel 4)

Genomför en litteratursökning (kapitel 5)

Utforma en första avslutande version av forskningsrapporten (kapitel 14)

Läs, granska, omformulera och korrekturläs rapporten (kapitel 14)

Träffa din handledare, ta reda på vilka krav som gäller och fundera på teman (kapitel 2)

Fundera över etik, konfidentialitet, anonymitet och privata aspekter (kapitel 3)

Gör vid behov en litteraturgranskning (kapitel 6)

Sammanställ, analysera och tolka den information du har fått fram (kapitel 13)

Lämna in rapporten i tid och se till att den uppfyller alla formella krav (kapitel 14)

Planera ditt projekt och dess omfattning (kapitel 2)

Finslipa frågeställningarna (kapitel 2)

Bestäm vilka forskningsverktyg (metoder) som ska användas (kapitlen 7–12)

Genomför undersökningen och samla in data (kapitlen 7–12)

Du lyckades, bra gjort!

Att lägga grunden I rollen som förstagångsforskare kan det hända att man är lite skrämd av den uppgift som man ska utföra. Man ska inte bara bestämma sig för vad eller vem man ska utforska utan även hur man ska bära sig åt för att få fram intressant information, hantera denna och sedan skriva ner vad man har kommit fram till. Som ”labyrinten” på föregående sida antyder, är vägen framåt sannolikt inte rätlinjig och man kommer att stöta på olika vägval och kanske också hamna i en eller annan återvändsgränd innan man når sitt mål. Jag har full förståelse för hur detta kan upplevas – jag har ju själv varit i samma situation som en första gångsforskare. Jag skrev denna bok för att kunna ge vägledning genom den labyrint som ett forskningsprojekt utgör och varna för ett antal fallgropar för att man ska kunna undvika några av de misstag som jag själv begick. Vi kan alla lära oss av våra misstag och av att misslyckas med något – men det är betydligt bättre att lära sig av andras misstag och att undvika de misstag som de gjort. Bokens första del beskriver vilka forsknings metoder och angreppssätt som står en till buds och tar upp vad man behöver göra innan man samlar in sin information. Kapitel 1 berör för- och nackdelar med olika vetenskapliga metoder för att man ska kunna bestämma sig för vilken metod man själv bör välja. Om man ännu inte bestämt sig för vilket fokus ens egen undersökning ska ha, kan man alltid gå tillbaka till kapitel 1 längre fram. Kapitel 2 tar upp hur man kan planera och strukturera en undersökning och man ska föra anteckningar i samband med det. Att skriva en rapport kanske ter sig avlägset just nu, men det är viktigt att hela tiden tänka på hur den ska byggas upp och hur den kan tänkas

se ut när den är klar. Som kommer att framgå av det kommande är variationen mycket mindre än man kan tro när det gäller hur en rapport ska se ut och det är viktigt att man redan från början har en bild av hur man kommer att presentera sina resultat. Etiska frågor är temat för kapitel 3. Även erfarna forskare som börjar med de bästa avsikter inser ibland att de inte tänkt tillräckligt mycket på vissa etiska spörsmål. I kapitlet behandlas anonymitet och konfidentialitet och Stephen Waters förklarar hur hans avsikt att deltagarna i hans undersökning av sin egen institution skulle förbli anonyma kom på skam genom att han inte var tillräckligt framsynt när han färdigställde sin rapport. Lyckligtvis påverkades inte rapporten på något negativt sätt och hans deltagare var vänliga nog att överse med det som kunde ha blivit ett allvarligt problem genom att deras identitet oavsiktligt avslöjades. Man ska inte lita på att man har tur, utan redan från början försäkra sig om att sådana problem inte uppstår. Bokens första del ägnar ett stort utrymme åt hur man ska hantera sin information, organisera sina referenser och undvika plagiat, det vill säga att man använder andras åsikter och idéer som om de vore ens egna. Flera frågor ställs omkring hur man i framtiden ska tolka anteckningar som görs idag. Även om man har ett bra minne är det inte troligt att man efter någon månad eller två klarar av att leta upp en speciell bok och ett speciellt citat som man kanske inte skrivit av ordagrant. Därför är det bäst att göra det till en vana att redan från början föra noggranna anteckningar – om allt – även om man inte tror att man kommer att ha någon användning för det. Utförliga anteckningar är tidskrävande men de spar timmar och kanske dagar av arbete längre fram i en undersökning om man då

måste gå igenom vad man gjort tidigare, innan man kan fortsätta med undersökningen igen. Vilket tema man än har valt för sin studie är det högst osannolikt att man skulle vara den första som studerade detta tema, även om det fokus man har valt kan vara originellt (om man är doktorand är detta mycket viktigt). Kapitlen 5 och 6 har fokus på hur man kan hitta relevant litteratur om forskningstemat och hur man bär sig åt för att utforma en litteraturgranskning. Det är en bra hjälp för att man ska kunna sätta in sin egen undersökning i ett sammanhang som innebär att man jämför sina egna resultat med vad andra har kommit fram till. En litteraturgenomgång ger också värdefulla insikter om för- och nackdelar med tidigare forskning och leder till att man kan bygga på andras framgångar och undvika problem som de kan ha stött på. Jag säger inte att jag erbjuder en lugn och ostörd resa genom forskningslabyrinten, men jag hoppas ändå att den här boken ska fungera som en användbar vägledning under resans gång. Hur svår eller utmanande forskningsresan än kan visa sig vara, vet jag vilken fantastisk och givande erfarenhet det är och hur positivt det kan vara att avsluta ett forsknings projekt. Jag önskar läsaren lycka till på resan.

KAPITEL 1

Aspekter av forskning och forskningsmetodik

Inledning

Det här kapitlet ger en överblick över de olika angreppssätt som kan ingå i ett forskningsprojekt. Olika forskningsperspektiv och forskningsmetoder presenteras kortfattat och de lästips som presenteras kan vara en hjälp till att få en bild av hur ens egen undersökning kan utföras. I det här kapitlet finns följande med: • En förklaring av skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. • En genomgång av aktionsforskning, fallstudier, surveymetod och experimentella studier med deras fördelar och begränsningar. • En introduktion till etnografiska studier, ”grounded theory” (teoribildning på empirisk grund) och narrativ teori. • Utförlig förteckning av var man kan läsa om de olika angreppssätten som har behandlats så att man kan företa sig en förberedande inläsningsperiod innan man inleder sitt projekt.

Olika typer av forskning Det är fullt möjligt att genomföra en bra undersökning utan att ha detaljerade kunskaper om olika teoretiska perspektiv och metoder inom pedagogisk eller samhällsvetenskaplig forskning. Sådana kunskaper och färdigheter ger dock en god inblick i hur man kan lägga upp och genomföra en undersökning – de kommer också att ge en bättre förståelse av det som står i litte raturen. Ett problem med att läsa om forskningsmetoder eller att studera forskningsrapporter är den terminologi som används. Forskare använder begrepp och ibland även en jargong som kan te sig tämligen obegriplig för andra människor. Förhållandet är detsamma inom andra områden där man © S t uden t li t t e r a t u r

Del 1 Grunder

använder sig av ett specialiserat språk för att underlätta kommunikationen mellan experter. Innan vi går över till de olika steg som finns när man ska planera och genomföra en undersökning, kan det därför vara bra att ta upp några faktorer som rör ett typiskt forskningsprojekt. Det finns skilda perspektiv och traditioner som använder olika metoder för att samla in information, men de varken föreskriver eller förkastar någon viss metod. Kvantitativt inriktade forskare samlar in fakta och studerar relationer mellan olika uppsättningar av fakta. De mäter och använder naturvetenskapliga tekniker som kan ge kvantifierbara och om möjligt även generaliserbara slutsatser. De använder sig av ”numeriska data och vanligtvis … strukturerade och i förväg fastställda forskningsfrågor, begreppsramar och utformning” (Punch, 2005, s. 28). Därför använder man tekniker som kan ge kvantifierbara och om möjligt även generaliserbara resultat. Forskare som anammar ett kvalitativt perspektiv är mer intresserade av att ta reda på hur människor upplever sin värld. Deras mål är snarare insikt än statistisk analys. De tvivlar på existensen av ”sociala fakta” och ifrågasätter användningen av en ”naturvetenskaplig” inställning när man har med människor att göra. Punch uppmärksammar en viktig skillnad som innebär att man i ”kvalitativ forskning inte enbart använder icke-numeriska och ostrukturerade data utan vanligtvis också formulerar forskningsfrågor och metoder som från början är mer generella men som blir mer fokuserade i och med att undersökningen fortskrider” (Punch, 2005, s. 28). Det finns emellertid exempel på att kvantitativt inriktade forskare ibland använder sig av kvalitativa tekniker och tvärtom; det beror helt på vilken information de är ute efter. Att man klassificerar en metod eller ett angreppssätt som kvalitativt, kvantitativt, etnografiskt, surveyinriktat eller aktionsforskning innebär inte att man som forskare – när man väl bestämt sig för en viss metodisk inriktning – inte får avvika från de tillvägagångssätt som normalt förknippas med metoden i fråga. Varje perspektiv eller angreppssätt har sina starka och svaga sidor och vart och ett av dem passar in i en viss kontext. Vilket angreppssätt man väljer och vilka metoder för datainsamling man använder sig av kommer att styras av vilken typ av undersökning det är fråga om och vilken typ av data eller information man behöver ha. Det är omöjligt att på några få sidor göra rättvisa åt väl etablerade forskningsmetoder, men det följande kan i varje fall utgöra en grund för fortsatt 20

1 Aspekter av forskning och forskningsmetodik

läsning och ge ett hum om vilken typ av metodisk inriktning som passar för det projekt eller den undersökning man själv ska göra.

Aktionsforskning – forskaren som praktiker Aktionsforskning är ett tillvägagångssätt och ett perspektiv som passar närhelst det finns ”ett problem som rör människor, uppgifter och procedurer som ropar på en lösning eller då en förändring resulterar i en mer önskvärd situation” (Cohen m.fl., 2011, s. 344). Precis som med annan forskning är de metoder man väljer för att samla in information beroende av vilket slags information som krävs. Forskningen är tillämpad och utförs av praktiker som själva har identifierat ett behov av förändring eller förbättring, ibland med hjälp utifrån (men det är inte nödvändigt). Målet är ”att komma fram till rekommendationer avseende en god praxis som innebär att man kan ta itu med och hantera ett problem eller förbättra verksamheten i en organisation och de individer som ingår i den genom förändringar av de regler och procedurer som styr deras handlingar” (Denscombe, 2010b, s. 12). Lomax (2007, s. 158, 169) har formulerat ett antal användbara frågor för aktionsforskare under rubrikerna syfte, fokus, relationer, metod och validering. Under rubriken ”syfte” finns följande frågor: • Kan jag förbättra min praxis så att den blir mer effektiv?

• Kan jag förbättra min förståelse av denna praxis så att den blir mer

befogad? • Kan jag använda min kunskap och mitt inflytande för att förbättra situationen i sin helhet? Under rubriken ”metod” formulerar hon frågan om en aktionsforskare kan samla in ”rigorösa” data som ger belägg för krav på handling och förändring. Dessa och liknande frågor kan fungera som utgångspunkt för en aktionsforskning, men när själva undersökningen är avslutad och alla inblandade tagit del av resultaten, återstår fortfarande visst arbete. Deltagarna fortsätter att granska, bedöma och förbättra praktiken, och forskningen inbegriper en ”feedback-slinga, där de initiala resultaten genererar förbättringsmöjligheter då de implementeras och utvärderas som en inledning till ytterligare studier” (Denscombe, 2010a, s. 126). © S t uden t li t t e r a t u r

Del 1 Grunder

Denscombe (2010a, s. 134) fortsätter med att påstå att även om det inte är troligt att generaliseringar blir följden av resultat som kommer från en ”praktiskt inriktad och småskalig forskning”, får denna: inte förlora något av sin rigorositet [stränghet]. Precis som annan småskalig forskning kan den bygga på existerande teorier, tillämpa och pröva påståenden, använda passande metoder och, vilket är viktigt, förmedla någon form av bedömning av existerande kunskap (utan att man hävdar något som är obefogat). Det är utifrån det rigorösa och inte storleken på eller syftet med projektet som forskningen ska bedömas.

Att praktiker fungerar som forskare är inget nytt, men som i alla ”insiderundersökningar” kan det uppstå svårigheter om sedan lång tid omhuldade värden och vanor ifrågasätts, vilket kan bli fallet om forskningsresultaten visar att vissa radikala förändringar är av nöden om man ska kunna uppnå några framsteg. Den participatoriska prägeln i aktionsforskning innebär att det är oklart vem som äger forskningen och dess resultat (Denscombe, 2010a, s. 131): Vem är det som bestämmer? Vem har befälet? Vem bestämmer om hur man lämpligast går till väga? Vem äger informationen? Dessa och liknande frågor behöver alla medverkande fundera över på ett lyhört och noggrant sätt för att säkerställa att man har samma förväntningar om vad delaktigheten innebär i aktionsforskning.

Denscombe (2010a, s. 132) påminner även om följande: Eftersom de aktiviteter som hör till aktionsforskningen nästan oundvikligen påverkar andra, är det viktigt att ha en klar uppfattning om när och var aktionsforskningen med nödvändighet går över gränsen och innebär insamling av information som är rent personlig och enbart har med praktikerna att göra. När detta sker, måste man hålla sig till sedvanliga etiska regler, man måste be om tillåtelse, hålla informationen konfidentiell och skydda uppgiftslämnarnas identitet.

Av lika stor eller till och med större betydelse är kravet att alla inblandade innan forskningen startar vet varför undersökningen görs, vem som kommer 22

1 Aspekter av forskning och forskningsmetodik

att läsa slutrapporten och vilka som har ansvar för att genomföra rekommenderade förändringar.

Fallstudier (case studies) Fallstudier är särskilt lämpliga för forskare som arbetar på egen hand genom att de rymmer möjligheten att på djupet studera en avgränsad aspekt av ett problem under en begränsad tidsrymd, även om det också finns projekt som sträcker sig över längre tid. Ett exempel på det sistnämnda är att Francis m.fl. (1994) undersökning av det som ledde till nedläggningen av ett stort mentalsjukhus tog fem år att genomföra och avsluta. Tyvärr måste man vänta tills man är forskningsledare inom sjukvården, kommunen eller universitetet innan man innehar den positionen att man kan tilldelas medel för och genomföra den typen av omfattande undersökningar. Var därför tills vidare realistisk när det gäller val av tema för en fallstudie. Yin (1994, s. 137) påminner oss om följande råd, som är värt att tänka över och följa: Man har genomfört fallundersökningar om beslut, program, genomförande av åtgärder och förändringsprocesser i organisationer. Se upp för dessa teman – inget av dem kan definieras på något enkelt sätt när det gäller ”fallets” början och slut.

Han lägger till att ”ju mer en fallstudie innehåller specifika påståenden, desto lättare är det att hålla studien inom rimliga gränser” – ett gott råd som är värt att följa. Man kan använda fallstudiemetoden för att följa upp en surveyundersökning, göra den mer levande eller låta den vara en pilotundersökning som i sin tur ska göra det möjligt att få fram viktiga variabler som kan gagna den kommande undersökningen. Det vanligaste är dock att man genomför en fallstudie som ett projekt i sig. Forskaren identifierar en företeelse (t.ex. införandet av en ny kursplan, ett nytt arbetssätt på en institution eller en förändring i en organisation). Information om sådant ska samlas in på ett systematiskt sätt, relationen mellan olika variabler (en ”variabel” står för ett attribut, en egenskap eller ett kännetecken) som ska bedömas och hela undersökningen ska planeras på ett metodiskt sätt. Även om observationer och intervjuer är det som oftast kommer till användning, kan flera andra metoder bli aktuella. © S t uden t li t t e r a t u r

Del 1 Grunder

Organisationer har vissa egenskaper gemensamt, likaså individer, men de uppvisar också drag som är unika. Den forskare som använder sig av fallstudiemetoden har som syfte att belysa dessa drag och egenskaper, identifiera olika samspelsprocesser, visa hur dessa påverkar implementeringen av en förändring eller ett system och organisationens (och individernas) sätt att fungera och agera. Dessa processer kan vara svåra att sätta fingret på i en stor surveyundersökning, men de kan också vara avgörande för ett systems eller en organisations framgångar och misslyckanden. KRITIK AV FALLSTUDIER

De som kritiserar fallstudier tar upp ett antal problem och/eller nackdelar med detta tillvägagångssätt. Vissa personer ifrågasätter värdet med ett studium av enstaka händelser eller enheter. De menar att det är svårt att kontrollera informationen och att det därför alltid finns risk för snedvridna eller skeva resultat. Andra menar att det normalt inte går att generalisera resultaten från fallundersökningar, även om Denscombe (2010a, s. 60) menar att ”den utsträckning i vilken resultaten från en fallstudie kan generaliseras till andra liknande situationer eller fall är beroende av i vilken utsträckning det aktuella fallet liknar andra fall”. Han illustrerar detta med ett exempel på en fallstudie från en liten lågstadieskola. Han skriver följande: Detta innebär att forskaren måste samla in data om viktiga företeelser och skeenden (upptagningsområde, elevernas etniska bakgrund och personal omsättning) för lågstadieskolor i allmänhet för att därefter visa var någonstans den aktuella skolan passar in i det generella mönstret. Denscombe, 2010a, s. 61.

Bassey skriver i sin artikel från 1981 om den relativa förtjänsten med generalisering och ett studium av enskilda eller enstaka fall eller situationer och föredrar att använda termen ”relaterbarhet” i stället för generaliserbarhet. Hans uppfattning (a.a. s. 85) är att: ett viktigt kriterium för att bedöma värdet med en fallstudie är den utsträckning i vilken detaljerna är tillräckligt omfattande och tillräckligt relevanta för att en lärare som arbetar under liknande omständigheter ska kunna rela-

1 Aspekter av forskning och forskningsmetodik

tera sitt handlande och sina beslut till vad som tas upp i fallstudien. Hur pass mycket man relaterar utifrån ett fall är viktigare än generalisering.

Han menar också (a.a. s. 86) att om fallstudier: genomförs systematiskt och kritiskt, syftar till att förbättra utbildning och undervisning, utgör grund för jämförelser och vidgar gränserna för den existerande kunskapen genom att publiceras, kan man betrakta dem som en giltig form av pedagogisk forskning.

När han skriver om en fallstudie från 1999 gör Bassey (1999, s. 12) ett tillägg till sina tankar från 1981; han drar sig till minnes att han: tidigare behandlat begreppet generalisering (dvs. en empirisk generalisering) som en utsaga som måste vara absolut sann. Det är i den betydelsen som fysiker använder sig av termen, och den ligger till grund för deras uppfattning om vad vetenskaplig metod innebär … [och] där kan en hypotes fungera som generalisering (eller lag) bara om den står emot alla försök att falsifiera den. Jag menade då att det i denna bemärkelse fanns mycket få generaliseringar inom pedagogiken och än färre som passar för lärare.

Han slår fast att han fortfarande omfattar denna åsikt när det gäller naturvetenskapliga generaliseringar (av det absoluta slaget), men erkänner nu att det också kan finnas andra slag av generaliseringar som är tillämpliga inom samhällsvetenskapen, nämligen statistiska generaliseringar och ”luddiga” generaliseringar (a.a. s. 12): Den statistiska generaliseringen härrör från urval som gjorts från populationer och typiska påståenden om att det är x eller y procents sannolikhet att det som urvalsresultaten visade också stämmer för populationens del – det rör sig alltså om ett kvantitativt mått. Den ”luddiga” generaliseringen härrör från studier av enstaka fall, och vanliga påståenden är att det är möjligt, troligt eller sannolikt att det som det enstaka fallet visade också kan återfinnas i liknande situationer eller fall – ett kvalitativt mått.

Precis som tidigare kommer fallstudiens för- och nackdelar även i fram tiden att diskuteras. Det är förstås bra att vara medveten om den kritik som

Femte upplagan

INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK

| INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK

INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK

Judith Bell Stephen Waters

Judith Bell Art.nr 3702 5:e uppl.

i samarbete med

Stephen Waters

www.studentlitteratur.se

978-91-44-11062-2_01_cover.indd 1

2015-11-17 16:06