BONNIERS
TEKNIK DIREKT
Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10
Författare: Git Börjesson, Monica Chocron, Monica Högfelt-Rudervall, Bengt Nylén, Bo Nylén, Bengt Olsson, Inga-Lill Sjöström och Maria Svensson Projektgrupp: Naturvetenskapsredaktionen Bonnier Utbildning Grafisk form: Anders Wikberg Bildredaktör: Lena Nistell
Teknik Direkt ISBN 978-91-622-8689-7 © 2008 Författarna och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Italy by STIGE S.p.A. Turin, 2008
Innehåll Teknik är roligt och spännande V
VI SKICKAR MEDDELANDEN
TEKNIK I HEMMET
3
65
Teknik i hemmet 66 Elektricitet i varje hem 70
Hur man började ta kontakt 4
Elektriska hushållsapparater 74
Att skicka information 8
Styra och reglera 78
Dagens kommunikationsteknik 13
Reparera och montera själv 82
DE ENKLA MASKINERNA
25
VI KONSTRUERAR OCH BYGGER
Det lutande planet 26
Hållfasthet – att bygga starkt 94
Hävstången och hjulet 30
Broar och dammar 99
93
Att bygga hus 104 TEKNIKEN HJÄLPER OSS ATT ÖVERLEVA
Grundbehov för överlevnad 46
45
Ritningar 109
DESIGNEN GÖR TEKNIKEN MÄNSKLIG
Människan behöver värme 48 Förvara och laga mat 52
Det mesta är designat 120
När modern teknik slutar fungera 56
Du möter design varje dag 123 Så här arbetar en designer 125 Varför vi väljer en viss produkt 129 Material och sammanfogning 131
119
TRANSPORT AV MÄNNISKOR OCH TING 145
TEKNIKEN FORMAR FRAMTIDEN
Transporter över hav och sjöar 146
Rätt teknik räddar vår miljö 200
Transporter på land 152
Energiteknik 204
Transporter i luften 160
Framtidens teknik 211
Resa i rymden 165
Uppfinningar 215 Teknik påverkar vår framtid 218
DET HÄR ÄR OCKSÅ TEKNIK
Leksaker 178 Musikinstrument 182 Teknik i jordbruket 185 Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar 190
177
Ordlista 227 Register 236 Illustrationer 239
199
Teknik är roligt och spännande Har du redan tittat i boken? Blev du förvånad över alla olika saker den handlar om? Då ska du veta att nästan allting på ett eller annat sätt hör ihop med teknik. Varje gång man tillverkar eller använder saker för ett bestämt ändamål – då handlar det om teknik. På sätt och vis är det tekniken som skiljer människan från djuren. Det är tekniken som gör att det kan finnas människor över nästan hela jorden och att jordens folkmängd kan vara så stor.
Teknik är roligt och spännande Förord M V
64 M Teknik i hemmet
TEKNIK I HEMMET Har du egentligen tänkt på hur mycket teknik du använder varenda dag där hemma? Eller på att själva huset du bor i är resultatet av teknik? Om några år kommer du att flytta hemifrån. Kanske hittar du ett arbete direkt eller så får du studera vidare, ibland långt från hemorten. Det innebär inte bara en större frihet, utan också att du måste klara av att lösa en hel del tekniska problem som du kanske inte är van vid.
Teknik i hemmet M 65
Teknik i hemmet Kan du tänka dig hur det skulle vara om vi fortfarande bodde i grottor? Trots alla datorer, ljudanläggningar och rymdfarkoster som människan har tagit fram är det nog ändü inom bostadsbyggande och inredning som tekniken har betytt allra mest fÜr oss. När man ska bygga ett nytt hus für fÜrst en arkitekt rita hela huset, büde hur det ska se ut utifrün frün alla hüll och hur det ska se ut inuti. En südan ritning behÜvs fÜrstüs fÜr att byggfÜretaget ska kunna bygga huset som det är tänkt. Den behÜvs ocksü fÜr att människor som tänker ytta in i en ny villa eller lägenhet i fÜrväg ska kunna se hur den nya bostaden ser ut och fungerar och kanske planera mÜbleringen. Hela ritningen kallas fÜr byggnadsritning. Den ritning som visar de olika rummen, dÜrrar, fÜnster och sü vidare kallar man planritning. Nu fÜr tiden använder man oftast datorprogram som en hjälp fÜr alla sorters ritningar.
När du har läst det här avsnittet ska du t LĂŠOOB UJMM PMJLB IVTSJUOJOHBS t IB SFnFLUFSBU ĂšWFS IVS NBO LBO JOSFEB sin lägenhet t LĂŠOOB UJMM UBQFUFOT IJTUPSJB t WFUB WJMLFO CFMZTOJOH TPN ĂŠS CSB t WFUB IVS OĂŒHSB PMJLB VQQWĂŠSNOJOHT system fungerar t LVOOB GĂšMKBOEF PSE PDI CFHSFQQ planritning, vattenburen värme, pelletsvärmepump, fjärrvärme, direktverkande elvärme
I ett modernt kĂśk ďŹ nns det mycket toppmodern teknik. Men allting i vĂĽra bostäder är fĂśrstĂĽs teknik – det är byggt och tillverkat fĂśr att fylla ett visst syfte.
66 M Teknik i hemmet
Spis
Tvättmaskin
Diskbänk Diskmaskin
Klädkammare Badkar Tvättställ
Kylskåp Kyl och sval
Toalettstol Dusch
Frysskåp Skafferi
Kapphylla
Bänk/ Väggskåp Garderob Städskåp
Mycket att tänka på vid heminredning När man flyttar in i ett hus eller en lägenhet gäller det att möblera och inreda sitt hem. Det finns en rad olika synpunkter som man ska ta hänsyn till, och som delvis kan strida mot varandra: A
varje rum ska fungera bra (som till exempel sovrum eller arbetsrum)
A
man måste få plats för alla olika funktioner i bostaden
A
bostaden ska vara vacker och trevlig
A
bostaden ska vara lättstädad
A
man måste få plats med de möbler och saker som man har sedan tidigare.
Hur får man ettan att räcka? Det är inte alltid lätt att på ett praktiskt sätt få plats för alla funktioner i bostaden. Din första egna bostad kanske blir en etta med kokvrå. Då ska du sova, äta, se på tv och vara med dina kompisar i ett och samma rum! Kanske ska du plugga dessutom. Ett praktiskt sätt kan vara att bygga på höjden och använda en så kallad loftsäng. Med hjälp av speglar kan man få rummet att kännas större.
En hopfällbar matplats sparar plats.
Teknik i hemmet M 67
Satsa på rätt belysning Belysningen är också viktig för att ett rum ska fungera bra. Oftast behöver man både allmänbelysning (taklampa), funktionsbelysning (spotlight, skrivbordslampa) och ”mysbelysning”. Ofta skaffar man allmänbelysningen först, men det är faktiskt bättre att börja med funktionsbelysningen.
Med rätt inredning går städningen som en dans För att det ska gå lättare att städa är det praktiskt med möbler på hjul och skåp och hyllor som hänger på väggen. Om man förvarar saker i stängda skåp och lådor, samlar de mindre damm än om de ligger framme eller finns i öppna hyllor. Textilier som draperier, kuddar och plädar brukar också samla damm, men samtidigt hjälper de till att göra ett rum mysigt, så där får man försöka att hitta en medelväg.
Tapeten hjälpte till att hålla värmen Tapet betyder väggbeklädnad. Från början använde man tapeter som ett skydd mot kylan. Man hängde upp skinnfällar, flätade mattor eller vad man hade tillgång till på kala stenväggar för att stänga kylan ute. Man använde också vävda bonader och kunde då utsmycka dem med olika motiv. Under medeltiden spände man fast bonaderna mellan lister innan man satte upp dem på väggarna. Under den senare delen av medeltiden satte man upp sammetstapeter i finare rum och 68 M Teknik i hemmet
Belysning är viktig för både funktion och trevnad.
vaxdukstapeter i enklare rum. I början på 1700-talet intresserade man sig kanske än mer för utseendet på väggarna och handmålade vävtapeter blev vanliga. Några årtionden senare började man även använda tryckta papperstapeter – det gör vi än i dag.
Det finns många sätt att skapa ett varmt hem Att bostaden har lagom temperatur är ett av de viktigaste kraven för att man ska trivas. För oss uppe i Norden handlar det förstås i första hand om att värma upp bostaden. I olika hus använder man sig av en rad olika metoder. Vedeldning är den äldsta metoden. Förr hade man en kakelugn i varje rum. Nu är det vanligen en stor värmepanna för hela huset. Den värmer upp vatten, som sedan pumpas ut i värmeelementen. Detta uppvärmningssätt kallas vattenburen värme. Vattnet kan värmas upp på flera olika sätt. Med oljeeldning slipper man stoppa in ved i pannan, men annars fungerar det ungefär likadant. Att elda med olja är inte så bra för miljön och olja är dessutom dyrt. Därför har många valt att övergå till andra sätt. Ofta kan man välja att elda med ved samtidigt, för att spara på oljan. Eldning med pellets är ett nyare sätt att använda ved. Pellets gör man av flisat trä som pressas samman till små kulor. Fördel jämfört med ved är att pelletseldningen är automatisk, och man kan få en effektivare förbränning.
Värmepanna där man eldar med pellets.
Värmepumpar kan man använda för att minska elförbrukningen. En värmepump tar tillvara värmen, antingen från luften, från jorden eller från ett borrat hål i berget. Den fungerar som en kompressor i ett kylskåp, fast tvärtom. Värmepumpar kan användas antingen till vattenburen värme, eller med en värmefläkt direkt in i huset. En el-panna värmer i stället med elektricitet upp vattnet som ska cirkulera i elementen. Fjärrvärme innebär att det finns en stor värmepanna någon helt annanstans, som värmer upp vatten för en hel stad eller stadsdel. Det heta vattnet går sedan i värmeisolerade rör till en värmeväxlare i varje hus som i sin tur värmer vattnet som ska cirkulera i elementen inne i huset. Ett annat sätt att värma huset med elektricitet är direktverkande elvärme. Direktverkande elvärme betyder att det är elektricitet istället för vatten som värmer upp elementen i varje rum.
1. Vad menas med en planritning, och hur ser den ut? 2. Vad ska man tänka på när man inreder sitt hem? 3. Hur går det till när vi får varmt i huset?
Teknik i hemmet M 69
Uppslaget 5 KAN DU?
FUNDERA MERA
1. Rita skisser och skriv lite om några olika brokonstruktioner.
1. Välj ut en berömd byggnad och beskriv hur den är byggd. Försök också ta reda på hur lång byggtiden var och hur många som arbetade på bygget. Gör sedan ett överslag på den totala kostnaden av bygget.
2. Beskriv hur man bygger villor i trä och flerfamiljshus i betong nu för tiden. 3. Skriv ner fem olika mätverktyg. Ge exempel på vad man kan mäta med dessa. 4. Vilka yrkesgrupper använder skjutmått? 5. Vilken typ av bro är Ölandsbron och vilken typ är Höga kusten-bron? Varför har man valt just dessa brotyper när man byggde broarna till Öland och mellan Veda och Hornö? 6. Hur ser valvbroar och bågbroar ut och hur kan de ”flytta” tyngden till brofästena? 7. Ange några olika anledningar till varför man kan vilja bygga en damm. Förklara också hur dammbyggen påverkar den omgivande miljön. 8. Har du stått på femte våningen i ett hus och tittat ner? Visst känns det högt? Skyskrapor kan vara nästan 500 meter höga. Hur är de konstruerade för att inte välta vid stark vind? 9. Hur såg våra bostäder ut förr och hur ser de ut i dag? Beskriv med text och bilder hur våra bostäder har förändrats sedan 1500-talet. 10. I andra länder kan bostäderna se helt annorlunda ut jämfört med bostäderna i vårt land. Varför är det så?
114 M Konstruktioner
2. Vad innehåller betong och när började man använda det? 3. Vissa mått saknas på ritningen här bredvid. Försök lista ut vilka mått som saknas.
NÄT OCH BIBLIOTEK
ÖVERSÄTT TILL SVENSKA
1. Vilken bro är Sveriges längsta? Vilken typ av bro är det?
building material
foundation
concrete
steel
2. Vilka är världens tio längsta broar? Var finns de? Vad är det för sorts broar?
brick
reinforced concrete
suspension bridge
bridge
3. Vilka torn finns ute i världen? Sök information om olika tornbyggen som finns ute i världen. Hur höga är tornen? Var finns de? När byggdes de? Varför tror du att man har byggt dem?
arch bridge
beam bridge
4. Hur lång tid tar det och vad kostar det att bygga en normal villa idag?
Para ihop rätt bild med rätt text.
5. Det går att förändra betongens egenskaper med hjälp av tillsatsmedel. På vilket sätt förändras betongens egenskaper? 6. Olika material har olika egenskaper. Vad har följande material för egenskaper och vad används de till? Kolfiber, glasfiber, laminerat glas, pansarglas och polykarbonatplast. A
TEKNIKKLURING
Fackverkskonstruktion
__________
Pelarbro
__________
Hängbro
__________
Valvbro
__________
Snedkabelbro
__________
Lyftbro
__________
B
C
E
F
D
Uppslaget M 115
144 M Transport av m채nniskor och ting
TRANSPORT AV MÄNNISKOR OCH TING Hur har du tagit dig till skolan idag? Har du gått, cyklat, åkt bil, buss, båt, skateboard, inlines eller tog du kanske flyget? Människan har i alla tider förflyttat sig. Dagens samhälle är beroende av att olika transporter fungerar. Hur skulle det se ut om inte ambulansen kom? Eller skolbussen? Eller lastbilen som levererar mat till affären? Det finns många sätt att transportera sig själv eller sina saker från en plats till en annan. Det är viktigt att du har kunskap om transporter så att du kan vara med och diskutera förändringar som vi alla påverkas av. Här får du lära dig om våra vanligaste transportmedel – deras funktion, utseende, användbarhet, historien bakom dem och hur de påverkar samhället, människan och miljön.
Vårt första transportmedel var en urholkad trädstam. Nu utvecklas bilar för transport av människor och ting på planeten Mars.
Transport av människor och ting M 145
För att det här ska räcka till för att lyfta flygplanet, måste fartvinden vara tillräckligt stor, och det är därför som planet först måste ta fart på en startbana. Ett flygplan kan heller aldrig stå stilla i luften.
På helikoptern är det rotorn som är vinge På en helikopter kan vingarna få fartvind även när helikoptern står stilla. Där är det nämligen den stora propellern på ovansidan (rotorn) som fungerar som vingar. När rotorn snurrar och rotorbladen vinklas ger luften den samma bärkraft som vingarna på ett flygplan. Därför kan helikoptern starta rakt upp och landa rakt ner och även stå stilla i luften. De första fungerande helikoptrarna byggdes i slutet av 1930-talet. Ungefär samtidigt konstruerades de första jetmotorerna.
Jetmotorn blåser ut en gasstråle Motorns namn kommer av det engelska ordet jet, som betyder stråle. När bränslet brinner i jetmotorn, bildas det stora mängder heta gaser som strömmar ut bakåt. Då drivs planet framåt, ungefär som när man släpper ut luften ur en ballong. Men avgaserna sätter också fart på en turbin (ett ”skovelhjul”), som driver en kompressor framtill i motorn. Kompressorn pumpar in riktigt mycket luft till förbränningen i motorn. I moderna jetmotorer sätter turbinen ofta också fart på ett fläkthjul (turbofläktmotor) eller en propeller (turboprop), som ytterligare förstärker dragkraften.
luft pressas in
kompressor
bränsle in bränslet antänds
164 M Transport av människor och ting
1. Hur kan ett luftskepp flyga? 2. Hur utvecklades flygplanen under Första Världskriget? 3. Vad är det egentligen som gör att ett flygplan kan flyga? 4. Förklara principen för en jetmotor.
varm gas
Resa i rymden FÜr att en farkost ska kunna ta sig ut i rymden och stanna där, müste den ha hÜg fart. En satellit, som kretsar i en bana runt jorden, rÜr sig ütta kilometer i sekunden. Rymdsonder, som helt sliter sig loss frün jordens tyngdkraft och färdas mot andra planeter, müste komma upp i elva kilometer i sekunden. FÜr att komma upp i sü hÜga farter använder man sig av raketer. Till skillnad frün fyrverkeriraketer används ytande bränsle, eftersom man dü med �kranar� kan reglera hur fort de brinner och även tillfälligt stänga av raketen.
När du har läst det här avsnittet ska du t LÊOOB UJMM IVS FO SBLFU LBO UB TJH VU i rymden t LVOOB WJMLB ESJWLSBGUFS TPN MJHHFS bakom rymdfartens utveckling t LVOOB GÚMKBOEF PSE PDI CFHSFQQ V2-raket, satellit, sond, rymdfärja, rymdraket
Tyska vapen banade väg mot rymden Redan kring 1930 fanns det människor som experimenterade med raketer med ytande bränsle. Under andra världskriget utvecklade tyskarna stora raketer som skickades som bomber till olika ďŹ endestäder (V2-raketer).
När rymdfärjorna skapades pü 1980talet blev det lite billigare att skicka upp människor i rymden, eftersom färjorna kan üteranvändas.
Transporter i luften M 165
Efter kriget kom de tyska raketexperterna att fortsätta sitt arbete antingen i USA eller i Sovjetunionen. Det handlade mycket om att utveckla robotvapen, missiler (ett vapen som skjuts iväg mot ett mål), men i Sovjetunionen intresserade man sig också för rymden. I oktober 1957 sände ryssarna oväntat upp världens första satellit – Sputnik 1. Amerikanerna fick då bråttom och lyckades efter några försök få upp en egen satellit. I april 1961 blev den ryske kosmonauten Jurij Gagarin den första människan i omlopp runt jorden, och året därpå kom en amerikansk astronaut efter. Däremellan gjordes flera kortare rymdresor där astronauter från USA sköts upp i rymden – dock inte i omloppsbana.
Armstrong och Aldrin blev först på månen USA ville vara bäst. I maj 1961 lovade president John F. Kennedy att USA skulle landsätta en människa på månen innan 60-talet var slut. Det lyckades också – den 20 juli 1969 landade Neil Armstrong och Edwin ”Buzz” Aldrin på månen. Det är oerhört dyrt med rymdfärder. För att det skulle bli lite billigare utvecklades rymdfärjor i USA, vilka återanvänds många gånger. När det gäller färder till andra planeter har man också hittills helt och hållet använt sig av obemannade sonder, som kan göras mindre och kan klara andra miljöer än människan.
166 M Transport av människor och ting
Satelliter går runt jorden, sonder längre bort När man talar om rymdfarkoster använder man en rad olika benämningar. En satellit till exempel går i en bana runt jorden eller runt någon annan himlakropp. Satelliter används för att studera jorden utifrån atmosfären och för att skicka signaler från en plats på jorden till en annan. Sonder är farkoster som kan skickas längre bort än en satellit. Sonder kan göras ganska små jämfört med en rymdfärja så därför använder man sonderna för att studera himlakroppar utan att några astronauter följer med. Med den teknik som används idag tar det ungefär 3 dagar att skicka en sond till Månen. Skulle vi vilja skicka den till den närmaste stjärnan (utom Solen) så skulle det ta 100 000 år. För att det alls ska bli intressant att skicka sonder till andra stjärnor, måste man uppfinna nya typer av motorer. En raket lyfter upp en farkost i rymden. I en flerstegsraket bränns ett raketsteg upp i taget. När bränslet tagit slut släpps raketsteget loss och brinner upp vid återinträdet i atmosfären. Astronauterna sitter vid starten i en kapsel högst upp på raketen. En rymdfärja släpper ner sina använda raketer i fallskärmar och återvinner bränsletankarna. Rymdfärjan landar som ett flygplan och kan användas igen.
1. Vad krävs för att en farkost ska kunna ta sig ut i rymden? 2. Vilken var den största drivkraften bakom raketernas utveckling under 1930, -40 och -50-talen? 3. Varför föredrar man rymdfärjor och sonder framför rymdraketer?
Resa i rymden M 167
RYMDÅLDERNS MILSTOLPAR När
Vad
Namn
16 mars 1926
Första raketen med flytande bränsle.
Robert Goddard, USA
3 oktober 1942
Första tyska V2-raketen
Wernher von Braun, Tyskland
4 oktober 1957
Första satelliten.
Sputnik, Sovjetunionen
3 november 1957
Första levande varelsen i rymden.
Hunden Laika, Sovjetunionen
12 april 1961
Första människan i rymden.
Jurij Gagarin, Sovjetunionen
14 december 1962
Första sonden förbi en annan planet (Venus).
Mariner 2, USA
20 juli 1969
Första människorna på månen.
Neil Armstrong och Edwin ”Buzz” Aldrin i månlandaren till Apollo 11, USA
6 juni 1971
Första rymdstationen.
Saljut 1, Sovjetunionen
3 december 1973
Första sonden förbi Jupiter. Sänder många bilder och fortsätter sedan ut ur Solsystemet.
Pioneer 10, USA
20 juli 1976
Första mjuklandningen på Mars (obemannad). Sänder många bilder och gör experiment för att leta efter spår av liv (hittar inga).
Viking 1, USA
12 april 1981
Första rymdfärjan uppskjuten.
Columbia, USA
1990
Spegeltelskop sätts ut i satellitbana runt jorden för observationer.
Hubble-teleskopet, USA och Europa
19 november 1998
Första modulen till en internationell rymdstation skjuts upp.
Sarya/ISS Ryssland
7 april 2001
Satellit sänds upp för att undersöka Mars.
Mars Odyssey, USA
28 april 2001
Den amerikanska miljonären Dennis Tito blev den förste rymdturisten.
Soyuz TM-32/ISS Ryssland
3 januari 2004
En robotbil landar på Mars, hittar bevis för att det har funnits flytande vatten.
Spirit, USA
10 december 2006
Sveriges förste austronaut i rymden.
Christer Fuglesang, Sverige
168 M Transport av människor och ting
SAMMANFATTNING För 10 000 år sedan använde människan de första farkosterna – urholkade trädstammar. En båt måste kunna flyta, styras och drivas framåt. För att flyta måste den ha lägre densitet än vatten. Fartyg av stål kan flyta därför att det finns mycket luft inuti dem, som gör att densiteten blir låg. Det var först på 1800-talet man började bygga båtar av järn och stål – tidigare byggdes de av plankor. I början styrde man med en särskild styråra som satt på höger sida av båten. På 1200-talet blev det vanligt i Europa med riktiga roder, som gjorde det lättare att styra större fartyg. I dag får rorsmannen hjälp av en styrmaskin (servo). Fram till 1800-talet var det människan eller vinden som drev båtarna. I början av 1800-talet kom ångmaskinen och runt år 1900 dieselmotorn och ångturbinen. På 1700-talet uppfann James Watt ångmaskinen. Den användes bland annat i järnvägslok, men fungerade inte bra i bilar. Där behövdes den effektivare, bensindrivna förbränningsmotorn som kom 1886. I den får bensin explodera inne i en cylinder och på det viset trycka ut en kolv, som sedan sätter fart på hjulen. Under 1800-talet utvecklades även cykeln. Tack vare den fick vi kullager och luftfyllda däck. Flygplanens närmaste föregångare var luftskeppen (ballonger med motor och roder). Bröderna Wright byggde det första riktiga flygplanet 1903. Ett flygplan kan flyga därför att formen på vingen gör att luften blir tätare under vingen än över den. Då ”sugs” vingen och planet uppåt. Men för att det ska fungera måste det finnas en fartvind mot vingen. På en helikopter är det rotorn (propellern) som fungerar som vinge. Den möter fartvind hela tiden, eftersom den snurrar runt. Ett jetplan drivs framåt genom att en gasstråle sprutas ut bakåt. För att en rymdfarkost ska kunna åka ut i rymden måste den ha mycket hög fart. Till det används raketer. Mellan 1957 och 1969 var det en intensiv rymdkapplöpning mellan USA och Sovjetunionen. Till en början ledde Sovjetunionen (första satelliten 1957 och första människan i rymden 1961), men USA lyckades landsätta två astronauter på månen i juli 1969. Två sätt att få billigare rymdforskning är att använda rymdfärjor som kan återanvändas och att skicka sonder utan människor ombord.
Transport av människor och ting M 169
Praktiska uppgifter 8 1. Spelet med den slutna kretsen
Spelet ska ha minst fem frågor som du får hitta på själv. Till varje fråga ska det finnas tre svar. Om man väljer rätt svar med ”pennan” så ska lampan lysa. Hur ska du koppla på baksidan? Byt spel med en kamrat och spela. Kan du tänka ut hur du skulle koppla om du hade två lampor, en grön för rätt svar och en röd för fel? c) Eget spel
a) Slalombana Du behöver: Träskiva, spik, 4,5 volts batteri, glödlampor, sladd, skruvkrokar, träpinnar, ståltråd, plywood eller kraftig papp Tillverka en ”slalombana” som bygger på en sluten krets. Arbeta tillsammans med en kamrat. Se på skissen så förstår ni ungefär hur ni ska göra. Spelet går ut på att försöka att ”köra” banan med skruvkroken utan att lampan lyser. Pröva med allt mindre skruvkrokar. Vem blir slalommästare? b) Frågespel Du behöver: Aluminiumfolie eller påsklämmor, batteri, ledare, styv kartong Tillverka ett frågespel som bygger på en sluten krets.
Hitta på ett eget spel som bygger på en sluten krets. 2. Tillverka en snurra. Du behöver: Plywood, träbitar, rundstavar, wellpapp, snören, gummiband, påsnit a) Snurra 1 Tillverka en snurra som kan snurra så länge som möjligt. Du får snurra den med hjälp av snören, händerna eller hur du vill. Pröva att förändra snurran genom att förändra diametern, pinnens längd, tyngden och tyngdpunkten. Redovisa dina slutsatser för klassen. b) Förbättra snurran Arbeta tillsammans med en kamrat och gör en ännu bättre snurra. c) Färgsnurra Om man har en vit snurra och målar den med ett speciellt svart mönster så kan man, om man snurrar den, lura ögat att se färger. Kan du gissa varför? Diskutera med en kamrat.
196 M Det här är också teknik
3. Bygg en leksak
4. Tillverka något till ett nöjesfält
Hitta på en leksak till barn som är fyra år och äldre.
a) Chokladhjul Du behöver: Plywoodskiva 20 x 20 centimeter, skruv och brickor, spik, wellpapp, lim, tejp
Leksaken ska ha rörliga delar. Du kan göra en sprattelgubbe, en bil eller båt, ett flygplan, en väderkvarn eller vad du vill. Material får du välja själv. Du kan återanvända saker i hemmet eller från skolan. Observera! Var noga med att inte små barn kan komma åt din leksak om den innehåller små delar. Små barn stoppar saker i munnen! Redovisa din leksak i klassen. Tala om hur den fungerar. Hur skulle du kunna förbättra den ytterligare?
Bygg ett chokladhjul som ska snurra så länge som möjligt. Hjulets diameter får inte vara större än 20 centimeter. Prova modellerna i klassen. Vems hjul snurrar längst? Varför? b) Gör en modell Gör en modell av något som finns på ett nöjesfält. Det ska finnas rörliga delar på din modell. Du får använda vilket material du vill. Återanvänd gärna saker från hemmet eller från skolan. Redovisa din modell för klassen. Vilken princip bygger den på? Kanske hävstången, hjulet eller det lutande planet? c) Hitta på åkattraktion Hitta på en egen åkattraktion. Rita och skissa. Gör en modell av din ritning. Visa din modell för klassen och berätta hur du har tänkt att den ska fungera. Kan ni förbättra idén tillsammans?
Praktiska uppgifter M 197
TEKNIK DIREKT för grundskolans senare del
Teknik Direkt består av en Faktabok och en Lärarhandledning med cd.
Faktaboken innehåller: M nio kapitel med tydliga och konkreta mål M välskrivna, berättande texter M vackra och informativa illustrationer i färg M kontrollfrågor, arbetsuppgifter på flera nivåer samt praktiska uppgifter M ordlista med förklaringar av viktiga ord och begrepp.
Lärarhandledningen innehåller: M hjälpmedel för planering och bedömning M svar och kommentarer till frågor i Faktaboken M kommentarer till de praktiska uppgifterna i Faktaboken M ytterligare praktiska uppgifter med tillhörande kommentarer M cd med extramaterial.
(8689-7) www.bonnierutbildning.se