DAGBOKEN Annelie Drewsen
VILJA
Vilja förlag info@viljaforlag.se www.viljaforlag.se
.
.
Ä ST I VÅ
M
TL
N
Sidantal: 50 Lättlästnivå: Medium Lix: 16
L ÄT
Titel: Dagboken Författare: Annelie Drewsen Omslag: Jonas Lindén Sättning: Alltext © 2016 Annelie Drewsen och Vilja förlag Första upplagan 2016
E DI UM
ISBN 978-91-88291-93-6 På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.
ANNELIE DREWSEN
Dagboken
Vilja fรถrlag
Vilja-böcker av Annelie Drewsen: Dagboken Äppelpaj med extra vaniljsås
Kapitel 1
Skolgården är tom. Jag kastar min cigarett på marken och trampar på den. Sedan skyndar jag mig uppför trapporna. Klockan är tjugo över åtta och jag är sen igen. Dörren till klassrummet är stängd, så jag knackar. 3
– God morgon, Tarek! säger min lärare Stina. Hon ser på sin klocka och skakar på huvudet. – Förlåt, säger jag och sätter mig. Precis som varje dag. Min bänk är längst bak. Det ligger en grön skrivbok på den. På fram sidan står det: Tarek Svenska
4
Kapitel 2
I skrivboken finns ord jag har skrivit. Men det är inte mina ord, det är inte mitt språk. När jag skriver på mitt språk betyder orden något. De är fulla av minnen och smaker. Mitt språk doftar och smakar. Orden i min skrivbok har ingen smak eller doft. 5
Där finns inga minnen eller drömmar. Det är inte mina ord. Jag slår upp boken. Min senaste text är full av röda streck. Min lärare Stina har rättat den med sin röda penna. Det ser ut som sår över hela sidan. Jag tittar på de röda såren. Då minns jag såren på min fars händer och hålet i hans bröst. Jag minns blodet på marken och vinden och skriket. Min mors skrik. – Gud, hjälp mig! 6
Hon skrek ända in i natten, in i sömnen och drömmarna. Hennes skrik hade inget slut för far var död. Kulan gjorde ett hål i hans hjärta. – Tänk på att verbet ska vara på andra plats! Stina står framför klassen. Hennes röst är hård. I mitt huvud hör jag min mors skrik utan slut. Jag reser mig och går.
7
Kapitel 3
Jag är hemma. Nej, jag är inte hemma. Jag är i mitt rum, men det är inte hemma. Det här huset är inte hemma. Den här staden är inte min stad. Här har jag inga vänner och inga minnen. Min familj är inte här. Hemma finns inte längre. Hemma har dött. 8
Men jag lever och jag är här. Varför? Ibland vill jag vara död. Jag är i mitt rum. Timmarna går. Det blir kväll och det blir natt, men jag kan inte sova. Minnena fyller mitt huvud. Det enda som hjälper är att träna. Jag lägger mig på golvet och gör armhävningar tills armarna gör ont. Svetten droppar från pannan. Äntligen är det tyst i mitt huvud.
9