Page 1


Ulrika Lidbo

Alfabeta 3

Farsta fritt fall inlaga.indd 3

10-06-14 14.31.38


Av Ulrika Lidbo har tidigare utgivits: Decembergatans hungriga andar

Innerligt vill jag tacka: Min förläggare Lotta Lyssarides på Alfabeta. Min man Håkan Lidbo. Tack också till Eva Ahlsten, museiföreståndare vid Medicinhistoriska Museet i Uppsala, som bistod med fakta i början av arbetet med denna berättelse.

Nyfiken på mer? Titta in på www.alfabeta.se

Copyright © 2010 Ulrika Lidbo Alfabeta Bokförlag AB, Stockholm Omslag: Sarah Sheppard Tryck: ScandBook, Falun 2010 ISBN 978-91-501-1262-7

4

Farsta fritt fall inlaga.indd 4

10-06-14 14.31.38


Vad 채r po채ngen med ditt liv? S채g en enda sak. N채, precis.

5

Farsta fritt fall inlaga.indd 5

10-06-14 14.31.38


ET T Pappa ligger på köksgolvet. ”Hallå?” säger kvinnan i luren. ”Vi har skickat en ambulans, är du kvar?” Henrika lutar sig ut genom fönstret och lyssnar efter sirenerna. ”Hallå? Är du där?” Nere på marken ligger en fågelunge med krossad näbb. Den vickar lite med huvudet som för att känna efter hur illa det gick. Snart kommer skadedjuren att äta upp den. Insekter, larver, genomskinliga maskar. Alla möjliga. Det är bara en tidsfråga. Hon vänder sig om. ”Vad ska jag göra nu, pappa? Vad är bäst? Ska jag leta upp en tung sten och göra slut på lidandet? Du kan väl … nicka lite i så fall?” Men pappa rör sig inte. Bröstkorgen är helt stilla.

*** Om någon hade sagt att de skulle flytta till en förort söder om Stockholm två veckor innan terminen börjar, hade Henrika trott att det var ett skämt. 7

Farsta fritt fall inlaga.indd 7

10-06-14 14.31.39


Men efter hjärtinfarkten i våras får pappa inte längre jobba operativt. Vore det inte för att polisen i Farsta hade erbjudit honom en tjänst, hade han fått gå i förtidspension. ”I helvete heller. Skulle jag lägga av vid min ålder?” sa han och fnyste. Mamma knappade genast in numret till telefonbanken på mobilen. ”Jag för över tjugotusen till ditt konto, gumman. Så kan du köpa lite fina möbler till ditt nya rum. Hur låter det? Det blir väl roligt?” Inte för att Henrika någonsin hade brytt sig om shopping och inredning förut. Nettis skulle ha dött av uttråkning efter två minuter och börjat tjata om turistinformation och Kaknästornet och Nationalmuseum. ”Henka … kan vi inte göra nåt meningsfullt? Nåt som är värt att minnas när vi blir äldre och tänker tillbaka på det.” Men nu var inte Nettis med. Och vem har förresten sagt att man måste fortsätta vara bästisar hela livet bara för att man bestämt det en gång för massor av år sedan? Man ändrar sig. Är med om olika saker som gör att man blir olika. Det blir liksom inte bättre av att man drar ut på det. Det var faktiskt roligare än hon hade kunnat föreställa sig att strosa omkring på egen hand i Stockholm. Köpa mjukglass i en sjukt stor galleria, kolla på hårspännen och skärp i alla Hennes & Mauritz-butikerna. Dricka iskall smoothie på en uteservering med hög musik i Kungsträdgården. Scanna av designmöbler i svala inredningsaffärer, peka och välja ut ett skrivbord. Säga till expediterna: ”Jag tar det på kort.” 8

Farsta fritt fall inlaga.indd 8

10-06-14 14.31.39


Få det hemkört till det här stället. Farsta strand. Hallen är full av bruna flyttkartonger. Var och en märkt med svart tuschpenna, mammas spretiga handstil: Böcker. Kök. Kontor/Bosse. Vinterstövlar. Dator/Henrika. Huset är okej. Rött tegel på utsidan. Fin trappa i hallen som leder upp till sovrummen. Hon tar kartongen med datorn, går upp och in i sitt rum. Snyggt. Nästan som i ett av mammas tidningsmagasin. Hon har hur många som helst i vita arkivlådor med etikett: Inredning/Mode/Mat/Arkitektur/Hälsa&Skönhet. Mamma gillar att sortera saker i olika kategorier. Livet blir enklare då, säger hon. Inför viktiga möten på reklambyrån sitter hon till långt in på natten och klipper ut bilder ur de där tidningarna, som hon klistrar på stora pappskivor. Mood boards kallar hon dem, och när det har gått bra på jobbet är hon på strålande humör. ”Vi tog hem kontot!!!” kan hon hojta i telefonen, och en stund senare kommer hon hem med bubbelvin och japansk mat i olika lådor och kartonger. Fast för det mesta är hon bortrest. Jansson sitter i sin bur nedanför sängen. Han ser ut att trivas riktigt bra. De långa, grå öronen ligger slätt bakåt. Henrika ställer kartongen på det blankvita skrivbordet, packar upp datorn och sätter i kontakten. Väntar på att det trådlösa nätverket ska komma igång. Kvällssolen glöder genom trädkronorna på andra sidan vattnet. Allt är lugnt och stilla, bara en mörk krusning stör den glittrande ytan. 9

Farsta fritt fall inlaga.indd 9

10-06-14 14.31.39


Ingen endaste människa syns till. Här ska hon sitta och plugga i höst. Med någon som är schyst och förhör engelskaglosor lika bra som Nettis. Fast som samtidigt gillar att hitta på saker. Som fattar vad som är kul och har andra förslag än att ta tåget till Malmö och gå på museum i sju timmar och sedan föreslå en tur med trampbåt på kanalen. För femtioelfte lördagen i rad. Någon som är smart och rolig. Om det nu finns någon sådan. Ja, så klart. Klart det finns!

*** ”Vad fan glor du på jävla kärring?” Orden kommer från Miras mun, de bara kommer. Som en flod av dynga. Tanten är skitgammal. Den gnisslande vagnen hon drar efter sig är fullproppad med mat och toapapper. De är flamsiga, alla sex. Uttråkade och flamsiga. Det kan inte hjälpas. Tanten kör ner blicken i asfalten och försöker skynda på. Som en sölig skalbagge med en fet kvist eller något. ”Schyst, Mira.” Jeppe morrar och skäller som en ettrig pinscher efter tanten. Störiga Jeppe som alltid går på för mycket. Försöker imponera. Försöker och försöker med allt hela tiden. Mira är less på sina kompisar eller vad man nu ska kalla dem. 10

Farsta fritt fall inlaga.indd 10

10-06-14 14.31.39


Men hon gillar sin status. Det är bekvämt. Hon säger vad hon vill, gör vad som faller henne in. För hon är så jävla cool. Som om hon bryr sig ett piss om vad någon tycker. Kanske därför Jeppe och de andra är så in i helvetes klängiga. Hon tänder ciggen och spanar ut över torget, låter röken sippra ut. Egentligen är det skittaskigt som hon håller på. Hon fattar ju det. Stackars tant liksom. Men det är något med hur allting är som bara får det att hända. Som får henne att bli så jävla elak mot folk, särskilt mot sådana där. Gamla eller töntiga eller … typ svaga. Hon drar på ciggen, ritar i gruset med en avbruten tändsticka. Trots att det var hon som började, orkar hon inte se när de går till attack mot kärringen. Om och om igen fyller hon i den liggande åttan. Symbolen för evighetslång tråkighet. Om bara två veckor är sommarlovet slut. Alla sex valde det nya Hantverksprogrammet för folk med skitbetyg från nian. Eller valde och valde, det var där de kom in. Fast egentligen är Mira rätt nöjd. Hon gillar hantverksgrejer, att pyssla med pärlor, rita och sådan skit. Eller hon gjorde det i alla fall när hon var liten. Så när hon sökte till hp, skulle så klart de andra också göra det. Tröttsamt! ”Ska vi dra till McDonald’s?” Det är Jeppe som frågar och frågan går till Mira. Om Mira säger ja, då blir det så. Då hänger alla på. Mackan, Svinto, Line och A.K. Annars vet man inte. Hon kastar en snabb blick upp mot ett av höghusen. 11

Farsta fritt fall inlaga.indd 11

10-06-14 14.31.39


Inte än. Bäst att vänta tills hon däckat ikväll. Eller … ska hon våga dra hem redan? Orkar hon med Margita resten av eftermiddagen? Eller ska hon välja Jeppe och de andra? Aids eller hjärntumör? ”Okej”, svarar hon och glider ner från bänken. ”Schyst”, säger Jeppe med illa dold stolthet. ”Jag är skitsugen på Big Mac.” Han försöker lägga armen om henne och skoja. ”Le Big Maque. Vad ska du ha, Mira?” Hon slår bort hans äckelhand som har svarta sorgkanter av Göteborgs rapé under naglarna. Bara för att de hånglat typ någon gång för jättelängesedan och dessutom på fyllan eller om de hade rökt, så tror han att hon vill ha honom. Det vill hon inte. Jeppe är ofräsch, en loser. Hon hatar honom. Hon hatar sitt liv. Att de har hånglat … eller ja … legat med varandra betyder ingenting, det vet han mycket väl.

*** Tygpåsen med nothäftet är virad runt handleden. Henrika sneddar över torget, på väg till sin första pianolektion i Farsta centrum. Förmodligen är hon inte lika bra som Paulsson, den nya pianoläraren. Fast å andra sidan, hur många är som Ingvar Paulsson? Musikprofessor och solist i Malmö Symfoniorkester. Asfalten luktar gott. Sensommarvärme och skosulor. Ljudet från den porlande fontänen mitt på torget dränker grönsaksförsäljarnas lockrop. 12

Farsta fritt fall inlaga.indd 12

10-06-14 14.31.40


Hallon, krusbär, solmogna tomater och stora bumlingar till meloner. Alla möjliga sorters frukt, grönsaker och blommor i långa, brokiga rader. Farsta centrum är ganska fint, i alla fall nu när det är soligt. Lite som en italiensk piazza. Framåt hösten, när träden står nakna, är det säkert deppigare. Vid A-lagarnas bänkar utanför apoteket sitter ett gäng. Tre tjejer och tre killar. En av killarna är ganska söt. Jeansjacka, fräknar, fina ögon bakom det stripiga håret. Nettis skulle också ha gillat honom. De har alltid gillat samma killar. Kodordet för en tiopoängare var Coca-Cola. En halvsnygg var Fanta. Och äckel-päckel var Vodka. Fast de vågade aldrig någonsin prata med någon så klart, förutom den gången Rasmus Sjövall gav Nettis en åkbiljett på valborgstivolit i åttan. Han skulle bara spy ändå om han åkte, sa han. Då gick Nettis fram efter att de åkt Flygande mattan och sa tack. Nettis tyckte det var pinsamt, men det var modigt. Det var det faktiskt. En skröplig tant kommer ut från apoteket. Efter sig drar hon en tungt lastad shoppingvagn på hjul. Skränandet från bänkarna tystnar. En av killarna med blanksliten träningsjacka och snusläpp sträcker på halsen. ”Hörru fitt-kärring vad har du i vagnen? Mjölk och fil och toapapper som du ska hem och torka röven med.” Tanten håller upp den grön- och vitprassliga apotekspåsen framför ansiktet. Hennes brunfläckiga skrynkelhand darrar och hon krummar ihop när skuren av grus haglar över henne. Henrika blir stående en bit ifrån, tygpåsen med nothäftet släpar i marken. 13

Farsta fritt fall inlaga.indd 13

10-06-14 14.31.40


En av tjejerna med svartlockigt hår tittar ner i marken och petar i gruset medan hon fräser: ”Fan vad vidrigt. Såna som du borde inte få finnas.” Man fattar inte riktigt vem hon säger det till. ”Nä, precis. Gå och dö!” säger snuskillen. Han försöker lägga armen om den svarthåriga, men hon skakar genast av sig den. Då böjer han sig ner efter en ny näve jordigt grus som han kastar i ryggen på tanten. ”Där fick du, kärringjävel”, ropar han och det bruna tandköttet syns när han fnissar. ”Men lägg av nu för helvete!” säger Striphåret och han är himla snygg. En Coca-Cola. Men det är barnsligt med kodord och poängsättning. Sådant höll de på med förr, hon och Nettis. Men nu är det inte förr längre. Nu är det nu. Och hon känner inte dem. Innan de får syn på henne slår hon ner blicken. Virar upp tygpåsen med noterna runt handleden, viker av åt andra hållet. Porten ligger i samma hus som Mödravårdscentralen. Henrika åker upp i hissen till våning tretton i den korvstroganoff-luktande trappen. Hon trycker in ringklockan vid dörren det står Strömblad på. Det fanérbruna träet är fullt av gamla avskavda klistermärken. Det är skönt att inte röka. Spola kröken. Vi som nobbar brass och nubbe. 14

Farsta fritt fall inlaga.indd 14

10-06-14 14.31.40


Någon har lagt om vanorna. Eller velat övertyga någon annan att göra det. Hon står i en evighet och väntar och ler tills munnen börjar självrycka. Först hörs ingenting, sedan ingenting, sedan steg. Ett fipplande med säkerhetskedjan och överlåset. Hallen skymtar fram genom en smal springa och en glåmig kvinna med blonderat hår och mintgrönt joggingställ sluddrar hörredu hej alltså det är inte … jag är lite sjuk idag, du kan väl komma tillbaks nästa vecka? Nu borde hon nicka. Ja, just det. Nicka och säga att hon förstår. Men dörren stängs innan hon hinner arbeta igång ansiktet. Flera lås vrids om. Det blir tyst i den korvluktande trappen. Jaha, det var den nya pianolärarinnan. Knappast solist i någon symfoniorkester. Hon vänder sig om för att trycka på hissknappen. ”Men se dig för, jävla pucko!” En massa flottiga pommes frites flyger över stengolvet, små ketchupstänk landar på hennes skor. Och på ett par slitna Converse-kopior med dödskallar. Det är tjejen från torget, hon den svarthåriga som satt och ritade i marken. Nu stirrar hon hatiskt och påminner inte så lite om den infekterade katten i en film som snart kommer på dvd: Infected. ”Och vad är ditt problem? Vad fan glor du på?” fräser tjejen. Den handlar om en katt som smugglas genom en passkontroll, och när ägaren sticker in handen för att gosa lite sliter den sig loss och attackerar en massa människor som också blir infekterade av ett mystiskt virus som hotar hela mänskligheten, det finns massor av klipp på YouTube, och vad glor hon på? 15

Farsta fritt fall inlaga.indd 15

10-06-14 14.31.40


”Eh … bor du häromkring, eller?” ”Men det ska väl du skita i!” säger den svarthåriga och kanske kommer det snart att bubbla ut fradga ur munnen på henne eller något. Henrika kliver över de kladdiga matresterna, tar trapporna ner och kommer ut i friska luften. Herregud, hur otrevlig får man vara egentligen?! Spegelbilden visar sig i skyltfönster efter skyltfönster. Marinblå tröja med vita prickar, mörkblå jeans, Eccoskor. Brunt jämnlångt hår till axlarna. Varken kastanj eller gyllene. Bara brunt. I ryggsäcken finns pennskrin, linjal, pappersnäsdukar och en banan. Inget egentligt fel, men knappast sinnebilden av cool. Det behöver ingen komma och berätta. I Lund var det aldrig någon som brydde sig. Stan är full av töntar och deras übertöntar till föräldrar: professorer i kretslopp och förmultningsprocesser, läkare med hjärnbarken som spetskompetens, forskare i lavar och mossor och sakkunniga i förhållandet mellan kapitalismen och kommunismen i det moderna Kina. Här i Farsta finns nog inga töntar. Knappast några übertöntar i alla fall, som Anna och Beatrice Torstensson på vetenskapslägret efter åttan. Tre långa veckor delade hon rum med dem i en unken klubbstuga vid Glumslövs backar. Inget internet. Ingen mobiltäckning. Ingen Nettis. Det enda de pratade om på kvällarna var kvantgravitation, elementarpartiklar och kosmisk strålning. Mamma hade läst i Aftonbladet att svenska tonåringar passiviseras allt mer av teve och datorer under sommarlovet, se16

Farsta fritt fall inlaga.indd 16

10-06-14 14.31.40


dan hade hon letat upp vetenskapslägret på internet och anmält Henrika. Det kostade hur mycket pengar som helst. Dessutom stod det allra längst ner i bekräftelsen, visserligen med pyttesmå bokstäver men ändå klart och tydligt: Anmälan är bindande. Den här sommaren slapp hon åka på något jobbigt läger. Mamma har haft annat att tänka på, tack och lov. Först var det en massa hjärtspecialister och sjukgymnaster som pappa skulle skjutsas till efter att han kom hem från sjukhuset, sedan fick hon ett utbrott mitt under semestern om att hon inte hade något liv, och dagen efter åkte hon och Nettis mamma på spa-semester till Riga. Eftermiddagssolen kastar långa skuggor över torget. Hon tar vägen bakom gallerian. Husväggens blåblanka lackfärg är blekt av hundkiss och full av graffiti. Nästan som ett annat köpcentrum än det fasaden visar från torgsidan. Tror den där människan på trettonde våningen verkligen att hon inte fattar, eller bryr hon sig inte? En pianolärare som är alkis. Kul. Och hon den svarthåriga i trapphuset. Undrar om hon ens ångrar vad de gjorde mot tanten utanför apoteket? Jo, det måste hon väl ångra. Ikväll, när hon ligger och stirrar in i mörkret och försöker sova, då mår hon säkert jättedåligt. När tankarna river inombords och allt som är tungt och jobbigt kryper upp och lägger sig bredvid på kudden, då ångrar hon sig nog. För man är väl inte taskig mot någon som ser ut att kunna dö vilken sekund som helst? Man skadar väl inte någon som är helt hjälplös, utan att må dåligt inombords? 17

Farsta fritt fall inlaga.indd 17

10-06-14 14.31.40


Fast vem vet, hon kanske funkar så, den svarthåriga. En svärm flugor surrar runt en svart avfallssäck framför ett varuintag. Hon går snabbt förbi stanken. Tänk att vara helt känslokall. Bara kunna stänga av, täppa till allt som kör omkring inombords och oroar. Som att Nettis surar och varken ringer eller messar. Som att pappa kan bli sämre innan han ens hinner börja sin nya skrivbordstjänst. Hon prövar tyst för sig själv. Testar att låta som den svarthåriga. ”Vad fan glor du på? Har du problem eller? Dra åt helvete!” Nä, det låter bara falskt och tillgjort. Plötsligt önskar hon innerligt att allt blev som vanligt, att de senaste veckorna bara varit en jobbig dröm. Eller det senaste halvåret, om hon nu ändå får välja. De skulle bo kvar i våningen i Lund. Det är lördagsmorgon och hon ligger i sin gamla vanliga säng i rummet med det knarrande trägolvet, kakelugnen och de småblommiga tapeterna. Pappa har nattjouren på Malmöpolisen och kommer snart hem. Det ligger en lapp från mamma i köket: ”Ringer från Helsingfors. Puss/M”. Och det finns hallonyoghurt och pannkakor i kylen. Snart ska de gå arm i arm, hon och Nettis, till introduktionsmötet för Naturvetenskapliga programmet på Katedralskolan. Nej, förresten. Hon önskar inte alls att allt bara varit en dröm, för här i Stockholm finns alla möjligheter. Det vet man ju. Bara skolan kunde börja någon gång, så hon fick lära känna lite nya människor. 18

Farsta fritt fall inlaga.indd 18

10-06-14 14.31.41


Hon trampar i skärvorna från en sönderslagen spritflaska. Glasbitarna krasar under skorna och tränger in i gummit. Hon måste stanna och plocka ut dem en efter en. På den fräscha torgsidan släpar mammor på gnälliga småbarn och otympliga matkassar, tunnhåriga kostymklädda män går med snabba steg och pratar i mobiltelefon. Folk i hennes egen ålder drar runt i klungor. Skrattar, retas, pratar högljutt. Det går så klart inte att hasta fram. Man kan inte bara beställa en rolig, smart kompis på samma sätt som man beställer in mat på en restaurang. Man får liksom jobba på det. Hon stannar till på brunnslocket utanför Stadiumbutiken. Låter fötterna suga i sig kraften från bokstaven. V som i vänskap.

*** Skönt, Margita har däckat framför teven. Mira tassar fram, sänker ljudet lite i taget innan hon stänger av med fjärrkontrollen. Lägger försiktigt den noppiga tevefilten över Margitas kropp, utan att titta för mycket på henne. Margita är lite som ett skabbigt vildsvin som bökat omkring i snåren hur länge som helst efter en plats att slagga på. Till slut hittar den ett ställe, men är för korkad för att fatta att den lagt sig mitt på motorvägen. Och snart blir den överkörd och jämnad med marken: splash! Man ska inte gå närmare ett skadat vildsvin än hundra meter, för de kan vara aggressiva. Det sa en expert på teve. Mira stannar till framför diplomet på väggen. Det är dammigt. Går fan knappt att läsa vad där står. 19

Farsta fritt fall inlaga.indd 19

10-06-14 14.31.41


… ömblad har fullföljt musiklinjen, klassisk profil med inriktning piano … Kan man knappt tro när man ser henne. Att hon gått i skolan. Mira samlar tyst ihop souvenirflaskorna med vodka, det kladdiga glaset och den tomma tablettkartan. Bär ut skiten i köket. I badrummet borstar hon tänderna, tvättar bort sminket och öppnar skåpet för att sno lite av Margitas fuktkräm. På hyllan står askarna i rad med små etiketter. Mot migrän. Mot insomningsbesvär. Mot ångest. Mot depression. Mot blablabla och all jävla skit som hör till det. En ny uppsättning mediciner som kommer att räcka i flera veckor. Hon stänger dörren till sitt rum och kryper ner i sängen. Fjädrarna gnisslar och knarrar, helt sjukt att den fortfarande håller ihop. På måndag börjar gymnasiet. Även om högstadiet var astråkigt och hon knappt gick dit, känns det annorlunda nu. Först tänkte hon skita i det. Söka jobb någonstans, kanske i en mataffär nere i centrum eller något. Lines morsa sitter i kassan på Överskottsbolaget och Line säger att man tjänar dubbelt så mycket på helgerna som i veckorna. Så hon hade kunnat jobba lördagar och söndagar och sedan bara softa resten av tiden. Fast tanken på att behöva gå till Konsum eller Hemköp varje dag och påminnas om allt hon snott genom åren känns rätt jobbig. Och dessutom: Hur lätt är det att softa när Margita ligger och svinar i soffan hela dagarna? 20

Farsta fritt fall inlaga.indd 20

10-06-14 14.31.41


Hon tänker nog gå till Farsta gymnasium på måndag ändå och kolla läget. Verkar det pissigt redan på uppropet, så är det ju bara att dra. I vintras gick hon förbi skolbyggnaden när det var öppet hus och de bjöd på kanelbullar. Helt gratis. Hon var skithungrig. Det fanns inte ens knäckebröd hemma och hon vågade inte sno mat fler gånger, inte sedan den gången vakten på Lidl kom på henne. Fatta vad ofräscht att spurta med inplastad, kokt jävla medvurst innanför tröjan. Dölänge hade hon Securitaskillen i hälarna, hela vägen ner till kolonilotterna. När hon inte orkade springa längre dök hon ner bakom en snövall och rörde sig inte ur fläcken. Inte förrän röven höll på att frysa fast. Till slut, när hon vågade sig ner till grillplatsen, hade det börjat skymma. Hon hade satt sig på en av stockarna och tuggat i sig de svettiga påläggsskivorna en efter en. Försökt att inte tänka på att det var julafton. Nästan lika ashungrig var hon i slutet av januari när hon råkade gå förbi gymnasiebyggnaden. Och eftersom kanelbullar är det absolut godaste som finns, så gick hon in. Det var rätt glest med folk. Hon gick direkt fram till fikabordet och tryckte i sig bullar medan en snubbe stod och pratade och visade bilder på en jättestor skärm. I takt med att hon blev allt mer mätt och varm, började hon lyssna. Efter en stund smög hon genom mittgången till stolsraden längst fram för att se skärmen bättre. På en bild hade eleverna blå förkläden och höll på med lera. 21

Farsta fritt fall inlaga.indd 21

10-06-14 14.31.41


På en annan mekade de med någon sorts apparat. På en tredje satt en tjej och målade ryggstödet på en rullstol med Hells Angels-logga och på nästa bild fick man se det färdiga resultatet, och Mira tänkte att shit, om hon någon gång råkar ut för något hemskt och hamnar i rullstol, ska hon helt klart beställa en likadan. Snubben där framme berättade om det nya Hantverksprogrammet. Det lät rätt okej. Som vanligt var hon inte direkt jättesugen på att dra hem till lägenheten, så hon hängde kvar efter att allt folk hade gått och snatchade en kanelbulle till. Han som höll i det hela slog sig ner med en mugg kaffe från pumptermosen och fortsatte babbla om hur bra och rolig utbildningen var. Han bara: ”Bra och rolig, bra och rolig, bra och rolig”, och mitt i alltihop undrade han om något var fel. När hon inte svarade fortsatte han tjata tills hon höll på att smälla av. Så hon reste sig och sa att det var ju jävligt kul för alla som skulle få gå där, synd bara att hon inte var en av dem. Snubben frågade varför inte, och när hon förklarade att hon hade ig i nästan allt, sa han att det inte bara var betyg som räknades. Han visade henne ansökningsblanketten och hjälpte henne att fylla i. ”Det skadar väl aldrig att försöka, Mira?” sa han och hon kände att han faktiskt var helt okej. Synd att han såg ut som en gris i fejan bara.

***

22

Farsta fritt fall inlaga.indd 22

10-06-14 14.31.41


Mamma åkte redan efter middagen igår. Till någon konferens i Malmö. Flygtaxin väntade som vanligt på gatan. De högklackade klickade mot parketten när hon stressade mellan rummen med den där andhämtningen. ”Jag ringer ikväll, Henrika. Puss, puss!” I massor av år har mamma klagat på att alla möjligheter finns i Stockholm. Men nu när de precis har flyttat hit är hon ändå inte nöjd, för hon måste fortfarande resa runt och bo på hotell för att kunna träffa sina kollegor, och det är hon trött på. Påstår hon i alla fall. Henrika sätter datorn på omstart, det trådlösa nätverket tycks fortfarande inte funka. Slängpussen från mammas glänsande läppar, parfymen som doftar av en annan värld … När hon var liten brukade hon tänka att var mamma än befann sig, så satt det alltid en diskokula i taket som glittrade och strödde stjärnglans över hennes ljusa hår. Och varje gång hon kom hem drösade lite av stjärnorna ner på Henrika också. Som vykort och hårspännen med silverglitter. Man stryker över ytan och får lite glitter på fingertopparna. Att mamma jobbar nästan jämt får man inte nämna, för då blir hon helt tokig och säger saker i stil med: ”Men då kan vi ju sälja våningen och strandhuset och flytta till en tvåa i Burlöv. Så kan vi leva på pappas polislön och jag kan bli hemmafru. Är det vad ni vill, eller? Vill ni det?” Fast hon blir inte tokig särskilt ofta längre, för pappa får inte bli upprörd. Det är inte bra för hjärtat. Lika bra att ge upp och stänga ner datorn. Det kanske inte ens finns något nätverk i huset? 23

Farsta fritt fall inlaga.indd 23

10-06-14 14.31.42

9789150113952  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you