9789198210804

Page 1

Stavning

åk 4-6 Jonny Lindén



Stavning åk 4-6

A

E LE V B O K

Text: Jonny Lindén Illustrationer: Cissi Björnekull • Form och original: Sven Björnekull

ISBN: 978-91-982108-0-4 ©  2014 Jonny Lindén och Lindéns Läromedel   All kopiering är förbjuden

www.lindenslaromedel.se


Välkommen till Stavning åk 4-6 A! Till läraren Stavning åk 4-6 A innehåller 15 kapitel, där varje kapitel behandlar ett stavningsmoment. Elevboken Varje kapitel innehåller fyra sidor. Första sidan: • Regelruta för aktuellt stavningsmoment • Ordruta med tolv ord • Rader där man skriver av de tolv orden • Rader där man bildar meningar Andra sidan: • Korsord där man jobbar med de tolv orden Tredje sidan: • Berättande text med tillhörande övning Fjärde sidan: • Varierande övningar, som ibland kan vara extra kluriga Samtliga övningar är inriktade mot träning av kapitlets stavningsmoment. Även om huvudsyftet med övningarna i boken är att träna just stavning, så får man också annat ”på köpet”: • Ordkunskap • Träning i att använda en ordlista Lärarhäftet Detta häfte innehåller kopieringsunderlag: • Träningsblad (läxa 1) – 12 ord • Mall till diktamen – 12 ord • Manus till diktamen – 12 ord • Träningsblad (läxa 2) – diktamenstext • Mall till diktamen – text • Individuellt diktamensprotokoll för eleven • Klassprotokoll till diktamen • Facit till elevboken

2

Förslag på arbetsgång till varje kapitel: Vecka 1 1. Börja med gemensam genomgång av regelrutan på första sidan. 2. Läs orden i ordrutan högt tillsammans. 3. Eleverna jobbar individuellt. övning A: Skriv av orden från ordrutan. övning B: Bilda meningar med fem av orden. övning C: Korsord 4. Ge eleverna träningsblad för de tolv orden i hemläxa (läxa 1). Kopieringsunderlag finns i Lärarhäftet. 5. Genomför diktamen på orden. I Lärarhäftet finns kopieringsunderlag till manus och elevblad. 6. Fyll i resultaten i de individuella diktamensprotokollen och i klassprotokollet. Vecka 2 1. Börja med gemensam högläsning eller individuell tystläsning av den berättande texten på tredje sidan. 2. Eleverna jobbar individuellt med övningen/övningarna som hör ihop med texten. 3. Du som lärare, avgör om alla elever ska ha kravet på sig att göra den fjärde sidan. Den kan fungera som en ”När jag hinner-sida”. 4. Ge eleverna träningsblad för diktamenstexten i hemläxa (läxa 2). Välj helst ut en begränsad del av texten. De flesta texterna är alltför omfattande för att användas i sin helhet. 5. Genomför diktamen på texten. I Lärarhäftet finns kopieringsunderlag till elevblad. 6. Fyll i resultat/bedömning i de individuella diktamensprotokollen och i klassprotokollet

Jonny Lindén - författare S TAV N I N G Å K 4 - 6 A


Innehållsförteckning Kapitel 1 – En eller två konsonanter? ������������������������������������������� sid 4 - 7 Kapitel 2 – Släktord ���������������������������������������������������������������������� sid 8 - 11 Kapitel 3 – E eller ä? �������������������������������������������������������������������� sid 12 - 15 Kapitel 4 – J-ljudet ���������������������������������������������������������������������� sid 16 - 19 Kapitel 5 – Å-ljudet �������������������������������������������������������������������� sid 20 - 23 Kapitel 6 – Sj-ljudet �������������������������������������������������������������������� sid 24 - 27 Kapitel 7 – Tj-ljudet ��������������������������������������������������������������������� sid 28 - 31 Kapitel 8 – S-ljudet �������������������������������������������������������������������� sid 32 - 35 Kapitel 9 – N-ljudet �������������������������������������������������������������������� sid 36 - 39 Kapitel 10 – M-ljudet ����������������������������������������������������������������� sid 40 - 43 Kapitel 11 – Ng-ljudet ����������������������������������������������������������������� sid 44 - 47 Kapitel 12 – K-ljudet före t ��������������������������������������������������������� sid 48 - 51 Kapitel 13 – K-ljudet före s �������������������������������������������������������� sid 52 - 55 Kapitel 14 – Sammansatta ord ������������������������������������������������ sid 56 - 59 Kapitel 15 – Svårstavat �������������������������������������������������������������� sid 60 - 63 Mitt chiffer – mall till övning G på kapitel 12 . . . . . . . . . . �� sid 64

S TAV N I N G Å K 4 - 6 A

3


3. E eller ä?

Långt e-ljud stavas med e. Långt ä-ljud stavas med ä. EXEMPEL:

Det är vanligt att man stavar fel när man skriver ord med kort ä-ljud. Ska det vara e eller ä?

leder läder meta mäta rev räv veta väta

Här ser du exempel på när man stavar kort ä-ljud med e: • före j – hej, tjej • efter p – pengar, person (exempel på undantag: päls) • i räkneord – ett, trettio

ORDRUTA

Här ser du exempel på när man stavar kort ä-ljud med ä: • efter j – jäst, jämn • före r – märka, värk  (exempel på undantag: verkstad ) • före ck – snäcka, väcka  (exempel på undantag: vecka)

1. 2. 3. 4.

pastej grej penna perfekt

5. 6. 7. 8.

jänta jätte fest värk

9. verkstad 10. knäcka 11. väcka 12. vecka

A.  Skriv av orden från ordrutan. 1.

5.

9.

2.

6.

10.

3.

7.

11.

4.

8.

12.

B.  Välj fem av orden du har skrivit. Skriv in dem i meningar, som visar att du förstår ordens betydelse. 1. 2. 3. 4. 5.

12

KAPITEL 3

S TAV N I N G Å K 4 - 6 A


C. Orden du ska skriva i korsordet finns i ordrutan på sidan 12. Om du ser tre prickar ... saknas just det ord du ska skriva in i korsordet. 1. Felfri

2

2.

3. Ställe för trasiga bilar

3

1

4. 4

5 5. Sak

6. M an ska inte ... den björn som sover!

7 6

10 8.

7. Sju dagar

9

9. Smärta 10.

8

VILKA TVÅ ORD FRÅN ORDRUTAN PÅ SIDAN 12, HAR DU INTE SKRIVIT IN I KORSORDET?

Skriv de orden på rad 1 och 2. Skriv så många rimord du kan till varje ord. 1.

rimord:

2.

S TAV N I N G Å K 4 - 6 A

rimord:

KAPITEL 3

13


Tävlingsinstinkt Sex veckor hade gått sedan det hände. Elsa satt i köket och knackade med skeden mot det nykokta ägget. – Hur känns det? frågade pappa som stod vid spisen och lagade sin sedvanliga havregrynsgröt. Elsa studerade sitt vänsterben. Hon mindes smärtan och skräcken, när hon hade snubblat över första häcken i skolfinalen. – Det känns jättebra! svarade hon glatt. Jag har ingen värk alls längre! När var det vi skulle vara på sjukhuset?

Pappa slängde ett ögonkast mot väggklockan i köket. – Om en timme. Så vi måste nog skynda oss lite och slänga i oss frukosten ganska snabbt. Sedan åker vi direkt! – Ta det lugnt, sa läkaren, när han såg hur nervös Elsa var. Läkaren undersökte henne noggrant. – Kan du sträcka försiktigt på benet? Hur känns det? – Helt okej, men lite konstigt också. Benet ser så smalt ut. – Ja, du har tappat lite muskelstyrka under din viloperiod. Men du tränar snart upp dig igen. – Det kommer att behövas, log Elsa. Snart är det ju dags för DM!

D. Läs texten Tävlingsinstinkt. Leta upp sex ord där ä-ljudet stavas med e. Skriv dem här. Du får hjälp med det första. 1.

sex

4.

2.

5.

3.

6.

E. Leta upp sex ord där ä-ljudet stavas med ä. Skriv dem här. Du får hjälp med det första. 1.

hände

4.

2.

5.

3.

6.

F. Vad betyder rubriken ”Tävlingsinstinkt”?

14

KAPITEL 3

S TAV N I N G Å K 4 - 6 A


G. O rdlådorna har blivit påkörda i skateboardrampen. Bokstäverna har hamnat huller om buller. Skriv bokstäverna i rätt ordning, så att de bildar riktiga ord.

Ä A P L R

3

1

A G S S N Ä B

E T S T E L K

6

J L I T B T E

2

E N M I T R

4

5

U R P E K

R S N E E P T

7

H. Välj ett av orden från ordlådorna. Skriv in ordet i en mening. Illustrera din mening i rutan till höger. Jag har valt ordet i låda nummer

.

Mening:

S TAV N I N G Å K 4 - 6 A

KAPITEL 3

15


4. J-ljudet

De hårda vokalerna är a o u å De mjuka vokalerna är e i y ä ö

J-ljudet stavar man oftast med j före hård vokal. exempel: just, jakt J-ljudet stavar man oftast med g före mjuk vokal. exempel: göra, geting J-ljudet kan man också stava med dj, gj, hj och lj exempel: djur, gjorde, hjärta, ljus I slutet av ord är det vanligt att man stavar j-ljudet med g efter l och r. exempel: färg, sorg, alg, svalg

ORDRUTA

Ovanstående är regler som oftast gäller. Men det finns förstås undantag, då man inte följer dessa regler. exempel: jehu, jippo, jycke, jägare, jökel

1. 2. 3. 4.

jaga jorden jacka egentligen

5. 6. 7. 8.

gitarr gymnast djup gjort

9. hjort 10. ljud 11. järv 12. djärv

A.  Skriv av orden från ordrutan. 1.

5.

9.

2.

6.

10.

3.

7.

11.

4.

8.

12.

B.  Välj fem av orden du har skrivit. Skriv in dem i meningar, som visar att du förstår ordens betydelse. 1. 2. 3. 4. 5.

16

KAPITEL 4

S TAV N I N G Å K 4 - 6 A


C. Orden du ska skriva i korsordet finns i ordrutan på sidan 16. Om du ser tre prickar ... saknas just det ord du ska skriva in i korsordet. 1

8

2

2

9

3

6

9

10

6

4

7

5

7

Vågrätt 1

Lodrätt

– Jag vill ... inte äta grönsaker, men det är ju nyttigt.

3   Man kunde inte höra ett ...

Det var knäpptyst i rummet.

4   Hornavan är en mycket ... sjö.

8   En ... brukar vara väldigt vig.

5   Synonym till modig 6  Klädesplagg 8   – Har du ... den fina lådan? 10   Jägarens uppgift är att ...

S TAV N I N G Å K 4 - 6 A

SKEJTA ÄR JU DET BÄSTA MAN KAN GÖRA PÅ DENNA JORD!

KAPITEL 4

17


Geografilektion – Julia! – Oj! Vad har jag gjort?! utbrast Julia yrvaket. Johan, geografiläraren, tittade roat på henne. – Du somnade. Det verkar som om filmen om Sveriges landskap gjorde dig trött. Julia tittade sig generat omkring i klassrummet. Alla klasskompisar skrattade åt henne. – Nu har vi alla fall sett klart på filmen, fortsatte Johan. Är det någon som kommer ihåg vilket landskap det är som har älgen som sitt landskapsdjur? Julia, vad säger du? – Östergötland ... ? svarade hon trevande. – Nej, det är inte rätt. Någon annan som vet? – Jämtland, förstås! ropade Jonas utan att räcka upp handen. Johan nickade nöjt. Han fortsatte: – Du ska få en chans till, Julia. Södermanlands landskapsdjur ...? Hjärtat bultade hårdare i bröstet på Julia. Åh, varför var det så svårt att få igång hjärnan? Men hon måste ju säga något: – Fjällräv? Varg? – Nej, det är fiskgjuse! Det vet ju alla!

Återigen var det Jonas som gjorde sin röst hörd. Han tittade mot henne med ett triumferande leende. – Okej, tredje gången gillt, sa Johan och tittade på Julia. Nu får du själv välja att säga något som du kan om Sveriges landskap. Hon kände att hon vaknade till. Egentligen var hon ganska duktig i geografi. Om hon ändå inte hade somnat mitt under lektionen! – Jag kan flera saker, sa hon lite stolt. Västergötlands landskapsblomma är ljung. Skånes landskapsdjur är kronhjort. Jag vet att Hornavan är Sveriges djupaste sjö och att Göta älv mynnar ut i havet i Göteborg. Innan Johan hann säga något berömmande till Julia, vände hon sig mot Jonas: – Du ska få en fråga av mig, om du är tillräckligt djärv för att våga svara. Genom vilka landskap rinner Ljungan? Jonas blev knallröd i ansiktet och stammade: – Eh ... vet inte. Julia sa inget mer. Hon var nöjd. Hämnden är ljuv, tänkte hon.

D.  Läs texten Geografilektion. Leta upp ord och namn som innehåller j-ljudet. Skriv in dem i rätt kolumn i tabellerna och stryk under j-ljudet. j EXEM

PEL:

Julia

dj

18

KAPITEL 4

g

geografilektion

gj

hj

lj

S TAV N I N G Å K 4 - 6 A


eln pi

nd

U N G E

r Sp

s k å

Ä

U

L

N

T

F

E V

A

L

E

Ä

R E

R

E.  Språkspindeln har blivit bestulen på sina j-ljud. Hjälp honom att ta tillbaka dem från J-spindeln. Skriv in j-ljuden på rätt ställen i nätet.

J-spindeln har tagit dessa j-ljud. J HJ DJ G

F. Försök klura ut hur du ska stava de j-ljud som fattas i följande ord: 1. A V 2. S O L 3. O 4. O R

U T N I N G U S U D E L

S TAV N I N G Å K 4 - 6 A

5.

UT

6.

ÄVULSROCKA

7.

EANS

8. M O T O R O L

ÄRN

ACKA A KAPITEL 4

19


STA V N I N G A • Å K 4 – 6

www.lindenslaromedel.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.