Hi
Hi
H I S T O R I A
4–6
Utkik
Utkik
Utkik – NO och SO på helt nytt sätt Utkik är en helt ny läromedelsserie i SO och NO för årskurs 4-6, som omfattar det centrala innehållet i Lgr 11. Välj mellan att arbeta med Utkik tryckt bok tillsammans med interaktiv lärarbok eller helt digitalt med interaktiva elevböcker och lärarbok. Lycka till i ditt arbete med Utkik!
ISBN 978-91-40-68549-0
9
789140 685490
4–6
Utkik Historia är ett modernt och flexibelt läromedel som ger stora möjligheter till en varierad och rolig undervisning. Spännande diskussionsuppgifter och kluriga repetitionsfrågor får eleverna att tänka till och få en djupare förståelse. Ett rikt bildmaterial ger inlevelse och bra stöd för inlärningen. Tillsammans med fakta, lektionstips och förslag på förberedande uppgifter i den interaktiva lärarboken finns alla möjligheter att nå helt nya höjder i historieundervisningen!
H I S T O R I A
Kan man dömas fredlös idag?
Hi
H I S T O R I A
Utkik
4–6
Forntiden och medeltiden _______________________
6-71
Forntiden ________________________________________________ 6-23 Istiden, stenåldern, bronsåldern, järnåldern och vikingatiden. Repetition .................................................................................... 13, 22 Sammanfattning ................................................................................. 23
Medeltiden _____________________________________________ 24-31 Historiska källor, Sverige blir ett rike, kristendomen kommer till Sverige, handeln ökar, städer växer fram med mera.
Att leva på medeltiden ________________________________ 32-43 Hur det var att leva på medeltiden, ståndssamhället växte fram, hur klostren påverkade samhället, varför handeln ökade med mera. Repetition ........................................................................................... 43
Regenternas historia ___________________________________ 44-51 Några av Sveriges första regenter, hur allmänna lagar och regler stiftas, träldomen avskaffas med mera.
Nordens riken samarbetar _____________________________ 52-59 Hur Nordens länder börjar samarbeta, drottning Margareta och Kalmarunionen, Stockholms blodbad med mera. Repetition ........................................................................................... 59
En ny tid ________________________________________________ 60-71 Hur en ny världsbild formas och dess konsekvenser, några av upptäcktsresorna och de medeltida uppfinningarna med mera. Repetition .......................................................................................... 69 Sammanfattning ............................................................................ 70-71 INNEHÅLL
3
Norden och Östersjöriket ______________________ 72-155 Den nya tiden __________________________________________ 72-79 Reformationen, Martin Luther, historiska källor med mera.
Vasatiden _____________________________________________ 80-101 Gustav Vasas tid som kung, hans ättlingar samt två mäktiga regenter i Europa, den politiska utvecklingen under denna tid med mera. Repetition ......................................................................................... 101
Att leva på 1500-talet _______________________________ 102-113 Livet i byn eller på bondgården, kyrkans makt, att vara barn på 1500-talet, maten med mera. Repetition ......................................................................................... 111 Sammanfattning ........................................................................ 112-113
Det svenska Östersjöriket ___________________________ 114-141 De olika regenterna, krig och fred, Sveriges tid som stormakt, reformer med mera. Repetition ......................................................................................... 141
Att leva på stormaktstiden __________________________ 142-155 Sjukdomar, häxor, livet i staden och byn på 1600-talet, den första tidningen, Falu koppargruva med mera. Repetition ......................................................................................... 153 Sammanfattning ........................................................................ 154-155
4
INNEHÅLL
Ökat utbyte och jordbrukets omvandling 156-207 Frihetstiden __________________________________________ 156-165 Historiska källor, frihetstiden, de fyra stånden upplöses, två nya partier i riksdagen, merkantilismens tankar, manufakturer startas med mera. Repetition ........................................................................................ 165
Att leva på 1700-talet _______________________________ 166-173 Hur jordbruket förändras, potatisen kommer till Sverige, hur man levde på 1700-talet, mat och dryck med mera. Repetition ......................................................................................... 171 Sammanfattning ........................................................................ 172-173
Gustavianska tiden ___________________________________ 174-185 Upplysningstiden, statskuppen, reformer under Gustav III:s regenttid, grundandet av Svenska akademin, mordet på Gustav III med mera. Repetition ......................................................................................... 184 Sammanfattning ............................................................................... 185
Karl Johanstiden _____________________________________ 186-191 Kort om det amerikanska frihetskriget och franska revolutionen, uppror i Sverige år 1809, varför Bernadotte blev kung i Sverige, unionen mellan Sverige och Norge med mera.
Att leva på 1800-talet _______________________________ 192-207 Varför befolkningen ökar, Göta kanal byggs, livet på landet och i staden, att vara barn på 1800-talet, folkskolan införs med mera. Repetition .................................................................................. 204-205 Sammanfattning ........................................................................ 206-207
Ordförklaringar ........................................................................... 208-210 Personregister .................................................................................... 211 Register ....................................................................................... 212-213 Tidslinjer ............................................................................................ 216 INNEHÅLL
5
Vikingatiden
Birka låg på Björkö och brukar kallas för Sveriges första stad. Modellen är byggd efter fynd på platsen.
Den senare delen av järnålder kallar vi vikingatiden. De vi kallar vikingar bodde i nuvarande Danmark, Norge och Sverige. De var från början bönder men blev så småningom också skickliga upptäcktsresande, handelsmän och krigare. Vikingarna var skickliga sjöfarare som kunde segla både nära kusten, i floder och även långa sträckor över öppet hav. De byggde skepp som kunde segla även på grunt vatten. De var också skickliga på att navigera, det vill säga de kunde segla på öppet hav utan att segla vilse. Under vikingatiden blev hövdingarnas makt allt större, vilket inte alltid var så popu lärt. Man sökte också efter ett bättre liv och rikedomar. Vikingarna seglade ut i världen för att byta till exempel pälsar mot andra varor. 14
VIKINGATIDEN
LÄS OM . . . • • • • •
Sverige under vikingatiden hur man levde under vikingatiden asatron vikingarnas resor när kristendomen först kom till Norden
VIKTIGA ORD OCH BEGREPP vikingatiden · samband kronologisk ordning · orsak
Hur vet vi att vikingarna var skickliga sjö farare, handelsmän och upptäcktsresande? Man har till exempel hittat runor inristade i en kyrka i Istanbul (nuvarande Turkiet).
I Sverige under vikingatiden Redan på 800talet kan man läsa om svearnas rike i engelska källor från denna tid. Svea rike omfattade dagens Svealand, Östergötland, delar av Småland, Öland och troligen Västergötland. Men det var inget rike som vi menar idag, utan landskapen var självständiga i de flesta avseenden. I de olika landsdelarna bestämde hövdingar. I slutet av vikingatiden erövrades olika landsdelar som slogs samman till allt större områden. Bara en liten del av jorden var uppodlad men det fanns mycket betesmark. Mellan de bebyggda områdena fanns det stora skogar där ingen bodde. Några riktiga vägar fanns inte utan bara smala skogsstigar. Det var nästan omöjligt att ta sig fram när man skulle transportera varor och behövde vagn. Människor tyckte också att de stora skogarna kändes hotfulla. Därinne lurade många vilda och farliga djur, framför allt varg och björn. Men än värre var det att man kunde bli anfallen av rövare i skogen. Då var det betydligt säkrare och enklare att ta sig fram på vatten. Därför var det naturligt att folk helst bodde vid sjöar och vattendrag. Det är omöjligt att säga exakt hur många människor som bodde i Sverige under vikingatiden, men det bodde inte så många människor i Sverige då, som det gör nu.
Att bo på vikingatiden Städer var något mycket ovanligt under vikingatiden. Det fanns flera städer i Skåne på denna tid, men då tillhörde Skåne Danmark. I Sverige fanns i stort sett bara Birka som låg på Björkön i Mälaren. Vi brukar säga att Birka var Sveriges första stad. Men för den skull får vi inte tro att Birka var vad vi idag menar med en stad. Birka var egentligen mer en jättestor marknadsplats.
Uppsala Birka
Skiringsal
Östersjön
• Hedeby Till Birka kom köpmän från främmande länder. Aldrig förr hade man i Norden sålt och köpt så mycket varor från främmande länder som nu. Handel var alltså något väldigt viktigt för vikingar.
På gården Människor fick ägna mycket tid åt att skaffa mat för dagen. Nästan alla var sysselsatta med jordbruk, boskapsskötsel, jakt och fiske. Vi säger att man hade självhushållning. Det betyder att allt människor behövde, tillverkade de själva. De byggde sina hus, tillverkade sina hackor och spadar och de snickrade ihop sina slädar och båtar. Kvinnorna spann ull och vävde tyger till alla kläder. På åkrarna odlade man korn och vete, så att man kunde få mjöl till sin dagliga gröt. Men det fanns även skickliga hantverkare som man kunde få hjälp av. Det fanns inte så mycket pengar på vikingatiden utan det var mest byteshandel. Det innebar att man bytte en vara eller tjänst mot någon annan.
DISKUTERA Var bosatte man sig helst? Varför? Skriv ner tre anledningar. VIKINGATIDEN
15
Repetition 1. Vår historia är indelad i tre längre perioder: Forntiden, Medeltiden och Den nya tiden. Varje period är sedan indelad i kortare perioder. Forntiden är indelad i fyra perioder. Vad kallas de? Skriv de fyra perioderna i kronologisk ordning (i tidsföljd). 2. Skriv tre saker du lärt dig om forntiden. 3. Varför bodde de flesta människorna vid sjöar och vattendrag? 4. Vilken handelsplats under vikingatiden brukar vi kalla för Sveriges första stad? 5. Vad menas med naturahushållning? 6. Vad kallar vi vikingarnas religion? 7. Vad kallas gudarna? 8. Varför gav sig vikingarna iväg på resor? 9. Varför kom det missionärer till Norden?
ORDKUNSKAP Vilka av följande ord passar ihop med forntiden? vikingar
böcker
brons
dator
akvedukt
flinta
riddare
runor
Vikingabulletinen Nere vid strandkanten står tre vikingar vid sitt skepp. De ska snart ge sig av till främmande länder. Du är en reporter från tidningen Vikingabulletinen som ska intervjua de tre personerna innan de ska ge sig av. Vilka frågor ställer du? Vad svarar vikingarna? Skriv en intervju.
22
REPETITION
Sammanfattning Stora delar av jorden har under långa perioder varit täckt av is. Den senaste perioden kallar vi för istiden. När isen smälte bort kom djur och människor invandrande söderifrån. Forntiden i Norden delas in i tre tidsperioder: stenålder, bronsålder och järnålder. Under stenåldern tillverkade man redskap av bland annat sten och under bronsåldern gjorde man till exempel smycken av brons. När människan så småningom lärde sig att göra föremål av järn, kunde man tillverka många praktiska och starka redskap som höll länge. Sista delen av järnåldern kallas för vikingatiden. Vikingarna var skickliga sjömän och handelsmän. De reste både till Nordamerika och till Asien. De gjorde även plundringståg och var fruktade av andra människor.
Några människor lärde sig att rista in bokstäver i trä, näver eller på sten. Dessa bokstäver kallas för runor. Man målade även bilder på stenhällar, så kallade hällristningar.
Under järnåldern trodde man att asagudarna styrde över livet. Därför offrade man saker till gudarna för att få lycka i strid eller bra skörd. I slutet av vikingatiden spred sig kristendomen i Sverige och så småningom blev även Sverige kristet.
• Forntiden består av stenåldern, bronsåldern och järnålder. • Sista delen av järnåldern kallas för vikingatiden. • Hällristningar och runstenarna är viktiga historiska källor. • Vikingarna var duktiga handelsmän. • Sveriges första stad hette Birka. • Asatron var stark under järnåldern. • Vikingarna gjorde långa resor. • Kristna missionärer spred kristendomen i Sverige.
KRING FORNTIDEN OCH MEDELTIDEN
23
Heliga Birgitta På 1300-talet levde en märklig kvinna i vårt land. Hon hette Birgitta och var mycket religiös. Ibland hände det att hon tyckte att hon såg och hörde Gud, Jesus och Maria alldeles nära sig. Sådana syner kallas för uppenbarelser. Birgitta hade över 700 uppenbarelser! Alla finns nerskrivna, för Birgitta berättade om sina syner för människor som skrev ner allt det märkvärdiga hon upplevde.
Birgitta fick aldrig se sitt kloster. Hon dog i Rom år 1373. Men om du åker till Vadstena kan du se klostret, som Birgitta hade planerat. Kyrkan och en del av klosterbyggnaderna finns kvar än i dag. Efter sin död blev Birgitta helgonförklarad av påven. Det är därför vi kallar henne "heliga" Birgitta. Hon är faktiskt ensam i Sverige om att ha blivit helgonförklarad. Ett helgon är en särskilt helig person som människor kan be till om hjälp.
Birgitta föddes på Finsta gård i Uppland år 1303. Hon hade uppenbarelser redan som barn. Birgitta gifte sig med Ulv när hon var 13 år. Birgitta och Ulv fick 8 barn tillsammans. Hon dog år 1373. Birgitta ligger begravd i Vadstena kloster.
Heliga Birgitta
I en uppenbarelse säger Birgitta att hon fått i uppdrag av Gud att grunda ett nytt kloster. Den uppgiften blev hennes stora livsverk. Men för att grunda ett nytt kloster måste Birgitta få påvens tillåtelse. Därför gav hon sig iväg till Rom. Där fick hon vänta i över 20 år på att påven skulle ge henne ett besked. 36
ATT LEVA PÅ MEDELTIDEN
Kistan med Birgittas kvarlevor står i Vadstena.
Livet för borgarna i städerna Det luktade väldigt illa i den medeltida staden – framför allt under sommaren. Borgarna slängde ut all gödsel, sopor och matrester på gatorna i staden. När det hade regnat blev det så sörjigt och smutsigt i staden, att man satte på sig ett slags "skor med ben" för att komma upp en bit från marken. Boskapen smutsade också ner i gränderna. Många borgare hade små åkrar och betesmarker utanför staden. På kvällarna tog de in korna och getterna för natten, för utanför staden lurade varg och lo. Då gick djuren längs gränderna i staden till ägarens lilla lada. Djurens spillning fyllde gränderna och då var de höga skorna bra att ha. Men de hjälpte inte mot lukten eller mot bakterierna som trivdes i gyttjan och som spred många sjukdomar. Husen var små. Man byggde dem helt av trä och de stod tätt i gränderna. För att få ljus använde man vax, talgljus eller tjärstickor. Varje kväll klockan nio ringde kyrkklockorna. Då måste alla ljus släckas och man fick inte längre göra upp eld. Det berodde på att brandrisken i städerna var mycket stor. Det hände att hela städer brann upp om det började brinna i ett hus. När kvällen kom, blev det därför väldigt mörkt i gränderna och alldeles tyst. Under dagen var det liv och buller i staden. Då kacklade hönsen, grisarna grymtade bland sophögarna, arga hundar skällde och kyrkklockorna ringde. Köpmän och bönder kom till staden med gnisslande vagnar och diskuterade priser på olika varor.
Grisarna åt gärna matrester som kastats ut i gränden.
Människor hade tidigare gjort allt de behövde själva. Nu fanns det möjlighet att handla skor, bröd, vagnar och tunnor i hantverkarnas bodar. Hantverkarna fällde ut luckor från husen så att kunderna kunde se att "bodarna" var öppna. Mitt inne i staden fanns torget och brunnen där borgarna hämtade sitt vatten. Vid torget låg också kyrkan, klostret och de vackraste husen. De var oftast av sten och i de husen bodde de rika köpmännen.
DISKUTERA Varför spred sig elden så snabbt i de medeltida städerna? Hur gör du om det börjar brinna? ATT LEVA PÅ MEDELTIDEN
37
Sammanfattning Man brukar säga att medeltiden i Europa varade mellan cirka år 500 till år 1500. Här i Norden kom medeltiden lite senare och varade från år 1050 till cirka år 1500. Under medeltiden kom en del förändringar som påverkade människorna och förändrade deras liv. De olika staterna i Europa fick en mer central makt med kung, drottning eller kejsare och den kristna kyrkan blev en maktfaktor att räkna med. Gemensamma lagar började gälla i rikena och folk fick börja betala skatt till den centrala makten och kyrkan.
Kristendomens intåg innebar ändrade levnadsregler för folket. Söndagen var till exempel nu en vilodag som man skulle gå i kyrkan på. Alla människor ansågs vara lika mycket värda och träldomen avskaffades. Handeln ökade i början av medeltiden och Hansan och dess köpmän blev en maktfaktor att räkna med. Den ökade handeln ledde till att städer växte upp. I vissa länder i Europa växte banker fram som en följd av den ökade handeln. Samhället blev sakta uppdelat i fyra olika samhällsgrupper: adel, präster, borgare och bönder. 70
KRING FORNTID OCH MEDELTID
Under 1300-talet spreds en dödlig sjukdom över Europa som kallades digerdöden eller pesten. Man förstod inte hur sjukdomen spreds och det fanns ingen medicin mot den så många människor dog. Ibland dog hela byar ut så att stora områden och många gårdar stod tomma. Detta gav möjlighet till de överlevande att få det lite bättre. De kunde få köpa de tomma gårdarna billigt eller helt enkelt bara ta över dem. Eftersom det var brist på arbetskraft så kunde arbetarna begära mer i lön. De nya uppfinningarna som spred sig under medeltiden fick ibland stora konsekvenser för folket. Klostren och dess munkar och nunnor spred kunskap om bland annat växter, örtmediciner och sjukdomar. Skrifter av olika slag började spridas och en del av dem finns kvar än idag. Så småningom började man även trycka böcker. En bättre plog och pinnharven gjorde att man fick större skördar. Kompassen gjorde att man kunde segla på öppet hav och man gav sig ut på upptäcktsresor till Indien och Amerika.
I Norden bildades Kalmarunionen år 1397 och Sverige, Norge och Danmark fick en gemensam drottning. Drottning Margareta ville att de nordiska länderna skulle samarbeta och därmed bevara freden mellan länderna. Unionen varade ända fram till 1523. Efter drottning Margaretas död styrdes Sverige av riksföreståndare eftersom regenten oftast befann sig i Danmark. Det var ofta bråk mellan folket och fogdarna som drev in alla skatter. Engelbrekt Engelbrektsson ledde ett uppror mot Erik av Pommern under 1400-talet. Upproret slutade först när Engelbrekt blev dödad under en resa. Den sista medeltida regenten i Sverige hette Kristian II. Han var kung fram till Gustav Vasa tog över tronen och Vasatiden började i Sverige.
Medeltiden: i Sverige cirka 1050 – 1520 i Europa cirka 500 – 1500 • Den kristna kyrkan blir en maktfaktor. • Städer växer fram och handeln ökar. • Vi får fyra olika samhällsgrupper: adel, präster, borgare och bönder. • Regenterna får mer makt. • Det stiftades gemensamma lagar. • Digerdöden dödar många människor i Europa. • År 1397 bildas Kalmarunionen. Sverige, Norge och Danmark får samma drottning, Drottning Margareta. • Upptäcktsresorna visar vägen till bland annat Amerika och Indien.
KRING FORNTID OCH MEDELTID
71
Detta brev ska ha tillhört Gustav Vasa. Man skrev med hjälp av träflisor om man inte hade en fjäderpenna.
Historiska källor En historisk källa kan vara en mängd olika saker till exempel gamla brev, böcker, tidningar, vapen, smycken, mynt eller skelett. Man brukar tala om två olika typer av källa: berättande källa och kvarlevor. En berättande källa är till exempel ett brev, en bok eller en historia som man brukar berätta. En kvarleva är till exempel mynt, skelett, vapen, en ruin med mera. När man läser om historiska händelser ska man alltid tänka på: • • • •
När skrevs detta? Vem skrev texten? Varför skrev man texten? Ville man något speciellt med texten?
Boktryckarkonsten uppfanns på 1400-talet och under 1500-talet började man trycka allt fler böcker och man skrev brev till varandra. Det finns en del material kvar sedan denna tid, som vi kan använda för att försöka förstå hur livet var på denna tid. Under 1600-talet började man skriva ner vem som bodde i de olika församlingarna i kyrkböcker. En hel del av dessa finns kvar än idag. Där kan man till exempel läsa om vem som var gift med vem, om de fick barn och hur länge de levde.
Ur Gustav Vasas bibel från 1541 Thet begaff sigh i then tijdhen, at aff Keysar Augusto vtgick itt bodh, at all werlden skulle beskattas. Och thenna beskatning war then första, och skeedde vnder then Höffdingen cffuer Syricen, Kyrenio.Och the gingo alla hwar vthi sin stadh, til at läta beskatta sigh.
DISKUTERA Försök läsa texten ur Gustav Vasas bibel från 1541. 74
DEN NYA TIDEN
Hitta minst tre ord som stavas annorlunda idag.
Reformationen Kristendomen och kyrkan betydde väldigt mycket för människorna under medeltiden. Påven var kyrkans viktigaste person. Han bodde i Rom i Italien och därifrån bestämde han över regenterna i de kristna länderna. Han hade en enorm makt och rikedom. Nästan ingen vågade sätta sig upp mot honom. Det var inte bara kungar, drottningar och kejsare som fruktade kyrkan och påven under medeltiden. Kyrkan hade också stor makt över de vanliga människorna. I byn fanns prästen. Han såg till att byborna gick ofta till kyrkan och han vakade över att folket betalade "tiondet". Så kallades skatten till kyrkan.
Prästerna kunde inte heller göra precis som de ville. De hade biskopar och ärkebiskopar över sig, som såg till att de följde påvens beslut. Men nya tider var på väg. Mot slutet av medeltiden hände nämligen mycket som fick människorna att vända sig bort från kyrkan. Det var inte så att de förlorade sin kristna tro. Nej, de förlorade förtroendet för påven och kyrkans män. Vissa började tycka att de missbrukade sin makt. Många tyckte nu att kyrkan behövde reformeras. Det betyder att de ville förändra och rensa bort sådant som inte hade funnits i kyrkan från början. Denna tid kallas därför reformationen.
Bonden fick lämna var tionde säck säd och var tionde kalv till kyrkan. DEN NYA TIDEN
75
Att leva på 1800-talet LÄS OM . . . • • • •
varför det blev kraftig befolkningsökning varför man grävde Göta kanal vem som grundade Aftonbladet skillnaden mellan att bo i staden och på landet • hur det var att vara barn på 1800-talet • vilken roll potatisen hade under 1800-talet VIKTIGA ORD OCH BEGREPP vaccin · arbetsvandring
Höet höggs med lie, räfsades ihop och fick ligga och torka på åkern. Alla måste hjälpa till i skördetid.
Befolkningsökningen
Den industriella revolutionen
Under 1800-talet ökade Europas och Sveriges befolkning kraftigt. Bättre mat och hygien men också vaccinet var orsaken till befolkningsökningen. Dessutom kunde inte människor bestämma hur många barn de ville ha eftersom det inte fanns någon familjeplanering.
Under 1800-talet växte industrier fram med maskiner som ersatte det arbete som människor tidigare hade gjort. Maskinerna i industrierna gjorde att man kunde tillverka många varor under kortare tid än förut och då blev varorna också billigare så att allt fler fick råd att handla. Vi brukar säga att den industriella revolutionen är början till vårt moderna välfärdssamhälle.
DISKUTERA Varför tror du man kallar det för den industriella revolutionen? 192
ATT LEVA PÅ 1800-TALET
Göta kanal Öresund är namnet på det smala sundet mellan Danmark och Sverige. I flera hundra år hade danskarna tagit en tull (avgift) av bland annat svenska fartyg som passerade där. Hur skulle Sverige kunna undvika detta? Hur skulle man kunna frakta varor från havet i väster till Östersjön utan att danskarna gjorde allting dyrare? Att frakta stora och tunga varor på vägarna gick inte eftersom Sverige nästan helt saknade bra vägar. Sverige var fortfarande till största delen ett väglöst land.
Uppfinnaren Baltzar von Platen startade 1810 bygget av Göta kanal från Göteborg i väster till Söderköping i öster. När kanalen var klar skulle man kunna slippa färdas genom Öresund. Trots att von Platen använde sig av så många sjöar och floder som möjligt tog det ändå 22 år innan hela kanalen var klar. Omkring 60 000 arbetare (mest militärer) hade då grävt och sprängt sig fram nästan nio mil.
Det kända slottet Kronborg i Helsingör i Danmark byggdes för att ta upp den så kallade Öresundstullen.
DISKUTERA Vilka skäl nämns för byggandet av Göta kanal?
Vilket skäl tycker du är viktigast? Varför? ATT LEVA PÅ 1800-TALET
193
Hi
Hi
H I S T O R I A
4–6
Utkik
Utkik
Utkik – NO och SO på helt nytt sätt Utkik är en helt ny läromedelsserie i SO och NO för årskurs 4-6, som omfattar det centrala innehållet i Lgr 11. Välj mellan att arbeta med Utkik tryckt bok tillsammans med interaktiv lärarbok eller helt digitalt med interaktiva elevböcker och lärarbok. Lycka till i ditt arbete med Utkik!
ISBN 978-91-40-68549-0
9
789140 685490
4–6
Utkik Historia är ett modernt och flexibelt läromedel som ger stora möjligheter till en varierad och rolig undervisning. Spännande diskussionsuppgifter och kluriga repetitionsfrågor får eleverna att tänka till och få en djupare förståelse. Ett rikt bildmaterial ger inlevelse och bra stöd för inlärningen. Tillsammans med fakta, lektionstips och förslag på förberedande uppgifter i den interaktiva lärarboken finns alla möjligheter att nå helt nya höjder i historieundervisningen!
H I S T O R I A
Kan man dömas fredlös idag?
Hi
H I S T O R I A
Utkik
4–6